FORDONSREGLER Fordonsregler 237 Säkerhetskontroller Före start sätt i diagramblad i färdskrivaren. se efter att nödvändiga transporthandlingar, farligt-godshandlingar och fordonshandlingar finns. kontroll av läckage under fordonet. kontroll av kylvätska, frostskyddsvätska och vindrutespolarvätska, oljenivå och drivmedel. se till att förbandslåda och eventuell personlig skyddsutrustning finns i fordonet. kontroll av farligt-gods utrustning. kontrollera att kontrollampor för varningsfunktioner fungerar. ställ in backspeglar. Efter start lyssna efter missljud. rengör och kontrollera strålkastare, blinkers, stoppljus, sidomarkeringsljus, skyltbelysning, bakljus, reflexer och signal. om släpvagn finns, kontrollera släpvagnskoppling, bromsanslutning, elanslutning och att stoppklotsar finns. kontrollera däck, ringtryck, hjulmuttrar. kontrollera lastsäkring, presenningar och flaklämmar. Trafikdel
Under körning kontrollera varningslampor och instrument. lyssna efter missljud. Vid uppehåll rengör och kontrollera strålkastare, blinkers, stoppljus, sidomarkeringsljus, skyltbelysning, bakljus, reflexer och signal. om släpvagn finns, kontrollera släpvagnskoppling, bromsanslutning, elanslutning och att stoppklotsar finns. kontrollera däck, ringtryck, hjulmuttrar. kontrollera lastsäkring, presenningar och flaklämmar. ställ eventuellt om färdskrivaren. Efter körning tanka fordonet. städa ur fordonet. dränera bromstankar. tag ur, eller byt diagramblad. stäng huvudströmbrytare. BESIKTNING AV FORDON Alla lastbilar, bussar och släpvagnar med totalvikt över 3,5 ton skall kontrollbesiktigas varje år, oavsett hur de används. Den första besiktningen sker senast 12:e månaden efter att fordonet togs i bruk första gången. Ibruktagandet styr den första besiktningen. Därefter sker kontrollbesiktning senast 12:e månaden efter föregående besiktning. Man får en kallelse per post. Personbilar, lätta lastbilar och buss med totalvikt om högst 3,5 ton med slutsiffran 5 i registreringsnumret har ny besiktningstermin, maj-september.
Fordonstyp Första besiktning Följande Inställelsebesiktningar termin Personbil, lätt lastbil 34 månader efter Första gången 24 5 månader, buss med totalvikt ibruktagandet månader efter tiden bestäms högst 3,5 ton föregående besikt- av fordonets ning. Därefter 1 år slutsiffra efter föregående besiktning MC samt släpvagn Senast 24:e Senast 24:e måna- Normalt 1 med totalvikt högst månaden efter den efter föregående månad 3,5 ton ibruktagandet besiktning. Efter 10-årsdagen: 12:e månaden efter föregående besiktning Lastbil, buss Senast 12 månader Senast 12:e måna- Normalt 1 släpvagn med total- efter ibruktagandet den efter föregående månad viktöver 3,5 ton besiktning Fordonsregler 239 Efterkontroll på verkstad är möjligt. Verkstäder kan bli ackrediterade för att få släcka 2:or i besiktningsprotokollet. När godkänd verkstad utfört reparationen skickas ett intyg om åtgärd och släckning av 2:or till Vägverket. Avgaskontroll sköts fortfarande av Bilprovningen. En buss, en tung lastbil eller ett släpfordon med en totalvikt över 3,5 ton, som stoppas för en flygande inspektion, ska inte kontrolleras om fordonets förare kan visa att fordonet under de senaste tre månaderna genomgått en fullständig kontrollbesiktning, en flygande inspektion eller en obligatorisk trafiksäkerhetsprovning. Ovanstående gäller dock inte om fordonet har uppenbara brister, om kontrollen avser annan utrustning än den som kontrollerades vid den tidigare flygande inspektionen eller kontroll av att enkla brister avhjälpts. Observera att bakgavelhiss måste besiktigas var 24:e månad och fordonsmonterad kran över tolv tonmeter besiktigas var 12:e månad. FÄRDSKRIVARE Färdskrivaren skall kunna registrera: den vägsträcka fordonet kört. fordonets hastighet, avvikelse