Förslag på ändringar i TTJ (TDOK 2015:0309) version 2.0 jämfört med version 1.0 Datum: 2016 11 29 Aktuella ämdringar (juni 2017) Regelmodul Sida Avsnitt mm Beskrivning Gammal text Ny text (ändringar grovt markerade med rött) TTJ 1 Termer 7 2.1 Banans indelning, blocksträcka TTJ 1 Termer del av huvudspåret i system H. Börjar vid en blocksignal och slutar vid nästa blocksignal eller infartssignal. När en blocksträcka börjar vid en utfartsblocksignal som är placerad innanför driftplatsgränsen, omfattar blocksträckan en del av huvudspåret på driftplatsen. Indelningen i blocksträckor kan vara olika i linjens olika riktningar. 10 2.3 växlar och Funktion för förenklad växel som uppfyller något av följande: spårspärrar, låst växel tågväg även i system H ingår i en tågvägslåsning eller låsning av en växlingsväg samt samordning av är i kontroll och är spärrad termer TTJ ETRI är låst med en låsanordning i signalanläggningen eller med ett kontrollås sluter och är säkrad med en låst växelklove eller ett hänglås. del av huvudspåret i system H, E2 och E3 som begränsas av två på varandra följande signalpunkter. När en blocksträcka börjar vid en utfartsblocksignal eller utfartstavla som är placerad innanför driftplatsgränsen, omfattar blocksträckan en del av huvudspåret på driftplatsen. Indelningen i blocksträckor kan vara olika i linjens olika riktningar. växel som uppfyller något av följande: ingår i en låst normal tågväg, särskild tågväg eller växlingsväg är i kontroll och är spärrad är låst med en låsanordning i signalanläggningen eller med ett kontrollås sluter och är säkrad med en låst växelklove eller ett hänglås. TTJ 1 Termer 10 2.3 växlar och spårspärrar, låst spårspärr Funktion för förenklad spårspärr som uppfyller något av följande: tågväg även i system H ingår i en tågvägslåsning eller låsning av en växlingsväg samt samordning av är låst med en låsanordning i signalanläggningen eller med ett termer TTJ ETRI kontrollås. ingår i en tågvägslåsning eller låsning av en växlingsväg är i kontroll och är spärrad är låst med en låsanordning i signalanläggningen eller med ett kontrollås sluter och är säkrad med en låst växelklove eller ett hänglås. spårspärr som uppfyller något av följande: ingår i en låst normal tågväg, särskild tågväg eller växlingsväg är låst med en låsanordning i signalanläggningen eller med ett kontrollås. ingår i en tågvägslåsning eller låsning av en växlingsväg är i kontroll och är spärrad är låst med en låsanordning i signalanläggningen eller med ett kontrollås sluter och är säkrad med en låst växelklove eller ett hänglås. TTJ 1 Termer 11 2.4 allmänt, avregsistrering TTJ 1 Termer 11 2.4 allmänt, automatmarkering TTJ 1 Termer 11 2.4 allmänt, backningsväg TTJ 1 Termer 11 2.4 allmänt, externmarkering E2 och E3 i TTJ modul E2 och E3 i TTJ modul E2 och E3 i TTJ modul E2 och E3 i TTJ modul en funktion i system E2 och E3 med vilken tågklareraren kan ta bort en färd från radioblockcentralen en markering i system E3 av att ett spåravsnitt är upptaget som sker automatiskt genom positionsrapport från en färd. reserverat spåravsnitt för backning i system E3. en manöver i system E3 med en särskild utrustning där någon annan än tågklareraren kan markera att ett valt spåravsnitt är upptaget.
TTJ 1 Termer 11 2.4 allmänt, lokalreservering TTJ 1 Termer 13 2.4 Signalanläggningar allmänt, radioblockcentral TTJ 1 Termer 11 2.4 allmänt, separatmarkering TTJ 1 Termer 11 2.4 allmänt, signalpunkt E2 och E3 i TTJ modul E2 och E3 i TTJ modul E2 och E3 i TTJ modul E2 och E3 i TTJ modul funktion i system E2 och E3 för att reservera ett valt område för växling eller spärrfärd. den del av signalanläggningen i system E2 och E3 varifrån en viss sträcka övervakas. en manöver i system E3 med vilken tågklareraren kan markera att ett valt spåravsnitt är upptaget. punkt som avgränsar signalsträckor och som utmärks med en huvudsignal, slutpunktsstopplykta, S tavla eller en signalpunktstavla. Signalpunkter delas i olika kategorier efter sin funktion. Infartssignalpunkter finns på driftplatser, vid driftplatsgränsen från linjen. De utgörs av en infartssignal eller en infartstavla. Mellansignalpunkter kan finnas inne på driftplatser. De reglerar rörelser inom driftplatsen eller mellan driftplatser som gränsar till varandra utan mellanliggande linje. Utfartssignalpunkter finns på driftplatser, placerade vid eller strax innanför driftplatsgränsen mot linjen. De reglerar rörelser från driftplatsen ut på den första blocksträckan på linjen. Linjesignalpunkter kan finnas. De reglerar rörelser ut på den följande blocksträckan. TTJ 1 Termer 11 2.4 allmänt, signalställverk TTJ 1 Termer 13 2.6 Signalanläggningar på driftplatser, K15 nyckel Samordning av termer TTJ ETRI signalanläggning för en driftplats i system H eller system M. Signalställverket kontrollerar bl.a. växlar, huvudsignaler och tågvägar på driftplatsen. Funktion för förenklad nyckel som används för att låsa tågvägar och för att ställa tågväg även i system H huvudsignal till kör samt samordning av termer TTJ ETRI signalanläggning i system E2 och E3 samt för en driftplats i system H eller system M. Signalställverket kontrollerar bl.a. växlar, huvudsignaler och tågvägar. nyckel som används för att låsa en normal tågväg och för att ställa huvudsignal till kör TTJ 1 Termer 13 2.6 Funktion för förenklad spåravsnitt på en driftplats, avsett för säkrad rörelse. Kontrolleras Signalanläggningar på tågväg även i system H och kan låsas av signalställverket. En tågväg har en bestämd driftplatser, tågväg samt samordning av termer TTJ ETRI börjanpunkt och en bestämd slutpunkt. gemensam term för normal tågväg, särskild tågväg och förenklad tågväg. En tågväg kan kontrolleras och låsas av signalställverket och har en bestämd börjanpunkt och en bestämd slutpunkt. TTJ 1 Termer 13 2.6 Funktion för förenklad Signalanläggningar på tågväg även i system H driftplatser, normal tågväg samt samordning av termer TTJ ETRI tågväg för färd som signaleras med kör i en huvudsignal eller som framförs i driftläge full övervakning eller driftläge på sikt.
