Cirkulärnr: 2000:138 Diarienr: 2000/2955 Handläggare: Margareta Erman Sektion/Enhet: Sektionen för Socialtjänst Datum: Mottagare:

Relevanta dokument
Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor:

Sektionen för Socialtjänst, skydd och säkerhet

Meddelandeblad. Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL och LSS, Förvaltningschefer. Nr 3/2011 April 2011

Detta meddelandeblad är reviderat i maj 2013 med anledning av att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades den 1 juni 2013.

Cirkulärnr: 16:2 Diarienr: 15/3035 Nyckelord:

Maj-Lis Åkerlund. Finanssektionen

Cirkulärnr: 1997:94 Diarienr: 1997/1657 Handläggare: Karl-Axel Johansson Sektion/Enhet: Vård och Omsorg Datum: Mottagare: Kommunstyrelsen

Avdelningen för juridik

Sektionen för Socialtjänst, skydd och säkerhet. Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Kommunen som assistansanordnare avtal m.m.

Cirkulärnr: 2001:122 Diarienr: 2001/2047 Gymnasieelevers resor, inackordering

Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun

Rutin för att bestämma vilken kommun som är ansvarig

Anna Ingmanson Vård och omsorg. Sektionen för vård och socialtjänst

Cirkulärnr: 1995:83 Diarienr: 1995/1024. Datum:

Cirkulärnr: 1997:140 Diarienr: 1997/2234 Handläggare: Ingrid Söderström Sektion/Enhet: Vård och Omsorg Datum: Mottagare: Handikappomsorg

Cirkulärnr: 2000:16 Diarienr: 2000/0216. Datum:

Cirkulärnr: 1994:138 Diarienr: 1994:1667. Datum: Individ- och familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg Lag om vårdnadsbidrag

Cirkulärnr: 1994:101 Diarienr: 1994:1327. Datum:

Leif Klingensjö. Sektionen för äldreomsorg och sjukvård

Ny lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre samt Parbogaranti införd i socialtjänstförordningen

Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun

Kommunförbundets styrelse beslöt vid sitt sammanträde rekommendera kommunerna följande att gälla fr o m ; 19

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

Meddelandeblad. Nya bestämmelser om rapporteringsskyldighet och särskild avgift (sanktionsavgift) i socialtjänstlagen

Personlig assistans enligt LSS

Regeringens proposition 2000/01:6

Äldreomsorg Individ-och familjeomsorg Vissa frågor om personlig assistans (LSS och LASS) m.m.

Cirkulärnr: 1996:48 Diarienr: 1996/0713. Leif Petersén. Datum:

Gränsdragningsproblem

Kommittédirektiv. Utredning om vistelsebegreppet i socialtjänstlagen i vissa situationer. Dir. 2008:13

Cirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum:

Datum: Omsorgs- och Handikappfrågor Individ- och familjeomsorg Bestämmelser om avgifter m m enligt LSS

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Kommittédirektiv. Översyn av mottagandet av asylsökande ensamkommande barn. Dir. 2011:9. Beslut vid regeringssammanträde den 17 februari 2011

Överenskommelse mellan SLL och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade, Dnr 2068/2011

Om personlig assistans - konsekvenser av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen

Ansvarsfördelning. Kommunernas hälso- och sjukvård

1. Framtida behov av bostad med särskild service

(Prop. 2005/06:115, bet. 2005/06:SoU26, rskr. 2005/06:301, SFS 2006:493) läkare har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning

Cirkulärnr: 1995:151 Diarienr: 1995/2338. Datum:

Yttrande Länsstyrelsen vill som tillsynsmyndighet i övrigt lämna följande synpunkter.

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting

FÖRSLAG TILL RIKTLINJER OM STADSDELSNÄMNDERNAS ÄRENDEANSVAR FÖR FUNKTIONSHINDRADE

Riktlinjer - Sociala bostäder

BESLUT. Ärendet Ansökan om överflyttning av ärende från Malmö stad till Trelleborgs kommun

Cirkulärnr: 2004:64 Diarienr SK: 2004/1740 Handläggare: Irene Reuterfors-Mattsson Sektion/Enhet: Kommunalrättssektionen Datum: Mottagare:

Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m.

