tips 110 tips för en hållbar livstil

tips 110 tips för en hållbar livstil 1

Det är ingen stor sak, det är många små inledning innehåll Inledning...3 Bakgrund...4 Mat...9 Miljö...13 Ekonomi...21 Relationer...24 Må bra...26 Gör själv...30 Någonting har hänt. Den nya medvetna livsstilen är här och allt fler blir intresserade. Under gröna vågen på 70-talet blev ekologisk livsföring synonymt med biodynamiskt odlade morötter, fotriktiga skor och kollektivt boende. En lovsång till askes och måttfullhet. I dag ser vi i klimathotets fotspår en ny grupp moderna och medvetna livsstilskonsumenter träda fram. Det är kunder som gärna shoppar, men vill kombinera sitt shoppingbehov med krav på kvalitet, hållbarhet och rättvisa. Man satsar på etiskt tillverkade varor och ratar allt som luktar slit och släng. Nu är det inne med närodlat, rättvisemärkt och ekologiskt. Man vill dra sitt strå till stacken för att göra världen lite bättre, men samtidigt vill man få njuta, med gott samvete. Konsumenterna har vaknat till det som Marthaförbundet tror starkt på, det vill säga att välbefinnandet och miljöns tillstånd hänger ihop. Men vi kommer inte med några snabba fix för hur du ska leva ditt liv. Ett sätt är att fundera på vad du själv blir glad och mår bra av. Att ägna en stunds eftertanke åt allt det du vill ha och det du vill göra. Men du väljer efter din egen kompass, inte efter stressande förväntningar från omgivningen, konventioner, reklam och status. Sedan gäller det att inte bara tänka, utan att också göra något. Att göra medvetna val, alltså fatta många små och stora beslut mitt i vardagen för en hållbar livsstil som stöder och stärker dig som kvinna och samtidigt månar om miljön. Marthaförbundet menar att en hållbar livsstil handlar om att finna balans i vardagen, att möta sig själv, att skapa en livsstil som får dig att vakna om morgnarna med en känsla av meningsfullhet och förväntan inför den stundande dagen. Då mår du bra, har flyt och trivs med livet. För det är fullt möjligt att njuta av livet, ta det lite lugnare och dessutom göra det med gott samvete. Och samtidigt bli smartare, gladare, starkare och bidra till att göra världen en aning bättre. Det kan handla om att omprioritera och satsa mindre på jobb för att få mer egen tid. Det kan också handla om att leva mera klimatvänligt, för där finns stora bonuseffekter att hämta. Ibland är det svårt att veta var man ska börja. Man förleds lätt att tro att en mera hållbar livsstil innebär att tillvaron blir lite tråkigare, krångligare och tristare. Men tänk om följderna är rakt motsatta. Att den blir roligare, friare och mera berikande. Med anledning av sitt 110-årsjubileum vill Marthaförbundet bjuda på ekotänk som ska inspirera dig till ett grönare och skönare liv. Det gör vi med våra 110 inspirerande och faktabaserade tips till dig som vill göra medvetna val. Tipsen i sig utgör ingen helgjuten modell som du tillämpar på ditt liv. Tanken är mera att de ska representera en attityd, ett ifrågasättande av den prestations- och konsumtionskultur som genomsyrar vårt västerländska samhälle. Nu hänger valet på dig. Tanka ekotänk, ta ett steg i taget och ge ditt liv livskraft, glädje, lycka och balans inifrån och ut. 2 3

Bakgrund Marthaförbundet har i 110 år arbetat för att förbättra kvinnornas livsvillkor och välfärd. Vår uppgift är och har alltid varit att sprida kunskap och information. Under årens lopp har olika teman och frågor varit aktuella. Att ta tillvara de resurser vi har och att använda dem sparsamt har varit en av de röda trådarna genom åren. I dag är vår utmaning att i ännu högre grad betona behovet av att anamma en hållbar livsstil. Det är fräscht, det är smart och det är rätt att göra medvetna val. Hålllbar livsstil är en välfärdsfaktor. Det betyder att mänsklighetens grundläggande behov tillgodoses utan att kommande generationer fråntas möjligheten att tillgodose sina behov. Hållbar livsstil omfattar en ekologisk, en ekonomisk och en social dimension. Inom Marthaförbundets