TTJ 1 Termer 13 2.6 Funktion för förenklad Signalanläggningar på tågväg även i system H driftplatser, särskild tågväg samt samordning av termer TTJ ETRI TTJ 1 Termer 13 2.6 Funktion för förenklad Signalanläggningar på tågväg även i system H driftplatser, förenklad samt samordning av tågväg termer TTJ ETRI TTJ 1 Termer 13 2.6 Funktion för förenklad Signalanläggningar på tågväg även i system H driftplatser, upplåsningsspärrad samt samordning av termer TTJ ETRI tågväg TTJ 1 Termer 13 2.6 Signalanläggningar på driftplatser, sidoskydd TTJ 1 Termer 14 2.7 Signalanläggningar tågskyddssystem, NTC Rättelse TTJ 1 Termer 14 2.7 Signalanläggningar tågskyddssystem, teknisk hastighetsnedsättning TTJ 1 Termer 13 2.6 Signalanläggningar på driftplatser, tågvägslåsning Funktion för förenklad tågväg även i system H samt samordning av termer TTJ ETRI. Vad som säkerställs skiljer sig för olika typer av tågvägar. Informationen i den tidigare förklaringen finns i början av TTJ 17 Trafikledning och ETRI 17 Trafikledning. skydd som ska hindra spårfordon från att komma in i en tågväg från sidan. funktion för låsning av en tågväg i signalställverk. Säkerställer att alla växlar och spårspärrar i tågvägen ligger rätt och är låsta fastställt sidoskydd och frontskydd för tågvägen finns andra otillåtna tågvägar inte är låsta. tågväg i system E2 och E3 för färd som ska framföras utan verksamt tågskyddssystem. tågväg för färd som antingen ska framföras förbi en huvudsignal i stopp eller förbi en signalpunktstavla med verksamt tågskyddssystem men utan tekniskt körtillstånd. funktion som förhindrar att en normal tågväg låses upp utan att tågklareraren utför en särskild manöver. skydd som ska hindra spårfordon från att komma in i en tågväg eller växlingsväg från sidan. nationellt tågskyddssystem, i Sverige ATC. en hastighetsnedsättning som finns i system E2 och E3 och som övervakas av ETCS. funktion för låsning av en tågväg i signalställverk. Säkerställer att alla växlar och spårspärrar i tågvägen ligger rätt och är låsta fastställt sidoskydd och frontskydd för tågvägen finns andra otillåtna tågvägar inte är låsta. TTJ 1 Termer 13 2.6 Rättelse, termen Signalanläggningar på förekommer inte i driftplatser, tågvägsupplåsning bestämmelserna och behövs inte heller i övrigt upphävande av tågvägslåsning. upphävande av tågvägslåsning.
TTJ 1 Termer 14 2.6 Signalanläggningar på driftplatser, spärrning av spåravsnitt Funktion för förenklad tågväg även i system H samt samordning av termer TTJ ETRI TTJ 1 Termer 14 2.6 Signalanläggningar på driftplatser, spärrning av signalpunkt manöver och funktion i signalställverk. Förhindrar att en huvudsignal kan ställas till kör till en tågväg där det spärrade spåravsnittet ingår. manöver och funktion i signalställverk. Förhindrar att en huvudsignal kan ställas till kör eller att ett tekniskt körtillstånd kan ges för en tågväg där det spärrade spåravsnittet ingår. manöver och funktion i signalställverk. Förhindrar att huvudsignal kan visa "kör" och att tekniskt körtillstånd kan ges förbi signalpunkten. TTJ 1 Termer 14 2.6 Signalanläggningar på driftplatser, magasinering Funktion för förenklad Magasinering (av tågväg eller växlingsväg) tågväg även i system H samt samordning av magasinering av en tågväg innebär att en manöver för termer TTJ ETRI tågvägslåsning inte utförs direkt, på grund av att inte alla villkor är uppfyllda. Magasinering (av tågväg eller växlingsväg) funktion för att köa kommandon till signalställverk i väntan på att villkor för verkställelse uppfylls, till exempel magasinering av en normal tågväg TTJ 1 Termer 14 2.7 tågskyddssystem, driftläge TTJ 1 Termer 14 2.7 tågskyddssystem, tekniskt körtillstånd (MA) TTJ 1 Termer 14 2.7 tågskyddssystem, slutpunkt för tekniskt körtillstånd (EOA) Tågvägslåsning sker först senare när villkoren är uppfyllda, utan att någon ytterligare manöver görs. Motsvarande gäller för magasinering av en växlingsväg. ett läge som tågskyddssystem ETCS intar och som bestämmer vilken information som systemet ska ta emot och vilka av systemets funktioner som ska vara aktiva, passiva eller avstängda. körtillstånd som visas i förarpanelen i ETCS med driftläge full övervakning (FS) eller som driftläge på sikt (OS). punkt till vilken en färd har tekniskt körtillstånd och där målhastigheten är noll. TTJ 1 Termer 17 2.7 tågskyddssystem, balisinformationsfel fel i överföringen av ATC information. Leder till så kallat balisfelslarm på spårfordonet. fel i överföringen av ATC information eller ETCS information. Leder till så kallat balisfelslarm på spårfordonet. TTJ 1 Termer TTJ 1 Termer 17 2.8 Banan, övrigt, linjebok 26 5 Röreleformer och hastigheter, säkrad röresle sammanställning av uppgifter om allmänna trafikförutsättningar, lutningar samt en linjebeskrivning som beskriver banans indelning, banans största tillåtna hastighet, vissa signalers placering med mera. rörelseform på huvudspår vid tågfärd eller spärrfärd. Förutsätter att färdvägen är iordningställd samt fri från trafikverksamheter och hinder sammanställning av uppgifter om allmänna trafikförutsättningar, lutningar samt en linjebeskrivning som beskriver banans indelning, banans största tillåtna hastighet, vissa signalers och tavlors placering med mera. rörelseform vid färd på huvudspår vid tågfärd eller spärrfärd. Förutsätter att färdvägen är iordningställd samt fri från trafikverksamheter och hinder
TTJ 1 Termer TTJ 1 Termer TTJ 1 Termer TTJ 2 Introduktion 30 6.2 Växling, tågvägsväxling 31 6.3 Tågfärd, tågfärdväg 32 6.4 Spärrfärd, körtillstånd 10 2 Modulernas indelning Funktion för förenklad de delar av huvudspår på en driftplats som ett tåg ska använda tågväg även i system H och som ställs i ordning för tåget. Tågfärdvägen har sin slutpunkt samt samordning av vid den första av följande punkter: termer TTJ ETRI en stoppbock en S tavla (dock ej i vissa fall, se bilaga 3 Signaler) en slutpunktsstopplykta eller huvudsignal i stopp driftplatsgränsen mot linjen. Konsekvens av TTJ 2 Introduktion 14 5 Förkortningar Konsekvens av [Ny term för spärrärd i TTJ, fanns tidigare enbart för tågfärd] [Befintlig text täcker inte ETRI] [Nya förkortningar TTJ, fanns tidigare enbart i ETRI] växling som i en och samma riktning och utan att stanna sker på en för rörelsen låst normal tågväg i driftläge full övervakning eller driftläge på sikt. Förekommer i system E2 och E3. de delar av huvudspår på en driftplats som ett tåg ska använda och som ställs i ordning för tåget. Tågfärdvägen har sin slutpunkt vid den första av följande punkter: en stoppbock en S tavla (dock ej i vissa fall, se bilaga 3 Signaler) en slutpunktsstopplykta eller huvudsignal i stopp en signalpunktstavla såvida inte tåget har ett tekniskt körtillstånd som gäller förbi signalpunktstavlan driftplatsgränsen mot linjen. tillstånd från tågklareraren i system E2 och E3 till en spärrfärd för att få passera en signalpunkt [Se ny text i manus "Modulernas indelning".] mt mellantavla lt linjetavla inft infartstavla utft utfartstavla TTJ 3H Signaler TTJ 3M Signaler Tillåta och styra rörelser TTJ 4 Dialog och ordergivning [Nytt kapitel med namnet"tvåskenssign alering" före kapitlet "Äldre signaleringsformer"] Regler för tvåskenssignalering [Reglerna finns idag i linjeboken för banor som har tvåskenssignalering.] 12 2.3 Slutpunktstavla Rättelse S tavlor kan i system M förekomma som markering av tågvägens slutpunkt på fler platser än i system H. 16 3.5 Ordergivning med Konsekvens av diktamen, nytt stycke sist [Nytt stycke sist] [Befintlig text från linjeboken med redaktionella anpassningar.] S tavlor kan i system M förekomma som markering av tågfärdvägens slutpunkt på fler platser än i system H. I stället för att diktera en ordertext får motsvarande innehåll i system E2 och E3 överföras med hjälp av tågskyddssystemets textmeddelandefält. Hanteringen av ordergivningen ska i övrigt följa samma rutiner som när order dikteras. ska ta kontakt med föraren. Föraren ska skriva ner innehållet på orderblanketten på samma sätt som när ordern ges med diktamen. Föraren ska repetera och kvittera ordern på samma sätt som vid ordergivning med diktamen och tågklareraren ska också bekräfta och dokumentera som vid ordergivning meddiktamen. TTJ 4 Dialog och ordergivning 18 3.7 Särskilda regler för vissa säkerhetsorder, hastighetsnedsättnin g utan signalering, andra Konsekvens av I system H omfattar nedsättningssträckan hela bevakningssträckan och samtliga spår på den. I system H, E2 och E3 omfattar nedsättningssträckan hela bevakningssträckan och samtliga spår på den.
