FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Februari Produceras av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -03-27 FM5001 M02

Förändringar Finansmarknadsstatistik april Till publiceringen avseende april har ett antal förändringar genomförts i publikationen Finansmarknadsstatistik: Tabell 2.4 Tabellerna med penningmängdens tillväxttakt har utökats med fler serier justerade för omklassificeringar. För mer information om hur tillväxttakter beräknas se fliken 4. Metod. Tabell 4.3.3 I Tabellen 4.3.3 har nya serier lagts till för tillväxttakt justerade för omklassificeringar samt köpta och sålda lån. För mer information om hur tillväxttakter beräknas se fliken 4. Metod. För hushållens lån har nya serier lagts till som visar tillväxttakterna för ändamålen konsumtion, bostad och övrigt.

Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Specifikation av vissa tillgångs- och skuldposter 4.1 Diagram specificerade balansräkningsposter 4.36 Specifikation av MFI:s dagslån, repor och andra krediter 4.2 Metod specificerade balansräkningsposter 4.37 Specifikation av bankernas dagslån, repor och andra krediter Metod 4.38 Värdepappersspecifikation MFI Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor 4.39 Värdepappersspecifikation banker Snabbfakta 4.3 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor fördelat på undersektorer 4.40 Värdepappersspecifikation bostadsinstitut 4.41 MFI:s derivatinstrument, motpartsspecifikation Del 1 Inledning Specifikation av utlåningsposter fördelat på löptid, ändamål och säkerhet 4.42 Bankernas derivatinstrument, motpartsspecifikation 1.1 MFI:s tillgångar 4.4 MFI:s utlåning fördelad på löptid 4.43 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 1.2 MFI:s skulder 4.5 Bankernas utlåning fördelad på löptid 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.6 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på löptid Del 5 Räntestatistik 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svenska hushåll och icke-finansiella företag 4.7 Utlåning till svenska hushåll inkl. HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 5.1 Diagram räntestatistik 1.5 Penningmängd 4.8 MFI:s utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.2 Metod räntestatistik 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.9 Bankernas utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.3 MFI:s utlåningsräntor 1.7 Noter till del 1 Inledning 4.10 Bostadsinstitutens utlåning för bostadsändamål till svenska hushåll fördelad på löptid 5.4 Bankernas utlåningsräntor 4.11 MFI:s utlåning fördelad på säkerhet 5.5 Bostadsinstitutens utlåningsräntor Del 2 Penningmängden 4.12 Bankernas utlåning fördelad på säkerhet 5.6 Utlåningsräntor till hushåll fördelad på långivande sektor och ändamål 2.1 Diagram penningmängden 4.13 Bostadsinstitutens utlåning fördelad på säkerhet 5.7 Finansbolagens och övriga MFI:s utlåningsräntor 2.2 Metod penningmängden 4.14 Finansbolagens utlåning fördelad på säkerhet 5.8 Bankernas inlåningsräntor 2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 4.15 MFI:s utlåning fördelad på säkerhet 5.9 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3, 12-månaders tillväxttakt % 4.16 MFI:s köpta och sålda lån under perioden, netto 5.10 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 5.11 MFI:s utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 2.6 Monetära basen Specifikation av utlåningsposter fördelat på typ av kredit samt kortstatistik 5.12 Bankernas utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 2.7 Noter till del 2 Penningmängden 4.17 MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 5.13 Bostadsinstitutens utlåningsräntor per den sista i respektive period, återstående räntebindningstid 4.18 Bankernas utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 5.14 Noter till del 5 Räntestatistik Del 3 Balansräkningar 4.19 Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 3.1 Diagram balansräkningar 4.20 Finansbolagens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit Del 6 Värdepappersmarknaden 3.2 Metod balansräkningar 4.21 MFI:s utlåning till svensk och utländsk icke-mfi fördelad på typ av kredit 6.1 Diagram värdepappersmarknaden 4.22 MFI:s utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.2 Metod värdepappersmarknaden Balansräkning per referenssektor innevarande period 4.23 Bankernas utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.3 Penningmarknaden 3.3 MFI:s balansräkning 4.24 Finansbolagens utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 6.4 Obligationsmarknaden 3.4 Bankernas balansräkning 4.25 Antal utgivna betal- och kreditkort 6.5 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 3.6 Finansbolagens balansräkning Specifikation av bostadsinstitutens utlåningsposter Del 7 MFI:s utländska fordringar och skulder 3.7 MFI:s balansräkning 4.26 Bostadsinstitutens utlåning till svensk och utländsk icke-mfi 7.1 Diagram utländska fordringar och skulder 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och sparbankernas balansräkning 7.2 Metod utländska fordringar och skulder Leasing 7.3 Sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet Balansräkning per referenssektor, tidsserier 4.27 Leasing från MFI, objektfördelad 7.4 Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar 3.9 MFI:s balansräkning tidsserier 4.28 Leasing från banker, objektfördelad 7.5 Sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet, tidsserie 3.10 Bankernas balansräkning tidsserier 4.29 Leasing från finansbolag, objektfördelad 7.6 Svenskägda MFI:s konsoliderade utländska fordringar efter slutlig risk, tidsserie 3.11 Bostadsinstitutens balansräkning tidsserier 4.30 Leasing från MFI, motpartsfördelad 7.7 Noter till del 7 MFI:s utländska fordringar och skulder 3.12 Finansbolagens balansräkning tidsserier 4.31 Leasing från banker, motpartsfördelad 3.13 MFI:s balansräkning tidsserier 4.32 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad Ordlista 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier In- och upplåning från hushåll samt hushållens individuella pensionssparande 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 4.33 MFI:s in- och upplåning från svenska hushåll 3.17 Sparbankernas balansräkning tidsserier 4.34 Bankernas in- och upplåning från svenska hushåll 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 4.35 Individuellt pensionssparande

Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Statistiken är en snabbstatistik, vilket innebär att SCB kan göra revideringar av värden i efterhand. Sedan 2003-04-01 är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per 2003-03-31 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal 1 2004. Uppgifterna redovisas månadsvis i denna publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Publikationen i sin nuvarande form publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per 2006-01-31. Fr.o.m. publiceringen avseende september 2010 har publikationen omarbetats. Bakgrunden är en ändrad insamling där också innehållet i publikationen setts över. En rad nya tabeller har lagts till och ett fåtal har tagits bort. Vissa tabeller har annan numrering än tidigare. Se tabell- och diagramförteckningen. En del tabeller har reviderats p.g.a. definitionsändringar. Se respektive metoddel för en detaljerad beskrivning. I samband med omarbetningen har alla serier uppdaterats för att få med revideringar av äldre uppgifter. Den gamla publikationen med uppgifter t.o.m. augusti 2010 finns för jämförelse på SCB:s hemsida. I samband med publiceringen avseende juli 2011 har publikationen uppdaterats på ett antal punkter. Tidsserierna för MFI:s balansräkning har dragits tillbaka till 1975 med underlag från tidigare publicerat material av SCB och Riksbanken. Belopp och tillväxttakter innan 1995 bör tolkas med försiktighet. Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFI:s balansräkningar - MFI:s räntesättning - värdepappersmarknaden Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik, Avdelningen för ekonomisk statistik, SCB: Anders Nyberg 08-506 944 43 fornamn.efternamn@scb.se John Svanäng 08-506 948 85 fornamn.efternamn@scb.se Jens Viklund 08-506 948 82 fornamn.efternamn@scb.se Tina Hansson 08-506 942 55 fornamn.efternamn@scb.se www.fmrwebb.scb.se Telefon: 08-506 942 40 e-post: fmr@scb.se Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De följs av fliken snabbfakta där särskilt efterfrågade uppgifter presenteras. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även monetära basen och de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFI:s balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och individuellt pensionssparande m.m. redovisas. Del 5: MFI:s in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligations- och penningmarknaden redovisas. Del 7: Svenska MFI:s utländska fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFI:s konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet.

Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.

Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom penningmängden som redovisas i del 2 och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive svenska MFI:s utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Penningmängden beräknas numera exklusive svenska MFI:s utländska filialer. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) (212+213) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun- och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) Fr.o.m. publiceringen avseende april 2009 ingår data för monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) i sektorn MFI. Uppgifter fr.o.m. mars 2005 har lagts till i tabellerna. Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI ingår däremot inte i referenssektorn MFI. Föreningsbankerna ingår i gruppen bankaktiebolag. De regionala föreningsbankerna var ekonomiska föreningar som 1991, tillsammans med deras tillhörande affärsbank, fusionerades till en bank som året därpå ombildades från ekonomisk förening till bankaktiebolag. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delarna. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Finansiella företag, ej MFI (22+23+24+25) Icke-monetära investeringsfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EMU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag och pensionsinstitut finansinstitut, ej MFI Icke-finansiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( EU och övriga utlandet exkl. Sverige) Offentlig sektor exkl. centralbanker Icke-finansiell företagssektor Hushåll motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000

Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) 1 I utländsk MFI ingår även svenska MFI:s filialer. MFI i EUländer motsvarar ECB:s definition och lista över MFI i EU-länder. Med MFI i övriga utlandet avses banker och andra finansinstitut som har utlåning till allmänheten och inlåning eller nära substitut till inlåning från allmänheten som en betydande del av sin verksamhet. Allmänheten Icke-MFI I Finansmarknadsstatistiken per september 2010 har begreppet allmänheten så långt som möjligt ersatts av icke-mfi. Definitionen av icke-mfi återfinns under strukturen av referenssektorerna. Skillnaden mellan begreppen är att i icke-mfi ingår Riksgäldskontoret, socialförsäkringsfonder, icke-monetära värdepappersbolag samt försäkringsföretag och pensionsinstitut. Begreppet allmänheten förekommer i dag endast i del 2, penningmängden. Observera att begreppet allmänheten i penningmängden har en annan definition än den ovan beskrivna (se Metod 2.2). Tabellerna 4.17-4.21 och 4.26 visar fr.o.m. september 2010 svensk och utländsk icke-mfi. Tidigare visade motsvarande tabeller svensk och utländsk allmänhet. Vid utökningen av historiska serier tillbaka till 1975 har ovanstående sektorer räknats till icke-mfi från den tidpunkt det finns statistikuppgifter tillgängliga. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS 2010:1. Vid utgången av augusti 2010 fanns det 173 institut som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även s.k. penningmarknadsfonder (monetära investeringsfonder) är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Uppgifter för denna grupp hämtas kvartalsvis från deras rapportering till Finansinspektionen. Detta sker månaden efter kvartalsmånad. Exempelvis uppdateras värden avseende september vid publiceringen avseende oktober. För mellanliggande månader används närmast föregående rapporteringsperiods värden. Det påverkar balansräkningstabeller i del 3 men även penningmängdsmåttet M3 i avsnitt 2.3. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFIblanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balansomslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av MFI:s balansomslutning rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis, eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framförallt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende september 2010. Den största innehållsliga förändringen skedde dock avseende december 2001 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Finansbolag började rapportera MFIblanketten i december 2001 och monetära värdepappersbolag i mars 2003. Finansbolag är dock inkluderade i MFI-totalt även i äldre serier. T.o.m. 1979 var benämningen finansieringsföretag och populationen skiljer sig något från det som senare fick benämningen finansbolag. Monetära värdepappersbolag är inkluderade i gruppen övriga MFI fr.o.m. 1996. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas 2 INSEKT 2000. Uppgift kan ej förekomma

Snabbfakta -02-28 Penningmängdens årliga tillväxttakt M1 3,2 % M2 2,8 % M3 1,9 % Tabell 2.4 MFI:s a) utlåning till svenska hushåll inkl. HIO b), årlig tillväxttakt 4,6 % MFI:s utlåning till svenska hushåll inkl. HIO 2 779 804 Mkr Tabell 4.3.1 MFI:s utlåning till svenska hushåll för bostadsändamål 2 236 677 Mkr Tabell 4.7 MFI:s utlåningsränta för lån till svenska hushåll för bostadsändamål Räntor för nya avtal under månaden 3,05 % Tabell 5.6.2 Räntor för utestående lån vid månadens slut 3,32 % Tabell 5.6.1 MFI:s utlåning till icke-finansiella företag 1 854 027 Mkr Tabell 3.9.1 Bostadsinstitutens utlåningsvolym till hushåll för nya lån under månaden Rörlig ränta Bunden ränta MFI:s utlåning till svenska hushåll fördelat på lånets säkerhet Lån med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter Lån med andra säkerheter Blancokrediter (lån utan säkerhet) 21 557 Mkr 12 154 Mkr 9 403 Mkr 2 765 735 Mkr 2 236 677 Mkr 336 863 Mkr 192 195 Mkr Tabell 4.26.4 Tabell 4.11.1 Betal- och kreditkortsfordringar till svenska hushåll 46 076 Mkr Tabell 4.22 Svenska hushålls kontosparande (MFI:s inlåning från svenska hushåll) Företagarhushåll hushåll Ordlista 1 240 573 Mkr 230 307 Mkr 1 010 266 Mkr Tabell 4.33.1 Ordlista a) Monetära finansinstitut (MFI) innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder). b) Hushållens icke- vinstdrivande organisationer.

1. INLEDNING 1.1 MFI:s tillgångar 1.1.1 Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning 1.1.2 Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 2004-Feb 2005-Feb 2006-Feb 2007-Feb 2008-Feb 2009-Feb 2010-Feb 2011-Feb -Feb -Feb 0% 2004-Feb 2005-Feb 2006-Feb 2007-Feb 2008-Feb 2009-Feb 2010-Feb 2011-Feb -Feb -Feb 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.1.3 MFI:s tillgångar, -02-28, mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker 8 132 933 5 145 567 928 588 492 032 578 311 988 436 Bostadsinstitut 2 562 752 2 447 773 21 103 1 63 527 30 347 Finansbolag 304 815 175 011 3 476 5 454 166 120 707 MFI 609 827 349 058 215 215 91 32 038 13 425 MFI totalt 11 610 326 8 117 410 1 168 382 497 577 674 043 1 152 915