verksamhetsområden Mat, Miljö, Ekonomi, Må Bra, Relationer och Gör själv vill vi göra begreppet hållbar livsstil mera begripligt, hanterbart och meningsfullt för dig. Vi vill ge dig kunskap och verktyg för att du ska kunna välja själv och göra dina egna medvetna val. Vi erbjuder inspirerande föreläsningar, seminarier, temacirklar och lustfyllda upplevelser för vi vill utmana dig att själv ta kontroll över de omständigheter som styr dig. Hälsa, livskvalitet och välfärd Marthaförbundets verksamhet har många paralleller till hälsofrämjande arbete. Hälsofrämjande är enligt WHO en bred social och politisk process, där målet är att människan ska få ökad kontroll över de faktorer som påverkar hennes hälsa och välbefinnande. Dessutom strävar hälsofrämjande efter att alla människor får möjlighet att nå sin högsta potentiella hälsa. På Marthaförbundet utgår vi från en humanistisk synpunkt, d.v.s. att hälsa är något mera än frånvaro av sjukdom. Enligt WHO:s definition från år 1948 är hälsa ett fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt tillstånd. Den fysiska hälsan innebär att kroppen fungerar klanderfritt. Den sociala hälsan syftar på din förmåga att känna igen känslor samt att upprätthålla relationer. Den psykiska hälsan står för din förmåga att utnyttja dina psykiska och andliga resurser. Det är balansen mellan dem som avgör hur du mår. Livskvalitet är din uppfattning om att dina behov blir tillfredsställda och att du inte fråntas möjligheten att uppnå lycka och att förverkliga dig själv. Livskvalitet är långt en subjektiv utvärdering som anpassas till personliga mål, förväntningar, krav och bekymmer. Begreppet är väldigt brett och påverkas av många olika faktorer, såsom upplevd fysisk och psykisk hälsa, sociala förhållanden, miljön och kulturen. Oftast är det svårt att objektivt mäta livskvalitet. Hur skall man veta när livskvaliteten förbättras och är det den subjektiva eller objektiva livskvaliteten man strävar efter att förbättra? För många räcker det att göra en god sak för hälsan och miljön för att livskvaliteten ska förbättras. Välfärd representerar de resurser som står till ditt förfogande. Yttre resurser är exempelvis ekonomiska, sociala, miljömässiga och kulturella, och inre resurser kan vara både fysiska och psykiska. Välbefinnandet utgörs av din känslomässiga reaktion på dina resurser och hur de utnyttjas av dig själv och andra. 4 5

5 steg mot förändring Att förändra sin livsstil kräver en hel del resurser. Du behöver till exempel information, engagemang, beslutskraft och stöd från omgivningen. Du behöver också en känsla av att det du gör är meningsfullt för att livsstilsförändringen ska vara möjlig. Processen mot en hållbarare livsstil kan granskas utgående från en transteoretisk modell. Den beskriver hur människor avsiktligt förändrar en ohälsosam vana eller hur de anammar ett mera positivt hälsobeteende. Den ser förändringen som en process, inte som en enskild händelse. Många andra teorier tolkar förändringen som en engångshändelse. Enligt modellen är individer olika motiverade och redo för förändringar. Individens egna val, känslor och beteende betonas starkt. Enligt modellen ingår fem olika stadier i förändringsprocessen: förnekelse, begrundande, förberedelse, handling och aktivitet. 1. Det första steget är förnekelse. Du är inte ännu redo för en förändring och skjuter ifrån dig informationen. 2. Genom en ökad medvetenhet om vilka problem en fortgående ohållbar livsstil kan förorsaka samt vilka fördelar en förändring kan åstadkomma är du redo för steg två, begrundande. Här vägs fördelarna och nackdelarna mot varandra vilka är fördelarna med en förändring och vad kräver det av dig? Många kan fastna en längre tid i denna fas, eftersom man nog gärna vill förändra sitt liv, men inte vill eller orkar förbinda sig till att göra förändringen ifråga. 