TTJ 4 Dialog och ordergivning TTJ 5 Blanketter 18 3.7 Särskilda regler för vissa säkerhetsorder, hastighetsnedsättnin g utan signalering Konsekvens av Komplettering av blankett 21 [Nytt avsnitt på lämplig plats] Tillämpning i system E2 och E3 I system E2 och E3 gäller följande regler. [Regeltext från bilaga A : avsnittet "Särskilda regler för vissa säkerhetsorder.] [Blankett 21] [Se bifogad "Blankett 21". Ny ruta för "Enligt villkor från" ] TTJ 5 Blanketter TTJ 5 Blanketter TTJ 6 Fara och olycka 8 1 Fara, dialogslinga tågklarerarens led Komplettering blankett 28. Scenariospel med bland andra Räddningstjänst före ibruktagandet av Hallandsåstunneln har visat på behov av att komplettera blankett 28 med uppgifter som kan behövas vid en evakuering. Tillägg i avdelning 3 samt ny avdelning 6. Konsekvens av Konsekvens av [Blankett 28] [Nytt avsnitt på lämplig plats] stoppar om möjligt trafiken genom att till exempel ställa signalerna till stopp se till att kontaktledningen blir spänningslös kontakta föraren underrättar föraren om anledningen till att färden har stoppats. [Se bifogad "Blankett 28.". Tillägg i avdelning 3 samt ny avdelning 6 jämfört med befintlig blankett.] [Avsnittet "Blanketter" från bilaga A.] stoppar om möjligt trafiken genom att till exempel använda nödstoppkommando ställa signalerna till stopp se till att kontaktledningen blir spänningslös kontakta föraren underrättar föraren om anledningen och försäkrar sig om att färden har stoppats. TTJ 6 Fara och olycka 9 1.2 Hjulskador och föremål på banan, sista Konsekvens av Om banan ska avsynas ska tågklareraren orderge samtliga berörda färder om att den största tillåtna hastigheten på sträckan är 30 km/tim, till dess att banan har avsynats. Nödstoppskommando får inte återtas förrän orsaken till nödstoppet är borta. Om banan ska avsynas ska tågklareraren orderge samtliga berörda färder om att den största tillåtna hastigheten på sträckan är 30 km/tim, till dess att banan har avsynats Om det är möjligt ska tågklareraren även aktivera en teknisk hastighetsnedsättning.
TTJ 6 Fara och olycka 10 1.3 Föraren eller Konsekvens av tillsyningsmannen upptäcker fel på banan, föraren eller tillsyningsmannen upptäcker fel på spår, andra Om föraren eller tillsyningsmannen har meddelat tågklareraren att det felaktiga stället kan passeras med 30 km/tim eller högre hastighet ska tågklareraren delge alla berörda färder en order om att den största tillåtna hastigheten är 30 km/tim. Därefter ska tågklareraren meddela infrastrukturförvaltaren. Om föraren eller tillsyningsmannen har meddelat tågklareraren att det felaktiga stället kan passeras med lägre hastighet än 30 km/tim eller att det inte kan passeras alls ska tågklareraren stoppa trafiken och avspärra spåret. Därefter ska tågklareraren meddela infrastrukturförvaltaren. Om föraren eller tillsyningsmannen har meddelat tågklareraren att det felaktiga stället kan passeras med 30 km/tim eller högre hastighet ska tågklareraren delge alla berörda färder en order om att den största tillåtna hastigheten är 30 km/tim. Om det är möjligt ska tågklareraren även aktivera en teknisk hastighetsnedsättning. Därefter ska tågklareraren meddela infrastrukturförvaltaren. Om föraren eller tillsyningsmannen har meddelat tågklareraren att det felaktiga stället kan passeras med lägre hastighet än 30 km/tim eller att det inte kan passeras alls ska tågklareraren stoppa trafiken och avspärra spåret. Därefter ska tågklareraren meddela infrastrukturförvaltaren. TTJ 6 Fara och olycka 10 1.3 Föraren eller tillsyningsmannen upptäcker fel på banan, kontroll och åtgärder, andra Konsekvens av Om infrastrukturförvaltaren konstaterar att det i stället behövs en hastighetsnedsättning ska infrastrukturförvaltaren och tågklareraren vidta åtgärder för ordergivning om hastighetsnedsättning. Om infrastrukturförvaltaren konstaterar att det i stället behövs en hastighetsnedsättning ska infrastrukturförvaltaren och tågklareraren vidta åtgärder för ordergivning om hastighetsnedsättning Om det är möjligt ska tågklareraren även aktivera en teknisk hastighetsnedsättning. TTJ 6 Fara och olycka Nytt avsnitt 1.4 Egenskydd. Ny regel i Modul 6 Fara och olycka Fara och Olycka är en generell modul som omfattar alla färder, vilket innebär att texten arbetas in på ett (1) ställe. Om man placerar denna regel i färdmodulerna måste en lång rad moduler uppdateras. [Se bifogad text "Egenskydd".] TTJ 6 Fara och olycka 13 3.1 Organiserad evakuering, sista Konsekvens av Om föraren bedömer att trafik är möjlig på spår som inte berörs av evakueringen ska tågklareraren orderge berörd trafik om en största tillåten hastighet på 40 km/tim. Om föraren bedömer att trafik är möjlig på spår som inte berörs av evakueringen ska tågklareraren orderge berörd trafik om en största tillåten hastighet på 40 km/tim. Om det är möjligt ska tågklareraren även aktivera en teknisk hastighetsnedsättning.
