Bekämpningsmedelsläckage i fält - Vad kan göras för att minska riskerna?

Bekämpningsmedelsläckage i fält - Vad kan göras för att minska riskerna? Örjan Folkesson, Jordbruksverket, Alnarp 2006-03-31 1

Inledning Bekämpningsmedelsläckage i fält Vad kan göras för att minska riskerna är en skrift som är avsedd att användas vid individuell rådgivning inom Greppa Näringen, modul 13B. Skriften vänder sig till rådgivare och intresserade jordbrukare. De förhållande som påverkar bekämpningsmedelsläckaget i fält är komplicerade och ofullständigt kända varför ny kunskap i ämnet ständigt kan förväntas. Det kan också förmodas att kunskapen kring dessa frågor är ofullständig både hos rådgivare och jordbrukare, samtidigt som det finns ett stort behov att jordbruket hela tiden agerar på bästa sätt för att minimera bekämpningsmedelsresterna i vatten. I arbetet med skriften har jag fått många värdefulla synpunkter på struktur och innehåll av Hushållningssällskapet Borgeby, Säkert Växtskydd, Odling i Balans samt mina kollegor inom Greppa Näringen och Växtskyddsenheten. Ett speciellt tack riktas till Nick Jarvis, SLU som gjort MACRO-simuleringarna och medverkat vid faktagranskningen, samt till Jenny Kreuger, SLU, som välvilligt ställt data från miljöövervakningsprogrammet till förfogande. Eftersom detta är första versionen är jag mycket tacksam för synpunkter för att på sikt kunna skriva en förbättrad version. Örjan Folkesson, Jordbruksverket, 230 53 ALNARP 040-415295, 070-6967064, orjan.folkesson@sjv.se Innehåll Inledning. 3-4 Mekanismerna bak diffust läckage ner genom marken.. 5-6 Modeller är inte verklighet.7-9 Läckagerisk till yt- eller grundvatten..10-11 Höstbekämpningar innebär större läckagerisk 12-13 Läckagerisken bör endast i speciella situationer styra preparatvalet...14 Förutsättningar för MACRO-simuleringarna.15 Ogräsbekämpning i höstsäd....15-18 Ogräsbekämpning i höstoljeväxter.19 Glyfosat...20 Spruta inte på vattenmättad jord omedelbart före stora regn..21 Ogräsbekämpning i vårsäd..22 Ogräsbekämpning i sockerbetor..23 Ogräsbekämpning i baljväxter.24 Ogräsbekämpning i potatis..25 Svamp- och insektbekämpning i stråsäd..26 Svampbekämpning i potatis.27. 2

Bekämpningsmedelsläckage i fält Vad kan göras för att minska riskerna? Fynd av bekämpningsmedelsrester i vatten kan innebära hälso- och miljörisker och medför alltid negativ publicitet för jordbruket. Därför måste strävan vara att få ner resterna till ett minimum, samtidigt som man måste vara medveten om att all mänsklig verksamhet kan spåras med de fina analysmetoder som finns idag. Arbetet hittills har haft fokus på att minimera punktutsläpp. Det måste betonas att det är viktigt att detta arbete fortskrider, det finns fortfarande mycket stora brister när det gäller säker hantering. Mekanismerna bakom det diffusa läckaget ner genom marken är mycket komplicerade. Vi kan därför förvänta oss att nya forskningsrön kommer att förändra våra kunskaper på detta område. Det är dock angeläget att redan idag öka rådgivningsinsatserna eftersom: Storleken på det diffusa läckaget kan vara större än vad vi hittills trott. I Vemmenhögsprojektet, där man kommit långt med säker hantering, bedömer man nu att det diffusa läckaget betyder mest för läckaget till ån. Alla åtgärder som vi känner till idag måste användas för att snabbt nå en förbättrad status i yt- och grundvatten. Skall vi invänta ett helt säkert rådgivningsunderlag beträffande diffust läckage, innebär detta troligen en väntan som sträcker sig över flera sexårscykler i Vattendirektivet. Bekämpningsmedelsrester i vatten en risk för hälsa och miljö Dricksvatten förknippas ofta med grundvatten, men i Sverige kommer 3/4 av det kommunala dricksvattnet från ytvatten. Att dricksvatten skall vara fritt från bekämpningsmedelsrester bör alla vara överens om och Dricksvattendirektivet införlivat i föreskrift, SLVFS 2001:30, från Livsmedelsverket, anger gränsvärdet 0,1 µg/l för ett enskilt bekämpningsmedel och 0,5 µg/l för flera bekämpningsmedel tillsammans. När gränsvärdena överstigs betraktas vattnet som otjänligt. Som tur är händer detta mera sällan med dricksvatten, trots att 0,1 µg/l betyder att det räcker med en bekämpningsmedelsrest på 1 gram per 10 000 000 liter för att vattnet skall betraktas som otjänligt. Bekämpningsmedelsrester i ytvatten innebär även en risk för att djur- och växtliv i vattnet skadas allvarligt eller dör. Det finns numera riktvärden som anger den högsta halten av en bekämpningsmedelsrest som inte bedöms skada livet i vattnet. Riktvärdena är olika för olika bekämpningsmedel. De minst skadliga har riktvärden på 40-50 µg/l, medan de farligaste har riktvärden på endast 0,0001 µg/l. Det finns alltså riktvärden för vattenlevande organismer som både är högre och lägre än gränsvärdet för dricksvatten. Tyvärr är det inte helt ovanligt att riktvärdena överskrids i våra vattendrag. 3

