Välkommen. Vintermöte 2016

Relevanta dokument
5T Vad är skillnaden som gör skillnaden? Robert Olsson NBR Åsa Olsson NBR

Skördeutveckling. Genomsnittsskörd, ton/ha

Sortvalet varierade. I SE låg fokus på bästa skydd mot Aphanomyces.

Potentialer eller Vart är vi på väg?

Tillväxt till över 20 ton på fyra av 5T-gårdarna

Välkommen till distriktsmötet!

Antal daggrader, medel per dygn under månaden, , 10 st 5T-gårdar

Praktiska odlarförsök för förbättring

Sommarmöte Lovisero 8-9 juni

Slutskörd över 110 ton betor

Mer att hämta i svensk betodling

Information från styrelsen. Välkommen till distriktsmötet! 2014, Betåret man minns. Betåret Örtofta 2014

Optimerad lagringstidpunkt vid sen leverans

Är hög skörd lika med högt netto?

Välkommen. Informationsmöte

Hur hårt ska bågen spännas?

det återkommer vi till i ett annat sammanhang. Men verkligheten är alltså inte en konstant skördeskillnad på halvtonnet till dansk fördel.

Växtodlings- och växtskyddsdagar Växjö den 6 december. Mats Kilany Ola Cristiansson Agricenter Nordic Sugar AB

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport

Årets sortförsök Fyra nya sorter på listan

Sortförsök med normala betsorter Marknadssorter Sorter i provning

Checklista för inventering av outnyttjad potential på Team 20/20-gårdarna

Väntans tider i 5T. lite grova intryck från både ovan och under mark. Mätbara skillnader På alla platserna mättes reflektansen

Yttre betkvalitet vid sen upptagning effekter direkt och vid lagring

Foto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor

Provning av betupptagare 2002

Nya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000

Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga

Fröbehandling - inverkan på etablering och skörd 2000

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! kr per ha *

Sortförsök med specialsorter 2001

Sådd i höstetablerad kam

Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2001

Nordic Sugar och Betodlarna har enats om ett principavtal som de fyra kommande åren reglerar villkoren för kontraktering och odling.

3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU

Behandling mot bladsjukdomar - upptagningstidpunkt

Olika kalkningsmedels påverkan på uppkomsten av rotbrand 2003

Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta

Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;

Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2000

Inför 2018: De 5 mest lönsamma sorterna kommer från KWS! SEEDING THE FUTURE SINCE 1856

Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och

Skörden fungerade. men lagringen havererade. Robert Olsson, Anders Rydén och Rebecka Svensson, NBR Nordic Beet Research

Inför 2014: Dubbelt KWS i topp när det gäller lönsamhet!

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Praktiska sortförsök med normalsorter 2002 SBU Projektkod

Mellangrödor före sockerbetor 2000

Möjligheter för kostnadseffektiv lagring med låga förluster och liten arbetsinsats i storbalsomgärdade lager med behovsanpassad topptäckning

Provning av nya sorter

Lagringen hänger på dig, din jord och sorten

Inför 2017: KWS sätter ny standard för lönsamhet! SEEDING THE FUTURE SINCE 1856

Praktiska sortförsök 2009

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

på odlarnas önskemål lämnar Nordic Sugar en bekräftelse till den enskilde odlaren om kontraktsmängd.

Mellangrödor, praktisk provning 2000

Möjligheter för kostnadseffektiv lagring med låga förluster och liten arbetsinsats i storbalsomgärdade lager med behovsanpassad topptäckning

Mellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Plöjningsfritt och djupbearbetning på Ädelholm 2005

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Praktiska sortförsök 2000

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001

+695 kr per ha* SABRINA KWS. Dubbelseger för KWS i lönsamhet!

Praktiska försök med: - Nya sorter - Rhizomaniaresistenta sorter

Ekologisk höstoljeväxtodling. Etableringens tre hörnstenar. Sådd i tid. N-gödsling. Etableringsteknik. Moderna sorter

Värt att veta om Toptex

insekter Insecticide seed treatments in sugar beet

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Alternariaförsök 2013

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Praktiska sortförsök med Rhizomaniatoleranta sorter 2003

Huvudprinciper för odling och leverans av sockerbetor till Nordic Sugar AB för perioden 2017/ /2021

Team 20/20 redo för redovisning

Förfrukter till sockerbetor 2000

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Validering och utveckling av beslutsstöd för kemisk bekämpning av bladsvampar i sockerbetor 2012