TTJ 8H Tågfärd 31 4.16 Tågsätt som Rättelse framförs som växling Växling som inleder tågfärd På vissa driftplatser, som är särskilt angivna i linjeboken, får På vissa driftplatser, som är särskilt angivna i linjeboken, får tågfärden tågfärden övergå till växling vid infartssignalen eller vid tågvägens övergå till växling vid infartssignalen eller vid tågfärdvägens slutpunkt. I slutpunkt. I linjeboken anges de villkor som gäller för att växlingen linjeboken anges de villkor som gäller för att växlingen ska få påbörjas. ska få påbörjas. Tågsättet ska framföras enligt reglerna för växling. Tågsättet ska framföras enligt reglerna för växling. TTJ 8H Tågfärd 32 4.17 Backa tåg Backa på driftplats, andra Funktion för förenklad Om tågsättet ska backas på en driftplats får tågklareraren medge tågväg även i system H att tågsättet backar utan att en signalgivare håller uppsikt i backningsriktningen om något av följande villkor har uppfyllts: Det finns inga växlar på den sträcka som tåget ska backas. Växlarna på den sträcka som tåget ska backas är låsta genom tågvägslåsning som kvarstår efter tåget. Om tågsättet ska backas på en driftplats får tågklareraren medge att tågsättet backar utan att en signalgivare håller uppsikt i backningsriktningen om något av följande villkor har uppfyllts: Det finns inga växlar på den sträcka som tåget ska backas. Växlarna på den sträcka som tåget ska backas är låsta genom låsning av en normal tågväg som kvarstår efter tåget. TTJ 8H Tågfärd 32 4.17 Backa tåg Backa på driftplats, femte Funktion för förenklad Om det är nödvändigt får ett tågsätt flyttas från ett spår till ett tågväg även i system H annat på en driftplats genom att tågsättet förs ut utan krav på uppsikt i backningsriktningen om följande villkor uppfylls: En tågväg ska läggas för rörelsen och signaler som ska passeras ska visa kör. Tågsättet ska föras förbi infartssignalen. Om det är nödvändigt får ett tågsätt flyttas från ett spår till ett annat på en driftplats genom att tågsättet förs ut utan krav på uppsikt i backningsriktningen om följande villkor uppfylls: En normal tågväg ska läggas för rörelsen och signaler som ska passeras ska visa kör. Tågsättet ska föras förbi infartssignalen. TTJ 9H Spärrfärd 2.1 Samtidiga trafikverksamheter, första Spärrfärd mot stopp på driftplats Om spärrfärdssträckan helt eller delvis är upplåten för ett A skydd, L skydd eller E skydd får spärrfärden starta först efter samråd mel lan spärrfärdens tillsyningsman och de andra trafikverksamheternas tillsyningsmän. Om spärrfärdssträckan eller det spåravsnitt på en driftplats som spärrfärden ska framföras på helt eller delvis är upplåten för ett A skydd, L skydd eller E skydd får spärrfärden starta först efter samråd mellan spärrfärdens tillsyningsman och de andra trafikverksamheternas tillsyningsmän. TTJ 9H Spärrfärd 2.1 Samtidiga trafikverksamheter, nytt stycke sist Spärrfärd mot stopp på driftplats Om A skydd eller E skydd pågår på det spåravsnitt som spärrfärden ska föras in på för att avslutas, krävs samråd mellan spärrfärdens tillsyningsman och de andra trafikverksamheternas tillsyningsmän. TTJ 9H Spärrfärd TTJ 9H Spärrfärd 20 3.3 På bevakad driftplats, fjärde 5.5 Huvudsignal som visar stopp, Infartssignal och mellansignal, ny punkt i dialogslingan Funktion för förenklad Om småfordon ingår i spärrfärdssättet ska tågklareraren koppla ur Om småfordon ingår i spärrfärdssättet ska tågklareraren koppla ur tågväg även i system H automatiserad läggning av tåg och växlingsvägar samt se till att automatiserad läggning av tåg och växlingsvägar samt se till att inga tåginga tåg eller växlingsvägar är magasinerade. ska eller växlingsvägar är magasinerade. ska också utföra minst en av följande skyddsåtgärder: också utföra minst en av följande skyddsåtgärder: Lägga växlingsväg eller tågväg för spärrfärden Lägga växlingsväg eller tågväg för spärrfärden avspärra berörda spår avspärra berörda spår lokalfrige växlar. lokalfrige växlar. Om tågklareraren reserverar en normal tågväg ska den om möjligt vara upplåsningsspärrad. Spärrfärd mot stopp på driftplats kontrollerar att det inte finns något som hindrar spärrfärden att passera signalen på ett säkert sätt fyller i blankett xx [ ] kontrollerar att det inte finns något som hindrar spärrfärden att passera signalen på ett säkert sätt stämmer och dokumenterar att samtliga begärda samråd har hållits fyller i blankett xx [ ]
TTJ 10 Växling 21 3.7 Skjutsning och släppning, andra Rättelse Innan ett spårfordon får skjutsas ska den som beslutar om igångsättning förvissa sig om att skjutsningen kan genomföras utan fara och att skjutsade spårfordon inte kan komma ut i en tågväg. Innan ett spårfordon får skjutsas ska den som beslutar om igångsättning förvissa sig om att skjutsningen kan genomföras utan fara och att skjutsade spårfordon inte kan komma ut i en tågfärdväg. TTJ 17 Trafikledning, Fullständiga signalställverk 20 1 Reservera tågväg, första Funktion för förenklad De moment som ingår i en reservering av en tågväg och som ska tågväg även i system H vara utförda innan ett körtillstånd lämnas är att När tågklareraren reserverar en normal tågväg utför signalställverket följande moment: [ ] [ ] TTJ 17 Trafikledning, Fullständiga signalställverk 20 1 Reservera tågväg, efter punktlistan Funktion för förenklad [Nytt stycke efter första punktlistan] tågväg även i system H När tågklareraren reserverar en förenklad tågväg utför signalställverket följande moment: kontrollerar att andra otillåtna tågvägar inte är låsta reserverar tågfärdvägen genom att låsa motsvarande tågväg. TTJ 17 Trafikledning, Signal i stopp 44 1 Kontrollera spåravsnitt Funktion för förenklad [Hela avsnitt 1, som utgår.] tågväg även i system H [Ny text (avsnitt 1 3) i separat manus, "Signal i stopp, nya avsnitt". De nya reglerna täcker det befintliga avsnitt 1 och hanterar fallet att ett spåravsnitt kan reserveras som förenklad tågväg eller på annat vis.] TTJ 17 Trafikledning, Signal i stopp 45 52 Avsnitt 2 7 Funktion för förenklad tågväg även i system H [Avsnitten sänks en rubriknivå. Avsnitt 2 7 blir till avsnitt 4, med underavsnitt 4.1 4.6. Strukturen blir därmed densamma som i ETRI.] TTJ 17 Trafikledning, Signal i stopp 46 3.1 Tåg och spärrfärd, första punktsatsen Funktion för förenklad ska lägga en låst tåg eller växlingsväg för tåg 11 tågväg även i system H eller spärrfärd yy. [Texten utgår. Fallet täcks av de nya reglerna i början av kapitlet.] TTJ 17 Trafikledning, Signal i stopp 46 3.1 Tåg och spärrfärd, första Spärrfärd mot stopp på driftplats Om ett tåg eller en spärrfärd står vid en infartssignal eller mellansignal som visar stopp ska tågklareraren kontrollera att sträckan fram till nästa huvudsignal är hinderfri och inte reserverad för någon annan trafikverksamhet. Om signalen visar stopp på grund av ett känt hinder ska kontrollen av hinderfrihet gälla eventuella andra hinder. ska kontrollera att sträckan fram till nästa huvudsignal är fri från tåg och växling genom att först utföra följande åtgärder: 1. kontrollera tågklarerardokumentationen 2. kontrollera eventuella ställverksindikeringar 3. vid fjärrbevakade driftplatser, kontrollera vilka tåg som fått körtillstånd från de driftplatser eller driftplatsdelar som gränsar till tågklarerarens eget övervakningsområde samt var de tågen befinner sig. Om det är ett tåg som står vid signalen ska tågklareraren dessutom kontrollera att inga andra trafikverksamheter på sträckan fram till nästa huvudsignal har fått körtillstånd eller starttillstånd. Om signalen visar stopp på grund av ett känt hinder ska kontrollen av hinderfrihet gälla eventuella andra hinder. TTJ 17 Trafikledning, Signal i stopp 46 3.2 Växling, första Spärrfärd mot stopp på driftplats Om en växling står vid en infartssignal eller mellansignal som visar stopp ska tågklareraren kontrollera att den avsedda färdvägen för växlingen inte är reserverad för tåg, spärrfärder eller vägväxlingar. ska förvissa sig om att sträckan fram till nästa huvudsignal är fri från tåg, spärrfärder eller vägväxlingar genom att först utföra följande åtgärder: 1. kontrollera tågklarerardokumentationen 2. kontrollera eventuella ställverksindikeringar 3. vid fjärrbevakade driftplatser, kontrollera vilka tåg som fått körtillstånd från de driftplatser eller driftplatsdelar som gränsar till tågklarerarens eget övervakningsområde samt var de tågen befinner sig.