Läckagerisk även vid säker hantering Spill beroende på osäker hantering i samband på påfyllning och rengöring av sprutan, s.k punktutsläpp, är särskilt allvarligt eftersom man ofta befinner sig på samma plats år efter år och att man hanterar koncentrerat preparat. I Vemmenhögsprojektet har man visat att man genom en säker hantering har kunnat få ner fynden av bekämpningsmedelsrester i Vemmenhögsån med 90%, se figur 1. Under senare år har medelhalten legat på en jämförelsevis låg nivå och bidraget domineras nu istället mera av diffust läckage från fälten. Andra undersökningar visar också att diffust läckage ner genom markprofilen kan bidra till det som kommer ut i våra vattendrag. halt summa pesticider maj-sept 1992-2005 halt (µg/l) 40 30 20 10 0 VEMMENHÖG 1600 1200 800 400 0 1992 1993* 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Använd analyserbar 2002 2003 2004 mängd (kg/år) 2005 * Endast maj-juni Källa: J. Kreuger, SLU Figur 1: halt av bekämpningsmedelsrester i Vemmenhögsån samt använd mängd bekämpningsmedel 1992-2004 i typområde M 42 ( 902 ha ). Jenny Kreuger, SLU. Diffust läckage kan alltså definieras som det läckage från fältet som når yt- och grundvatten via utlakning och ytavrinning. I det följande kommer vi främst att koncentrera oss på läckage ner genom marken som kan nå ytvatten via dränering eller riskerar att nå djupare liggande grundvatten. Bild 1: Diffust läckage ner genom marken kan nå vattendragen via dräneringsledningar eller hamna direkt i grundvattnet. Foto Ö. Folkesson 4

Läckagerisken beror på hur hårt bekämpningsmedlet binds i marken och hur snabbt det bryts ner Stark bindning Snabb nedbrytning Svag bindning Långsam nedbrytning Läckagerisk vid stora vattenflöden Fig. 2: Schematisk bild av faktorer som påverkar bekämpningsmedelsläckage. Ett bekämpningsmedels bindning/adsorption/sorption i marken mäts med en adsorptionskonstant K oc. Låga värden på K oc visar att bekämpningsmedlet är svagt bundet i marken. Bekämpningsmedels bindning i marken påverkas främst av: Bekämpningsmedlets Bindning bindningsegenskaper ex. MCPA medel glyfosat i tex. Roundup. stark tribenuronmetyl i tex. Express svag isoproturon i tex. Arelon medel Jordens mullhalt Högre mullhalt ger starkare bindning. Vid mullhalter under 2,0 2,5 % minskar bindningen påtagligt. K oc -värdet är ett mått på hur starkt bekämpningsmedlet binds till jordens organiska substans. Jordens lerhalt Bekämpningsmedel binds till lermineralen, men på lerjord finns också risk för läckage genom sk makroporer, de stabila porer som finns i en aggregerad jord. Detta betyder för mindre rörliga substanser ett ökat läckage med ökad lerhalt. Lättrörliga bekämpningsmedel ger större läckage på lättare jordar. Jordens ph-värde Bindningen hos vissa bekämpningsmedel påverkas av jordens ph-värde. Vissa sulfonylureor/lågdosherbicider binds svagare vid höga ph-värden, tex amidosulfuron i Gratil, triflusulfuronmetyl i Safari och rimsulfuron i Titus. 5

Ett bekämpningsmedels nedbrytningshastighet i marken mäts i DT 50, vilket anger hur lång tid i dagar som det tar för halva preparatmängden att bryta ner. Höga värden på DT 50 visar att bekämpningsmedlet har långsam nedbrytning i marken. Bekämpningsmedels nedbrytning i marken påverkas främst av: Bekämpningsmedlets Nedbrytning nedbrytningsegenskaper ex. MCPA snabb glyfosat i tex. Roundup. medel tribenuronmetyl i tex. Express snabb isoproturon i tex. Arelon snabb Mikrobiell aktivitet De flesta bekämpningsmedel bryts ner med hjälp av mikroorganismer. Mikroorganismer behöver syre, lagom med fukt och varmt väder. Temperatur Mikroorganismerna som hjälper till vid nedbrytningen fungerar/växer liksom växterna först vid temperaturer över + 3 º C. Syreförhållande Nedbrytningen är starkt beroende av syrerika förhållanden. Den huvudsakliga nedbrytningen sker därför i matjordslagret. Har preparatet nått grundvattnet sker endast obetydlig nedbrytning. Jordens vattenhalt Under mycket torra betingelser avstannar nedbrytningen. Starkt vattenmättad jord är också ogynnsam eftersom syretillgången blir för dålig. 6

Modeller är inte verklighet Men ett sätt att försöka beskriva den på Med kunskap om bekämpningsmedlets egenskaper i jorden, såsom adsorption och nedbrytningshastighet samt kännedom om vattenrörelser i marken, kan modeller som uppskattar utlakningsrisken konstrueras. Eftersom faktorerna som påverkar läckagerisker är många och sambanden oerhört komplicerade måste man ha i minnet att modeller inte är verklighet utan det bästa sättet som vi för närvarande har att försöka beskriva verkligheten på. De värden som beräknats i modeller skall därför ses som vägledande och kan i första hand användas för att rangordna risker och inte för att exakt försöka kvantifiera dem. Modellen MACRO, som konstruerats vid institutionen för markvetenskap vid SLU, ger som slutresultat dels en beräknad årsmedelkoncentration, dels en 20-års-medelkoncentration, i µg/l av aktuell aktiv substans vid 1 m djup i marken. MACRO har även funktioner för att beräkna läckagerisken för vissa metaboliter. Unikt för MACRO är att den förmår ta hänsyn till läckage genom makroporer på lerjordar. MACRO kan för tillfället inte ta hänsyn till jordens ph-värde. Det är heller inte möjligt att göra simuleringar utifrån en definierad jordstruktur tex beroende på bearbetningsåtgärder eller en simulering utifrån aktuell eller förväntad vädersituation. Klimatdata 26-årsperiod: Nederbörd, temperatur, vind. Aktiv substans egenskaper: Adsorption, halveringstid Jordens egenskaper: Lerhalt, silthalt och mullhalt. Makroporstruktur beräknas från lerhalten. MACRO Indata kring bekämpningen: Klimatzon, jordart. Preparat/aktiv substans, dos, bekämpningstidpunkt. Gröda, uppkomstdatum, utvecklingsstadium. Fig. 3: Schematisk beskrivning av MACRO-GV. 7

