Den ljusnande framtid En rapport om belysning i Jönköpings län

Den ljusnande framtid En rapport om belysning i Jönköpings län Av Magdalena Andersson & Bengt-Anders Johansson mars 2008

Förord De senaste årens rapporter om global uppvärmning, klimathotet, växthusgaser och försämrad havsmiljö gör att vi alla måste göra fler gemensamma insatser, såväl små som stora i miljöarbetet. Det handlar om åtgärder på internationell, nationell, regional och lokal nivå men också om vårt förhållningssätt och miljötänkande som enskilda medborgare. På lokal nivå har kommunerna ett stort ansvar för miljöarbetet. Den här rapporten beskriver situationen för gatubelysning i kommunerna i Jönköpings län. Många av kommunerna ligger långt fram i sitt arbete medan andra har en bit kvar. Syftet med vår rapport är tudelat. Vi vill rikta uppmärksamhet på en viktig fråga - rapporten kan därmed vara ett incitament för att fortsätta ett angeläget arbete - men också göra mer i trygghetsfrågorna. De förslag vi lägger är inte svåra att genomföra. I själva verket gör man redan idag en del av dem. Fast inte överallt och inte av alla. Men om de genomförs, kan vårt län bli ett föredöme. Både när det gäller miljöarbete och i arbetet för att ha trygga kommuner. Vi tycker att invånarna i Jönköpings län är värda det. Jönköping och Smålandsstenar i mars 2008 Magdalena Andersson Bengt-Anders Johansson M:\skrivbord\20080310_Den ljusnande framtid.doc/lk/2008 (ea0902aa) 2 (13)

Innehåll Förord 2 Innehåll 3 Inledning 4 Ekonomi- och energibesparing 4 Livscykelkostnader 4 Sänkt elkostnad 5 Miljöpåverkan från belysning 6 Goda exempel 6 Belysning 6 Uthålliga kommuner 7 Belysningen i Jönköpings län 8 Resultat 8 Trygghetsskapare 10 Kvinnors otrygghet 11 Slutsatser och förslag 12 20080310_Den ljusnande framtid.doc/lk/2008 3

Inledning Kommunerna har ett stort ansvar för ett aktivt miljöarbete. Ett sätt i det kommunala arbetet för att åstadkomma en bättre miljö, och samtidigt sänka driftskostnaderna, är att systematiskt se över gällande gatubelysning och ersätta kvicksilverbelysning med mer miljövänliga alternativ. Samtidigt, med hjälp av god belysning, går det att uppnå synergier för kommunernas trygghetsarbete. En belysningsplan i varje kommun som uppmärksammar brottsförebyggande arbete och trygghet är ett bra exempel på det. Det finns därutöver många sidovinster med en översyn av belysningen. Därför har vi också lyft in aspekter som ekonomi- och energibesparing, trygghet och jämställdhet. Vi lägger också fram fyra förslag till åtgärder. Åtgärder som leder till en förbättrad miljö, säkrare stadsmiljö och tryggare människor. Ekonomi- och energibesparing Livscykelkostnader Det finns idag många belysningsanläggningar som är mellan 15-20 år gamla. De har oftast undermålig belysning och drar dessutom mycket energi och innehåller allt för stora mängder kvicksilver. Med en ny anläggning kan energikostnaderna i många fall halveras, miljön skonas och belysningen förbättras. 20080310_Den ljusnande framtid.doc/lk/2008 4

Vanligt resonemang i kommuner: Varför investeras det då inte mer i ny belysning? Kanske kan det bero på hur man bedömer lönsamheten? Vi vet att belysningen är dålig för lite ljus och bländande lampor. Men det lyser ju faktiskt och investeringspengarna är slut för länge sedan Ofta används pay-off-metoden 1 när kommuner eller dess energibolag bedömer investeringar. Då tar man dock bara hänsyn till några få år av anläggningens drift. Det vore mer rättvisande att göra en kalkyl för de samlade kostnaderna under anläggningens hela livstid. Genom att räkna ut hela livscykelkostnaden för olika alternativ får man fram det bästa, mest lönsamma, räknat på hela livscykeln. Med livscykel menas här det antal år som belysningsanläggningen kommer att sitta uppe. Sänkt elkostnad I en rapport från Energimyndigheten 2, i samverkan med EIO 3, OPET EM 4 och Belysningsbranschen 5, framgår att det finns stora vinster med att byta ut gammal armatur. Myndigheten framhåller att i en gammal belysningsanläggning utgörs 1 den tid det tar innan de sammanlagda inbetalningsöverskotten är lika stora som grundinvesteringen 2. Energimyndigheten ska verkställa beslutet genom att verka för säker, effektiv och miljövänlig tillförsel och användning av energi. För mer information: www.energimyndigheten.se 3 EIO är en opolitisk och oberoende bransch- och arbetsgivarorganisation som ansluter elteknikentreprenörer. För mer information: www.eio.se 4 OPET EM (Organisation for the Promotion of Energy Technologies) är ett nätverk inom EU:s medlemsstater samt tio stater i Öst- och Centraleuropa. Energimyndigheten är värd för OPET EM. OPET EM arbetar med förnybar energi, energieffektivisering samt effektivare teknik för fossila bränslen. För mer information: www.stem.se/opet 20080310_Den ljusnande framtid.doc/lk/2008 5