GPS-styrd ogräsbekämpning möjligheter och begränsningar i sockerbetor

Ekologiska demonstrationsodlingar

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Återpackning med traktorhjul 2001

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Styrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Praktisk provning av Safari i lågdos 2000

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Samodling av majs och åkerböna

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Fem odlingssystem i höstvete, LS Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, Bjärred E-post:

Tillväxthinder och lösningar

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Praktiska försök med: - Nya sorter i normala fält - Nya Rhizomaniaresistenta sorter

Transkript:

Välkommen Vintermöte 2016

En ljus framtid Februari 2016 Ola Cristiansson

Den kommande reformen 2017 medför stora What förändringar is the target? men ett viktigt element bibehålls Viktiga delar: Avskaffade av sockerkvoter (och kvoter för iso-glukos) Inga exportrestriktioner Oförändrade importtullar

Nordzucker rustade inför 2017 What fortsatt is the stora target? investeringar Mio. Investeringar 2015/16 100 64 74 79 83 67 82 18% 50 51% 31% 0 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 Tyskland Sverige, Danmark, Finland Polen, Slovakien, Litauen

What Investeringar is the target? 2016/17 Sockersilo 190 000 000 kr + 65 000 000 kr övrigt

EU:s sockerproduktion efter 2017 What is the target? Försörjningsbalans och betsockertillväxt efter 2017 3,0 2,0 Import/export Marknad på 18,4 miljoner ton* Absolut ökning av betsocker ( = stabil)

What Svensk is the betodling target? är hållbar! Hållbarhetsfokus ett krav för att göra affärer Medlem i Sustainable Agriculture Initiative (SAI) sedan 2015 Checklista för att utvärdera hållbarhet på gårdsnivå SAI är ett komplement till Miljöledning betodling Följ MBO så uppfyller du alla krav

Produktion och konsumtion i miljoner ton Lager i miljoner ton What Första is the gången target? på 5 år som lagren minskar på VM Lagerförändring Produktion Konsumtion 190 15 180 170 10 160 5 150 140 0 130-5 120 110-10 100 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16-15

What EU- is och the target? världsmarknadspriset /t 750 700 650 600 550 500 450 400 350 417 /t 375 /t 300 250 200 150 jul-06 jan-07 jul-07 jan-08 jul-08 jan-09 jul-09 jan-10 jul-10 jan-11 jul-11 jan-12 jul-12 jan-13 jul-13 jan-14 jul-14 jan-15 jul-15 jan-16 EU Reference price EU market price World market price /t (London no. 5) Källa: Rapporterat EU-pris 2015-12-20

What Branschavtal is the target? 2016 Toptex tillägg: 15 kr/ton betor från den 1 december Betalning: Varannan vecka Överskottsbetor: 205 kr/ton vid 17,15% sockhalt (155 kr/ton betor vid 16% sockerhalt) Överlåtelser Till och med den 31 mars Arealrekommendation Ekonomiskt intressant att fylla sin kvot

Betodling 2016 Betpris ( =9,30) Kvotbetor 305 kr/ton vid 17,15 % Kvotbetor 316 kr/ton vid 17,70 % Betpris ( =9,45) Kvotbetor 310 kr/ton vid 17,15 % Kvotbetor 321 kr/ton vid 17,70 %

Ekonomi 2016 TB2 Vid 11 ton socker per hektar och 2016-års kvotbetpris: TB2 cirka 4 000 kr/ha Vid ett maltkornspris på 1 500 kr/ton och 7,5 ton i skörd: TB2 cirka 1 650 kr/ha Produktionskalkylerna är baserade på HIR:s efterkalkyler 2015

Ekonomi 2016 TB2 Vid 11 ton socker per hektar och 2016-års kvotbetpris: TB2 cirka 4 000 kr/ha Vid ett maltkornspris på 1 500 kr/ton och 7,5 ton i skörd: TB2 cirka 1 650 kr/ha Vid 12 ton socker per hektar och 2016-års kvotbetpris: TB2 cirka 5 700 kr/ha Vid ett maltkornspris på 1 700 kr/ton och 7,5 ton i skörd: TB2 cirka 3 100 kr/ha Produktionskalkylerna är baserade på HIR:s efterkalkyler 2015

Vi är rustade för framtiden Betodling Högre skördar Produktion Fortsatta investeringar Marknaden finns och kan bli större