MACRO / Typområdesfynd ett försök att jämföra med verklighet I ett diagram på sidan 9 jämförs MACRO-simuleringar med arealförluster i jordbruksbäckar från de fyra nationella typområdena för miljöövervakning. MACRO-simuleringarna ger som resultat en förväntad medelkoncentration i vatten vid 1m djup i marken. Arealförlusterna från typområdena har beräknats som förlust i g per ha från den areal som behandlats med substansen. Totalarealen som substansen använts på framgår av diagrammet. Ett försök till omräkning till samma enhet är inte meningsfullt eftersom värdena inte är direkt jämförbara. Syftet med jämförelsen är att rangordna riskerna och inte ett försök att kvantifiera dessa. Typområdena: Arealförlusterna har beräknats som den samlade förlusten av en aktiv substans, uttryckt som g per ha behandlad area, som uppmätts i jordbruksbäckar. Dessa förluster uppkommer såväl från påfyllning och rengöring av sprutan som vid bekämpningsarbetet ute på fältet. Vid normal användning i fält och normala rutiner vid påfyllning och rengöring av sprutan bestäms troligen storleken på förlusterna för olika substanser av deras läckagebenägenhet. förluster tex vid spill av koncentrerat preparat, eller vid sprutning där inte erforderliga skyddsavstånd hålles, innebär troligen att substansernas läckagebenägenhet får underordnad betydelse. Likaså kan kraftig ytavrinning leda till att substansernas egenskaper inte spelar samma roll som vid läckage ner genom markprofilen. De använda arealförlusterna utgör arealviktade genomsnitt för de fyra typområdena under 2002-2004. Eftersom provtagningen inte pågår vintertid kan de uppmätta förlusterna för vissa substanser vara underskattade. MACRO: Simuleringarna avser medelhalt vid 1 meters djup i marken, alltså inte vad som kan finnas i vattendrag. De avser endast det läckage som kan uppstå ner genom marken vid normal användning i fält, alltså inte förluster vid påfyllning och rengöring av spruta eller spill vid olyckshändelser. MACRO simulerar inte heller de förluster som kan uppstå vid ytavrinning. Simuleringarna avser ett 20-årsmedeltal. Kommentarer till diagrammet: Alfacypermetrin tom pyraklostrobin, de åtta första substanserna, har inte hittats i typområdena. Prosulfokarb i Boxer har inte simulerats i MACRO beroende på avsaknad av ingångsdata. Sulfosulfuron i Monitor. Stort arealunderlag från typområdena, men ändå osäkert om MACRO överskattar läckagerisken. Etofumesat i bla Tramat. Troligen innehåller indata för lång nedbrytningstid, vilket skulle kunna innebära att MACRO överskattar läckagerisken. Diklorprop. Arealunderlaget från typområdena är litet, men troligen överskattar MACRO läckagerisken något. Prokloraz i Sportak. MACRO-simulering saknas. Dimetoat i tex Roxion. Arealunderlaget från typområdena är litet, men troligen underskattar MACRO läckagerisken något. Metazaklor i Butisan Top och Nimbus. Mätningar och simulering avser enbart höstbehandling, vilket kan innebära att typområdesvärdena är för låga beroende på att vinterprovtagning saknas. Det kan heller inte uteslutas att MACRO överskattar läckagerisken något. Cyanazin i Bladex. MACRO-simulering saknas. Glyfosat i Roundup. MACRO-modellen kan för närvarande inte simulera glyfosatläckage. Kloridazon i Pyramin och Fiesta T samt Metamitron i tex Goltix. Ytavrinning kan ha gett onormalt höga halter i bäckarna, men skillnaden till MACRO-simulering är inte anmärkningsvärd. Bentazon i Basagran. Ytavrinning kan vara förklaring till det höga värdet från typområdena, men skillnaden till MACRO är inte anmärkningsvärd på denna höga nivå. 8

4 3 2 1 0 6 5 4 3 2 1 0 alfacypermetrin-260 ha betacyflutrin-150 ha cypermetrin-350 ha deltametrin-410 ha lambda-cyhalotrin-70 ha karfentrazonetyl-90 ha prosulfokarb-80 ha pyraklostrobin-1030 ha triflusulfuronmetyl-340 ha esfenvalerat-1980 ha amidosulfuron-390 ha metsulfuronmetyl-430 ha tribenuronmetyl-3530 ha tifensulfuronmetyl-1400 ha fenpropimorf-1700 ha propikonazol-2490 ha sulfosulfuron-1360 ha azoxystrobin-1990 ha fenoxaprop-p-110 ha pirimikarb-760 ha aklonifen-820 ha diflufenikan-870 ha rimsulfuron-270 ha fluroxipyr-3670 ha etofumesat-670 ha klopyralid-1750 ha fenmedifam-690 ha diklorprop-p-140 ha mekoprop-p-560 ha prokloraz-100 ha metalaxyl-m-440 ha metribuzin-600 ha MCPA-2530 ha dimetoat-70 ha metazaklor-180 ha cyanazin-340 ha glyfosat-1780 ha isoproturon-930 ha kloridazon-120 ha metamitron-700 ha bentazon-740 ha Arealförlust g/ha behandlad areal Arealförlust g/ha behandlad areal i typområdena O 18, E 21, N 34 och M 42 under 2002-2004, jämfört med MACRO simulering mikro-g/l. MACRO simulering mikro-g/l 9

