Drottningodling. Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva.

Relevanta dokument
Drottningodling. Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva.

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

Hej alla medlemmar i Svenska Carnica Gruppen

Enkel Drottningförsörjning

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Copyright: Eyvind Johansson, Se

- en ren naturprodukt

Bisamhället Januari Juni

Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina?

Hej alla medlemmar i Svenska Carnica Gruppen!

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP /12.

Verksamhetsberättelse 2013

Glad vår alla medlemmar

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

Utan genetisk variation inga GrundarDrottningar!

Svenska Carnica Gruppen

Bitidningen. Olika sätt att göra avläggare. Omvälvande riksförbundsmöte Slipp svärmar Parningsstationerna 2012 Bihusesyn 2012

- en ren naturprodukt

Projektet för varroaresistenta bin

Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling

Biodling ger mer än du anar!

Hur får man friska bin i ekologisk biodling?

SBR medlemsundersökning Emma Lee, Josef Wilzén Daniel Leo, Jonas Tärnemark Våren G26 Surveymetodik med uppsats SDA 2

STYRELSE. Ordförande: Göran Frick e-post: Kassör Jan Molander e-post:

Surret hörde jag i skuggan; Ofelia sjöng då, kladdig, mild som honung... Ur Bi-dur av Carl Magnus von Seth SVEN-ÅKE NILSSON

Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2014

Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2015

Varroakvalstret är vårt största bihälsoproblem Bekämpningsmetoderna behöver kompletteras VSH-egenskapen har bevisad stor betydelse för binas förmåga

Kvalstrets utveckling. Hur fungerar VSH?

Optimering av pollinering och honungsproduktion

Protokoll för Örebro Läns biodlardistrikt Årsmöte

Tänk om jag kunde hjälpa er att bjuda varandra på allas erfarenhet och kunskap. Kanske även jag skulle kunna lägga till något.

Min biodling. Arbetsbok för deltagare SVERIGES BIODLARES RIKSFÖRBUND

Bitidningen. Avelsarbete och parningsplatser. Avläggare är bra Biväxter Gifter SBR:s statistik

VERKSAMHETSPLAN. Målsättningar 2019 och aktiviteter

Bitidningen. Sköt om dina bin. Apimondia 2017 Biodling i Ukraina Föreningen Svensk Buckfastavel Bihusesyn

InsemTech - VSH (början av augusti) import av ett original VSH-material (ägg och sperma) från Dr John Harbo, Baton Rouge

STYRELSE. e-post: Bitillsynsmän utsedda av Länsstyrelsen

Redaktionsruta Rapport från Härjedalen 8 Om stamboken Nordens Ark och Väderöarna 10 Indianer och vita... Biodlare i Värmdö Tankar i Medelpad

FÖR NYBÖRJAREN. Av Bertil Helmesjö. Hobby eller inriktad odling. Ny utrustning.

Mina första år som biodlare

Minnesanteckningar från Nordbikonferensen i Ånge

Drönaren Våren Illustration: Carl Henriksson

NYBÖRJARCIRKEL. Har du Internet? Plasthinkar. Våren 2009 Redaktör: Lasse Arvidsson. Gunvor Svensson, Norrköping och Grindtorp

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr Äntligen vår!

Bitidningen. Ansvaret för den minskande mångfalden. Snelgrovebrädan i drottningodling Mjöd Vad har NP-medlen använts till? Bigårdens placering

Kartläggning av vinterförluster Vaxanalyser Instruktionsbigårdar Moniteringsbigårdar

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Magnus Nadèn

Nationellt program för att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung,

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

IBAN: SE , BIC: SWEDSESS

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen

Odla drottningar! Olika raser Drottningtillsättning

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09

Hur få friska bisamhällen?

Bitidningen. Fokus på drottningen och avel. Bihusesyn 2010 Omstart för HF Verksamheten vid SLU Biodlingshandläggare på SJV

ÅRSSKRIFT Medlemsmatrikel (ej i denna upplaga) Förtroendevalda. Ansvarig utgivare: Göran Frick, Apelvägen 23, Gustavsberg

Jordbruksinformation Starta eko Biodling

Drönaren Våren Illustration: Carl Henriksson

Protokoll årsmöte

Bitidningen. Mer bin! bin till Kronprinsessparet Bihälsa Drottningtillsättning Glas- eller plastburk. Nr 7/8 Juli/Augusti 2010

Ekologisk produktion- regelverk

Beebreed.eu i dagsläget:

Årsmöte onsdag 8 februari 2012 kl i Stuvsta gamla stationshus

Bitidningen. Riksförbundsmöte Föreningen stöttar Kent Törnkvist Svensk studie viktig för framtida EU-beslut

Regler för biodling. och. produkter från bisamhällen

Bitidningen. Tema: Honung Livselixir, flytande, njutningsmedel. Jordbruksverkets pollineringsprojekt Odla drottningar!