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

Cirkulärnr: 10:70 Diarienr: 10/5980 Arbetsgivarpolitik: 10-2:28 Registerkontroll, LSS, funktionshinder

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson

Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun prop 2010/11:49

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

Riktlinjer för Handläggning av egenavgifter för vuxna i hem för vård eller boende (HVB) familjehem m.m.

Cirkulärnr: 2004:35 Diarienr: 2004/0630. Datum:

Beräkning av föräldrars ersättning till kommunen för placerade barn under 18 år Ersätter: 1999:135

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Riktlinjer för skolskjuts i Värmdö kommun

Hemtjänst vid semestervistelse. Rubrik:

Handläggning av egenavgifter för vuxna i hem för vård eller boende(hvb), familjehem m.m. RIKTLINJER. Antagna av KF Uppdaterade

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Emma Everitt Anna Lilja Qvarlander Avdelningen för vård- och omsorg Sektionen för vård- och socialtjänst

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Placering av barn över nationsgränserna med stöd av Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention m.m. (Ds 2009:62) Svar på remiss från

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Andreas Hagnell. Finanssektionen. Individ-och familjeomsorg Äldreomsorg Personalfrågor RFV:s allmänna råd om LASS mm

Förslag till tillämpningsregler för parboende och till revidering av tidigare tillämpningsregler för bostad med särskild service och omvårdnadsbidrag

Gymnasieelever vid folkhögskola

Ny lag om god man för ensamkommande barn, SFS 2005:429

Svensk författningssamling

Riktlinjer för nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster avseende nordiska medborgare

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

LAGÄNDRING RÖRANDE BARNS MÖJLIGHET ATT FÅ VÅRD MOT EN AV VÅRDNADSHAVARNAS VILJA

Yttrande över betänkandet Ett fönster av möjligheter stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112)

Förändringar av bestämmelser om unga lagöverträdare

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

RIKTLINJER. särskilda insatser enligt socialtjänstlagen till psykiskt funktionshindrade. Beslutade av socialnämnden

HFD 2013 ref 81. Lagrum: 3 lagen (1993:389) om assistansersättning

Redovisning av ej verkställda beslut inom avdelning Socialtjänst och fritid kvartal 3, 2017

Cirkulärnr: 12:62 Diarienr: 12/6780 Avdelning: Sektion/Enhet: Avdelningen Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: Mottagare:

LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning.

Svensk författningssamling

Socialnämnden Individ- och familjeomsorg Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m.

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag

Riktlinjer för parboende i särskilt boende inom äldreomsorgen

Beställarenheten Anders Carlsson. Riktlinjer för biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Haninge kommun

Meddelandeblad. Ny bestämmelse som ger kommunerna befogenhet att lämna kompensation till enskild

REGERINGSRÄTTENS DOM

Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum. Riktlinje Riktlinjer för parboende i Haninge kommun

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

Ledsagares omkostnader ska inte ersättas med stöd av LSS analys

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Marcus Holmberg Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Finanssektionen Datum:

Cirkulärnr: 2001:24 Diarienr: 2001/0319 Handläggare: Harald Ljung Sektion/Enhet: Sektionen för Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum:

Transkript:

Cirkulärnr: 2000:138 Diarienr: 2000/2955 Handläggare: Margareta Erman Sektion/Enhet: Sektionen för Socialtjänst Datum: 2000-12-18 Mottagare: Handikappomsorg Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Rubrik: Avtal om visst kostnadsansvar för insatser enligt LSS