tillåts med +/ 6 km/tim. körtid. övrig arbetstid. raster och dygnsvila. tidpunkt för öppnande av diagrambladets hölje. I fordon med två förare skall utrustningen kunna registrera körtid, övrig arbetstid, raster och dygnsvila för båda förarna samtidigt på två olika blad, ett för vardera förare med dennes tider. På diagrambladet skall finnas en tryckt tidsskala, graderad på sådant sätt att tiden kan avläsas direkt med femtonminutersintervall, medan varje femminutersintervall kan bestämmas utan svårighet. Arbetsgivare och förare skall se till att färdskrivaren fungerar och sköts på rätt sätoch vid funktionsfel att den repareras så snart som möjligt. Om fordonet inte kan återvända till stationsorten inom en vecka från den dag utrustningen gick sönder eller Trafikdel
funktionsfelet upptäcktes, måste reparationen göras under resans gång. Arbetsgivaren skall lämna ut tillräckligt antal diagramblad till föraren så att de räcker med hänsyn till transportuppdragets längd, eventuellt behov av ersättningsblad för skadade blad eller blad som tagits ut av kontrolltjänsteman. Besiktning av färdskrivare Färdskrivarutrustning i fordon skall besiktigas senast 2 år efter installation eller föregående besiktning. Kontroll sker vartannat år på en ackrediterad verkstad. Senaste godkännandedatum finns på färdskrivarens installationsskylt och det är fordonsägaren som måste hålla koll på när det är dags för ny kontroll. Besiktningen omfattar kontroll av: färdskrivarutrustningens driftsäkerhet. att typgodkännandemärke finns på färdskrivaren. att installationsskylt finns. att plomberingarna på färdskrivare och de andra delarna av utrustningen är orörda. däckens faktiska omkrets. Typgodkännandemärket skall bestå av en rektangel inom vilken bokstaven E skall vara inskriven följd av en landssiffra för det land där godkännandet är utfärdat. Ex E 3 för godkännande i Sverige. Krav på en digital färdskrivare i nya fordon kommer att träda i kraft den 5 augusti 2005. Efter detta datum ska alla nya färdskrivarpliktiga fordon som levereras vara försedda med den digitala färdskrivaren. Den nuvarande färdskrivartypen kommer att få lov att användas i fordon som redan har en sådan. Om den äldre färdskrivaren inte går att reparera utan behöver bytas måste en digital färdskrivare installeras i stället. Installation av färdskrivare EG-färdskrivare får installeras och repareras av montör eller verkstad som har godkänts av Swedac. Godkänd montör eller verkstad skall förse färdskrivarens plombering med ett särskilt märke. När installation är gjord och kontrollerats, skall en installationsskylt fästas lätt synlig i fordonet bredvid eller på färdskrivaren. Av skylten skall framgå godkänd installatörs namn och adress, fordonets karaktäristiska koefficient, däckens effektiva omkrets, samt datum för dess fastställande. HASTIGHETS- BESTÄMMELSER Fordonets hastighet skall anpassas till väg-, väderleks- och siktförhållanden, fordonets skick och belastning samt trafikförhållanden i övrigt. Hastigheten får aldrig vara högre än att föraren behåller kontrollen över fordonet och kan stanna det på den del av den framförvarande körbanan eller vägrenen som han kan överblicka och framför varje förutsebart hinder. Inom tätbebyggt område får fordons hastighet ej överstiga 50 km/tim. Utom tätbebyggt område får fordon ej föras med högre hastighet än 70 km/ tim (bashastighet). Vägverket får dock föreskriva att högsta tillåtna hastighet skall vara 90 eller 110 km/tim. Försök med variabla hastigheter i ett spann från 30 120 km/h har inletts. Hastighetsregulator Tung lastbil med släp eller påhängsvagn får från 1995 framföras med 80 km/tim. Även lastbil med tillkopplad dolly och påhängsvagn får framföras i 80 km/tim, om fordonen är försedda med låsningsfria bromsar.