1.2 MFI:s skulder 1.2.1 Referenssektorernas andel av MFI:s totala inlåning 1.2.2 Referenssektorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 2004-Feb 2005-Feb 2006-Feb 2007-Feb 2008-Feb 2009-Feb 2010-Feb 2011-Feb -Feb -Feb 0% 2004-Feb 2005-Feb 2006-Feb 2007-Feb 2008-Feb 2009-Feb 2010-Feb 2011-Feb -Feb -Feb 0% Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI 1.2.3 MFI:s skulder, -02-28, Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker 8 132 933 4 356 310 2 170 624 563 546 524 954 517 500 Bostadsinstitut 2 562 752 681 388 1 659 871 56 998 71 071 93 424 Finansbolag 304 815 200 516 11 542 54 19 820 72 882 MFI 609 827 20 398 528 910 31 632 7 033 21 854 MFI totalt 11 610 326 5 258 612 4 370 946 652 230 622 878 705 660

1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 1.3.1 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell tillväxttakt 1.3.2 Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 20% 20% 15% 15% 10% 10% 5% 5% 0% 0% -5% -5% -10% 2008 2009 2010 2011-10% 2008 2009 2010 2011 Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. Sv. Icke-MFI Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0 1.3.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, -02-28, Mkr Utlåning till Inlåning från svensk icke-mfi svensk icke-mfi Varav hushåll Varav ickefinansiella företag Banker 2 330 744 975 015 1 150 955 2 305 989 Bostadsinstitut 2 271 296 1 738 188 512 846 0 Finansbolag 122 398 66 219 54 951 35 248 MFI 223 981 382 135 275 510 MFI totalt 4 948 419 2 779 804 1 854 027 2 341 747

1.4 Ut- och inlåningsräntor % 1.4.1 MFI:s utlåningsräntor % % 1.4.2 Bankernas inlåningsräntor % 8 8 8 8 7 7 7 7 6 6 6 6 5 5 5 5 4 4 4 4 3 3 3 3 2 2 2 2 1 1 1 1 0 2008 2009 2010 2011 0 0 2008 2009 2010 2011 0 Hushåll inkl HIO, utestående Icke-fin. Ftg. utestående Hushåll inkl HIO, utestående Icke-fin. Ftg. utestående 1.4.3 Ut- och inlåningsräntor mot svenska hushåll och icke-finansiella företag, procent MFI:s utlåning till Bankernas inlåning från Hushåll Ickefinansiella företag Hushåll Ickefinansiella företag feb-12 4,26 3,90 1,53 1,53 jan-13 3,54 3,21 1,07 0,96 feb-13 3,50 3,20 1,07 0,97

1.5 Penningmängd % 1.5.1 Penningmängden M1 och M3-12 månaders procentuell tillväxttakt 25 20 15 10 M1 Tillväxt M3 Tillväxt 0 5 0-5 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 1.5.2 Penningmängd M1, M2 och M3 M1, Mkr 12-mån tillväxt i M2, Mkr 12-mån tillväxt i M3, Mkr 12-mån tillväxt i M1, % M2, % M3, % feb-12 1 588 571 4,8 2 152 839 9,7 2 348 339 9,3 jan-13 1 690 763 3,5 2 254 458 3,4 2 422 835 1,7 feb-13 1 658 555 3,2 2 213 088 2,8 2 392 730 1,9 Tillväxttakten för M1 och M3 justeras för omklassificeringar, se 4. Metod.

1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor Mkr 1.6.1 Utestående belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Obl. marknaden, staten Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, staten Penningmarknaden, bostadsinstitut 1.6.2 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mkr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut feb-12 82 622 8 198 801 535 1 209 980 jan-13 114 567 6 167 768 329 1 220 205 feb-13 122 512 5 877 775 912 1 222 020

1.7 Noter till del 1 Inledning September 2010. I september 2010 ändrades tabell 1.4.3 från att tidigare visa in- och utlåningsräntorna för allmänheten till att istället visa svenska hushåll och icke-finansiella företags ut- och inlåningsräntor. September 2010. I september 2010 ändrades tabell 1.6.2 så att statens emissioner på obligationsmarknaden även innefattar premieobligationer. Tidigare var endast statsobligationer inräknat.

2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram penningmängden % Penningmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell tillväxttakt ( 3 månaders glidande medelvärde ) 20 15 10 5 0-5 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 M1 M2 M3 0

2.2 Metod penningmängden Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECB:s definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECB:s definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari 1998. Fr.o.m. april 2009 publiceras även uppgifter om den monetära basen. Tidigare publicerades monetära basen endast på Riksbankens hemsida och definitionen har ändrats för att bättre överensstämma med det begrepp som IMF rekommenderar och ECB använder. I begreppet ingår nu: 1. Utelöpande sedlar och mynt 2. MFIs inlåning i Riksbanken 3. Fordringar på Riksbanken till följd av emitterade riksbankscertifikat Sedan hösten 2010 clearas vissa repor på den svenska marknaden via central motpart istället för att som tidigare handlas direkt mellan banker. Då repor clearas via central motpart blir motpart icke-mfi (finansiella serviceföretag) i statistiken. Exempel: Om Bank A istället för att ha utlåning i form av repa direkt till Bank B använder central motpartsclearing så kommer Bank A att ha utlåning i form av repa till den centrala motparten (icke-mfi) som i sin tur har utlåning i form av repa till Bank B. För Bank B tas detta upp som inlåning i form av repa från icke-mfi.

Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGK:s skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO), ickefinansiella företag och icke-monetära finansiella företag. Sedlar och mynt hos svensk allmänhet I praktiken beräknas allmänhetens innehav av sedlar och mynt genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en viss överskattning av sedlar och mynt hos svensk allmänhet, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. I den svenska definitionen av utlöpande sedlar och mynt ingår även minnesmynt. I december 2009 var det nominella värdet för minnesmynt 658 mkr. M1 M1 är lika med sedlar och mynt hos svensk allmänhet + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning som direkt eller med kort varsel kan tas ut (avistakonton). M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid upp till och med 3 månader eller en löptid upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av allmänhetens innehav av sedlar och mynt (tidigare kallad M0) och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med 1961. Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet skattas fr.o.m. september 2010 genom en residualberäkning från att tidigare ha approximerats utifrån första köpare. Emittentsektorn: Riksbanken och banker Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, monetära och icke-monetära investeringsfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags ickevinstdrivande organisationer, investmentbolag, ickemonetära kreditmarknadsföretag, övriga finansinstitut, hushåll inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor. Tillväxttakt För information om hur tillväxttakt beräknas se 4. Metod.

Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Nya penningmängdsmåttet Emittent sektor MFI, dvs. Riksbanken, Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag) samt RGK:s skulder av monetär karaktär Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska instituts filialer i utlandet. Gamla penningmängdsmåttet Riksbanken och Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska emittenters filialer i utlandet Neutral sektor Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära investeringsfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära investeringsfonder, Investmentbolag, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, finansinstitut, Investmentbolag, Icke-finansiell företagssektor, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer, finansinstitut, Socialförsäkringsfonder, Icke-finansiell företagssektor samt Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer Försäkringsföretag och pensionsinstitut

2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande sedlar och mynt Sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa Sedlar och mynt hos svensk allmänhet Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Social- försäkrings- Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M1 (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 94 829 7 133 87 696 1 511 290 1 405 391 105 899 131 929 516 762 31 346 790 429 40 825 1 598 987 Aug 94 164 7 556 86 608 1 510 148 1 404 109 106 040 138 197 504 998 31 746 794 852 40 354 1 596 757 Sep 93 271 7 415 85 856 1 558 063 1 445 358 112 704 145 922 515 557 40 133 814 780 41 671 1 643 919 Okt 92 472 6 368 86 104 1 544 424 1 442 755 101 669 138 054 526 599 35 319 802 649 41 803 1 630 528 Nov 92 323 6 916 85 407 1 557 434 1 448 687 108 747 127 067 526 853 39 084 824 143 40 288 1 642 841 96 441 8 439 88 002 1 604 684 1 505 631 99 053 128 500 543 846 42 855 848 798 40 685 1 692 686 Jan 91 320 6 478 84 842 1 605 921 1 510 774 95 147 136 786 535 695 49 453 841 585 42 402 1 690 763 Feb 90 543 6 211 84 332 1 574 223 1 480 613 93 610 133 407 505 688 49 092 843 872 42 163 1 658 555 2.3 Fortsättn. penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet M3 (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 548 267 532 696 15 571 26 737 102 421 9 401 398 168 11 541 2 147 253 68 273 23 105 68 131 2 306 762 Aug 558 994 536 990 22 004 29 365 107 408 10 010 400 793 11 418 2 155 750 80 899 23 133 74 458 2 334 240 Sep 576 585 550 296 26 289 36 006 116 317 9 607 403 977 10 678 2 220 503 79 669 21 794 73 318 2 395 284 Okt 578 417 552 986 25 430 30 114 121 810 11 616 404 246 10 631 2 208 945 79 307 21 793 62 327 2 372 372 Nov 551 482 528 846 22 637 22 171 123 810 10 060 385 531 9 911 2 194 323 87 805 21 801 75 436 2 379 365 566 360 533 952 32 408 20 056 142 932 6 598 387 353 9 421 2 259 046 79 512 21 636 64 928 2 425 122 Jan 563 695 539 246 24 449 17 775 137 554 12 205 386 443 9 717 2 254 458 102 649 21 636 44 093 2 422 835 Feb 554 534 531 790 22 744 17 194 134 332 9 954 383 248 9 806 2 213 088 116 212 21 635 41 794 2 392 730