Protokoll årsmöte

Bin i naturens tjänst!

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Drottningen märks med grön färg

Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle

Bitidningen. Ta hand om svärmningen. Regler för ekologisk biodling Förbered parningskuporna Rabarber på honungen Presentation av styrelse och personal

En biodlares liv under 35 år

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Remissvar angående förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av bisjukdomar, diarienummer /16.

Det värdeful a vaxet

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande!

Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Bitidningen. I bigården. Bågsnittsmetoden Riksförbundsmötet Biodlare på Dominica Byta rammått

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Susanne Skoglund

.nr oktober 2003.

Öka skörden med Pollineringspoolen!

Fodring med pollenersättning. Bildkälla:

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Bitidningen. CSI Pollenprojekt

STYRELSE KOM TILL LURÖ TILL SLUT!

Bitidningen. Ruben 10 år biodlare. Foderkoll på våren Smakfull honungsdag Konferenser om varroa, yngelröta, pesticider och pengar

NORDBI. Aktuellt. Nr Innehåll

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN

Odla drottningar! Parningsplatser Drottningklubbar

I detta nummer av LigusticaBladet hittar du följande innehåll; Verksamhetsberättelse för 2007

Bihälsoplan. 1. Placering 2. Dokumentation 3. Vaxförnyelse och avläggare 4. Lämpliga bin 5. Varroabekämpning 6. Drottningar 7. Invintringsduglighet

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1

Transkript:

Drottningodling Du får bin som är lättskötta, friska och produktiva.

Varför drottningodling? Att själv odla fram sina drottningar beskrevs en gång av en erfaren odlare som "Biodlingens juvel" Förutom glädjen att själv odla sina drottningar får man också möjlighet att arbeta med bin av god härstamning med egenskaper som underlättar och förenklar biodlandet. Med andra ord: Du får bin som är lättskötta, friska och ger bra skörd. Avelsorganisationen i Sverige: Svensk Biavel AB Ett bolag som ägs gemensamt av SBR och Biodlingsföretagarna. Organiserar utbildningar. Ansvarar för bidatabasen där ett antal drottningar och odlare finns registrerade SBR:s biodlingskommitté SBR:s biodlingskommitté organiserar samverkansmöten och fungerar som administrativt hjälp till avelsföreningarna. SBR ansöker om, rekvirerar, fördelar och redovisar nationellt stöd till avelsverksamheten. Avelsföreningar I Sverige arbetas det i dag med fyra biraser: Avelsarbetet med resp. biras organiseras av var sin avelsförening. Avelsföreningarna ansvarar också för de nationellt stödda parningsstationerna. Det finns även ett flertal lokala parningsplatser, vilka också har möjlighet att få stöd via SBR. Ligusticabin Buckfastbin Carnicabin Nordiska biet Hästliden (Nordiska) Enmaren (Carnica) Parningsstationer Lurö (Nord iska) Styrs ö (Buckfast) Vendelsö (Buckfast) Hallands Väderö (Ligustica) Lövgund (Buckfast) Vi nön (Ligustica) V. Högholmen (Car nica) Gränsö (Ligustica) Ven (Buckfast) Aspö/Hasslö (Buckfast)

Tider till färdig drottning Drei, fünf, acht die Königin ist gemacht. Så lyder en minnesregel för drottningodlare på tyska. Det betyder att tre dagar varar äggstadiet, fem dagar är drottningen en larv och efter åtta dagar som puppa kläcks den nya drottningen. Dagar Äggstadiet Larvstadiet Puppstadiet (täckt cell) Drottningen 3dgr 5dgr 8 dgr kläcks efter 16 dgr Tidsschema för drottningodlaren Dagar 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 24 Omlarvning Cellen täcks (- buras och ev. flyttas till kläckskåp) Ev. flyttas till parningssamhälle Kläckning Ungdrottningen lägger ägg