TTJ 17 Trafikledning, Signal i stopp 7.1 Tåg och spärrfärd Spärrfärd mot stopp på driftplats TTJ 17 Trafikledning, Signal i stopp 7.2 Växling Spärrfärd mot stopp på driftplats Om ett tåg (tåg 11) eller en spärrfärd (spärrfärd yy) står vid en växlingsdvärgsignal, slutpunktsstopplykta eller skyddsstopplykta som visar stopp ska tågklareraren kontrollera att den avsedda färdvägen fram till nästa huvudsignal eller växlingsdvärgsignal är hinderfri och inte är reserverad för någon annan trafikverksamhet. Om en växling står vid en växlingsdvärgsignal, slutpunktsstopplykta eller skyddsstopplykta som visar stopp ska tågklareraren kontrollera att den avsedda färdvägen för växlingen fram till nästa huvudsignal eller växlingsdvärgsignal inte är reserverad för tåg, spärrfärder eller vägväxlingar. ska förvissa sig om att sträckan fram till nästa huvudsignal eller växlingsdvärgsignal är fri från tåg och växling genom att först utföra följande åtgärder: 1. kontrollera tågklarerardokumentationen 2. kontrollera eventuella ställverksindikeringar 3. vid fjärrbevakade driftplatser, kontrollera vilka tåg som fått körtillstånd från de driftplatser eller driftplatsdelar som gränsar till tågklarerarens eget övervakningsområde samt var de tågen befinner sig. Om det är ett tåg som står vid signalen ska tågklareraren dessutom kontrollera att inga andra trafikverksamheter på sträckan fram till nästa huvudsignal har fått körtillstånd eller starttillstånd. ska förvissa sig om att sträckan fram till nästa huvudsignal eller växlingsdvärgsignal är fri från tåg, spärrfärder eller vägväxlingar genom att först utföra följande åtgärder: 1. kontrollera tågklarerardokumentationen 2. kontrollera eventuella ställverksindikeringar 3. vid fjärrbevakade driftplatser, kontrollera vilka tåg som fått körtillstånd från de driftplatser eller driftplatsdelar som gränsar till tågklarerarens eget övervakningsområde samt var de tågen befinner sig. ETRI Allmänt ETRI Allmänt ETRI A Anvisningar och kompletteringar ETRI 9 Spärrfärd ETRI får samma grafiska form som TTJ och blir "trafiksäkerhetsbestä mmelser". Benämningen "ETRI" utgår. Vill man särskilt prata och om de trafiksäkerhetsregler som gäller för ERTMSbanorna kan man referera till "TTJ för system E2 och E3" ETRI bilaga A slopas. Reglerna införs i motsvarande moduler i TTJ Spärrfärd mot stopp på driftplats. Motsvarande ändringar som i TTJ 2017. [ETRI bilaga A] [Se fliken TTJ 2017: "Konsekvens av ".] [Se ändringar märkta "Spärrfärd mot stopp på driftplats" under fliken TTJ 2017]
ETRI 17 Trafikledning ETRI E1 Kompletterande trafikregler System E1 Framtida ändringar (2018) TTJ 6 Fara och olycka 9 1.2 Hjulskador och föremål på banan, sista Spärrfärd mot stopp på driftplats. Motsvarande ändringar som i TTJ 2017. ETRI bilaga E1 slopas. System kommer inte att införas på Trafikverkets anläggningar inom överskådlig tid. Ändring av hastighet vid avsyning till 40 km/tim [ETRI bilaga E1] Om banan ska avsynas ska tågklareraren orderge samtliga berörda färder om att den största tillåtna hastigheten på sträckan är 30 km/tim, till dess att banan har avsynats [Se ändringar märkta "Spärrfärd mot stopp på driftplats" under fliken TTJ 2017] [Regelmodulen slopas] Om banan ska avsynas ska tågklareraren orderge samtliga berörda färder om att den största tillåtna hastigheten på sträckan är 40 km/tim, till dess att banan har avsynats Om det är möjligt ska tågklareraren även aktivera en teknisk hastighetsnedsättning. Om det är möjligt ska tågklareraren även aktivera en teknisk hastighetsnedsättning. TTJ 6 Fara och olycka 10 1.3 Föraren eller Ändring av hastighet tillsyningsmannen vid avsyning till 40 upptäcker fel på km/tim banan, föraren eller tillsyningsmannen upptäcker fel på spår, andra Om föraren eller tillsyningsmannen har meddelat tågklareraren att det felaktiga stället kan passeras med 30 km/tim eller högre hastighet ska tågklareraren delge alla berörda färder en order om att den största tillåtna hastigheten är 30 km/tim. Om det är möjligt ska tågklareraren även aktivera en teknisk hastighetsnedsättning. Därefter ska tågklareraren meddela infrastrukturförvaltaren. Om föraren eller tillsyningsmannen har meddelat tågklareraren att det felaktiga stället kan passeras med lägre hastighet än 30 km/tim eller att det inte kan passeras alls ska tågklareraren stoppa trafiken och avspärra spåret. Därefter ska tågklareraren meddela infrastrukturförvaltaren. Om föraren eller tillsyningsmannen har meddelat tågklareraren att det felaktiga stället kan passeras med 40 km/tim eller högre hastighet ska tågklareraren delge alla berörda färder en order om att den största tillåtna hastigheten är 40 km/tim. Om det är möjligt ska tågklareraren även aktivera en teknisk hastighetsnedsättning. Därefter ska tågklareraren meddela infrastrukturförvaltaren. Om föraren eller tillsyningsmannen har meddelat tågklareraren att det felaktiga stället kan passeras med lägre hastighet än 40 km/tim eller att det inte kan passeras alls ska tågklareraren stoppa trafiken och avspärra spåret. Därefter ska tågklareraren meddela infrastrukturförvaltaren. ETRI 9 Spärrfärd 5 Inledning,andra Spärrfärd anordnas genom åtgärder som ska förhindra att tåg får körtillstånd in mot den bevakningssträcka där spärrfärden befinner sig. anordnar spärrfärden genom att avspärra bevakningssträckan. Om ett spärrfärdssätt består av enbart småfordon, och därför inte med säkerhet kortsluter spårledningen, gäller särskilda regler i vissa situationer. Spärrfärd anordnas genom åtgärder som ska förhindra att tåg får körtillstånd in mot spärrfärdssträckan. anordnar spärrfärden genom att avspärra spärrfärdssträckan. Om ett spärrfärdssätt består av enbart småfordon, och därför inte med säkerhet kortsluter spårledningen, gäller särskilda regler i vissa situationer.