Hastighetstablå Förklaringar se baksidan Följande generella hastighetsgränser gäller om inget annat anges. Vägverket, länsstyrelsen och kommunen kan föreskriva om andra hastighetsgränser som då anges med vägmärken. Fordonsslag: 1 50 km/tim inom tättbebyggt område 70 km/tim utom tättbebyggt område Ofyllda hjul = obromsade Fyllda hjul = bromsade Personbil, motorcykel, lätt lastbil samt buss med högst 3,5 tons totalvikt. För vissa fordon och fordonskombinationer gäller följande högsta hastigheter om inte lägre hastighetsgräns gäller för vägen. Vissa avvikelser kan dock förekomma. För exakta uppgifter, se trafikförordningen 1998:1276. I trafikförordningen finns också uppgifter om tillåtna vikter på fordon som dras av annat fordon. 110 km/tim på motorväg För vägen gällande hastighetsbestämmelser Fordonsregler Tung lastbil Buss med totalvikt över 3,5 ton. 2 241 Motorfordon med bromsad släpvagn. Bil med dolly och påhängsvagn, i vissa fall. Motorfordon med en obromsad släpvagn vars totalvikt (eller tjänstevikt när vagnen inte är lastad) inte överstiger halva dragfordonets tjänstevikt, dock högst 750 kg. Motorcykel med en släpvagn. Tung terrängvagn eller motorredskap klass I med eller utan en bromsad släpvagn. Motorfordon med en släpvagn vilka är förbundna genom den gemensamma lasten. Motorfordon med en obromsad släpvagn vars totalvikt (eller tjänstevikt om vagnen inte är lastad) överstiger halva dragfordonets tjänstevikt. Tung terrängvagn eller motorredskap klass I med en obromsad släpvagn. Motorfordon, motorredskap klass I och tung terrängvagn med två bromsade släpvagnar. Fordon särskilt inrättat för bärgning, som drar ett fordon vars ena ände är upplyft på en upphängningsanordning som är fast eller bogserad. Annan bil än bärgningsbil som bogserar med upphängningsanordning. Bogsering i andra fall. Motorfordon, motorredskap klass I eller tung terrängvagn med släpsläde eller efterfordon. Motordrivet fordon på band. Terrängmotorfordon vid färd på annan väg än enskild väg som i mindre omfattning används av allmänheten. Motordrivet fordon eller därtill kopplat fordon med hjulringar av järn eller annat hårt material. 1 Traktor, motorredskap klass II och moped är konstruerade för en viss högsta hastighet. För vissa fordonsslag och kombinationer har Vägverket föreskrivit om högsta tillåtna hastighet. 2 90 km/tim vid färd på motorväg eller motortrafikled. 2003-06 Trafikdel
För en lastbil ska hastighetsregulatorn vara inställd på sådant sätt att lastbilen inte kan framföras med högre hastighet än 90 km/tim. Regulatorn skall vara plomberad av ackrediterad verkstad. Lastbilar med en totalvikt över 12 ton som är av 1988 års modell eller senare ska ha hastighetsregulator. Lastbil med en totalvikt över 3.500 kg, och högst 7.500 kg, och som tagits i bruk den 1 januari 2005 eller senare ska ha hastighetsregulator 1. från och med den 1 januari 2005 om lastbilen används för trafik utanför Sverige, och 2. från och med den 1 januari 2008 om lastbilen används för trafik endast i Sverige. Lastbil med en totalvikt över 3.500 kg, och högst 7.500 kg, och som tagits i bruk mellan den 1 oktober 2001 och den 1 januari 2005 samt uppfyller gränsvärdena i direktiv 88/77/EEG, i dess lydelse enligt direktiv 1999/96/EG, Rad A, Miljöklass 2000, textkod T31CC enligt Vägverkets föreskrifter, VVFS 1993:2 om textkoder, ska ha hastighetsregulator 1. från och med den 1 januari 2006 om lastbilen används för trafik utanför Sverige, och 2. från och med den 1 januari 2008 om lastbilen används för trafik endast i Sverige. Lastbil med en totalvikt över 7.500 kg, och högst 12.000 kg, och som tagits i bruk den 1 januari 2005 eller senare ska ha hastighetsregulator. Lastbil med en totalvikt över 7.500 kg, och högst 12.000 kg, och som tagits i bruk mellan den 1 oktober 2001 och den 1 januari 2005 samt uppfyller gränsvärdena i direktiv 88/77/EEG, i dess lydelse enligt direktiv 