Ton/ha Skördeutveckling Genomsnittsskörd 12,5 12 11,5 11 10,5 10 9,5 ton/ha 9 8,5 8 7,5 2003-07 2004-08 2005-09 2006-10 2007-11 2008-12 2009-13 2010-14 2011-15

Vi är rustade för framtiden Betodling Högre skördar Produktion Fortsatta investeringar Marknaden finns och kan bli större

Året som gått 2015 Birger Olsson Nordic Sugar AB

Väderstatistik Temperatur 2015 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0-2 -4 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec År 2015 Normal

Väderstatistik Nederbörd 2015 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec År 2015 Normal

2015-03-01 2015-03-03 2015-03-05 2015-03-07 2015-03-09 2015-03-11 2015-03-13 2015-03-15 2015-03-17 2015-03-19 2015-03-21 2015-03-23 2015-03-25 2015-03-27 2015-03-29 2015-03-31 2015-04-02 2015-04-04 2015-04-06 2015-04-08 2015-04-10 2015-04-12 2015-04-14 2015-04-16 2015-04-18 2015-04-20 2015-04-22 2015-04-24 2015-04-26 2015-04-28 2015-04-30 Flera såfönster 30 Nederbörd Örtofta 25 20 15 10 5 0

2015 Flera såfönster Medelsådatum Igenslamning Ogräseffekter

Statistik kampanjen 2015 Sådatum 2015 Medeltal 2011-2015 Plantantal/ha 2015 Medeltal 2011-2015 Danmark 25 mars 1 april 82.000 85.000 Sverige 10 april 9 april 88.200 89.500 Finland 5 maj 7 maj 90.700 89.800 Litauen 15 april 21 april 89.000 86.200

Stocklöpare

Bladsvampar Mjöldagg Rost

Bladsvampar 1 och 2 behandlingar Samma fält och sort den 2 november 2015

Upptagning 2015 26

Nederbörd - rekord i november Efter den mycket torra oktober följde en november med rekordstora nederbördsmängder. Station November 2015 Tidigare rekord Startår Lund 155,9 mm 123,9 mm 1963 1859 Malmö 143,7 mm 120,9 mm 1928 1917 133 mm i november 1825 enligt den gamla observatorieserien från Lund Källa SMHI

Lagring och lastning 2015 29

Kampanjresultat Nordzucker 2015 D DK SE FIN LIT PL SK Rotskörd ton/ha Sockerhalt % 74,4 71,3 60,8 32,5 54,1 56,0 59,9 17,4 18,3 17,7 16,3 17,7 17,9 16,6 Polsocker ton/ha (2010-2014) 12,9 (12,3) 13,1 (12,4) 10,8 (10,6) 5,3 (6,8) 9,6 (10,0) 10,0 (11,5) 9,9 (10,5) Renhet % 91,8 88,2 88,5 88,5 90,3 89,5 92,3

Såtidpunkt och stocklöpning Desirée Börjesdotter

Desirée Börjesdotter Vem är jag? Hortonom Agronomie doktor i Växtodlingslära 1999 Sverige (Sweden)

Utnyttja ljus och värme maximalt 15 mars 15 november Etablering Tillväxt Skörd & Lagring

Utnyttja ljus och värme maximalt 15 mars 15 november Etablering Tillväxt Skörd & Lagring Ökad potential Ökad risk Förlorade antal daggrader (5 års snitt) = 3,7 % Förlorade antal daggrader 1988-2010 = 5,1 %

Sort A Sort B

Sort A Scenario I: 125 vernalisationstimmar Sort B

Sort A Scenario I: 140 vernalisationstimmar Sort B

Sådd den 25 mars Antal år % risk att få ett år då Extremt hög risk 0 0% Nästan alla sorter går i stock Hög risk 7 25% Flertalet sorter går i stock Viss risk 4 14% Vissa sorter kan gå i stock Ingen risk 17 61% Mycket liten risk för stock Sådd den 5 April Antal år % risk att få ett år då Extremt hög risk 0 0% Nästan alla sorter går i stock Hög risk 0 0% Flertalet sorter går i stock Viss risk 1 4% Vissa sorter kan gå i stock Ingen risk 27 96% Mycket liten risk för stock

Upptagning och lastning 2015 vad kan vi lära oss? Hur gick det 2015? Vikten av torra betor Renslastartest 2014 & 2015 Direktleverans kontra rensning Upptagning och TopTexlagring

Upptagning 2015 Torrt i starten Bra i andra halvan av oktober och början av november Och sen allt för blött!