3. Det tredje steget är förberedelse. Nu granskar du vilka hinder du kan möta och hur du kan överkomma dem. Du utvecklar strategier och metoder för att underlätta lösningen av problem då de väl uppstår. Du betonar fördelarna med förändringen för dig själv och fokuserar på dem. 4. Under det fjärde steget, handling, börjar själva förändringen ske. Du jobbar på att förändra såväl beteendet som miljön där beteendet sker. Det kan vara fråga om en förändring i rutiner, att förändra din tidsanvändning och att utveckla strategier för att hantera olika hinder som uppstår. Då du väl uppnått steg fyra är det viktigt med både socialt stöd och att du kan kontrollera infall och impulser. 5. Det sista steget är vidmakthållande eller återgång. Nu måste du ständigt jobba för att upprätthålla ditt förändrade beteende. Du behöver utvärdera och omformulera mål för att inte återgå till det gamla, mindre hållbara beteendet. Det sociala stödet och motiveringen är fortfarande viktiga för dig. Modellen betonar möjligheter snarare än risker och tar fram de fördelar en förändring kan föra med sig. Alla förändringar måste ändå vara starkt förankrade i dig själv och din vilja att förändra det ohållbara. För även om det sociala trycket ibland kan vara den utlösande faktorn för en förändring, är det svårt att upprätthålla den nya livsstilen bara för att andra vill det. Du måste själv vilja göra en förändring. Fördelar, risker, hinder och möjligheter Att förändra sin livsstil kräver en hel del tankearbete och processande, men fördelarna och möjligheterna till lustfyllda och meningsfulla upptäckter är stora då man förändrar livsstilen mot ett mera medvetet håll. Det finns hinder, men det finns också massvis med inspiration! Våra tips ger dig svar på vad du och miljön kan vinna. Utmaningen för oss alla är våra levnadsvanor samt de normer och värderingar som råder i dag. Det är lätt att falla offer för reklam och följa med strömmen, jaga status och materia. Aktivitetsshoppandet har blivit vardag: upplevelser köps på äventyrsbanor, i äventyrsparker eller i shoppingcenter. Avsaknad av kunskap och felaktig information kan också hindra oss från att ändra vårt beteende. Den information som finns tillgänglig kring hållbarhetsfrågor är spretig och svårtillänglig. Industrin vill inte avslöja det negativa t.ex. med kemikalier, medan konsumenten har rätt att få informationen. Då är det svårt att se sammanhanget, hur de egna valen påverkar helheten. Även ekonomiska och geografiska hinder kan uppstå. På orter där kollektivtrafiken inte fungerar är det svårt att klara sig utan bil. Ekologiska val kan i stunden verka dyrare, men ger på lång sikt inbesparningar i renare miljö, en förbättrad hälsa och ett ökat välmående. Ekologiska produkter kanske inte finns tillgängliga på mindre orter, och ibland är det fördelaktigare att i stället välja närproducerat. En annan utmaning är känslan av brist på tid. Marthaförbundets kvalitativa insiktsanalys som genomfördes våren 2009 visade att kvinnor i olika åldrar allt mera saknar tid. En hållbar och medveten livsstil tar inte mera tid i förlängningen, snarare tvärtom. Då du väl kommit i gång med processen sparar du tid för genuint värdefulla aktiviteter som ger dig kraft och ork att hålla fast vid dina egna principer för vad som är hållbart just för dig. Slutligen är bristen på självkännedom en stor utmaning. Hur ska vi hitta tid att stanna upp och fundera på vad som är viktigt på riktigt? Kan vi automatiskt se hur vi bör leva vårt liv mera medvetet? Vågar vi välja annorlunda än den stora massan? Mina val påverkar miljön och omgivningen, men är jag själv värd en lugn och medveten livsstil? Uppmuntran och stöd Det händer naturligtvis att vi vacklar ibland och tvivlar på vad som är rätt och vad det är vi själva egentligen vill. Därför är det oerhört viktigt att ha nätverk där vi kan finna uppmuntran och stöd. Och att vi minns att bekräfta varandra, lyfta på hatten och ge ärligt beröm till varandra när vi lyckas. Även om det bara är du själv som sitter med förändringens nyckel i din hand ska du inte känna att du ensam bär ansvaret för hur du lyckas. Vi bär tillsammans ett stort ansvar för hur vi, samhället och miljön mår. Vi vet att en hållbar livsstil är nödvändig, och gläds över att det idag också är trendigt att vara medveten. Vi tror att alla val som kan bidra till en bättre värld spelar en oerhört stor roll, hur obetydliga de små vardagsvalen än ibland kan kännas. Vi tror också på att mera kunskap, lustfylldhet och ett socialt nätverk ger flera medvetna val. Därför arbetar Marthaförbundet för vår tids största utmaning: en hållbar livsstil genom medvetna val. 6 7