1999/96/EG, Rad A, Miljöklass 2000, textkod T31CC enligt Vägverkets föreskrifter, VVFS 1993:2 om textkoder, ska ha hastighetsregulator 1. från och med den 1 januari 2006 om lastbilen används för trafik utanför Sverige, och 2. från och med den 1 januari 2007 om lastbilen används för trafik endast i Sverige. DÄCK Däck skall vara dimensionerade för minst den axelbelastning de har att uppbära då fordonet är lastat till totalvikt eller, i fråga om fordon med flytande N-värde, den axelbelastning som fordonstillverkaren garanterat. Däck skall vara dimensionerade för den högsta hastighet som fordonet får framföras med. Samtliga däck på fordonet skall vara av en och samma typ (diagonal-, radial-, sommareller vinterdäck). Mönsterskurna däck Fordon får brukas med mönsterskurna däck om mönsterskärningen har utförts enligt metod som godkänts av Vägverket. Däcken måste också vara godkända för mönsterskärning. Den som är intresserad av att själv mönsterskära sina däck skall ta kontakt med Vägverket och beskriva metoden som skall användas. Överensstämmer metoden med Vägverkets föreskrifter får man ett godkännande. Regummerade däck Fordon får brukas med regummerade däck om: däcken är lämpade för regummering. regummeringen har utförts enligt metod som godkänts av Vägverket. däcken är märkta på sätt som Vägverket anvisat i beslutet om godkännande av metoden.
Fordonsregler 243 Dubbade däck Om ett lätt fordon förses med dubbade däck skall samtliga däck vara dubbade. Undantag ges vid tillfällig användning av reservdäck p g a skada på ett däck. Däck får inte ha s k rördubbar. Vid tvillingmontage av däck behöver dock endast det ena vara dubbat om de dubbade däcken är placerade symmetriskt i förhållande till fordonets längdaxel. Om släpvagn dras av fordon med dubbade däck skall, vid färd på halt väglag eller då sådant kan befaras, även däcken på släpvagnen vara dubbade. På tunga fordon är huvudregeln att alla däck på samma axel skall vara antingen dubbade eller odubbade. Dock, vid dubbelmonterade hjul behöver enbart ett av däcken på vardera sida vara dubbade, men måste sitta placerade likadant på båda sidor, d v s antingen innerst eller ytterst. Dubbade däck får inte användas under tiden 1 maj till 30 september såvida inte under denna tid vinterväglag, som motiverar användning av dubbade däck, råder eller förutses. Personbilar, lätta lastbilar och bussar med en totalvikt av högst 3,5 ton samt släpvagn, som dras av sådant fordon, skall vid färd på väg vara försedd med vinterdäck eller likvärdig utrustning den 1 december till den 31 mars när vinterväglag råder. Undantag: Provkörning, bogsering etc, fordonet enligt bilregistret är minst 30 år, utlandsregistrerat fordon. Antalet dubbar bör vara lika stort i samtliga däck på fordonet eller fordonskombinationen. Dubb i däck får endast finnas i däck som tillverkaren godkänt för dubbning. Observera Profildjupet på däckmönstret skall alltid mätas på den mest slitna delen av däcket. Djupet skall vara minst 1,6 mm i däckets hela slitbana. Vid tvillingmontage får dock yttre däckets slitbana vara mer nött, dock inte så mycket att däckets armering blottläggs. Däck får inte visa tecken på brott eller separation. Trafikdel
Vinterväglag 1 oktober man får använda dubbdäck Dubbdäck får användas under perioden 1 oktober 30 april. De får användas även under annan tid om det är vinterväglag som motiverar användning av dubbade däck. Tiden då dubbdäck är tillåtna utökades eftersom det är bra att ha dubbdäcken på före första halkan, som ofta kommer i oktober. Försöken med sänkta vinterhastigheter upphör Tidigare vintersäsongers försök med sänkta vinterhastigheter upphör. Det blir dock ändå sänkta hastigheter på vissa vägsträckor. På vissa sträckor sänks hastigheten från 110 km/h till 90 km/h och på andra sträckor från 90 km/h till 70 km/h. Dessa vägsträckor finns främst i norra Sverige. 