Läckagerisk till yt- och grundvatten på olika jordar Ytliga jordlager Lättare jordarter: Grus, sand, mo och mjäla räknas till lättare jordar. Infiltration av vatten ner genom marken sker särskilt snabbt på grus och sandjordar som har den största kornstorleken. Mooch mjälajordar har mindre vattengenomsläpplighet. Lättare jordar bildar inte stabila strukturer på samma sätt som lerjordarna. Lerjordar: Så fort en jord innehåller mer än 15% lerpartiklar betecknas den som lerjord. Lerpartiklarna kan bilda stabila aggregat som ger större kanaler i jorden där vatten kan röra sig snabbt neråt i profilen. De större kanalerna/makroporena bildas genom sprickbildning orsakade av frost och torka och genom maskars och rötters aktivitet. Makroporena är särskilt talrika till ca 1 m djup, men förekommer ofta ner mot 2 m djup. Djupare jordlager Lättare jordlager: Den hydrauliska ledningsförmågan i grus- och sandlager god och det är i sådan jordlager som mycket av infiltrationen sker och våra grundvattentillgångar finns. Lerlager: Lerlager på mer än 2 m djup kan fortfarande innehålla sprickor men i betydligt mindre utsträckning än ytskiktet. Ibland är lerskikten mycket täta och kan då förhindra bekämpningsmedelsläckage djupare ner i profilen. Hydrogeologisk kompetens nödvändig för att bedöma risken för läckage till djupare liggande grundvatten Jordbrukare har ofta god kunskap om jordarterna i matjordsskiktet ner till 30 cm djup, men laboratoriebaserade jordartsbestämningar saknas i många fall, trots att sådana analyser nästan har obegränsad livslängd. För att använda MACRO-modellen som beräknar läckagerisken ner till 1 m djup bör det finnas säkra jordartsbestämningar i matjordsskiktet kompletterat med en del alvprover. MACRO-modellen beräknar alltså läckagerisken ner till 1 m djup. Finns det rester av bekämpningsmedel på detta djup kan bara obetydlig ytterligare nedbrytning påräknas. Bekämpningsmedelsresterna kan då hamna i ytvatten via dränering eller om infiltrationsförhållandena är gynnsamma transporteras ner till grundvatten. Vid beräkning av utlakningsrisken ner genom marken med MACRO-modellen visar det sig att huvudparten av bekämpningsmedlen, undantaget de allra mest lättrörliga, läcker mest från lerjorden. Vid en situation där underliggande jordlager är desamma som i ytan, såsom i fig. 4, blir risken för läckage till djupare liggande grundvatten dock större på den lättare jorden. Andra kombinationer är givetvis också tänkbara och därför fordras hydrogeologisk kompetens för att bedöma läckagerisken till djupare liggande grundvatten. 10

Eftersom man ofta inte har kunskap om djupare liggande jordlager och grundvattenbildning och dessa förhållande är mycket komplicerade skall inte innehållet i denna broschyr som baseras på MACRO-beräkningar användas för tillståndsprövning inom vattenskyddsområde. Detta gäller särskilt för vattenskyddsområde för grundvattenskydd. Tänkbart scenario: Risk för läckage av bekämpningsmedel på olika jordarter Lättare jordarter MACRO-modellen beräknar risk för läckage av bek.medel vid 1 m djup Lerjord Infiltration Grundvatten Ytvatten Tätande lerskikt Grundvatten ÖF 05 Fig. 4: Principskiss över tänkbart scenario för bekämpningsmedelsläckage. De gula pilarnas bredd illustrerar mängden bekämpningsmedel som transporteras. 11

Höstbekämpningar innebär större läckagerisk Normalnederbörd mm/månad Normal månadsmedeltemperatur C 100 80 60 40 20 0-20 Jan Feb Mar Apr Maj Jun jul Aug Sep Okt Nov Dec 20 16 12 8 4 0-4 Fig 5: Normalt månadsväder i Lund, 1961-1990 Höstbekämpningar innebär särskilt stor risk för läckage av bekämpningsmedel beroende på att: Under höst och vintermånader är jorden vattenmättad beroende på relativt stora nederbördsmängder och obetydlig vattenförbrukning från grödor eller via avdunstning. Överskottsvattnet i jorden kommer att fylla på grundvattenmagasinet och/eller rinna ut via dräneringen och risken ökar därmed för oönskad transport av bekämpningsmedelsrester. Nedbrytningen avstannar beroende på låg marktemperatur under höst och vinter. Vad betyder spruttidpunkten? - En modellberäkning med MACRO! Relativtal läckage 100 Arelon 3 l/ha Isoproturon 80 60 40 Duplosan Meko 1,2 l/ha Mekoprop P 20 0 Event Super 1 l/ha Fenoxaprop P sep sep okt okt nov mar apr apr 12-22- 12-27- 11-30- 15-30- 22- maj Fig. 6: Diagram från MACRO-simulering från olika ogräsbekämpningar på en måttligt mullhaltig mellanlera vid fem tillfällen på hösten och fyra tillfällen på våren. Diagrammet visar relativtal för läckagerisk. Utlakningen på våren är väsentligt lägre än på hösten och utlakningen på hösten kan minskas till hälften om tidigaste bekämpningstidpunkt kan väljas. 12

Behövs höstbekämpningar i alla lägen? Höstbekämpningar ger många fördelar och är därför en vanlig metod: Skördeökningen blir större vid stora ogräsförekomster om ogräskonkurrensen tas bort tidigt. Dosen kan hållas låg när ogräsen sprutas på ett tidigt utvecklingsstadium. Ogräseffekten blir bra, om bekämpningen görs medan dagstemperaturen ännu är relativt hög. Det betraktas alltid som en fördel att ha utfört bekämpningen eftersom arbetsbelastning och vindförhållande kan ställa till problem såväl höst som vår. Bild 2: Spår efter sen höstbekämpning på vattenmättad jord med större läckagerisk. Foto Ö. Folkesson När måste vi höstbekämpa i höstsäd, och när kan vi låta bli? Höstbekämpning inte nödvändig: Om liten ogräsförekomst som inte konkurrerar nämnvärt med grödan. Ger liten förväntad skördeökning. Om sen sådd vilket ger mindre ogräsförekomst och sent utvecklade ogräs. Om beståndet är tunt är vårbekämpning oftast nödvändig för bekämpning av vårgroende ogräs. Höstbekämpning nödvändig: Om stor ogräsförekomst, eftersom ogräsen konkurrerar mycket med grödan. Ogräsen blir mer svårbekämpade på våren. Om tidig sådd, eftersom detta ger större ogräsförekomst och tidigt utvecklade ogräs. Om större förekomst av gräsogräs. Sammanfattas resonemanget kan vi konstatera följande. Om höstbekämpningar i höstsäd är nödvändiga bör de kunna utföras på ett tidigt stadium på hösten med måttlig dos eftersom bekämpningsbehovet i många fall är knutet till tidiga sådder. I övriga fall väljs ett vårbekämpningsalternativ. Höstbekämpning med reducerad dos, följt av en kompletterande vårbekämpning, kan vara ett annat alternativ när höstbekämpning bedöms som nödvändig. 13