Mat Vad vi äter har en direkt koppling till både hälsan, miljön och privatekonomin. I takt med att konsumtionen av industrimat ökar uppstår allt fler kostrelaterade problem. Tyvärr innehåller den färdiga industrimaten generellt sett för mycket salt, socker och fett av dålig kvalitet. Det finns även starka skäl att vara uppmärksam på alla de konstgjorda och främmande tillsatser som den färdiga maten innehåller. Välj mat som är bra för både dig och miljön, välj gärna ekologiskt, närproducerat och säsongbetonat. Mat & må bra 1. Bestäm själv vad du äter Om du tillreder din mat själv vet du exakt vilka råvaror maträtten innehåller. Du kan själv bestämma hur mycket främmande ämnen såsom natriumglutamat och aromer eller salt, fett och socker du tillsätter. Matlagning och bakning är också skapande fritidssysselsättning, det fungerar nästan som terapi! 2. Ladda rätt, starta mätt En mätt mage är en härlig start på en hållbar dag. Ät ett bra morgonmål, koka gröt på ekoflingor. Servera med färska eller djupfrysta inhemska bär. Det är gott, mättande, förmånligt, näringsriktigt! Morgonmålet borde med tanke på välbefinnandet utgöra 15-25 % av det totala dagliga energiintaget (Nordiska Näringsrekommendationen, 2004). 3. Utan paus med mat blir du bara lat En matpaus mitt på dagen ger dig energi, glädje och ork. Genom att själv planera och fylla din lunchbox vet du precis vad du stoppar i dig och valet av lunchmat påverkas inte av dagens jäkt eller sinnesstämning. Välj ett smart alternativ, såsom vegetabilier, baljväxter och fet fisk. Tänk ekonomiskt, ta med dig exempelvis rester från gårdagens middag. Lunchen borde med tanke på välbefinnandet utgöra 25-35 % av det totala energiintaget (Nordiska Näringsrekommendationen, 2004). 4. Sex varje dag Enligt näringsrekommendationerna borde vi få i oss 6 portioner grönsaker, frukt och bär varje dag. En portion motsvarar ungefär en näve. Göm grönsakerna, frukterna och bären i dagens maträtter, trolla in dem i såsen, grytan eller soppan. Ät dem gärna i olika former såsom råa, kokta eller frästa. Till gönsaker räknas rotfrukter, kål, lök, sallad, baljväxter, färska örter, broddar och groddar. Glöm inte bär, frukt och svamp. Att äta sig mätt på vegetabilier är mera hållbart för miljön än att konsumera stora mängder animalier. All forskning tyder på att vi mår bättre av att äta rikligt med vegetabilier. 5. Ät enligt säsong - njut av råvarans höjdpunkt Råvarorna har sin egen skördetid då de smakar bäst och är av bästa kvalitet. Att köpa frukter och grönsaker som odlats och transporterats långa sträckor är inte ekologiskt hållbart. Njutningen blir dessutom större då man väntar till rätt tidpunkt. 6. Ät lokalt och närproducerat Ett konkret sätt att minska på transporterna och således miljöbelastningen är att välja närproducerade ingredienser. Det stöder den lokala arbetskraften och produktionen och gynnar de lokala köpmännen. Läs på förpackningen, var en medveten konsument. 7. Välj ekologiskt odlat Obesprutade frukter och grönsaker är bättre för din hälsa och miljön. Besök hemträdgårdar eller inventera butikens ekosortiment. Genom att oftare välja ekoproducerad frukt och 8 9