2000:138 Sektionen för Socialtjänst Margareta Erman 2000 12 18 Handikappomsorg Äldreomsorg Individ-och familjeomsorg Avtal om visst kostnadsansvar för insatser enligt LSS Riksdagen har den 8 november 2000 beslutat att införa en ny paragraf, 17 a, i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Bestämmelsen träder i kraft den 1 januari 2001. Till grund för riksdagens beslut ligger promemorian Förslag till utjämning mellan kommuner av kostnader för LSS-verksamhet (Ds 1999:72), propositionen 2000/01: 6 Avtal om visst kostnadsansvar för insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt socialutskottets betänkande 2000/01: SoU4 Avtal om visst kostnadsansvar för insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. I detta cirkulär lämnas information om den avtalsmöjlighet som nu öppnas. Bakgrund Kostnaderna för kommunernas LSS verksamhet är ojämt fördelade i landet, vilket bland annat redovisats i ovan nämnda promemoria. Där redovisas också att kommunerna, med stöd av LSS, bekostar boenden och andra insatser utanför den egna kommunen för ca 1 000 personer trots att egentligt lagstöd saknas för detta. Den nu beslutade bestämmelsen har tillkommit av ovanstående skäl. Kommunerna behöver kunna avtala om kostnader för anpassade boendelösningar med särskild kompetens och, i anslutning till detta, andra LSS-insatser för att tillgodose enskilda personers behov. Lagens huvudsakliga inriktning är dock, som hittills, att den enskildes behov av LSSinsatser skall tillgodoses i hemkommunen. Den nya bestämmelsen ger möjlighet att avtala om kostnadsansvar när kommunen inte har förutsättningar att anordna lämpligt boende inom en rimlig tid eller kanske inte alls.

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 2000-12-18 2 Bestämmelsen gäller personer som beviljats insatsen familjehem och bostad med särskild service för barn och unga (9 8) samt bostad med särskild service för vuxna (9 9). Den nya paragrafen, 17 a Utan hinder av 16 första stycket får en kommun om särskilda skäl föreligger träffa avtal om kostnadsansvar för insatser enligt 9 för en enskild som genom insats enligt 9 8 eller 9 inte längre är eller inte kommer att vara bosatt i kommunen. Sådant avtal får träffas med en annan kommun eller med en enskild vårdgivare i en annan kommun. Vad innebär avtalsmöjligheten? Kommunerna ges genom tillkomsten av LSS 17 a möjlighet att, om det finns särskilda skäl, träffa avtal om kostnadsansvar för insatser enligt LSS 9 för en enskild person som är eller har varit bosatt i kommunen om denne beviljas insats enligt LSS 9 8 eller 9 i en annan kommun och därmed blir folkbokförd där. Avtalsmöjligheten omfattar kostnadsansvaret för personer som beviljats boende enligt 9 8 eller 9 och som inte längre är eller inte kommer att vara bosatta i kommunen. Kommunen kan i sådana fall avtala om kostnadsansvar för boende och andra LSS -insatser för en begränsad tid t.ex barn- och ungdomsboende upp till vuxenboende eller för några års boende på annan ort för speciell omsorg och träning. Avtal om kostnadsansvar kan även träffas för en person som behöver ett permanent boende. Bestämmelsen är tillämpbar på personer som tillhör någon av lagens personkretsar och gäller dem som genom sin hemkommun erhållit boende i annan kommun. Bestämmelsen gäller oavsett om placeringen skett före eller efter år 1996. Kommunen kan träffa avtal med en annan kommun eller med en enskild vårdgivare i en annan kommun. Vad är särskilda skäl? Avtalsmöjligheten har tillkommit för att möjliggöra för kommuner att ge enskilda individer tillgång till anpassade boendelösningar och särskild kompetens. Således skall det finnas särskilda skäl, utifrån individens behov, för att en kommun skall bevilja boende i annan kommun. Särskilda skäl är t.ex. när barn och unga behöver familjehemsvård och där ett lämpligt familjehem inte finns att tillgå i hemkommunen. Särskilda skäl kan också vara att en ensam kommun inte kan utforma insatser med god kvalitet för personer som har ovanliga diagnoser eller komplicerade funktionshinder som kräver anpassade lösningar och särskild kompetens i omvårdnaden. Som exempel kan nämnas dövblinda personer som har behov av personal som kommunicerar på dövblindas teckenspråk och därför behöver få vistas i en teckenspråkig miljö. Andra särskilda skäl är när kommuner är för små för att kunna tillhandahålla boenden för olika behov, har få personer med funktionshinder eller där arten och kombinatio-