ETRI 9 Spärrfärd 9 1.3 Spärrfärdssträcka, andra Gränspunkterna får endast utgöras av intilliggande driftplatsers infartstavlor på bevakningssträckan. Gränspunkterna får anges med hjälp av de omgivande driftplatsernas namn. Gränspunkterna får endast utgöras av intilliggande driftplatsers infartstavlor eller mellanliggande linjetavlor på bevakningssträckan. Om spärrfärdssträckan omfattar en hel bevakningssträcka får gränspunkterna anges med hjälp av de omgivande driftplatsernas namn. ETRI 9 Spärrfärd 12 2.1 Samtidiga trafikverksamheter 2.1 SAMTIDIGA TRAFIKVERKSAMHETER Om en tågfärd pågår på den aktuella bevakningssträckan får en spärrfärd inte starta. En spärrfärd som ska framföras med tekniskt körtillstånd får dock starta från en driftplats medan ett tåg fortfarande befi nner sig på den aktuella bevakningssträckan, förutsatt att tåget färdas i riktning från driftplatsen och har hunnit lämna första blocksträckan. Om spärrfärdssträckan är upplåten för ett A skydd, L skydd, E skydd eller om en annan spärrfärd pågår på spärrfärdssträckan får spärrfärden starta först efter samråd mellan spärrfärdens tillsyningsman och de andra trafi kverksamheternas tillsyningsmän. 2.1 SAMTIDIGA TRAFIKVERKSAMHETER Om en tågfärd pågår på den aktuella bevakningssträckan får en spärrfärd inte starta. En spärrfärd som ska framföras med tekniskt körtillstånd får dock starta från en driftplats medan ett tåg fortfarande befinner sig på den aktuella bevakningssträckan, förutsatt att tåget färdas i riktning från driftplatsen och har hunnit lämna första blocksträckan. Om spärrfärdssträckan helt eller delvis är upplåten för ett A skydd, L skydd, E skydd eller om en annan spärrfärd pågår på spärrfärdssträckan får spärrfärden starta först efter samråd mellan spärrfärdens tillsyningsman och de andra trafikverksamheternas tillsyningsmän. Spärrfärd 15 2.4 Starttillstånd, dialogslinga tågklarerarens första led ETRI 9 Spärrfärd 16 2.4 Starttillstånd, dialogslinga tågklarerarens sista led ETRI 9 Spärrfärd 21 4.1 Avsluta spärrfär på driftplats stämmer av och dokumenterar att samtliga begärda samråd har hållits stämmer av att spärrfärden har aktuella säkerhetsorder kontrollerar, då spärrfärden ska framföras utan tekniskt körtillstånd eller då spärrfärden ska starta, att bevakningssträckan är fri från tåg kontrollerar då spärrfärden ska starta från en driftplats med ett tekniskt körtillstånd att första blocksträckan är fri från tåg att inget tåg på bevakningssträckan är på väg i riktning mot driftplatsen avspärrar om fordon ska föras upp från sidan uppmanar då fordon ska föras upp från sidan tillsyningsmannen att kortsluta spårledningen. avspärrar bevakningssträckan om det inte redan är gjort. 4.1 AVSLUTA SPÄRRFÄRD PÅ DRIFTPLATS Innan en spärrfärd får avslutas på en driftplats ska tillsyningsmannen se till att alla fordon i spärrfärdssättet har förts bort från bevakningssträckans huvudspår. stämmer av och dokumenterar att samtliga begärda samråd har hållits stämmer av att spärrfärden har aktuella säkerhetsorder kontrollerar, då spärrfärden ska framföras utan tekniskt körtillstånd eller då spärrfärden ska starta, att spärrfärdssträckan är fri från tåg kontrollerar då spärrfärden ska starta från en driftplats med ett tekniskt körtillstånd att första blocksträckan är fri från tåg att inget tåg på bevakningssträckan är på väg i riktning mot driftplatsen avspärrar om fordon ska föras upp från sidan uppmanar då fordon ska föras upp från sidan tillsyningsmannen att kortsluta spårledningen. avspärrar spärrfärdssträckan om det inte redan är gjort. 4.1 AVSLUTA SPÄRRFÄRD PÅ DRIFTPLATS Innan en spärrfärd får avslutas på en driftplats ska tillsyningsmannen se till att alla fordon i spärrfärdssättet har förts bort från spärrfärdssträckan.
ETRI 9 Spärrfärd 21 4.2 Avsluta spärrfärd, första 4.2 AVSLUTA SPÄRRFÄRD PÅ LINJEN Innan en spärrfärd får avslutas ska tillsyningsmannen se till att alla fordon i spärrfärdssättet har förts bort från bevakningssträckans huvudspår. Fordonen ska stå hinderfritt vid sidan av huvudspåret. Fordonen ska vara säkrade mot rullning enligt reglerna i TTJ bilaga 11 Broms. 4.2 AVSLUTA SPÄRRFÄRD PÅ LINJEN Innan en spärrfärd får avslutas ska tillsyningsmannen se till att alla fordon i spärrfärdssättet har förts bort från spärrfärdssträckan. Fordonen ska stå hinderfritt vid sidan av huvudspåret. Fordonen ska vara säkrade mot rullning enligt reglerna i TTJ bilaga 11 Broms. ETRI 9 Spärrfärd 36 5.14 Oplanerad rörelse utan uppsikt ETRI 9 Spärrfärd 36 5.15 Spärrfärd med hjälpfordon, andra ETRI 10 Växling 27 5.4 Växling utanför växlingsgränsen, andra dialogslingan tredje punkten ETRI 12 A skydd 9 1.3 A skyddsområdets gränspunkter Om ett spärrfärdssätt där föraren också är tillsyningsman oplanerat måste byta riktning får det framföras utan uppsikt i rörelseriktningen förutsatt att inga andra trafikverksamheter pågår på bevakningssträckan och att hastigheten inte överstiger 10 km/tim. Ljudsignalen tåg kommer ska ges omedelbart före start och sedan upprepade gånger under rörelsen. Spärrfärdssättet får inte föras över en plankorsning med vägskyddsanläggning. Spärrfärdssättet får inte föras förbi en signalpunkt utan tillstånd från tågklareraren. För spärrfärd med hjälpfordon gäller dock att den får starta: från en driftplats även om det hjälpbehövande tåget befi nner sig på den första blocksträckan efter driftplatsen från en driftplats även om det hjälpbehövande tågets färdriktning är mot driftplatsen även om det hjälpbehövande tåget befi nner sig på samma bevakningssträcka. lokalreserverar om möjligt området och avspärrar den bevakningssträcka där växlingen ska ske 1.3 A SKYDDSOMRÅDETS GRÄNSPUNKTER A skyddsområdets gränspunkter ska vara entydigt defi nierade, och det ska i förekommande fall klart framgå av arbetsplanen vilket spår på bevakningssträckan som omfattas av A skyddet. På en driftplats får gränspunkterna endast utgöras av signalpunkter, dvärgsignaler och stoppbockar. På linjen får gränspunkterna endast utgöras av intilliggande driftplatsers infartstavlor. Om A skyddet enbart omfattar linjen får gränspunkterna anges med hjälp av de omgivande driftplatsernas namn. Om ett spärrfärdssätt där föraren också är tillsyningsman oplanerat måste byta riktning får det framföras utan uppsikt i rörelseriktningen förutsatt att inga andra trafikverksamheter pågår på spärrfärdssträckan och att hastigheten inte överstiger 10 km/tim. Ljudsignalen tåg kommer ska ges omedelbart före start och sedan upprepade gånger under rörelsen. Spärrfärdssättet får inte föras över en plankorsning med vägskyddsanläggning. Spärrfärdssättet får inte föras förbi en signalpunkt utan tillstånd från tågklareraren. För spärrfärd med hjälpfordon gäller dock att den får starta trots att det hjälpbehövande tåget befinner sig på spärrfärdssträckan. lokalreserverar om möjligt området och avspärrar det område på bevakningssträckan där växlingen ska ske 1.3 A SKYDDSOMRÅDETS GRÄNSPUNKTER A skyddsområdets gränspunkter ska vara entydigt definierade, och det ska i förekommande fall klart framgå av arbetsplanen vilket spår på bevakningssträckan som omfattas av A skyddet. Gränspunkterna får endast utgöras av signalpunkter, dvärgsignaler och stoppbockar. Om A skyddet enbart omfattar en hel bevakningssträcka får gränspunkterna anges med hjälp av de omgivande driftplatsernas namn.