1 december man ska använda vinterdäck vid vinterväglag Vinterdäck ska användas när det är vinterväglag under perioden 1 december 31 mars. Vinterdäck kan vara antingen dubbade eller odubbade. Kravet gäller för personbil, lätt lastbil och buss med en totalvikt av högst 3,5 ton samt släpvagn som dras av sådant fordon. Sommardäck med snökedjor på fordonets samtliga hjul betraktas som likvärdig utrustning och kan vara ett alternativ till vinterdäck. 1 december minst 3 mm mönsterdjup vid vinterväglag Kravet gäller när det är vinterväglag under perioden 1 december 31 mars för personbil, lätt lastbil och buss med en totalvikt av högst 3,5 ton samt släpvagn som dras av sådant fordon. Det utökade kravet på mönsterdjup från 1,6 mm till 3 mm gäller huvudsakligen vinterdäck, men även sommardäck som får användas enligt de undantag från vinterdäcksregeln som finns. Vinterväglag I praktiken är det polisen och eventuellt domstol, om man låter ett tveksamt fall bli prövat där, som gör bedömningen om/när det är vinterväglag. En generell definition av vinterväglag är: snö, is eller frost på vägbanan. Under en dag med ren och torr vägbana i januari kan alltså en bilist köra med sommardäck. Vägverket rekommenderar dock att vinterdäck används under hela vintern för säkerhets skull. Snö och halka kan komma snabbt och utan vinterdäck ökar olycksrisken. Man kan då riskera att få stanna längs vägen. Sommardäck hårdnar vid lägre temperaturer och kan redan vid 5 plusgrader ge ett försämrat väggrepp. SIDOSKYDD Lastbilar och släpvagnar med en totalvikt över 3,5 ton, som tas i bruk efter den 1 januari 1995 och som går i inrikes- eller utrikestrafik ska vara försedda med sidoskydd. Äldre fordon från 1 januari 1997. Vissa fordon är undantagna från kravet: lastbilar och släpvagnar som är äldre än 1988 års modell. dragbilar för påhängsvagnar. släpvagnar som konstruerats särskilt för transport av långt odelbart gods. vissa påhängsvagnar med flyttbara axlar
BROMSAR Kontroll av ett fordons maximala retardationsförmåga (bromsförmåga) görs bäst med fullastat fordon på torr asfaltbana. Sådana förhållande råder inte året om och även andra skäl gör att vid t ex besiktning av fordon är du hänvisad till rullbromsprovare och olastat fordon. Därför måste överslagsberäkning av maximal bromskraft göras hos fordon med tryckluftsbromssystem. Principen för beräkning är att förhållandet mellan bromskraft och manövertryck mäts upp med hjälp av rullbromsprovare och manometer. Samma förhållande används sedan för beräkning av den bromskraft som kan förväntas vid det högsta manövertryck som garanteras av fordonstillverkaren. Sammankoppling av fordon Dragbil ALB ABS ALB+ABS Inget Släpvagn ALB, ABS, ALB+ABS Inget, ALB, ABS, ALB+ABS ALB, ABS, ALB+ABS Inget, ALB, ABS, ALB+ABS ALB = automatisk bromskraftregulator ABS = låsningshindrande anordning, Inget = saknar ALB/ABS. ALB/ABS får inte kopplas bort på bil och släpvagn av 1995 eller senare årsmodell. Fordonsregler 245 Allmänna råd: kontrollera däcken (mönster, ringtryck). kontrollera bromstryck, bromsslangar, kranar till släpvagnsbromsen. gör bromsprov vid körningens början. kontrollera parkeringsbroms, släpvagnsbroms. Observera Bromstester Bilprovningen och de ackrediterade märkesverkstäderna har kampanjer för frivilliga bromskontroller. Sveriges Åkeriföretag har ställt sig bakom kampanjerna. BÄLTESKRAV FRÅN 1999 Den som färdas i en personbil, en lastbil eller en tre- eller fyrhjulig motorcykel med karosseri skall sitta på en sittplats som är utrustad med bilbälte om en sådan plats är tillgänglig och skall använda bältet. Den som färdas i en buss på en sittplats som är utrustad med bilbälte skall använda bältet. Barn skall till och med det år de fyller sex år använda bilbarnstol, bälteskudde eller annan särskild skyddsanordning för barn i stället för eller tillsammans med bilbältet. Om ett barn färdas tillfälligt i ett fordon som saknar särskild skyddsanordning, skall barnet i stället använda bilbältet när det är möjligt. Förare skall se till att passagerare som är under femton år använder bilbälte. Gäller också för lastbils- och taxiförare. Bilbälte behöver inte användas av den som i lokalt distributions- eller servicearbete färdas ett flertal kortare sträckor i följd och som mellan varje sådan kortare sträcka måste stiga ur fordonet för att fullgöra arbetsuppgiften. Undantaget gäller inte vid färd till eller från område där sådant arbete utförs eller om arbetsgivaren bestämt att bilbälte skall användas. Trafikdel