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 2000-12-18 3 nen av funktionshinder gör det svårt att ordna permanent boende med god kvalitet och lämplig kompetens. Kommunerna ges nu genom avtalsmöjligheten förutsättningar att samverka om t.ex. gemensamma gruppbostäder för att på så sätt kunna erbjuda fler alternativ som passar för funktionshindrade med olika behov av stöd. Regeringen anser också, enligt propositionen, att kommunerna måste få en möjlighet att kunna verkställa besluten genom att upphandla de insatser som krävs för boende i en annan kommun eller i enskild verksamhet under tiden man planerar för åtgärder på hemmaplan (prop. sid 8). Ansvarig kommun Den kommun som beviljat en person boende enligt LSS 9 8 eller 9 utanför den egna kommunen har därmed påtagit sig ett kostnadsansvar för den insatsen. Vanligtvis kommer denne person även att behöva andra insatser enligt LSS 9. Den omständigheten att kommunen inte kunnat anvisa lämpligt boende i den egna kommunen skall inte medföra att den enskilde tvingas begära övriga LSS- insatser på den nya bosättningsorten. Genom den nya avtalsmöjligheten ges lagstöd för att den placerande kommunen tillgodoser den enskildes hela behov av insatser enligt lagen och står för kostnaderna. Bestämmelsen innebär också att en person, som kommer att beredas eller beretts boende i en annan kommun eller hos en enskild vårdgivare i en annan kommun, skall vända sig till den avtalsslutande/placerande kommunen när det gäller beslut om insatser enligt lagen. Undantag från avtalsmöjligheten Den nya bestämmelsen i LSS är inte tillämpbar på en person som visserligen behöver LSS-insatser men som placerats med stöd av socialtjänstlagen eller LVU i annan kommun och blivit folkbokförd där. Det sammanhållna ansvaret som regleras i SoL 72 a innefattar inte insatser enligt LSS. En del personer placeras på HVB enligt SoL eller LVU i annan kommun vilket inte leder till ändrad folkbokföring. Ansvaret för LSS-insatserna för dessa personer åligger folkbokföringskommunen, vilken vanligtvis är den samma som placerande kommun.

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 2000-12-18 4 Rätt folkbokföring Insats Lagrum Folkbokföringskommun Familjehem LSS, SoL, LVU Familjehemmets Bostad med särskild LSS Vårdnadshavares service, 9 8 (placeringskommunen) Bostad med särskild LSS Bosättningskommunen service, 9 9 HVB SoL, LVU Vårdnadshavares (placeringskommunen) Sjukvårdsinrättning HSL Bosättningskommunen el motsvarande Flyttning och förhandsbesked enligt LSS 16 Bestämmelsen i LSS 16 har inte förändrats. Den som avser att bosätta sig i en annan kommun skall som hittills ansöka om LSS-insatser i den kommunen. Den avtalsmöjlighet som öppnas genom tillkomsten av LSS 17 a innebär inga inskränkningar i den enskildes möjlighet att själv välja att bosätta sig i en annan kommun. Detta styrks också av ett uttalande i propositionen som tar sikte på de fall där avtal om kostnadsansvar har träffats för en begränsad period och då den enskilde därefter vill vara fortsatt boende på orten. Om den enskilde senare själv väljer att stadigvarande bosätta sig på den nya orten kan dock detta inte ifrågasättas med hänvisning till det upprättade avtalet. I sådana fall övergår ansvaret till den nya kommunen. (prop. sid 9) Kommentar Bestämmelsen i LSS 17 a är inte tvingande men ger en kommun möjlighet att avtalsvägen tillgodose särskilda behov som kommunen inte själv kan tillhandahålla. Den nya bosättningskommunen kommer att drabbas av kostnader om inte den placerande kommunen tecknar avtal om kostnaderna för såväl boendet som tillkommande LSS-insatser. Svenska Kommunförbundet anser därför att den kommun som köper ett boende enligt LSS 9 8 eller 9 i en annan kommun eller hos enskild vårdgivare i annan kommun skall ingå avtal enligt LSS 17 a om kostnaderna för boendet och tillkommande LSS-insatser. På så sätt undviks att kostnader övervältras från en kommun till en annan

SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET 2000-12-18 5 Förbundet förutsätter också att en enskild vårdgivare inte tillhandahåller ett boende avseende en person från en annan kommun utan att avtal tecknats om kostnadsanvar enligt LSS 17 a för boendet och tillkommande LSS-insatser. SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Sektionen för Socialtjänst Anita Sundin Margareta Erman