den årliga kostnaden av både el- och underhållskostnader. I en ny anläggning kan ägaren sänka elkostnaderna drastiskt. Besparingen kan användas för att betala räntor och amorteringar på investeringen. När anläggningen är avskriven sjunker den totala årliga kostnaden. Miljöpåverkan från belysning För att bedöma en produkts miljöpåverkan bör hela livscykeln beaktas. I en livscykelanalys bedöms hur miljön påverkas vid tillverkning, under användning och vid skrotning. Olika produkter påverkar miljön olika under alla stadier. För vissa produkter är miljöpåverkan stor vid tillverkning, men mindre vid skrotning och för andra kan det vara precis tvärtom. För belysningsprodukter är det vanligtvis användningsfasen som innebär den största miljöbelastningen, medan tillverkning och skrotning inte har så stor påverkan på miljön. Flera utredningar pekar på att 90 % av miljöpåverkan sker under användningen och det beror på energianvändningen. Goda exempel Belysning Runt om i Sverige finns många kommuner som arbetar intensivt med både miljö- och trygghetsarbete. Frågan om belysning är också aktuell på många håll. Som 5 Belysningsbranschen är huvudorganisation för Sveriges tillverkare och importörer av ljuskällor och belysningsarmaturer. För mer information: www.ljuskultur.se 20080310_Den ljusnande framtid.doc/lk/2008 6

exempel kan nämnas Sundsvalls kommun som nu bytt ut all armatur efter att ha gjort en beräkning av livscykelkostnaderna. En beräkning visade att det gav lägst kostnad att byta ut armaturerna och att det också skulle ge kraftigt sänkta drifts- och underhållskostnader. Förutom att man har sänkt själva kostnaderna har man också tillfört fler armaturer. Det var enklare än jag trott, att övertyga politiker och ekonomer. Jag föreslog att vi bara skulle byta armaturer i en tredjedel av kommunen. Men när jag visade kalkylen undrade ledningen varför vi inte bytte i hela kommunen. Roland Lundberg, Stadsbyggnadskontoret Sundsvall Andra exempel på aktiva kommuner är t ex Umeå, Stockholm och Göteborg. Uthålliga kommuner Sveriges kommuner är huvudaktör i arbetet för att ställa om energisystemet så att det blir ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart. Programmet Uthållig kommun syftar till att underlätta för att bli mer uthålliga. Energimyndigheten har beslutat avsätta ekonomiska resurser som gör det möjligt för att samtliga 63 kommuner som har ansökt, att delta i projektet Uthållig kommun. Projektet syftar till att stärka regionalt och lokalt arbete för hållbar utveckling. Det sker bland annat genom involvera kommuner, näringsliv, högskolor och universitet. Information om projektet finns att läsa på Energimyndighetens hemsida. 20080310_Den ljusnande framtid.doc/lk/2008 7

I Jönköpings län deltar följande kommuner: Aneby, Jönköping och Tranås. Belysningen i Jönköpings län Hur ser det då ut i Jönköpings län? Vi har ställt frågor till länets kommuner för att kartlägga vilken sorts gatubelysning det finns i kommunerna. Frågorna är: 1) Hur många ute/vägbelysningar finns det i X kommun? 2) Hur många av dem är kvicksilver respektive miljövänliga? 3) Finns någon beslutad plan för utbyte? 4) Om ja, när är slutpunkten för att samt liga belysningar ska vara miljövänliga? Resultat Eksjö är den kommun som kommit längst i arbetet. Gnosjö och Tranås ligger inte långt efter. Sämst i klassen är Aneby, Nässjö och Vetlanda. Aneby är dock med i Uthållig kommun, vilket signalerar medvetenhet om problematiken. Habos resultat går ej att kommentera, trots ett flertal påminnelser har de inte svarat. Samtliga kommuners svar framgår av tabell 1. 20080310_Den ljusnande framtid.doc/lk/2008 8

