Riksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp ISSN 1404-563X Riksförsäkringsverkets allmänna råd om vårdbidrag; RAR 2002:15 beslutade den 2 december 2002. Riksförsäkringsverket beslutar om följande allmänna råd. Till lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag 8 första stycket En förälder har rätt till vårdbidrag för barn till och med juni månad det år då barnet fyller 19 år om 1. barnet på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller annat funktionshinder behöver särskild tillsyn och vård under minst sex månader, eller 2. det på grund av barnets sjukdom eller funktionshinder uppkommer merkostnader. Vid bedömningen av vård- och tillsynsbehovets omfattning bör det samhällsstöd som lämnas från kommun eller landsting på grund av barnets sjukdom eller funktionshinder beaktas. Avgifter i form av patientavgifter för besök i den öppna hälso- och sjukvården som är föranledda av barnets sjukdom eller funktionshinder bör godtas som merkostnad upp till gränsen för högkostnadsskyddet. Kostnader för läkemedel som omfattas av lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och som är nödvändiga på grund av barnets sjukdom eller funktionshinder bör godtas som merkostnader till den del merkostnaderna inte omfattas av kostnadsreducering enligt den lagen. Kostnader för årligen återkommande utlandsvård och vård på kurorter eller hälsohem bör godtas som merkostnader. En förutsättning är att vården är föranledd av barnets sjukdom eller funktionshinder och är avsedd att förkorta sjukdomstiden eller helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av barnets funktionsförmåga. Kostnader för förbrukningsartiklar, till exempel bandagematerial, som behövs på grund av barnets sjukdom eller funktionshinder och som inte erbjuds av landstinget bör godtas som merkostnad. Kostnader för särskild kost med anledning av barnets sjukdom eller funktionshinder bör godtas som merkostnad om sådan kost ordinerats av läkare, dietist eller motsvarande sakkunnig. Kostnader för personliga assistenter i samband med olika fritidsaktiviteter och för extra rum för sådana personer bör inte godtas som merkostnad. 1
Kostnader för ett extra rum som behövs för vårdutrustning, tekniska hjälpmedel eller som behandlingsrum bör godtas som merkostnad. Vid beräkningen av merkostnader för ett extra rum i bostaden bör ledning tas av de bestämmelser som gäller för beskattning av naturaförmåner i form av fri bostad. Kostnader för en speciell försäkring som en förälder eller det myndiga barnet måste teckna för ett hjälpmedel bör godtas som merkostnad. Kostnader för hyra av de hjälpmedel som en arbetsterapeut eller annan specialist bedömt som lämpliga för barnet bör beaktas som merkostnad. Kostnader för dator eller datorbaserade hjälpmedel, till exempel särskilda anpassningar på datorn och olika datorbaserade hjälpmedel som speciella program, som är nödvändiga eller lämpliga på grund av barnets sjukdom eller funktionshinder bör godtas som merkostnad. När merkostnaden ska fastställas för dator, anpassning av dator eller för dataprogram bör en avskrivningstid på tre år beaktas om det inte finns skäl för kortare avskrivningstid. Kostnader för kapitalvaror, till exempel en tvättmaskin, diskmaskin eller speciell dammsugare, som har anskaffats särskilt och bedöms som nödvändig till följd av barnets sjukdom eller funktionshinder bör godtas som merkostnad. Vid beräkningen av merkostnaden bör en avskrivningstid på fem år beaktas om det inte finns skäl för kortare avskrivningstid. Om en förälder eller det myndiga barnet har merkostnader för resor bör dessa merkostnader godtas om barnet på grund av sjukdom eller funktionshinder är förhindrat att använda allmänna kommunikationer. Kostnader för resa med egen bil bör beräknas enligt bestämmelserna i förordningen (1991:1321) om rehabiliteringsersättning. Avdrag bör göras för de kostnader som skulle ha uppstått om allmänna kommunikationer hade kunnat användas. Avgifter för kommunal färdtjänst bör godtas som merkostnad till den del avgifterna överstiger kostnaderna för resor med allmänna kommunikationer. Kostnader för resor för sjukvård eller sjukvårdande behandling som är föranledda av barnets sjukdom eller funktionshinder bör godtas som merkostnad till ett belopp som motsvarar de faktiska kostnaderna för resorna. Vid beräkning av de faktiska kostnaderna bör avdrag göras för ersättning som betalas ut av sjukvårdshuvudmannen. Om resorna sker med egen bil och en förälder eller det myndiga barnet inte har rätt till ersättning från sjukvårdshuvudmannen bör merkostnaderna för resorna beräknas enligt bestämmelserna i förordningen (1991:1321) om rehabiliteringsersättning. När försäkringskassan bedömer att en familj behöver en större bil, minibuss eller en van bör 15 procent av skillnaden i inköpskostnaderna för ett sådant fordon och en bil i mellanstorlek årligen godtas som merkostnad. Vid denna beräkning bör ersättningen för merkostnaden för denna typ av bil för- 2
