EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.6.2013 COM(2013) 456 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om artikel 8a i direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG SV SV
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om artikel 8a i direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG 1. INLEDNING I artikel 8a i direktiv 98/70/EG (nedan kallat direktivet) fastslås att kommissionen ska rapportera sina slutsatser om utvecklingen av provningsmetoder för bedömning av de miljö- och hälsorisker som är förenade med användningen av metalltillsatser i bränsle till Europaparlamentet och rådet. Metalltillsatser är ämnen som avsiktligt tillsätts i bränslen (bensin, diesel och biodiesel) i syfte att förbättra dess prestanda 1. Dessa tillsatser kommer så småningom ut i miljön eftersom deras metalliska beståndsdelar inte bryts ned under produktion eller användning. Metalltillsatser kan alltså under sin livscykel utgöra en exponeringskälla för människor och andra livsformer. De har därmed en möjlig påverkan på hälsa och miljö 2 3. Denna möjliga påverkan motiverar att de regleras genom att gränsvärden införs baserade på försiktighetsprincipen. I direktivet finns för närvarande ett gränsvärde för metylcyclopentadienylmangantrikarbonyl (MMT) på 6 mg Mn per liter. Detta värde sänks till 2 mg Mn per liter den 1 januari 2014. Gränsvärdet får ändras, via kommittéförfarande, på grundval av en bedömning som görs med användning av den provningsmetod som diskuteras i denna rapport. 2. BEDÖMNING AV METALLTILLSATSERS POTENTIELLA MILJÖ- OCH HÄLSORISKER Användning av metalltillsatser i bränsle medför en potentiell påverkan på hälsa och miljö. Denna påverkan beror på flera faktorer: typen av metalltillsats, koncentration, grad av exponering och dess tidslängd samt exponeringsvägar. Metallerna i metalltillsatser kan vara farliga för både människor och miljö på grund av deras inneboende reaktivitet, toxicitet och eventuella förmåga att ansamlas i levande organismer. Om ett ämne anses farligt för människors hälsa och miljön måste det bedömas och märkas i enlighet med kraven i förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP-förordningen) innan det släpps ut på marknaden. Möjliga utsläppskällor kopplade till metalltillsatser Utsläpp av metalltillsatser kan komma ut i miljön under hela livscykeln, från produktion till avfallshantering. Sådana utsläpp kan medföra att människor och livsformer direkt eller indirekt exponeras för metalltillsatserna, relaterade föreningar eller omvandlingsprodukter och därmed bidra till den eventuella risk som dessa ämnen kan medföra för människors hälsa eller miljön. 1 2 3 Detta beror på många andra faktorer, t.ex. motorkompression, andra beståndsdelar i bränslet osv. HEI Special Committee on Emerging Technologies (2011) The Future of Vehicle Fuels and Technologies: Anticipating Health Benefits and Challenges. Communication 16 Health effect institute. Boston, Massachusetts, s. 26. International Council on Clean Transportation (2008) Strategic Plan 2009-2011. SV 2 SV
För att bedöma eventuell påverkan från metalltillsatser på de föreningar som bildas vid förbränning av fordonsbränsle och/eller som finns kvar i avgaserna måste utsläpp som bildas vid användning av metalltillsatser jämföras med utsläpp som bildas utan användning av metalltillsatser. Kommissionens gemensamma forskningscentrum har tagit fram ett provningsprotokoll 4 för övervakning och beräkning av utsläppsdata avseende metalltillsatser med fokus på livscykelns användningsstadium. I detta protokoll görs mätningar vid avgasrörets ändrör och utsläppen från bränsle med metalltillsatser jämförs med utsläppen från samma bränsle utan metalltillsatser. Provningsprotokollet har en fordonsflotta som är representativ för EU och det har inte fördefinierade kriterier för godkänt eller underkänt. Syftet med protokollet är följande: Att utvärdera metalltillsatsers kortsiktiga effekter på reglerade utsläpp (specifikt HC, CO, NO x, PM, PN