Tabell 1 Frågor Hur många ute/vägbelysningar finns det i kommun? Hur många av dem är kvicksilver resp miljövänliga? Finns någon beslutad plan för utbyte? Om ja, när är slutpunkten för att samtliga belysningar ska vara miljövänliga? Aneby Ca 1500 Ca 1000 av dessa är kvicksilver medan ca 500 är natrium Ja, kommunen avsätter årligen 150~000 kr till utbyte av armaturer, motsv ca 50 armaturer per år Med dagens utbytestakt kommer det att ta ca 20 år innan samtliga armaturer är utbytta. Eksjö Ca 6100 Endast ett 10-tal kvicksilverarmaturer återstår Är beroende av planerade detaljplaneändringar Avses genomföras inom ett till två år. Gislaved 8736 Finns endast 295 kvicksilverlampor kvar Hälften av kvarvarande kommer att bytas nästa år Ingen slutpunkt satt. Gnosjö 3661 Har under 2005/2006 bytt ut nästan samtliga armaturer till natrium. Kvar är endast 25 kvicksilver. ~- ~- Habo ~ ~ ~ ~ Jönköping ca 28000 17000 av typen kvicksilverlampa, 9000 av typen natriumlampa, 2000 av typen Lysrörslampa Efterhand som kvicksilver armaturerna har tjänat ut så byter vi ut dessa mot natriumarmaturer. Svårt att när alla är utbytta. Men vi har begärt extra pengar för att kunna påskynda utbytet samt att kunna testa ny teknik. Mullsjö Ca 2200 Allt på gatunätet bytt till högtrycksnatrium. Återstår att bytta ca 100 på G-c nätet. Nej, det bytts en del av de kvarvarande varje år. Med tanke på att det inte återstår så många att byta bör allt vara gjort före 2010 Nässjö Ca 8900 Kan inte svara på detta men gissningsvis 30 % är högtrycksnatrium och resten kvicksilver. Budgetering har skett med 1 mkr/år för utbyte till högtrycksnatrium och pågår. ca 5 år. Sävsjö Ca 3600 Ca 2500 resp 1100 Ja Senast 2009 Tranås 5729 Det finns 120 kvicksilverlampor kvar varav en del är vägmärkes belysning. Ja Vad gäller väg och gatubelysning skall alla armaturer vara utbytta under år 2008 Vaggeryd 4600 1010 är kvicksilver resten är natriumlampor Ja Allt ska vara utbytt inom 3 år Vetlanda 10168 6061 av kvicksilverlampor och 4107 av natriumlampor Någon plan på byte av armaturer finns ej ännu Vi planerar hela tiden för att minska energiåtgången i belysningsanläggningen Värnamo Ca 8200 Kvicksilverlampor 2450, högtrycksnatriumlampor -5750 Ja Inom 3-4 år beräknas Hg-lamporna vara ersatta med NaH-lampor 20080310_Den ljusnande framtid.doc/lk/2008 9

Trygghetsskapare Det finns fler motiv till att arbeta med belysning än miljö- och energibesparing. Den offentliga miljön upplevs ibland som otrygg och kan därmed ge upphov till rädsla eller obehag. Känslor som många gånger begränsar människors rörelsefrihet. För vissa är det så begränsande att de inte ens vågar sig ut efter mörkrets inbrott. För andra kan det innebära att man kanske väljer den trafikerade vägen från busshållsplatsen, istället för den mer trafiksäkra just för att den är dåligt belyst. En trygg och ansvarsfull stadsplanering handlar därför både om att förebygga brott och om att bygga med tanke på trygghet. Idag ser vi hur skyddet av materiell egendom stadigt ökar framförallt med fokus på de brottsförebyggande åtgärderna. Företag hyr in vaktbolag, sätter upp dubbla lås och larmbolagen har mer jobb än någonsin. Inte bara hos företag och utan också hos privatpersoner som inte längre litar på samhällets förmåga till skydd och säkerhet. Det byggs staket, förbudsskyltar sätts upp och övervakningen ökar. Alla dessa insatser syftar till att göra det svårt och obekvämt att begå brott. Tyvärr kan vi inte se lika intensiva insatser för att öka tryggheten. Traditionellt sett har planeringen av belysningen i huvudsak styrts av kabeldragningen. Därefter att uppnå högsta möjliga luxtal 6 och minimera antalet armaturer, och att förse dessa med hållbara lampor som drar minsta möjliga energi. Men dagens samhälle kräver ett nytt sätt att tänka. Det är ljusets kvalitet och inte 20080310_Den ljusnande framtid.doc/lk/2008 10