grönt får du i dig mycket mera nyttiga näringsämnen och mindre mängder skadliga ämnen per frukt eller rotsak. Ett obesprutat äpple kan du äta med skalet på och det är enkelt att ta med som mellanmål. Det händer ibland att personer som har utvecklat känslighet för vanliga besprutade äpplen kan äta obesprutade frukter utan symtom. 8. Var uppmärksam på vad din mat innehåller En nyckelbroschyr för E-koder i handväskan är nyttig i synnerhet om du eller din familj är överkänslig för något tillsatsämne. En E-kodsnyckel är en enkel guide som berättar vad e-koderna står för. Se upp för mat som innehåller E 621, natriumglutamat. Också Azofärgerna, (E102, E104, E110, E122, E124, E129) kan vara skadliga för oss. Du kan få den av Marthaförbundets rådgivare eller beställa den via Eviras webbplats (www.evira.fi). Mat & konsumtion 9. Inventera ditt matförråd Genom att planera din matvardag och regelbundet inventera i matförrådet undviker du att maten blir skämd. Du sparar både tid och pengar när butiksbesöken och transporterna blir färre. Minskad konsumtion är verkligen ett hållbart bidrag för en bättre miljö. 10. Köp hem mindre jox Det du inte köper i butiken äter du inte heller! Gå inte hungrig i butiken, då kan du undvika inköp på grund av hunger och sug. Planera i stället din matvardag och satsa på kost som ger dig mera mättnadskänsla och välbefinnande. Vidga gärna skillnaden mellan vardag och fest. 11. Köp så lite förpackningsmaterial som möjligt Ett knep för att undvika sopor är att redan i matbutiken välja oförpackade varor eller varor med så lite förpackningsmaterial som möjligt. Om möjligt, köp i lösvikt framom färdiga påsar och förpackningar. 12. Använd tygpåse för frukt och grönsaker Sy din egen fruktpåse eller använd en korg för grönsaker och frukt. Undvik plastpåsar som är ett svårnedbrytbart material. Eller spara på naturen genom att återanvända gamla påsar, som då får vara med längre i kretsloppet. 13. Förvara flergångskassen i handväskan Förvara en hopvikbar kasse i handväskan, så har du den alltid med dig till butiken då du behöver den. Om din butikskasse är av plast, papper, tyg eller konstfiber spelar en mindre roll än att den håller så många butiksbesök som möjligt! Om du sorterar effektivt behöver du färre soppåsar. För soporna räcker dessutom en tunnare soppåse. Mat & pengar 14. Kaffeväckning Koka ditt kaffe själv! Att koka en kopp kaffe hemma kostar 0,07 euro per kopp (2dl). Om en kopp kaffe kostar cirka 2,10 euro på café sparar 2,03 euro för varje kopp du dricker. På årsnivå betyder det 446,60 euro om man antar att du köper en kopp på vägen till jobbet fem dagar i veckan. Avfallsmängden minskar också med ca 220 engångsmuggar och plastlock. 15. Din egen matindustri serieproduktion av maträtter Utnyttja ugnsvärmen till flera olika maträtter och bakning. Spara energi, det går mest energi åt vid uppvärmningen av ugnen och då kan man utnyttja tillfället att tillreda flera rätter och på så sätt spara tid när man senare har flera rätter att äta av. 16. Shoppa gratis i naturen! Plocka fram samlarinstinkten Plocka bär och svamp och vinn en framför allt ekonomisk fördel, eftersom du slipper köpa dyra bär i butiken. På så sätt undviker du onödiga transporter (såvida du inte kör hundratals kilometer för att komma ut i bärskogen). Det är även en hållbar lösning för hälsan, eftersom du får motion och frisk luft i skogen. Mera bär hemma ökar konsumtionen av dem och bär innehåller mycket god näring i form av vitaminer och mineraler. 17. Eget färskt bröd i ett nafs Lär dig göra gott matbröd, övning ger färdighet. Du vinner på det ekonomiskt, du slipper bröd med tillsatser och undviker transporter. Till 2 kakor bröd: Tag 3 dl speltmjöl eller vetemjöl, 1 dl havregryn, 2 tsk bakpulver, 1 nypa salt och lägg det i en skål. Nyp in med fingertopparna 1 burk grynost och tillsätt ca 1 dl kall mjölk. Knåda ihop till en deg som formas till två platta kakor, skåra ett kryss i dem och grädda i 250 grader ca 12 minuter. 18. Trolla med rester Kasta inte bort mat omvandla resterna till någonting annat eller ta med som lunch följande dag. Du vinner reda pengar hur mycket beror naturligtvis på vad och hur mycket du skulle ha kastat bort. Redan en skiva vanlig ost, ca 10 15 gram, kostar 7 20 cent beroende på kilopriset. Ofta kastar vi bort 50 100 gram ostkanter per ost beroende på hur osten förvarats. För att kompensera det vi kastat bort köper vi nytt och det belastar även miljön. 