Lastning 2015 Lastningsplatsen betyder en hel del...

Nederbörd mm Renheter kampanjen 70,0 60,0 50,0 Rekordmycket regn i november 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 Vecka

Om Örtofta tar emot 18 500 ton betor med renhet 85 %...är 2000 ton jord, grus och sten...en stor del av detta hamnar i dammarna...sliter på utrustningen...minskar kapaciteten...odlaren drabbas av onödiga transportkostnader

Upptagning och lastning 2015 vad kan vi lära oss? Hur gick det 2015? Vikten av torra betor Renslastartest 2014 & 2015 Direktleverans kontra rensning Upptagning och TopTexlagring

Våt jord väger 50% mer!! Volymvikter per m³ Betor: 700 kg Torr jord: 1200-1400 kg Våt jord: 2100 kg Exempel: Betor med samma jordinnehåll (6 % torr jord) får: 6 % smuts vid torr jord = 90,4 i renhet 9 % smuts vid våt jord = 87,4 i renhet Betor med samma jordinnehåll (8 % torr jord) får: 8 % smuts vid torr jord = 88,4 i renhet 12 % smuts vid våt jord = 84,4 i renhet Viktigt att hålla betorna torra i lagret, nederbörd i stukan sänker renheterna väsentligt!!!

Upptagning och lastning 2015 vad kan vi lära oss? Hur gick det 2015? Vikten av torra betor Renslastartest 2014 & 2015 Direktleverans kontra rensning Upptagning och TopTexlagring

Renslastning En jämförande studie mellan Ropa och Holmer 2015

Testade maskiner

Provtagning vid bruket Maskin Renhet Antal sten i lasset Holmer 86,5 0,06 Ropa 86,6 0,11 Lastmaskin 74,5 0,08 LSD 2,05 ns PROB 0,000 0,801

Betförluster Holmer/Ropa POWERSLIDE TEXT

Lärdomar från 2014-2015 års tester Stor skillnad mellan rensat och orensat Ingen skillnad mellan rensverk och renslastare Ropa något starkare 10 min ett bra riktmedel

Upptagning och lastning 2015 vad kan vi lära oss? Hur gick det 2015? Vikten av torra betor Renslastartest 2014 & 2015 Direktleverans kontra rensning Upptagning och TopTexlagring

Lastning över rensverk två praktikfall 2015 Robert Olsson NBR

% Praktikfall 1 Lovisero Lovisero Upptaging 11 och 13 november Täckning 15 november inget regn före täckning Rensverk och leverans 2 december efter 21 dagar 94 mm regn under lagringstiden 89 88 87 86 85 84 83 82 81 80 Renhet 12 prov Lov 1 2 3 4 5 6 7 8 9 19 11 12 alla Renhet 83 83 84 84 84 85 85 86 87 87 88 88 85 Cleanness 84 84,4 87,1 84,1 83,3 84,5 87,1 82,9 88,4 86 88,2 84,7 85,4

Praktikfall 1 Lovisero

Praktikfall 1 Lovisero

Praktikfall 1 Lovisero Upptagning 11 november Renheten steg från 85 % till 90 % Liten variation mellan 12 prov från 89 92 % Upptagning 13 november Renhet efter rensning 91 % Variation 90 92 % i 13 prov

Praktikfall 2 Hviderup Hviderup Upptagning den 16 november 3 mm regn under dagen Leverans över rensverk efter 4 dagars lagring Regn varje dag, totalt 34 mm regn under lagringstiden Cleanness 61,9 71,2 74,1 61,6 79 78,9 85,8 74,6 84,2 75,1 78,7 64,1 74,1

Praktikfall 2 Hviderup

Praktikfall 2 Hviderup Resultat Renheten efter körning över rensverk blev 81 % Mindre variation mellan proven, från 79 84 % Betorna i stukan kom även från drag med körspår Slutsats Förbättring av renheten med minst 5 %-enheter Bra men fortsatt för låg renhet Cleanness 82 81,5 80,8 79,5 84,2 78,9 82,1 81,9 81,4

Slutsatser Direktleverans kostar vid renheter under brytpunkten 85 %-betor: 20 kr/ton eller 7 % av betpriset 80 %-betor: 45 kr/ton eller 15 % av betpriset! Fuktiga 85 %-betor blev torra 90 %-betor efter tre regniga novemberveckor under Toptex och rensning över rensverk MYCKET BRA! Blöta 76 %-betor med stor provvariation blev blöta 81 %-betor med mindre provvariation BRA MEN INTE BRA NOG