kvantitet som är viktig för att uppnå en trygg och säker miljö. Goda resultat till oftast lägre kostnad kan uppnås om ljuset planeras på rätt sätt. Det handlar om att anpassa belysningen till situationen och att förstå ljusets karaktär, samt att utnyttja andra närliggande ljuskällor som exempelvis fasadbelysning och butiksskyltar. När trygghet skall byggas in i en stadsmiljö är det också andra faktorer viktiga. Då är syftet att skapa en miljö som uppfattas som överblickbar. En miljö där människor upplever att de har fri sikt utan mörka buskage, där det är bra belysning som inte bara lyser upp gångvägen utan hela omgivningen. Rätt belysning i anslutning till ex. bankomater och garage är också betydelsefullt. Allt detta bidrar till att öka känslan av kontroll och trygghet. Kvinnors otrygghet Kvinnor upplever generellt en större otrygghet än män. Det visar ett flera undersökningar som gjorts de senaste åren. Kvinnor oroar sig i större utsträckning för att utsättas för överfall, misshandel och rån. Det finns tydliga signaler på att unga kvinnor oroar sig allra mest och att detta avtar när man närmar sig medelåldern. Sedan ökar otryggheten igen, när kvinnor blir äldre. Ett exempel är en enkätundersökning gjord av Lunds Universitet våren 2006, där man frågade 4 300 personer mellan 75 och 105 om deras trygghet. Där fann man att hälften av kvinnorna stannade hemma på kvällen på grund av rädsla. 6 Enhet för belysning 20080310_Den ljusnande framtid.doc/lk/2008 11

Vi moderater anser att alla har rätt till trygghet i det offentliga rummet 7. En effektiv stadsplanering med god belysning kan skapa en frihet från de begränsningar som många känner idag. Där alla ges samma möjligheter oavsett om det är ljust eller mörkt. Vi anser också att det är viktigt att synliggöra mönster och strukturer som påverkar människors beteende. Det handlar om att ta hänsyn till vardagsperspektiv och utgå från hur människor använder det offentliga rummet och vilka behov som finns av ett fungerande socialt liv. Allas lika rätt till frihet och till vårt offentliga rum är en demokratifråga! Slutsatser och förslag Miljö, folkhälsa och säkerhet omfattar några av kommunernas ansvarsområde och är till större delen reglerat i lagar och förordningar. Parallellt med lagstiftningen ska beslutsfattare och tjänstemän förvalta kommuninvånarnas gemensamma ekonomi på ett ansvarsfullt sätt. Det finns allt att vinna på att eftersträva insatser liknande de man har gjort på andra håll i Sverige, d v s att byta ut all armatur och därmed få kraftigt sänkta drifts- och underhållskostnader. Utöver sänkta kostnader gynnar det miljön, folkhälsan och säkerheten. All produktion och distribution av elektrisk energi innebär en miljöbelastning och kan den reduceras så innebär det följaktligen miljövinster. 7 När vi pratar om det offentliga rummet eller den offentliga miljön avser vi inte bara kommuners stadsmiljö, parker, och vägar utan också den inomhusmiljö som finns i de kommunala och statliga lokalerna 20080310_Den ljusnande framtid.doc/lk/2008 12

Det finns också många skäl att därutöver arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande med hjälp av ljus. En bra och effektiv stadsplanering ger tryggare medborgare och är också en av de bästa brottsförebyggande åtgärder en kommun kan göra. Vi föreslår därför fyra åtgärder: Plan för utbyte av all utomhusarmatur Analys och åtgärd alternativt i samverkan med fastighetsägare för god belysning kring kritiska platser, exempelvis bankomater Belysningsplan med hänsyn till kollektivtrafikresenärer innefattande översyn av gångvägar, belysning, buskage, hållplatsernas placering etc. Trygghetsvandringar 2 ggr per år, tillsammans med polis, brottsförebyggande råd, kvinnojour, pensionärsgrupper - i mörker med tanke på belysning och på sommaren, med tanke på växtlighet, buskage mm. **** 20080310_Den ljusnande framtid.doc/lk/2008 13