19. Koka gröt på ett skärbräde Ett perfekt tips i jultider: risgrynsgröt för 4-6 personer: Koka upp 1 liter mjölk med 1,5 dl risgryn under omrörning. Låt koka kraftigt och flytta sedan över på ett träskärbräde och packa in kastrullen med lock på i yllefiltar och kökshanddukar. Låt stå ca 4 timmar. Då har du en färdig gröt, smaksätt med salt och kanelstång om så önskas. Förutom att du sparar energi slipper du stå och röra om i kastrullen under grötkokningen. Pröva även samma recept med korngryn. 20. Het på gröten Koka gröten av t.ex. havreflingor + ½ färskt äpple i stället för att använda portionspåsar, som innehåller endast 7 gram torkat äpple. Dessutom innehåller de socker och svaveldioxid. Du sparar 0,30 euro/portion, vilket innebär 109,50 euro/år om du har för vana att äta gröt till morgonmål varje dag. 21. Kompostera matresterna I komposten förmultnar matresterna och bildar näringsrik mull utan skadliga utsläpp. På soptippen ruttnar de i en syrefattig miljö och bildar metangas, som är värre än koldioxidutsläppen från exempelvis bilen. Genom att kompostera minskar du ditt hushållsavfall med en tredjedel i volym, och kanske hälften i vikt. Kompostering i tätorter kräver ett ordentligt och skadedjurssäkert kärl. Också höghus kan ha en egen kompost bara den är dimensionerad efter användningen. Du kan kompostera året om med hjälp av en vinterisolerad kompost som inte fryser. Du sparar pengar genom att hålla dig med ett mindre sopkärl och färre tömningsintervaller. Du slipper dessutom betala för ny mull. 10 11

Miljö All vår konsumtion påverkar miljön på ett eller annat sätt. Det är vi konsumenter som i första hand påverkar vilka varor som finns på marknaden. Eftersom du röstar genom att köpa produkter och tjänster bör du också vara medveten om deras innehåll och effekter på dig och din omgivning. Ekologiskt sett är vår boendeform, våra inköp och våra transportsträckor/resor de faktorer som belastar miljön mest. Det finns många enkla men ändå effektiva sätt att både förenkla vardagen och samtidigt minska miljöbelastningen, bara vi ger oss tid att tänka igenom våra val. Transporter & kommunikationer 22. Satsa på en bilfri, valfri dag i veckan Har också du missat bilfria dagen en gång om året för att du inte hörde om den eller för att dina planer just den dagen inte tillät att låta bilen stå? Satsa då på en bilfri dag varje vecka, eller försök med en bilfri resa varje vecka. Varje gång du väljer bort bilen får du motion i form av en cykelsträcka, en promenad eller en rivspurt till bussen/tåget. Det blir billigare och det är skonsammare för miljön när bensinförbrukningen och utsläppen minskar. Bortslängda, tomma köttförpackningar av plast är en spottstyver jämfört med hur många förpackningar av plast som endast 10 liter bensin motsvarar. Plast tillverkas av samma råvara som bensin; råolja och plasten och oljan har samma energivärde då de bränns. 23. Körpool Uppmuntra barn att i mån av möjlighet promenera till sina vänner och hobbyer. Gör detsamma själv! Om vägen är lång, svår och tidpunkten dålig, försök komma överens om körsystem. Ni sparar både tid, bränsle och miljö. 24. Främja samåkning Samarbeta med vänner och grannar. Koordinera gemensamma butiksresor, arbetsresor etc. Det främjar känslan av samhörighet, minskar bränsleförbrukningen och avgasutsläppen. Dessutom belastas varken plånbok eller miljö i lika stor utsträckning som annars. 25. Sätt sprutt på semestern Cykla eller ta tåget till semesterorten. Ifall du vill åka längre sträckor kan du ta cykeln med på tåget. Kom ihåg att resan till målet är en del av äventyret, inte bara tiden du använder när du väl kommit fram. Stig av och upptäck något nytt på vägen till resmålet. Om du åker tåg kan du också njuta av att slippa leta efter en parkeringsplats. Försök undvika flygplan och färjor! 