Lyftförmåga Den last kranen kan lyfta i krok på en viss armlängd inom ett visst arbetsområde (utan hänsyn till fordonsstabilitet). knm (kilonewtonmeter) Sort i vilken kranens lyftkapacitet anges. Äldre benämning på denna storlek är tonmeter (tm). Hydraulisk räckvidd Den maximala armlängd man uppnår med hjälp av kranens hydrauliska funktioner kallas hydraulisk räckvidd. KRANAR Kranbeteckningar De flesta kranar är försedda med en beteckning för att man skall kunna identifiera kapacitetsklassen. Beteckningen är inte bara en siffra vilken som helst. Den som lärt sig vad den betyder, och hur den är uppbyggd, kan hämta värdefull information från den. Modellbeteckningen är ofta uppbyggd av en sifferkombination som anger kranens kapacitet och armlängd. Dessutom tillkommer i vissa fall en bokstavskombination som talar om hur många hydrauliska utskjut kranen är försedd med. Kapacitetsklass Kapacitetsklasser anger kranens relativa styrka i förhållande till övriga kranar i sortimentet. Styrkan eller kapaciteten anges i kilonewtonmeter (knm) eller tonmeter (tm). Besiktning av kran med lastmoment Fordonsmonterade kranar med ett lastmoment större än 12 tonmeter ska besiktigas var 12:e månad. Det samma gäller för mobilkranar. Första besiktning krävs när en kran förses med personkorg och besiktning ska därefter ske var 12:e månad. Besiktning ska ske hos ackrediterat besiktningsorgan. Även om det inte finns krav för arbetsutrustning på regelbunden besiktning av ett ackrediterat besiktningsorgan, finns det krav från Arbetsmiljöverket om att utrustningen måste underhållas så att den uppfyller de krav som gäller för den så länge den används. Arbetsutrustning som slits, åldras eller utsätts för annan negativ påverkan som kan leda till farliga situationer ska genomgå regelbundna kontroller och, när så behövs, regelbundna prov.
UPPSTÄLLNING AV CONTAINER Enligt ordningslagen gäller att en offentlig plats inom detaljplanelagt område får inte utan tillstånd av polismyndigheten användas för uppställning av container. Om man placerar container utan tillstånd på allmän plats riskerar man att mot föreläggande flytta containern. Ett föreläggande får, om det avser en container eller något annat skrymmande föremål som ställts upp på offentlig plats, riktas också mot föremålets ägare eller den som är i ägarens ställe, även om föremålet ställts upp för någon annans räkning. Det sagda gäller inte om det är uppenbart att någon annan än föremålets ägare eller den som är i hans ställe har bestämt platsen för uppställningen. Fordonsregler Container Utöver ordningslagen finns lokala föreskrifter som polisen utfärdar, för uppställning av containrar. Eftersom dessa varierar mellan polisdistrikten, återger vi här bara en del viktiga saker att tänka på i samband med containeruppställning: se till att containern inte utgör fara för trafiksäkerheten. om containern placeras på körbanan, se till att den står i körriktningen. utrusta containern med reflexer i varje hörn, och i dimma med gult blinkande sken. märk containern med namn, adress och telefonnummer. tänk på brandrisken, placera ej containern för nära bebyggelse eller dylikt. se till att brandposter, räddningsvägar m m ej blockeras. täck containern så att inte innehållet blåser bort. undvik utsättning och hämtning kvällar och nätter. 247 Trafikdel
För anteckningar