och CO 2 ). Att mäta mängden metalliska utsläpp som uppstår vid förbränning av bränsle innehållande metalltillsatser 5 och fastställa förbränningsprodukternas art samt fördelningen av partikelstorlekar för partikelbundna metaller. Att utvärdera vilka effekter metalltillsatser har på fordonsmotorns långsiktiga utsläppsprestanda och utsläppskontrollsystem. Provningsprotokollet är en integrerad del av metoden och dess användning är en obligatorisk del av den övergripande bedömningen av metalltillsatsers miljö- och hälsorisker. Möjliga exponeringsvägar De främsta vägarna för eventuell exponering för metalltillsatser under livscykeln är forskning och utveckling, tillverkning och förvaring, marknadsföring, distribution och transport, användningsstället och från miljön i allmänhet. Yrkesmässig exponering antas förekomma framför allt i de första två stadierna i livscykeln och allmänhetens exponering är till största delen begränsad till det sista stadiet. Exponeringen sker oralt eller via huden, där inandning är en av de främsta exponeringsvägarna för människor. Resultat och konsekvenser Historiskt har hälsorisker förknippade med metalltillsatser (t.ex. bly) lett till att de har fasats ut. Det är uppenbart att metalltillsatser har metalliska beståndsdelar som i sig själva kan vara farliga för både människor och miljön på grund av deras inneboende reaktivitet, toxicitet och eventuella förmåga att ansamlas i levande organismer. 4 5 JRC (2011) Protocol for the evaluation of effects of Metallic Fuel Additives on the emissions performance of vehicles. Utsläppsmätningar ska genomföras enligt förfarandet för europeiskt typgodkännande: Under provningen är avgaserna utspädda och ett proportionellt prov uppsamlas i en eller flera säckar. De avgaser som finns i säcken skall analyseras så snart som möjligt efter provningscykelns avslutning. Förfarandet beskrivs i Föreskrifter nr 83 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE), revision 4, av den 26 april 2011: Enhetliga bestämmelser om typgodkännande av fordon med avseende på utsläpp av föroreningar enligt kraven för motorbränslen. SV 3 SV
Nya ämnen är under utveckling för vilka det endast finns begränsade data om hälsa och miljö, och inte mycket är känt om deras ekotoxicitet och toxicitet. Fastställandet av dessa ämnens toxicitet 6 och ekotoxicitet är en förutsättning för att bedöma vilken påverkan de faktiskt har på miljö och hälsa. Det finns alltså ett behov av att ta fram en provningsmetod. 3. PROVNINGSMETOD Syftet med metoden är att bedöma miljö- och hälsorisker som uppstår på grund av användning av metalltillsatser. Det är avsett att vara tillräckligt generiskt för att kunna tillämpas på vilken metalltillsats som helst. Före bedömningen kan en holistisk metod behöva användas för att bedöma miljökonsekvenserna för olika kemikalier, produkter och tekniker. Detta görs för att prioritera arbetet och ge återkoppling till riskchefer så att de kan fatta bättre beslut. En sådan metabedömning visas nedan: 6 Ett ämne eller en blandning som uppfyller kriterierna för fysikaliska faror, hälsofaror eller miljöfaror ska klassificeras innan de släpps ut på marknaden (artikel 3 i CLP-förordningen). Tillverkare ska då använda all tillgänglig information, inklusive användbar information om relaterade ämnen. Leverantörer av farliga ämnen ska säkerställa att ämnet/blandningen märks och förpackas enligt CLP-förordningen (artikel 4 i CLP-förordningen). Slutligen ska, oavsett mängd, leverantörerna meddela Europeiska kemikaliemyndighetens klassificerings- och märkningsregister om ämnen eller blandningar som har klassificerats som farliga (artiklarna 39 42 i CLP-förordningen). SV 4 SV
Exempel på holistisk metod för riskbedömning av kemikalier från amerikanska miljöskyddsmyndigheten (2011) Under arbetet med att ta fram metoden togs det hänsyn till befintliga metoder och förfaranden, t.ex. REACH och CLP-förordningen. I REACH finns riktlinjer för bedömning av risker förknippade med kemikalier, så en ny metod bör vara konsekvent med denna befintliga metod. Det är också nödvändigt att bedöma specifika miljö- och hälsorisker som uppstår på grund av användning av metalltillsatser. Den metod som sammanfattas i bilden nedan är därför en anpassning av detta ramverk till de specifika omständigheterna kring metalltillsatser. SV 5 SV