Upptagning och lastning 2015 vad kan vi lära oss? Hur gick det 2015? Vikten av torra betor Renslastartest 2014 & 2015 Direktleverans kontra rensning Upptagning och TopTexlagring

68 Lagring 25 dygn med TopTex EXEMPEL 1: KAMPANJEN 2015 Renhet % Sockerhalt % Hartler 89,7 17,44 Bruket 85,3 17,50 1500 ton betor upptagna 9/11, leverans 4/12 +19 kr/ton eller 1200 kr/ha i högre renhet vid 64 ton/ha i rotskörd

69 Lagring 60 dygn med TopTex EXEMPEL 2: KAMPANJEN 2014 Renhet % Sockerhalt % Hartler 90,4 17,05 Bruket 88,5 16,07 1200 ton betor upptagna 29/11, leverans 29-30 januari + 22 kr/ton eller 1400 kr/ha i högre sockerhalt +5 kr/ton eller 300 kr/ha i högre renhet

70 Råd för upptagning och TopTex-lagring Ta upp betorna under bra förhållanden Se till att stukan är jämn och rak Lägg på TopTex innan regn

71 Råd för upptagning och TopTex-lagring Ta upp betorna under bra förhållanden Se till att stukan är jämn och rak Lägg på TopTex innan regn Komplettera med vindskydd vid kyla och vind Lägg inte halm på TopTex Håll koll på temperaturen Täck av så nära leverans som möjligt

Vad tar vi med oss? Torra betor! - våt jord väger 50 % mer än torr jord Renslastare gör nytta! Årets test >10 % enheter i renhet 2015 Normalt 4-5 % förbättring under bra förhållanden Rensverken/renslastarna gör större nytta om betorna är torra Använd Toptex Sträva efter att alltid vara över brytpunkten (88,8%) Fördela riskerna planera upptagningen planera lagringsplatsen

5T 2014 2015 2016 Vad är skillnaden som gör skillnaden? Robert Olsson NBR Åsa Olsson NBR

4. 5. 1. 3. 6. 2. 10. 7. 9. 11. Henrik Hansen, Pugerupgård 8.

Odlargenererad tillväxt Teoretisk skördepotential Uppnåbar skörd handskördad fältskörd Levererad skörd med maskin till bruk Stäng gapet

5T Vi jämför 2015 med 2014 2014 2015 Trend Sådd datum 1 april 29 mars + Uppkomst % 92 90 0 Uppkomst 1000-tal 88 87 0 Blast juni g/beta 211 146 -- Blast sept g/beta 405 402 0 Blast nov g/beta 296 343 ++ Beta juni g/beta 85 46 -- Sept beta t/ha 93 81 -- Sept sockerhalt % 17,3 17,4 0 Sept socker t/ha 16,0 14,0 -- Nov beta t/ha 111 100 -- Nov sockerhalt % 17,4 18,4 ++ Nov socker t/ha 19,3 18,3 - Flera plus men flest minus

Från 5T till fabrik i november (maskinskörd)

Från 5T till fabrik i november (maskinskörd) 22,0 Sukker, t/ha - 5T till fabrik 15. november 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 MB JM MR PB GO CS HH HN SF HHJP JEP 2 5 4 9 3 6 11 1 7 10 8 5T NS t/ha

Sockerskörd, ton/ha Sockertillväxt under hösten 2006 2010 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Tillväxt utan och med fungicid Potential 5 ton/ha! DK 10 fs SE 14 fs +fungicid 1,4 1,0 15-nov 2,7 2,5 15-sep 11,7 11,7 3,5-4,1 ton socker upp 15/9-15/11

Ton socker/ha Sockertillväxt under hösten 6,0 5,0 Sockertillväxt sep-nov 2015 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 SE DK tillväxt sep-nov 4,7 3,7 4,7 4,1 5,0 3,6 4,9 4,7 3,2 3,8 4,7 4,5 4,2 5T till fabrik 15 november

Ton socker/ha Sockertillväxt under hösten Sockertillväxt sep-nov 2015 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0!!!!!!???? 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 SE DK tillväxt sep-nov 4,7 3,7 4,7 4,1 5,0 3,6 4,9 4,7 3,2 3,8 4,7 4,5 4,2 5T till fabrik 15 november

En eller två på Lovisero den 3 november En behandling Två behandlingar

Bladsvampsbehandlingar 2015 Sockerskörd ton/ha 1 Obehandlat 15,5 2 Comet Pro 0,3 16,3 3 Comet Pro 0,3+0,3 16,9 4 Comet Pro 0,6 16,4 5 Comet Pro 0,6+0,6 17,6

5T - Handskördade betor från AY-parceller 2,3 ton/ha!