delas på sju år. Detta motsvarar den tid efter vilken förnyat bilstöd normalt kan fås enligt bestämmelserna i förordningen (1988:890) om bilstöd till handikappade. RAR 2002:15 En förälder kan på grund av barnets sjukdom eller funktionshinder behöva skjutsa barnet till olika fritidsaktiviteter. Som skäliga merkostnader för sådana fritidsresor bör ett belopp motsvarande fem procent av prisbasbeloppet godtas. Detta gäller om resan skett med egen bil. Beloppet bör avrundas till närmast jämna hundratal kronor. Vid beräkning av merkostnader för fritidsresor bör avdrag göras för resor med allmänna kommunikationer om barnet som har sjukdom eller funktionshinder skulle ha rest med sådana kommunikationer om han eller hon inte haft sjukdom eller funktionshinder. Vid beräkning av merkostnader för vistelse i förskola föranledd av barnets sjukdom eller funktionshinder bör hälften av kostnaden för vistelsen godtas som merkostnad om föräldern inte förvärvsarbetar när barnet vistas i förskolan. Rätten till vårdbidrag för ett barn med sjukdom eller funktionshinder som växelvis vårdas i ett familjehem och i föräldrahemmet bör beräknas utifrån barnets vård- och tillsynsbehov samt merkostnaderna under de perioder som barnet bor hemma. 9 första stycket Vårdbidrag utges allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merkostnadernas storlek som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Hel förmån utgör, utom i fall som avses i tredje stycket, 250 procent av prisbasbeloppet och partiell förmån tillämplig andel därav. Vårdbidrag som utges med beaktande enbart av merkostnader får bestämmas till 62,5 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till minst detta belopp eller till 36 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till minst detta belopp. Om vårdinsatserna omfattar minst sju timmar per vecka och det finns ett uttalat tillsynsbehov eller betydande merkostnader bör föräldern ha rätt till ett fjärdedels vårdbidrag. För att anses som betydande bör merkostnaderna uppgå till minst 25 procent av prisbasbeloppet. 15 Avlider ett barn betalas vårdbidrag ut till och med åttonde månaden efter dödsfallet, dock längst till och med den månad då vårdbidraget annars skulle ha upphört. 3
Vårdbidraget betalas ut som halv förmån om bidraget vid dödsfallet lämnades som hel eller tre fjärdedels förmån, och i annat fall som en fjärdedels förmån. Om det vårdbidrag som utgick vid dödsfallet till viss del hade bestämts som merkostnadsersättning ska motsvarande del av vårdbidraget enligt denna paragraf anses utgöra sådan ersättning. Merkostnadsersättning enligt 9 tredje stycket lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag som har beviljats utöver helt vårdbidrag bör reduceras på motsvarande sätt som när merkostnadsersättningen är en del av vårdbidraget. 16 Om någon vårdas på institution som tillhör eller till vars drift det betalas ut bidrag från staten, en kommun eller ett landsting utges vårdbidrag endast om vården kan beräknas pågå högst sex månader. Detsamma gäller om han eller hon vårdas utanför institutionen genom dess försorg eller i annat fall vårdas utanför en sådan institution och staten, kommunen eller landstinget är huvudman för vården. I de fall barnet vårdas på institution på det sätt som anges i första stycket och vårdbidrag därför inte betalas ut, kan ersättning lämnas om barnet tillfälligt inte vårdas genom huvudmannens försorg. Ersättningen betalas ut för tid som barnet vårdas utanför institutionen om denna tid uppgår till minst tio dagar per kvartal eller minst tio dagar i följd vid kvartalsskifte. Ersättningen lämnas då för varje sådan dag med en trettiondel av månadsbeloppet. Service på elevhem vid statlig specialskola, vid riksgymnasier för döva och hörselskadade ungdomar eller vid riksgymnasier med gymnasieutbildning anpassad till rörelsehindrade ungdomar bör inte anses som sådan vård som avses i 16 HVL. Uppgår tiden då barnet vårdas utanför huvudmannens försorg till minst sex timmar i följd bör föräldern ha rätt till vårdbidrag för sådan dag. Föräldern kan även ha rätt till vårdbidrag om vistelsen i hemmet är kortare än sex timmar. Det gäller i fall då barnets sjukdom eller funktionshinder medför att barnet endast kan vistas hos sina föräldrar under kortare tid än sex timmar. 4
1. Dessa allmänna råd gäller fr.o.m. den 1 januari 2003. 2. Genom dessa allmänna råd upphävs Riksförsäkringsverkets allmänna råd (AR 1998:7). RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET ASTRID CHRISTIERNSSON Christina Bjurlöf 5