Läckagerisken vid olika bekämpningsalternativ bör endast i speciella situationer vara styrande för preparatvalet. På följande sidor finns vägledande uppgifter för olika bekämpningsalternativs läckagerisk till ytvatten. Dessa uppgifter är delvis nya och fordrar därför en del kommentarer hur de är tänkt att användas. De viktigaste faktorerna när man väljer preparat bör alltid vara: 1. Biologisk effekt, med hänsyn tagen till resistensrisker. 2. Bekämpningskostnad. Hälso- och miljörisker bör också beaktas: Finns ersättningsprodukt, med likvärdig biologisk/ekonomisk effekt, som antas innebära mindre hälso- och miljörisk, bör den användas. Hälsorisker ska motverkas genom användning av föreskriven skyddsutrustning och andra skyddsåtgärder som föreskrivs. Miljörisker ska minimeras genom att följa de speciella anvisningar som ofta finns för en produkt. Läckagerisk kan förutom preparatval påverkas genom val av bekämpningstidpunkt, dos osv. Vid val av bekämpningsmedel kommer jordbrukaren, beroende på vilken situation och värdering som görs, att värdesätta olika egenskaper olika mycket. I det specifika fallet kan en egenskap värdesättas extra mycket, vilket då blir avgörande för val av bekämpningsmedel. Även i situationer där realistiska alternativ saknas är kunskapen om ett preparats miljö- och hälsoegenskaper viktiga för förståelsen av hälso- och miljöpåverkan vid bekämpning. Miljöbalken, 2 kap. Allmänna hänsynsregler m.m 6 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. 14

Förutsättningar för MACRO-simuleringarna Läckagebenägenheten i följande tabeller baseras på simuleringar i MACRO-modellen på två av Sveriges vanligaste jordarter på åkermark, lerig mo och mellanlera. Simuleringarna i potatis har gjorts på lerig mo och svagt lerig sand. Följande kornstorleksfördelning för jordarterna har använts: Jordart Sand/Grovmo Finmo/Mjäla Ler Mullhalt Lerig mo 56 % 34 % 10 % Något mullhaltig Mellanlera 24 % 44 % 32 % Måttligt mullhaltig Svagt lerig sand 80 % 17 % 3 % Något mullhaltig Simuleringarna är gjorda på vanliga användningssätt för preparaten både vad som gäller dos och tidpunkt. Tabellerna visar i första hand behandling med ett preparat i normaldos. Om blandning avses har preparatet markerats med kursiv stil och dosen är då ofta reducerad. Beräkning av metaboliter har inte medtagits i denna broschyr. Läckagebenägenheten har Förväntad medelhalt µg/l av aktiv substans i marken vid graderats enligt följande: 1 m djup vid årlig användning under 20 år. = < 0,01 = 0,01 0,1 = 0,1 1,0 = > 1,0 Tabeller med klassindelning avseende riktvärde finns i anslutning till de olika bekämpningssituationerna. Preparaten med mer än en aktiv substans har klassats efter innehåll av den mest skadliga aktiva substansen. Alternativ i höstsådda grödor I sydsverige är gräsogräs i höstsäd vanligare än i mellansverige, vilket sätter sin prägel på preparatval och val av bekämpningstidpunkt här. På lättare jordar förekommer i första hand åkerven. För bra åkervensbekämpning finns flera våralternativ med mindre läckagerisk och behövs höstbekämpning finns även här alternativ som innebär mindre läckagerisk. För samtidig åkervens- och örtogräsbekämpning finns bredverkande alternativ för vårbekämpning med mindre läckagerisk. Renkavle uppträder företrädesvis på styva lerjordar, men kan även vara ett problem på lite lättare jord. Ogräset har stor uppförökningstakt och är svårbekämpat, bla beroende på att resistens förekommer. Vid större förekomst behövs ofta både höst- och vårbekämpning för tillfredställande effekt. Det finns goda alternativ med mindre läckagerisk både när vårbekämpning räcker och när höstbekämpning är ett måste. Förekomst av vitgröe utgör inte lika stort hot som åkerven och renkavle, men kan utgöra ett problem på vissa jordar och i vissa grödor. Riktigt effektiva vårbekämpningsalternativ saknas. 15

Tabell 1a: Höstbekämpning i höstsäd mot gräsogräs på lerig mo Läckagerisk Åkerven Renkavle Vitgröe Örtogräs Arelon Bacara Cougar Event Super Arelon Event Super Cougar Bacara Cougar Arelon Bacara Cougar Lexus 50 WG* Lexus 50 WG* Lexus 50 WG* Tabell 1b: Höstbekämpning i höstsäd mot gräsogräs på mellanlera Läckagerisk Åkerven Renkavle Vitgröe Örtogräs Event Super Lexus 50 WG* Arelon Bacara, Cougar Event Super Lexus 50 WG* Arelon Cougar Bacara Cougar Arelon Lexus 50 WG* Bacara Cougar * Ej i höstkorn I tabellerna har medtagits preparat som har mer än 70 % effekt (se effektschema för ytterligare information). För örtogräsen avses de viktigaste ogräsarterna (se effektschema för ytterligare information). För preparat som markerats med kursiv stil avses användning som blandningspartner oftast i reducerad dos, övriga preparat i normaldos som enkelalternativ. Källa: Kemisk ogräsbekämpning 2006, Jordbruksverket. Tabell 1c Riktvärde µg/l för ytvatten. Mest skadliga preparat har lägst värde > 10 1-10 Event Super 0,1-1 Arelon, Bacara, Boxer, Cougar 0,01-0,1 Lexus 50 WG < 0,01 16