Andra detaljer är som följer: Utsläppens egenskaper under livscykeln Utsläpp kan ske under metalltillsatsernas hela livscykel och syftet med detta steg är att tillhandahålla riktlinjer för beräkning av utsläpp i miljön (dvs. i vatten, jord och luft) från metalltillsatser, inklusive förbrända föreningar och omvandlingsprodukter, i användningsfasen. Provningsprotokollet från kommissionens gemensamma forskningscentrum är obligatoriskt för fordonets användningssteg. Det fullständiga provningsprotokollet finns på kommissionens webbplats: http://ec.europa.eu/clima/policies/transport/fuel/docs/fuel_metallic_additive_protocol_en.pdf Farobedömning Syftet med detta steg är att samla in kvalitativ och kvantitativ information om eventuella faror för människor och miljön från metalltillsatser och relaterade föreningar och omvandlingsprodukter. Exponeringsbedömning Exponeringsbedömningen är ett förfarande för mätning eller beräkning av den dos eller koncentration av ämnet som människor och miljön exponeras för, eller kan exponeras för, beroende på ämnets användning. Exponeringsbedömningen genomförs i två steg: exponeringsscenarion tas fram och exponeringsnivån för människor och miljön beräknas. Riskkarakterisering Riskkarakteriseringen ska genomföras genom att de förväntade exponeringsnivåerna jämförs med den förutsedda nolleffektnivån från farobedömningen för både människor och miljön. Förhållandet mellan exponeringsnivåerna och nolleffektnivåerna ger ett grovt mått på risken och en indikation på a) om en mer SV 6 SV
förfinad riskbedömning krävs och/eller b) om åtgärderna för att minska eller hantera risker är tillräckliga. Riskhantering Vad gäller metalltillsatser handlar riskhantering i normalfallet om att hitta en balans mellan fördelar och risker med ämnena. Med tanke på att metoden kräver att bränslen utvärderas både med och utan en viss metalltillsats bör den information som riskchefer får möjliggöra en bättre bedömning av risker/fördelar med metalltillsatser i relativa termer, eftersom riskhantering handlar om att välja mellan olika alternativ. Detaljerad information om metoden 7 finns på kommissionens webbplats: http://ec.europa.eu/clima/policies/transport/fuel/docs/bio_report_en.pdf Tillämpning av metoden Kommissionen noterar att det i metoden föreskrivs att intresserade parter som använder metoden inrättar rådgivande organ bestående av ledamöter med anseende som oberoende och objektiva auktoriteter inom olika tekniska specialiteter, t.ex. fordons- och bränsleteknik, exponeringsanalys, hälso- och miljöpåverkan och riskbedömning/riskhantering för att bistå med assistans och råd under utarbetandet och genomförandet av bedömningen. Kommissionen saknar rättsliga möjligheter att föreskriva eller reglera sådana rådgivande organ, men den anser att sådana organ kan bidra till att resultaten från bedömningen kan klara vetenskapliga granskningar samt vara tillförlitliga, reproducerbara och transparenta. Kommissionen står därför redo att tillhandahålla rådgivning om sammansättningen av sådana organ om den ombeds att göra det. 4. SLUTSATSER Det är uppenbart att användning av metalltillsatser i bränsle medför en potentiell påverkan på hälsa och miljö. En metod har tagits fram för bedömning av denna påverkan. Den kan användas av alla parter som är intresserade av att fastställa eller revidera direktivets gränsvärden för metalltillsatser. Kommissionen kommer att övervaka tillämpningen av metoden och tar alla nödvändiga initiativ. 7 Rapport från BIO Intelligence Service för Europeiska kommissionen: Development of a risk assessment for health and the environment from the use of metallic additives and a test methodology for that purpose. SV 7 SV