Principer för drottningodling Två huvudprinciper finns för odlingen av drottningar: 1. Viseriktigt = en drottning finns närvarande i odlingssamhället 2. Viselöst = odlingen saknar egen drottning Uppfinningsrika biodlare har under årens lopp konstruerat ett oändligt antal varianter för det praktiska genomförandet. Metoderna kräver var för sig speciella instruktioner och utrustning. Här några exempel: 1. Viseriktigt Odling i skattlådan + en drottning finns närvarande i odlingssamhället något lägre antagningsprocent 2. Viselöst Odling i yngelavläggare, + högre antagningsprocent snabbkokare... mera förberedelser; färre serier Den s.k. långkupan kan sägas representera en kombination av de två huvudprinciperna. På en specialbotten placeras odlingsdelen mellan två viseriktiga samhällen. Omlarvning Omlarvning = när larver från ett avelsdjur placeras i cellkoppar. Med en omlarvningsnål lyfts larverna över i speciella cellkoppar En spetsad tändsticka, ett grässtrå!? kan i nödfall också duga som omlarvningsnål Torr omlarvning - larven läggs direkt i cellkoppen Våt omlarvning - fodersaft har placerats i förväg i cellkoppen Andra metoder att skaffa sig larver på är till exempel: Bågsnitt - skär av nederdelen på en yngelram intill späda larver - bina väljer sedan själva ut lämpliga larver att mata upp till drottningar Kassett - i speciella kassetter (Jenter och NC) lägger drottningen ägg i avtagbara cellkoppar, vilka sedan monteras ihop med cellproppar och fästs på en odlingslist. Några goda råd: Larverna får max vara 2 dagar gamla - (ca 2 mm) Lyft larven under ryggen när du använder omlarvningsnål. Bra ljusförhållanden är viktigt för att lättare kunna se larverna. Odling + + F L U S T E R

Antagning, uppmatning, kläckning Antagning Med antagning avses, hur många larver bina accepterar att försöka föda upp en drottning från av de larver som drottningodlaren gett samhället. Uppmatning. De antagna larverna skall matas rikligt med fodersaft av bina för att en fullgod drottning skall kunna utvecklas. Optimal uppmatning kräver många s.k. ambin Kläckning. Drottningarna kan sedan kläckas på olika sätt: -burade i ett bisamhälle, t.ex. i en skattlåda -burade i ett värmereglerat kläckskåp -direkt i ett litet parningssamhälle Parning VAR? Ungdrottningarna kan paras på olika sätt beroende på bl.a. målet med odlingen. Ett framgångsrikt avelsarbete kräver antingen transport till lämplig parningsstation eller inseminering med utvalda drönare. För honungsproduktion är det tillräckligt med s.k. friparning i odlarens hembigård. HUR? Den oparade ungdrottningen måste omges av tillräckligt mycket bin för att senare kunna stimuleras till äggläggning. En vanlig rekommendation är ca 2 dl bin. I s.k. parningskassetter inhyses dessa bin tillsammans med ungdrottningen. Parningskassetter finns av flera modeller : SBR-kassetten, Apidea- o Kielerkupan, Det fungerar också med små parningskupor rymmande 2-4 ramar.

Drottningtillsättning Metod 1: Bruksdrottning Under säsongen. 1. Bura den gamla drottningen. 2. Efter 2 dygn tas buren med gamla drottningen bort. 3. Nya drottningen hängs in på samma plats. 4. Bra drag eller fodring underlättar antagningen ytterligare. Metod 2. Bruksdrottning. Vid invintringen. 1. Ta bort den gamla drottningen. 2. Häng in den nya i utätningsburen. 3. Ge samtidigt vinterfodret. Metod 3. Värdefull drottning. 1. En liten avläggare görs med: -1 pollenram, 2 foderramar, (ev. 1 täckt yngelram ) inkl. påsittande bin och 1 kakmellanvägg 2. Minska flustret till 2 cm 3. Nästa dag: Häng in drottningen i försändningsburen 4. Flytta avläggaren minst 2 km (helst) eller skaka ner ytterligare bin. 5. Fodring stimulerar till tidigare äggläggning och säkrare antagning.

Hur gör vi i föreningen? SBR tillhandahåller bl a följande kurslitteratur: Drottningodling för vanligt folk. Förf: Ulf Gröhn Den samlade erfarenhet hos Sveriges i dag mest kända biavlare presenteras här på ett lättfattligt och underhållande sätt. Ulf Gröhns mångåriga arbete med Buckfast-biet sätter också sin prägel på innehållet. 55 sidor häftad. Drottningodling i praktiken. Förf: Gunnar Krantz. En pedagogiskt upplagd introduktion som gör den fascinerande drottningodlingen enklare. Välförsedd med förklarande illustrationer. 60 sidor inbunden. Tidsplan År 1 Maj Uppstart Maj-Juli Praktisk/Teoretisk kurs i föreningen År 2 Maj-Augusti Odling av egna drottningar Därefter kan följa olika vidareutbildningar

Vill du veta mer om drottningodling? Sveriges Biodlares Riksförbund Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp E-post: sbr@biodlarna.se eller SBR:s Biodlingskommitté som du hittar på www.biodlarna.se Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp, www.biodlarna.se