Tabell 2a: Vårbekämpning i höstsäd mot gräsogräs på lerig mo. Läckagerisk Åkerven Renkavle Vitgröe Örtogräs Event Super, Hussar*, Arelon Event Super Arelon Arelon Hussar* Hussar* Monitor** Tabell 2b: Vårbekämpning i höstsäd mot gräsogräs på mellanlera. Läckagerisk Åkerven Renkavle Vitgröe Örtogräs Event Super Hussar* Event Super Hussar* Hussar* Monitor** Arelon Arelon Arelon * Hussar - Ej i höstkorn. Nedbrytes snabbt till metsulfuronmetyl i Ally o Ally Class. ** Ej i höstkorn och höstråg I tabellerna har medtagits preparat som har mer än 70 % effekt (se effektschema för ytterligare information). För örtogräsen avses de viktigaste ogräsarterna (se effektschema för ytterligare information). För preparat som markerats med kursiv stil avses användning som blandningspartner oftast i reducerad dos, övriga preparat i normaldos som enkelalternativ. Källa: Kemisk ogräsbekämpning 2006, Jordbruksverket. Tabell 2c Riktvärde µg/l för ytvatten. > 10 1-10 Event Super 0,1-1 Arelon 0,01-0,1 Lexus 50 WG, Monitor < 0,01 Mest skadliga preparat har lägst värde 17

Örtogräsbekämpning i höstsäd kan oftare ske på våren och detta är vanligare i Mellansverige. Vårbekämpning kan också behövas mot vårgrodda ogräs och/eller sengrodd snärjmåra och åkertistel som inte finns uppe på hösten. Det är endast i lägen med stor örtogräsförekomst som höstbekämpning är enda alternativ. Tabell 3a: Örtogräsbekämpning i höstsäd på lerig mo Läckagerisk Höstbekämpning Vårbekämpning Bacara, Cougar Bacara, Cougar, Duplosan Meko, Hussar*, Primus Express 50 T, Harmony Plus Duplosan Meko, Express 50 T Tabell 3b: Örtogräsbekämpning i höstsäd på mellanlera Läckagerisk Höstbekämpning Vårbekämpning Ally Class, Gratil 75 WG*, Platform, Starane 180, Starane XL Ariane S Duplosan Super Harmony Plus, Hussar*, Primus Ally Class, Express 50 T, Gratil 75 WG**, Platform, Express 50 T Bacara, Cougar, Duplosan Meko Bacara, Cougar, Duplosan Meko, Starane 180, Starane XL Ariane S, Duplosan Super * Hussar - Ej i höstkorn. Nedbrytes snabbt till metsulfuronmetyl i Ally o Ally Class. ** Läckagerisken ökar vid höga ph-värde över 7,3 I tabellerna har medtagits de viktigaste preparaten med örtogräseffekt i höstsäd. För närmare information om effekt på enskilda ogräsarter se effektschema. För preparat som markerats med kursiv stil avses användning som blandningspartner oftast i reducerad dos, övriga preparat i normaldos som enkelalternativ. Källa: Kemisk ogräsbekämpning 2006, Jordbruksverket. Riktvärde µg/l för ytvatten. Mest skadliga preparat har lägst värde > 10 Ariane S, Duplosan Meko, Duplosan Super, Starane 180 1-10 0,1-1 Bacara, Cougar, Gratil 0,01-0,1 Express 50T, Harmony Plus, Primus, Starane XL < 0,01 Ally Class 18

Ogräsbekämpning i höstraps sker effektivast på hösten eftersom tillräckligt bredverkande preparat endast finns att tillgå på hösten. Det är också fördelaktigt att få bort ogräskonkurrensen tidigt när ogräsen är lättbekämpade. Liksom i höstsäd kan det vara viktigt att kunna bekämpa såväl örtogräs som gräsogräs. Flera av preparaten är lättrörliga varför det är en fördel om tidiga bekämpningar kan väljas. Detta gynnar ofta också ogräseffekten. Tabell 4a:Höstbekämpning höstoljeväxter mot örtogräs och gräsogräs på lerig mo Läckagerisk Örtogräs Åkerven Renkavle Vitgröe, Kerb Nimbus bredv. Matrigon Focus Ultra, Kerb, Nimbus, Select Focus Ultra, Kerb, Nimbus, Select Kerb Nimbus, Select. Tabell 4b: Höstbek. höstoljeväxter mot örtogräs och gräsogräs på mellanlera Läckagerisk Örtogräs Åkerven Renkavle Vitgröe, Butisan Top, bredv. Kerb, Matrigon, Nimbus,bredv. Select Select Select Butisan Top Focus Ultra Kerb Nimbus Butisan Top Focus Ultra Kerb Nimbus Butisan Top Kerb Nimbus I tabellerna har medtagits preparat som har någon örtogräseffekt, samt för gräsogräs de som har mer än 90 % effekt. För närmare information om effekt på enskilda ogräsarter se effektschema. För preparat som markerats med kursiv stil avses användning som blandningspartner oftast i reducerad dos, övriga preparat i normaldos som enkelalternativ. Källa: Kemisk ogräsbekämpning 2006, Jordbruksverket. Tabell 4c Riktvärde µg/l för ytvatten. Mest skadliga preparat har lägst värde > 10 Matrigon 1-10 Kerb 0,1-1 Butisan Top 0,01-0,1 < 0,01 19