5T maskinskörd mot handskördade parceller 22,0 5T 5T til till fabrik fabrik 15. 15 november - plots handhöstet manuel høst 21,2 ton/ha 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 2,3 ton/ha! MB JM MR PB GO CS HH HN SF HHJP JEP 2 5 4 9 3 6 11 1 7 10 8 5T NS t/ha 5T plot t/ha

ton socker/ha Vad är skillnaden som gör skillnaden? 22,0 21,0 20,0 19,0 18,0 17,0 16,0 15,0 14,0 13,0 12,0 Sockerskörd i november, ton/ha 5T gårdar 2015 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Series1 18,7 15,5 18,5 18,0 18,0 19,1 18,2 21,2 16,7 18,9 18,8 Vad gör Henrik och Göran?

SKÖRDEPOTENTIAL Vad finns där att hämta? Vad begränsar när alla insatser gjorts rätt? Temperatur Ljus Vatten Potentiell tillväxt från den 15 mars 15 november

SKÖRDEPOTENTIAL frågor? Hur stor är skillnaden i temperatur mellan gårdarna? Temperatursumma över +3 grader C 15/3-15/11 Hur stor del av värmen utnyttjar vi med de aktuella såtiderna? Hur stor är potentialen när vi stoppar in alla data vi har i en tillväxtmodell? Svar nästa år

Rel. tal SKÖRDEPOTENTIAL Hur stor skillnad är där i temperatur på våra 5T-gårdar? Temperatursumma 15/3-15/11 15/11 2015 2015 106 104 102 100 98 96 94 92 90 88 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 % 97 94 98 97 96 102 103 103 104 103 103

Axis Title Rel.tal SKÖRDEPOTENTIAL Hur väl utnyttjar de olika gårdarna sin potential? Utnyttjande av potentialen 100,0 99,5 99,0 98,5 98,0 97,5 97,0 96,5 96,0 95,5 95,0 25- mar 17- apr 08- apr 11- apr 24- mar Ogynnsamhetsfaktorer 17- mar 23- mar 24- mar 26- mar 27- mar HN MB GO MR JM CS SF JEP PB HHJP HH 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 24- mar % of pot 99,6 96,9 98,3 97,6 99,3 99,7 99,4 99,3 99,3 98,9 99,2

Vad är skillnaden som gör skillnaden? 25/3 - Cartoon 88 000 pl/ha 1 HN 17 juni

Vad är skillnaden som gör skillnaden? 17/4 - Cartoon 96 000 pl/ha 2 MB 17 juni

Vad är skillnaden som gör skillnaden? 8/4 Cartoon 98 000 pl/ha 3 GO 18 juni

Vad är skillnaden som gör skillnaden? 11/4 Pascalina KWS 93 000 pl/ha 4 MR 16 juni

Vad är skillnaden som gör skillnaden? 24/3 Cartoon 81 000 pl/ha 5 JM 16 juni

Vad är skillnaden som gör skillnaden? 1 HN 25/3 3 GO 8/4 2 MB 17/4 4 MR 11/4 5 JM 24/3 Såtid + ogynnsamhetsfaktorer

ton betor/ha Dåliga skördeförhållanden gav (för) ofta för höga förluster 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Skördeförluster, t/ha 7 2 1 4 3 6 5 9 11 10 8 t/ha 0,8 0,9 1,1 1,8 1,9 1,9 3,0 3,4 3,7 4,1 7,3 Godkänt men mer att hämta!