ETRI 12 A skydd 11 2.1 Samtidiga trafikverksamheter, första 2.1 SAMTIDIGA TRAFIKVERKSAMHETER Om en tågfärd pågår på den aktuella bevakningssträckan eller inom det aktuella spårområdet på en driftplats, får A skyddet inte anordnas. A skyddet får anordnas på ett område som helt eller delvis är upplåtet för en annan trafi kverksamhet än tågfärd. 2.1 SAMTIDIGA TRAFIKVERKSAMHETER Om en tågfärd pågår inom det avsedda A skyddsområdet, får A skyddet inte anordnas. A skyddet får anordnas på ett område som helt eller delvis är upplåtet för en annan trafikverksamhet än tågfärd. ETRI 13 L skydd 5 Inledning, andra ETRI 13 L skydd 6 1. Planera L skydd, tredje L skyddsområdet skyddas med åtgärder som ska förhindra att spårfordon får körtillstånd in mot området. avspärrar den bevakningssträcka som ska skyddas. Arbetet ska bedrivas inom L skyddsområdet, som ska finnas på den avspärrade bevakningssträckan. L skyddsområdet skyddas med åtgärder som ska förhindra att spårfordon får körtillstånd in mot området. avspärrar det område som ska skyddas. Arbetet ska bedrivas inom det avspärrade L skyddsområdet. ETRI 13 L skydd 6 1.3 L skyddsområdets gränspunkter ETRI 13 L skydd 7 2.1 Samtidiga trafikverksamheter, första ETRI 13 L skydd 9 2.4 Starttillstånd, andra och tredje ETRI 13 L skydd 9 2.4 Starttillstånd, dialogslinga tågklarerarens första led 1.3 L SKYDDSOMRÅDETS GRÄNSPUNKTER 1.3 L SKYDDSOMRÅDETS GRÄNSPUNKTER L skyddsområdets gränspunkter ska vara entydigt defi nierade. De ska utgöras av de intilliggande driftplatsernas infartstavla. Gränspunkterna får anges med hjälp av de omgivande driftplatsernas namn. Det ska också klart framgå av arbetsplanen vilket spår på bevakningssträckan som omfattas av L skyddet. 2.1 SAMTIDIGA TRAFIKVERKSAMHETER Om en tågfärd pågår på den aktuella bevakningssträckan får L skyddet inte anordnas. L skyddet får anordnas på ett område som helt eller delvis är upplåtet för en annan trafi kverksamhet än tågfärd. Innan tågklareraren får ge L skyddet starttillstånd ska bevakningssträckan avspärras. Spårledningen ska kortslutas tillfälligt för att tågklareraren ska få en indikering som visar att tillsyningsmannen befinner sig på den avspärrade bevakningssträckan och på rätt spår när L skyddet anordnas. stämmer av och dokumenterar att samtliga begärda samråd har hållits kontrollerar att den bevakningssträcka som ska avspärras är fri från tåg avspärrar den bevakningssträcka som innefattar L skyddsområdet och meddelar tillsyningsmannen att så har skett. L skyddsområdets gränspunkter ska vara entydigt definierade. De ska utgöras av de intilliggande driftplatsernas infartstavlor eller av linjetavlor på bevakningssträckan. Om L skyddet omfattar en hel bevakningssträcka får gränspunkterna anges med hjälp av de omgivande driftplatsernas namn. Det ska också klart framgå av arbetsplanen vilket spår på bevakningssträckan som omfattas av L skyddet. 2.1 SAMTIDIGA TRAFIKVERKSAMHETER Om en tågfärd pågår inom det avsedda L skyddsområdet får L skyddet inte anordnas. L skyddet får anordnas på ett område som helt eller delvis är upplåtet för en annan trafi kverksamhet än tågfärd. Innan tågklareraren får ge L skyddet starttillstånd ska L skyddsområdet avspärras. Spårledningen ska kortslutas tillfälligt för att tågklareraren ska få en indikering som visar att tillsyningsmannen befinner sig på rätt spår inom det avspärrade området när L skyddet anordnas. stämmer av och dokumenterar att samtliga begärda samråd har hållits kontrollerar att det område som ska avspärras är fritt från tåg avspärrar L skyddsområdet och meddelar tillsyningsmannen att så har skett. ETRI 13 L skydd 10 2.4 Starttillstånd, dialogslinga tågklarerarens andra led kontrollerar om möjligt att kortslutningen har utförts på rätt bevakningssträcka ger starttillstånd: L skydd xx får starta dokumenterar starttillståndet. kontrollerar om möjligt att kortslutningen har utförts på rätt område ger starttillstånd: L skydd xx får starta dokumenterar starttillståndet.