Glyfosat avviker! Glyfosats K oc -värde (adsorption) varierar mellan 300 och 20 000, vilket borde tolkas som att glyfosat är praktiskt taget orörligt. Detta har också varit uppfattningen fram till för ett antal år sen. Flera studier visar nu att glyfosat kan läcka ner genom markprofilen, speciellt från lerjordar. Orsakerna till det diffusa läckaget av glyfosat är inte fullt kända, men följande punkter kan ge viss förklaring: De flesta bekämpningsmedlen binds till jordens mullämne, vilket egentligen K oc -värdet beskriver. Glyfosat binds till jordens mineraldel, framförallt lerpartiklar. En del lerpartiklar som glyfosat sitter på rivs loss vid makroporflöden i leror. Forskning i Danmark visar att glyfosat binds hårdare i jordar med låga ph-värde samt hög andel finsand och fria järnoxider. Den danska VAP-undersökningen visar obetydligt läckage av glyfosat från sand- och grusjordslokalerna, medan lerjordslokalerna visar större läckage. Glyfosat vårt viktigaste ogräsmedel? Glyfosat är ett av våra mest använda ogräsmedel och detta bekräftar också att det tillhör några av de viktigaste produktionsfaktorena i jordbruket. Samtidigt kan vi konstatera att det är ett av de preparat som oftast hittas i våra vattendrag. Orsakerna till den stora användningen torde vara välkänd. Mekanisk totalbekämpning är både dyrare och mindre effektiv än en kemisk bekämpning och till detta kommer ett ökat behov av att bryta fånggrödor effektivt. Användning av glyfosat minskar också indirekt växtnäringsläckaget eftersom bearbetning ökar kvävemineraliseringen och risken för erosion. Förutom fältanvändningen tillkommer en användning på hårdgjorda ytor i tätorter, industriområden och gårdsmiljöer. Eftersom kunskapen om varför glyfosat läcker är begränsad och ersättningsprodukt saknas är det svårt att ge konkreta råd om hur man kan begränsa läckaget, men som framgår ovan är det mycket angeläget att lyckas göra det. Här följer förslag på tänkbara åtgärder: Behovsanpassa mer! Det är viktigt, speciellt på lerjordar, att inte onödiga bekämpningar görs. Bekämpa så tidigt som möjligt på hösten. Då är risken för läckage genom markprofilen mindre eftersom jorden inte är vattenmättad och risken för stora regn mindre. Teoretiskt borde det vara en fördel om det finns fånggröda på fältet, som tar upp glyfosat, så att den inte hamnar direkt i jorden. Bevis för denna teori saknas för närvarande. 20

Vattenmättad jord och stora regn efter sprutning Alltid en riskfaktor! Stora regn på vattenmättad jord i nära anslutning till sprutningen innebär alltid en läckagerisk. Detta är särskilt märkbart vid höstbekämpningar, men det finns också många exempel på vår- och sommarbekämpningar som pga stora regn på vattenmättad jord och läckagebenägna preparat har gett läckage. Exempel på sådana substanser/preparat i kombination med stora nederbördsmängder under vår/sommar är bentazon/basagran SG, metamitron/goltix mfl, dimetoat/roxion mfl, metribuzin/sencor. Bild 3: Sprutning när stort regn väntas En fara för både effekt och miljö. Foto M. Sandström. Undvik sprutning på vattenmättad jord om stora regn väntas! För jordbrukaren betyder oftast risk för stort regn att man tar tillfället iakt och sprutar innan regnet. Skälen kan vara att man förväntar att effekter efter regnet i form av bärighet eller att väderomslaget i sig omöjliggör bekämpning. Görs bekämpningen flera dagar före regnet brukar denna strategi fungera, men sprutningar för nära det stora regnet ger ofta sämre bekämpningseffekt eftersom temperaturen sjunker och för jordverkande preparat finns även risk för grödskador. Förutom bekämpningseffekt och risk för grödskador bör du tänka på följande: Det är kombinationen av vattenmättad mark och efterföljande stort regn som ger läckagerisk. Följ väderprognoserna ofta! Det finns bra 5-7-dygnsprognoser. 21

Alternativ i vårsådda grödor För örtogäsbekämpning i vårsäd finns flera alternativ som innebär mindre läckagerisk och som ändå har tillfredsställande effekt. Eftersom vårsäd konkurrerar effektiv mot ogräsen kan ofta något svagare ogräseffekter accepteras. Tabell 5a: Örtogräsbekämpning i vårsäd utan insådd på lerig mo Läckagerisk Preparat MCPA, Hussar*, Primus Ally 20 DF, Express 50T, Harmony Plus Ally Class, Ariane S, Gratil 75 WG**, Starane 180,Starane XL, Platform Duplosan Super Tabell 5b: Örtogräsbekämpning i vårsäd utan insådd på mellanlera Läckagerisk Preparat Express 50T, Harmony Plus, Hussar*, Primus Ally 20 DF, Ally Class, Gratil 75 WG**, Platform Starane 180, Starane XL Ariane S, Duplosan Super, MCPA * Hussar - Ej i havre. Nedbrytes snabbt till metsulfuronmetyl i Ally och Ally Class. ** läckagerisk vid höga ph-värde över 7,3 I tabellerna har medtagits de viktigaste preparaten med örtogräseffekt i vårsäd. För närmare information om effekt på enskilda ogräsarter se effektschema. För preparat som markerats med kursiv stil avses användning som blandningspartner oftast i reducerad dos, övriga preparat i normaldos som enkelalternativ. Källa: Kemisk ogräsbekämpning 2006, Jordbruksverket. Tabell 5c Riktvärde µg/l för ytvatten. Mest skadliga preparat har lägst värde > 10 Ariane S, Duplosan Super, Starane 180 1-10 MCPA 0,1-1 Gratil 0,01-0,1 Express 50T, Harmony Plus, Primus, Starane XL < 0,01 Ally Class, Ally 20 DF 22

Ogräsbekämpning i sockerbetor kräver mycket goda ogräseffekter eftersom betornas konkurrenskraft mot ogräs är svag och enstaka överlevande ogräs ger relativt stor skördenedsättning. Använda preparat har ofta specifika ogräseffekter som innebär att de inte är lätt utbytbara mot varandra. Tabell 6a: Ogräsbekämpning i sockerbetor på lerig mo Läckagerisk Preparat Betanal mfl, Goltix mfl, Safari*, Pyramin Tramat mfl. Tabell 6b: Ogräsbekämpning i sockerbetor på mellanlera Läckagerisk Preparat, Betanal mfl Safari* Fiesta T, Goltix mfl, Pyramin, Tramat mfl * läckagerisk vid höga ph-värde I tabellerna har medtagits de viktigaste preparaten med ogräseffekt i sockerbetor. För närmare information om behandlingstidpunkt och effekt på enskilda ogräsarter se effektschema. För preparat som markerats med kursiv stil avses användning som blandningspartner oftast i reducerad dos, övriga preparat i normaldos som enkelalternativ. Källa: Kemisk ogräsbekämpning 2006, Jordbruksverket. Tabell 6c Riktvärde µg/l för ytvatten. > 10 Tramat mfl 1-10 0,1-1 Goltix mfl 0,01-0,1 Safari < 0,01 Mest skadliga preparat har lägst värde 23