2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % Årlig tillväxttakt, justerat för omklassificeringar. 12-månaders förändringstal Sedlar & mynt M1 Stockförändring sv allmänh M1 Tillväxt M2 Stockförändring M2 Tillväxt M3 Stockförändring 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M3 Tillväxt Sedlar & mynt sv allmänh M1 Stockförändring M1 Tillväxt M2 Stockförändring M2 Tillväxt M3 Stockförändring M3 Tillväxt Jul -3,4 5,2 5,2 7,8 7,8 3,8 6,4-3,9 4,7 4,7 7,6 7,6 5,0 7,6 Aug -4,7 4,3 4,3 6,8 6,8 3,4 6,0-4,0 4,8 4,8 7,4 7,4 4,1 6,7 Sep -4,1 5,7 5,7 7,5 7,5 2,6 5,2-4,1 5,1 5,1 7,3 7,3 3,3 5,9 Okt -4,1 4,5 4,5 6,4 6,4 1,5 4,0-4,3 4,9 4,9 6,9 6,9 2,5 5,1 Nov -4,7 6,1 5,0 5,5 5,5 1,8 4,3-4,3 5,5 5,1 6,4 6,4 2,0 4,5-4,6 5,9 4,7 6,0 6,0 1,9 4,5-4,5 5,5 4,7 5,9 5,9 1,7 4,3 Jan -3,7 4,7 3,5 3,4 3,4 1,7 1,7-4,3 5,6 4,4 5,0 5,0 1,8 3,5 Feb -3,0 4,4 3,2 2,8 2,8 1,9 1,9-3,8 5,0 3,8 4,1 4,1 1,9 2,7

2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Sedlar och Bank- Penningmynt hos Bankinlåning från svensk allmänhet certifikat a) mängd sv allmänh. Totalt Hushåll Icke-fin.företag M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jul 87 833 1 908 358 110 822 1 160 042 4 937 544 646 91 000 203 670 14 885 11 039 2 118 052 Aug 86 746 1 917 743 118 839 1 166 841 5 210 534 641 94 035 216 261 19 594 12 323 2 135 651 Sep 86 014 1 944 865 134 535 1 189 275 5 703 539 948 109 066 215 642 19 766 15 480 2 180 895 Okt 86 232 1 948 737 123 783 1 178 735 5 560 562 371 105 464 207 631 12 760 10 640 2 169 392 Nov 85 541 1 967 867 127 974 1 182 629 5 579 567 520 102 976 217 718 19 419 18 465 2 199 846 88 182 1 988 608 129 388 1 207 116 5 430 595 798 109 849 185 694 14 110 19 169 2 225 347 Jan 85 022 2 042 329 116 640 1 199 283 5 463 602 106 92 477 240 940 18 700 11 547 2 255 538 Feb 84 512 2 020 538 121 820 1 198 068 5 690 570 655 90 842 251 815 25 288 6 597 2 233 466

2.6 Monetära basen Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande sedlar och mynt Skulder till penningpolitiska motparter varav Inlåningsfacilitet Finjusterande transaktioner Övrig inlåning Särskild inlåning banker Emitterade riksbankscertifikat Monetära basen (a) (b) (c) (d) (e)= (a)+(b)+(c)+(d) SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK Jul 94 829 30 318 46 30 272 0 0 0 125 147 Aug 94 164 30 377 22 30 355 0 0 0 124 541 Sep 93 271 31 800 171 31 629 0 0 0 125 071 Okt 92 472 29 803 50 29 753 0 0 2 999 125 274 Nov 92 323 33 242 144 33 098 0 0 0 125 565 96 441 26 153 338 25 815 0 0 2 998 125 592 Jan 91 320 22 323 105 22 218 0 0 11 998 125 641 Feb 90 543 527 309 218 0 0 34 993 126 063

2.7 Noter till del 2 penningmängden a) Metod för skattning av emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet har ändrats fr.o.m. september 2010. Fr.o.m. september 2010 avser också bankcertifikaten bokfört värde mot att tidigare perioder utgjorts av nominella värden. b) Före december 2002 används stockförändringen som tillväxttakt. ember 2003. I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. il 2009. Fr.o.m. publiceringen avseende 2009-04-30 räknas monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) in i referenssektorn MFI. Detta har inneburit en metodförändring hur penningmarknadsfonderna hanteras i penningmängden vilket gett vissa mindre revideringar av penningmängdssiffrorna bakåt i tiden. November 2009. I november 2009 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. September 2010. Revideringar (tabell 2.3) för tidsperioden januari 1998-februari 2002, efter en översyn av ingående uppgiftslämnargrupper. Tillväxttakten (tabell 2.4) påverkas för januari 1999-februari 2003. Oktober 2010. Revidering av emitterade värdepapper som hålls av svensk allmänhet (kolumn j) januari 2008-september 2010. November 2010. Ett antal konton med begränsat antal fria uttag har tidigare legat som avistainlåning, dessa omklassificeras nu till inlåning med vissa villkor. Det påverkar M1 som minskar med 50-150 miljarder för perioden december 2003-oktober 2010. Mindre revideringar även 1998-2003. November 2010. Villkorsändringar gör att vissa konton omklassificeras från inlåning med vissa villkor till avistakonto. ember 2011. I december 2011 reviderades emitterade värdepapper för perioden januari 2010 till november 2011. Tillväxttakten för M3 i tabell 2.4 har reviderats för januari till november 2011. il. Reviderade siffror från januari till mars på grund av definitionsändring av penningmarknadsfonder. Till följd av detta har allmänhetens innehav av penningmarknadsfonder minskat