ETRI 13 L skydd 12 4 Avsluta L skydd, dialogslinga tågklarerarens andra led repeterar tillsyningsmannens avslutsanmälan häver avspärrningen om inga andra trafikverksamheter pågår på den avspärrade bevakningssträckan dokumenterar vid vilken tidpunkt L skyddet har avslutats. repeterar tillsyningsmannens avslutsanmälan häver avspärrningen om inga andra trafikverksamheter pågår på det avspärrade området dokumenterar vid vilken tidpunkt L skyddet har avslutats. ETRI 14 E skydd 6 1 Planera E skydd, andra Ett E skyddsområde får endast omfatta huvudspår. Ett E skyddsområde ska vara sammanhängande och rymmas inom en och samma tågklarerares övervakningsområde inom samma trafi keringssystem. Det får omfatta både bevakningssträckor och driftplatser eller delar av driftplatser. Ett E skyddsområde får endast omfatta huvudspår. Ett E skyddsområde ska vara sammanhängande och rymmas inom en och samma tågklarerares övervakningsområde inom samma trafikeringssystem. Det får omfatta hela eller delar av både bevakningssträckor och driftplatser. ETRI 14 E skydd 7 1.3 E skyddsområdets gränspunkter 1.3 E SKYDDSOMRÅDETS GRÄNSPUNKTER E skyddsområdets gränspunkter ska vara entydigt definierade, och det ska i förekommande fall klart framgå av arbetsplanen vilka spår på bevakningssträckorna som omfattas av E skyddet. På en driftplats får gränspunkterna endast utgöras av signalpunkter, dvärgsignaler och stoppbockar. 1.3 E SKYDDSOMRÅDETS GRÄNSPUNKTER E skyddsområdets gränspunkter ska vara entydigt definierade, och det ska i förekommande fall klart framgå av arbetsplanen vilka spår på bevakningssträckorna som omfattas av E skyddet. Gränspunkterna får endast utgöras av signalpunkter, dvärgsignaler och stoppbockar. ETRI 14 E skydd 8 2.1 Samtidiga trafikverksamheter, första 2.1 SAMTIDIGA TRAFIKVERKSAMHETER Om en tågfärd pågår på den aktuella bevakningssträckan eller inom det aktuella spårområdet på en driftplats får E skyddet inte anordnas. E skyddet får anordnas på ett område som helt eller delvis är upplåtet för en annan trafikverksamhet än tågfärd. 2.1 SAMTIDIGA TRAFIKVERKSAMHETER Om en tågfärd pågår inom det avsedda E skyddsområdet, får E skyddet inte anordnas. E skyddet får anordnas på ett område som helt eller delvis är upplåtet för en annan trafikverksamhet än tågfärd. ETR1 17 Trafikledning, Avspärrning 15 Inledning ETR1 17 Trafikledning, Avspärrning 17 2 Utföra avspärrning Avspärrning En avspärrning består av tågklarerardokumentation och spärråtgärder. utför avspärrningen för att förhindra att körtillstånd ges till en avspärrad bevakningssträcka eller ett avspärrat spårområde på en driftplats. Det avspärrade området får omfatta en bevakningssträcka eller ett spårområde på en driftplats. Området får även omfatta en eller flera bevakningssträckor i kombination med ett spårområde på angränsande driftplatser. 2 Utföra avspärrning ska utföra avspärrningen genom att dokumentera vilket spårområde eller vilken bevakningssträcka och vilket spår som han avspärrar och orsaken till avspärrningen samt genom en eller flera spärråtgärder förhindra att tekniskt körtillstånd eller signalbilden lodrätt ges in till spårområdet eller bevakningssträckan. Avspärrning En avspärrning består av tågklarerardokumentation och spärråtgärder. utför avspärrningen för att förhindra att körtillstånd ges till en avspärrad bevakningssträcka eller ett avspärrat spårområde på en driftplats. Det avspärrade området får omfatta hela eller en del av en bevakningssträcka eller ett spårområde på en driftplats. Området får även omfatta spårområden på bevakningssträckor i kombination med ett spårområde på angränsande driftplatser. 2 Utföra avspärrning ska utföra avspärrningen genom att dokumentera vilket spårområde eller vilken bevakningssträcka och vilket spår som han avspärrar och orsaken till avspärrningen samt genom en eller flera spärråtgärder förhindra att tekniskt körtillstånd eller signalbilden lodrätt ges in till spårområdet eller bevakningssträckan.
ETR1 17 Trafikledning, Avspärrning 17 2.1 Spärråtgärder för en spärrfärd som startar från en driftplats 2.1 SPÄRRÅTGÄRDER FÖR EN SPÄRRFÄRD SOM STARTAR FRÅN EN DRIFTPLATS Om en avspärrning gäller en enda spärrfärd som ska starta från en driftplats med ett tekniskt körtillstånd får avspärrningen utföras genom att spärrfärden framförs på en upplåsningsspärrad tågväg, förutsatt att tågvägen är i iordningställd fram till nästa driftplats. Om en spärrfärd inte kan få ett tekniskt körtillstånd för färden till spärrfärdssträckan när den ska starta från en driftplats, ska tågklareraren anordna en spärråtgärd i bevakningssträckans båda ändar. Därefter får tågklareraren ge spärrfärden medgivande att passera utfartssignalpunkten enligt reglerna för muntligt körtillstånd. 2.1 SPÄRRÅTGÄRDER FÖR EN SPÄRRFÄRD SOM STARTAR FRÅN EN DRIFTPLATS Om en avspärrning gäller en enda spärrfärd som ska starta från en driftplats med ett tekniskt körtillstånd får avspärrningen utföras genom att spärrfärden framförs på en upplåsningsspärrad tågväg, förutsatt att tågvägen är iordningställd för hela spärrfärdssträckan. Om en spärrfärd inte kan få ett tekniskt körtillstånd för färden till spärrfärdssträckan när den ska starta från en driftplats, ska tågklareraren avspärra hela spärrfärdssträckan. Därefter får tågklareraren ge spärrfärden medgivande att passera utfartssignalpunkten enligt reglerna för muntligt körtillstånd. ETR1 17 Trafikledning, Avspärrning 17 2.2 Spärråtgärder för växling utanför utfartssignalpunkt 2.2 SPÄRRÅTGÄRDER VID VÄXLING UTANFÖR UTFARTSSIGNALPUNKT Om växling måste ske utanför en utfartssignalpunkt efter ett tåg ska tågklareraren spärra utfartssignalpunkterna för bevakningssträckan. 2.2 SPÄRRÅTGÄRDER VID VÄXLING UTANFÖR UTFARTSSIGNALPUNKT Om växling måste ske utanför en utfartssignalpunkt efter ett tåg ska tågklareraren spärra den sträcka som växlingen berör. ETR1 17 Trafikledning, Avspärrning 17 2.3 Anmäla avspärrning till angränsande driftplats 2.3 ANMÄLA AVSPÄRRNING TILL ANGRÄNSANDE DRIFTPLATS Om den bevakningssträcka som tågklareraren ska avspärra gränsar mot en driftplats (A stad) som tågklareraren för bevakningssträckan inte bevakar ska han snarast anmäla avspärrningen till tågklareraren för A stad. för bevakningssträckan ska göra en enda anmälan om avspärrning, även om flera trafi kverksamheter kommer att pågå inom samma avspärrade område. för bevakningssträckan ska underrätta tågklareraren för A stad om varje spärrfärd som ska föras in till driftplatsen A stad. 2.3 ANMÄLA AVSPÄRRNING TILL ANGRÄNSANDE DRIFTPLATS Om det spårområde på en bevakningssträcka som tågklareraren ska avspärra gränsar mot en driftplats (A stad) som tågklareraren för bevakningssträckan inte bevakar ska han snarast anmäla avspärrningen till tågklareraren för A stad. för bevakningssträckan ska göra en enda anmälan om avspärrning, även om flera trafikverksamheter kommer att pågå inom samma avspärrade område. för bevakningssträckan ska underrätta tågklareraren för A stad om varje spärrfärd som ska föras in till driftplatsen A stad. Om det tillkommer avspärrningar som kräver andra gränspunkter på bevakningssträckan ska tågklareraren för bevakningssträckan anmäla detta till tågklareraren för A stad. ETR1 17 Trafikledning, Avspärrning 18 2.3 Anmäla avspärrning till angränsande driftplats, dialogslingans första led för bevakningssträckan kontaktar tågklareraren för A stad och meddelar: Sträckan A stad till B stad avspärras anger vilket spår som avspärras uppger sin signatur. för bevakningssträckan kontaktar tågklareraren för A stad och meddelar: Sträckan xx yy på bevakningsträckan A stad till B stad avspärras anger vilket spår som avspärras uppger sin signatur. Xx och yy är beteckningen på de signalpunkter som utgör gränspunkter för avspärrningen