Dåliga skördeförhållanden gav (för) låg renhet

Vad är skillnaden som gör skillnaden? Såtid och ogynnsamhetsfaktorer Plantantal Tillväxtbegränsare I marken BCN, FLN, Struktur På marken ogräs, stocklöpare Vattenbrist Bladsvampar behandling 1-2-(3) Blast rot fördelningsfråga Blastmängd i september N-tillgång Sämre klimatförutsättningar

5T vad ska hända 2016? Det blir vad 5T-odlarna bestämmer sig för att göra Har betorna alltid vad de behöver? Satsning på gödsling Vi sätter fokus på såtid Vi säger välkommen till tyska gårdar i 5T-projektet Vi tar gärna emot dina konstruktiva förslag till projektet över 20 ton socker/ha

Missa inte sommarmötet den 8-9 juni

Sortval 102

Enkelt eller Allt Enkelt Gödsling: 120 kg N/ha bredspritt Ogräs: 2 höga doser 1,5G + 0,6BP + 0,15E 1,5G + 0,6BP + 0,15E Bladsvampar: ingen behandling Allt Gödsling: 100 kg N/ha radmyllat (ProBeta NPK) Ogräs: 4 behandlingar 1,5G + 0,6BP 0,75G + 0,6BP + 0,15E + 0,15S 0,6BP + 0,15E + 0,15 S 0,75G + 0,15 S Bladsvampar: 0,6 l Comet Pro * 2 Merkostnad: + 3000 SEK/ha

11/6-2015 NDVI: 0,32 NDVI: 0,46

23/6-2015 NDVI: 0,66 Marktäckning ogräs 24 % NDVI: 0,76 Marktäckning ogräs 8 %

Ton/ha Resultat Ledet Allt gav 2,4 ton mer socker = + 1300 SEK/ha vinst i november Spara inte på insatserna! Otillräcklig gödsling och ogräs/svamp bekämpning leder till lägre skörd och sämre lönsamhet! 16 Sockerskörd ton/ha 14 12 10 8 15 september 9 november Enkelt 9,9 12,5 Allt 11,8 14,9

Centium användning 2016 Nordic Sugar & Betodlarna kräver 45 meters skyddsavstånd till känsliga områden (trädgårdar, växthus, parker mm.) enligt MBO! För att undvika vindavdrift med Centium 36 CS skall alltid bästa tillgängliga teknik för avdriftsreducering användas. Använd 200-400 l/ha vatten och grov duschkvalité. För att undvika skador genom vindavdrift på känsliga grödor eller omgivande vegetation rekommenderas att använda lågdriftmunstycken. Tillredd sprutvätska skall användas omgående. Använd också Hjälpredan för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av lantbruksspruta med bom för att bestämma säkert avstånd. Under vissa väderbetingelser kan klomazon vid sällsynta tillfällen förångas och förflyttas med vind till angränsande områden och grödor och resultera i blekning av vegetationen. Blekningen är övergående och har ingen effekt på tillväxt eller avkastning.

Kalkning av olika jordtyper Skörd i andra betgrödan efter kalkning

1 52 Kalkförsök 10 9 8 11 Försök Ler % 1. Viken 13 2. Teckomatorp 13 3. Skibaröd 9 4. Gårdstånga 24 5. Flackarp 17 2 Malmö 5 4 3 6. Isie 12 7. Hagestad 10 8. Kristianstad 28 9. Fjälkinge 16 6 7 10. Åraslöv 1 5 11. Åraslöv 2 13

SY ton/ha 14,4 14,2 14,0 13,8 13,6 13,4 13,2 13,0 12,8 12,6 12,4 P = 0,0596 13,14 11 trials 2014-2015 11 försök 2014-2015 14,05 14,28 Unlimed Factory lime Lime stone meal

ph Teckomatorp 13 % clay Teckomatorp 13 % ler 8,0 7,8 7,6 7,4 7,2 7,0 6,8 6,6 6,4 6,2 6,0 2009 Autumn 2010 2012 2013 2014 S-kalk K-mjöl Okalkat Kalkat

Storskaliga kalkningsförsök 2014-2016

Kalkning lönar sig även på jordar med högt ph-värde Kalkstensmjöl +300-1000 kg socker Kalkstensmjöl Okalkat

Okalkat Kalkstensmjöl +300-1000 kg socker

115 Odling 2016 och framtiden Sockermarknad Sockerproduktion Odling

Ton/ha Skördeutveckling Genomsnittsskörd 12,5 12 11,5 11 10,5 10 9,5 ton/ha 9 8,5 8 7,5

117 Odling 2016 och framtiden Sockermarknad Sockerproduktion Odling Odlingsutveckling NBR 202020 5T Tillsammans är vi länkar i kedjan

Tack för uppmärksamheten! 118

För många kommer sockerbetor att förbli en säker och lönsam gröda i en smart grödmix för bästa gårdsnetto.