3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr 9 000 000 3.1.1 MFI:s tillgångar per instrument Mkr 9 000 000 3.1.2 MFI:s skulder per instrument 8 000 000 8 000 000 7 000 000 7 000 000 6 000 000 6 000 000 5 000 000 5 000 000 4 000 000 4 000 000 3 000 000 3 000 000 2 000 000 2 000 000 1 000 000 1 000 000 0 2008 2009 2010 2011 0 2008 2009 2010 2011 Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital

3.1 Diagram balansräkningar 3.1.3 Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi 3.1.4 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell tillväxttakt 100% 21% 90% 18% 80% 15% 70% 12% 60% 50% 9% 40% 6% 30% 3% 20% 0% 10% -3% 2004-Feb 2005-Feb 2006-Feb 2007-Feb 2008-Feb 2009-Feb 2010-Feb 2011-Feb -Feb -Feb 0% -6% 2008 2009 2010 2011 Banker Bostadsinstitut Finansbolag MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. Sv. Icke-MFI

3.2 Metod balansräkningar De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2010:1) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, dvs. inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioden januari 1996-november 2001 redovisas den netto. Innan 1996 redovisas utlåningen återigen före avdrag för reserveringar, dvs brutto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. För perioden 1975-95 var en del av ut- och inlåningen ej sektorklassificerad. Det berodde bl.a. på att motparter inte erhållit sektor p.g.a. saknade eller felaktiga organisationsnummer. Denna restpost har i balansräkningstabellerna räknats till svenska icke- MFI men ingående delsektorer summerar inte till totalen. För finansbolagen saknas sektorfördelade utlåningsuppgifter före 1992, uppdelningen har därför skattats utifrån senare fördelning. 1980 trädde lagen om finansbolag (SFS 1980:2) i kraft vilket medförde en ny definition av finansbolag och en utökning av antalet företag som ingick i undersökningen, ett tidsseriebrott inträffar därför 1980. Finansbolagens balansuppställning ändras också 1980 vilket medför svårigheter att jämföra uppgifter före och efter 1980. Mot bakgrund av detta redovisas sektorfördelad utlåning ej separat för finansbolag innan 1992 och endast total balansomslutning redovisas före 1980. Gjorda skattningar ingår dock i uppgifterna för MFI-totalt. Vid bankkrisen år 1992 skapade bankerna dotterbolag för hantering av dåliga lån och andra tillgångar. I samband med detta och även senare har stora kreditstockar lyfts över från banker till bolag utanför bank/mfi-sektorn och omvänt vilket orsakat tidsseriebrott. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma

3.3 MFI:s balansräkning -02-28 3.3.1 MFI:s tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning -137 015 79 588 8 117 410 5 952 506 2 164 903 Icke-MFI -32 792 208 948 6 159 438 4 907 774 1 251 665 Svenska icke-mfi -19 146 149 533 4 948 419 4 770 508 177 911 Finansiella företag, ej MFI 3 882 24 324 126 807 122 330 4 477 Icke-finansiella företag -2 521 25 362 1 854 027 1 684 372 169 656 Offentlig sektor -29 140-18 732 187 781 186 412 1 368 Hushåll inkl. HIO 8 634 118 580 2 779 804 2 777 394 2 410 Utländska icke-mfi -13 646 59 414 1 211 020 137 266 1 073 754 EU-länder -14 534 27 861 599 397 74 461 524 936 utlandet 888 31 553 611 623 62 805 548 818 MFI -104 223-129 360 1 957 971 1 044 732 913 239 Svenska MFI -40 699-326 938 538 894 941 43 597 Banker -25 262-16 746 231 569 218 151 13 418 Bostadsinstitut -14 871 27 881 600 390 586 494 13 896 Andra monetära kreditmarknadsföretag -561-11 461 106 556 90 283 16 273 MFI -5 0 24 13 11 Utländska MFI -63 525-129 034 1 019 433 149 791 869 642 EU-länder -46 330-135 029 700 495 111 448 589 047 utlandet -17 195 5 995 318 938 38 344 280 594 Räntebärande värdepapper 29 178-2 964 1 168 382 770 417 397 965 Aktier och andelar -828 66 238 497 577 190 379 307 198 Derivatinstrument 18 933-15 736 674 043 378 334 295 708 tillgångar -2 678 225 723 1 152 915 380 681 772 234 SUMMA TILLGÅNGAR -92 410 352 849 11 610 326 7 672 318 3 938 008 Svenska kronor -20 254 183 556 7 672 318 Euro och EMU-valutor -47 366-121 901 1 483 524 EU-valutor -6 656 122 989 581 088 utländska valutor -18 135 168 205 1 873 396