I åkerbönor och ärter finns bara två preparat att välja på och dessa har delvis skilda ogrässpektra. Möjligheten att ersätta det särskilt läckagebenägna Basagran SG med Fenix är därför inte användbar i alla lägen. Tabell 7a: Ogräsbekämpning i ärter och åkerbönor på lerig mo Läckagerisk Preparat Fenix* Basagran SG Tabell 7b: Ogräsbekämpning i ärter och åkerbönor på mellanlera Läckagerisk Preparat Fenix* Basagran SG * Ej i åkerbönor. I tabellerna har medtagits preparat för åkerbönor och ärter. För närmare information om behandlingstidpunkt och effekt på enskilda ogräsarter se effektschema. För preparat som markerats med kursiv stil avses användning som blandningspartner oftast i reducerad dos, övriga preparat i normaldos som enkelalternativ. Källa: Kemisk ogräsbekämpning 2006, Jordbruksverket. Tabell 7c Riktvärde µg/l för ytvatten. > 10 Basagran SG 1-10 0,1-1 Fenix 0,01-0,1 < 0,01 Mest skadliga preparat har lägst värde 24

Potatisodling sker huvudsakligen på lätta jordar med relativt stor risk för preparatläckage. I tabellen ser inte resultaten så oroväckande ut, men man vet att tex Sencor bildar lättrörliga metaboliter som kan hittas i vatten. Möjligheten att välja de mindre läckagebenägna alternativen begränsas av smalare ogräseffekter och smalare behandlingstidpunkt. I potatis finns dock goda möjligheter att ersätta den kemiska ogräsbekämpningen med mekanisk, varför det finns goda möjligheter att begränsa läckagerisken från ogräsmedel i potatis. Tabell 8a: Ogräsbekämpning i potatis på svagt lerig sand Läckagerisk Preparat Basta Fenix Butisan S Sencor, Spotlight, Titus* Tabell 8b: Ogräsbekämpning i potatis på lerig mo Läckagerisk Preparat Basta, Butisan S, Fenix Sencor Spotlight Titus* * läckagerisk vid höga ph-värde över 7,3 I tabellerna har medtagits de viktigaste preparaten med ogräseffekt i potatis. För närmare information om behandlingstidpunkt och effekt på enskilda ogräsarter se effektschema. För preparat som markerats med kursiv stil avses användning som blandningspartner oftast i reducerad dos, övriga preparat i normaldos som enkelalternativ. Källa: Kemisk ogräsbekämpning 2005, Jordbruksverket. Tabell 8c Riktvärde µg/l för ytvatten. Mest skadliga preparat har lägst värde > 10 Basta 1-10 0,1-1 Butisan S, Fenix, Sencor 0,01-0,1 Titus < 0,01 25

Svamp- och insektbekämpning - läckagerisken oftast mindre Svamp- och insektsbekämpningar görs huvudsakligen i väl uppvuxen gröda som fångar upp preparatet så att det inte lika lätt når marken och blir utsatt för utlakningsrisk. Nedbrytningsförhållandena under sommaren, när många av dessa bekämpningar görs, är också ofta optimala. fynd av såväl svamp- och insektsmedel görs dock. Som exempel kan nämnas fynd av pirimikarb/pirimor, propikonazol/tilt mfl dimetoat/roxion mfl, och azoxystrobin/amistar. Tabell 9a: Preparat för svamp- och insektsbekämpning i stråsäd på lerig mo Läckagerisk, Preparat Amistar, Comet, Forbel, Impuls, Stereo, Tern, Tilt, Tilt Top, Topsin, Unix. Beta-Baythroid, Decis, Fastac 50, Karate, Pirimor. Roxion mfl*, Sumi-alpha. Tabell 9b: Preparat för svamp- och insektsbekämpning i stråsäd på mellanlera Läckagerisk Preparat Comet, Impuls, Unix. Beta-Baythroid, Cyperb mfl, Decis, Fastac 50, Karate, Sumi-alpha. Amistar, Forbel, Stereo, Tern. Pirimor. Roxion mfl.* Tilt, Tilt Top, Topsin, *Avser användning i sockerbetor För preparat som markerats med kursiv stil avses användning som blandningspartner oftast i reducerad dos, övriga preparat i normaldos som enkelalternativ. Källa: Bekämpningsrekommendationer mot svampar och insekter 2005, Jordbruksverket. Tabell 9c Riktvärde µg/l för ytvatten. Mest skadliga preparat har lägst värde > 10 1-10 Tilt, Topsin 0,1-1 Amistar, Stereo, Roxion mfl 0,01-0,1 Forbel, Impuls, Tern, Tilt Top, Unix, Pirimor < 0,01 Beta-Baythroid, Cyperb mfl, Decis, Fastac 50, Karate, Mavrik, Sumi-alpha 26

Tabell 10a: Preparat för svampbekämpning i potatis på svagt lerig sand Läckagerisk Preparat Acrobat, Elektis, Ranman, Shirlan, Tatto Ridomil Gold, Epok Tabell 10b: Preparat för svampbekämpning i potatis på lerig mo Läckagerisk Preparat Acrobat, Elektis, Ranman, Shirlan, Tatto, Ridomil Gold, Epok För preparat som markerats med kursiv stil avses användning som blandningspartner oftast i reducerad dos, övriga preparat i normaldos som enkelalternativ. Källa: Bekämpningsrekommendationer mot svampar och insekter 2005, Jordbruksverket. Tabell 10c Riktvärde µg/l för ytvatten. > 10 1-10 Ranman Mest skadliga preparat har lägst värde 0,1-1 Acrobat, Elektis, Ridomil Gold, Shirlan, Tattoo 0,01-0,1 < 0,01 Sammanfattande råd! Välj mindre läckagebenägna preparat om det är möjligt med tanke på effekt och pris Undvik höstbekämpningar vid sena tillfällen. Spruta inte på vattenmättad mark omedelbart före stora regn 27