3.3.2 MFI:s skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning -58 975 244 693 5 258 612 3 526 218 1 732 394 Icke-MFI -51 105 191 126 3 128 209 2 323 255 804 954 Svenska icke-mfi -25 501 109 099 2 341 747 2 205 160 136 587 Finansiella företag, ej MFI 18 973 10 754 263 772 228 671 35 100 Icke-finansiella företag -32 694 3 211 664 784 573 865 90 919 Offentlig sektor -10 490 7 685 120 173 115 919 4 254 Hushåll inkl. HIO -1 290 87 449 1 293 019 1 286 705 6 315 Utländska icke-mfi -25 604 82 027 786 462 118 095 668 367 EU-länder -4 717 8 778 325 024 80 978 244 046 utlandet -20 887 73 249 461 438 37 117 424 321 MFI -7 871 53 566 2 130 403 1 202 963 927 440 Svenska MFI -30 490 25 175 929 743 876 719 53 024 Banker -8 927 38 158 830 401 781 446 48 956 Bostadsinstitut -14 058-10 541 58 484 58 475 9 Andra monetära kreditmarknadsföretag -6 915-2 579 36 280 32 818 3 462 MFI -590 137 4 577 3 980 597 Utländska MFI 22 619 28 391 1 200 660 326 244 874 416 EU-länder 39 859-26 223 651 603 255 826 395 777 utlandet -17 240 54 614 549 057 70 418 478 639 Emitterade värdepapper 1 390 23 622 4 348 844 1 862 145 2 486 699 Certifikat 4 933 10 582 861 511 62 010 799 501 Obligationer -15 294 15 116 3 195 695 1 733 340 1 462 354 Förlagslån -2 140-15 327 149 799 48 933 100 866 emitterade värdepapper 13 890 13 250 141 839 17 861 123 978 Emitterade andelar i penningmarknadsfonder - -1 386 22 102 22 102 0 Derivatinstrument 19 978 535 652 230 413 253 238 977 skulder -51 972 30 800 622 878 431 950 190 928 Eget kapital -2 830 54 571 705 660 500 427 205 233 SUMMA SKULDER -92 410 352 849 11 610 326 6 756 095 4 854 231 Svenska kronor -94 946 222 223 6 756 095 Euro och EMU-valutor 883-229 061 1 862 519 EU-valutor 15 994 115 210 505 981 utländska valutor -14 341 244 477 2 485 732

3.4 Bankernas balansräkning -02-28 3.4.1 Bankernas tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning -125 810 38 525 5 145 567 3 245 640 1 899 927 Icke-MFI -37 913 139 289 3 294 566 2 297 738 996 828 Svenska icke-mfi -27 156 100 395 2 330 744 2 163 382 167 362 Finansiella företag, ej MFI 3 891 23 281 124 980 120 537 4 443 Icke-finansiella företag -6 603 3 315 1 150 955 991 317 159 638 Offentlig sektor -28 293-23 638 79 794 78 851 943 Hushåll inkl. HIO 3 848 97 437 975 015 972 677 2 338 Utländska icke-mfi -10 757 38 895 963 822 134 356 829 466 EU-länder -13 085 19 393 501 273 72 608 428 665 utlandet 2 328 19 502 462 548 61 748 400 801 MFI -87 897-100 764 1 851 001 947 902 903 099 Svenska MFI -25 604 15 397 840 680 799 437 41 243 Banker -10 202-1 802 143 302 130 882 12 421 Bostadsinstitut -14 871 27 881 600 390 586 494 13 896 Andra monetära kreditmarknadsföretag -526-10 685 96 973 82 056 14 916 MFI -5 3 15 5 11 Utländska MFI -62 293-116 162 1 010 322 148 465 861 857 EU-länder -46 400-121 854 695 325 110 569 584 755 utlandet -15 893 5 692 314 997 37 896 277 101 Räntebärande värdepapper 33 625 24 578 928 588 643 914 284 674 Aktier och andelar -828 66 861 492 032 187 105 304 927 Derivatinstrument 17 876-8 377 578 311 326 688 251 622 tillgångar 887 223 073 988 436 243 507 744 929 SUMMA TILLGÅNGAR -74 249 344 660 8 132 933 4 646 854 3 486 079 Svenska kronor -9 642 176 041 4 646 854 Euro och EMU-valutor -42 356-110 367 1 322 020 EU-valutor -6 196 119 343 554 453 utländska valutor -16 055 159 643 1 609 606