26. Utsläppskompensera med algtalko Problemen med för mycket alger i havet beror framförallt på kväve- och fosforutsläpp. Kväveutsläppen sprids till havet med luften också då vi bränner bensin i flyg, bilar och andra förbränningsmotorer. Korta sträckor med bilen förorsakar mera utsläpp än de långa sträckorna per körkilometer. Om alla finländare skulle cykla, gå eller samåka varannan gång när körsträckan är under 3 km skulle kväveutsläppen minska med 430 ton/år. Denna näringsmängd motsvarar 7,4 miljoner skottkärror med trådalger i havet. Trådalger är den gröna geggamoja som i allt större mängder samlas längs stränderna på sommaren. Om du inte vill överge den bensindrivna bilen kan du kärra upp algerna på land. För att få upp 7,4 miljoner skottkärror med trådalger ur havet, behöver varje finländare ta upp 1,4 skottkärror alger varje år. Belöningen ligger i att trådalger och tång på drift utmärkt går att kompostera i en öppen trädgårdskompost till nytta för syrenbusken följande säsong. 12 13

Uppvärmning, vatten & el 27. Sänk temperaturen 1 grad Den största enskilda energiförbrukningen i bostäder orsakas av uppvärmningen. Det effektivaste sättet att spara energi är att isolera huset väl och det enklaste att sänka rumstemperaturen. När du sänker rumsvärmen med 1 grad sparar du fem procent energi! Börja med att skaffa en termometer för att veta hur varmt du har det. 20-22 grader är en fullt lämplig inomhustemperatur om du inte vill vandra omkring naken jämt. I sovrummet kan du ha ännu svalare bara du håller sängen varm. 28. Husbyggarråd Du som står i beråd att bygga ett nytt hus har en unik möjlighet att välja. Du kan bygga ett lågenergihus som värms upp med extremt liten energiförbrukning. Du kan välja ett passivhus som är så väl isolerat att det hålls varmt med hjälp av invånarnas kroppstemperatur, eventuella elapparater och solen. Vidare kan du välja ett nollenergihus vars nettoenergiförbrukning är lika med noll, dvs. den producerade förnybara energin på årsbasis är minst lika stor som den icke-förnybara energin som förbrukas. Planera huset väl så att det tillvaratar så mycket sol som möjligt via sydfönster och avger så lite värme som möjligt från nordfönster som kan göras mindre. Värm med sydfönster eller glasveranda mot söder, solfångare, jord- eller bergvärme, pellets, flis eller en vedspis med insats. 29. Ta en snabbis Om du snabbduschar och dessutom stänger av duschen medan du tvålar in dig och schamponerar håret sparar du vatten. Bor du i egnahemshus innebär det inbesparingar både då det gäller vatten- och uppvärmningskostnader. Bor du i husbolag blir inbesparingarna oftast indirekta, förutom om du har en egen mätare i lägenheten. 30. Ren och skön i bastu Koncentrera bastubadandet genom planering! Bastu 1,5 timmar en gång i veckan kostar ca 40 e/år. Jämfört med tre gånger i veckan innebär det en inbesparing på 80 e per år. Dessutom kan gemensamma bastukvällar gynna familjesammanhållningen. 31. Permafrost i frysen? Bryt strömmen till elapparaten, töm frysen på varor och utnyttja kallt väder om du har mat som inte ska tinas upp. Låt isen smälta och rengör insida, utsida och baksidan på apparaten. Det minskar energiförbrukningen, frysen blir mera effektiv och dessutom mera hygienisk. Underhåll är hållbart. 32. Upplyst om belysning I dag är det möjligt att slopa både glöd- och halogenlampan och ersätta dem med LED-lampor. Spara gärna en glödlampa för framtiden, den kommer att uppfattas som en mysig fossil fortare än du tror. LED-lampornas sken finns att köpa både som klara och varma. Varma LED-lampor påminner till förväxling om skenet från traditionella glödlampor, men med en bråkdels energiförbrukning. Till exempel ljusslingor förbrukar under en tre månader lång vintersäsong: 1. Ljusslinga, utan tidsinställning, 216 lampor, total energieffekt 93,3kWh x 100 dagar x 24 h = 223,92 kwh förbrukad el totalt. Elräkningen blir då 15,67 euro. 2. Ljusslinga med LED- lampor, 100 lampor, tidsinställd 8 h per dygn: 1kWh x 100 dagar x 8 h = 8 kwh vilket gör 0,56 euro. Exemplen ovan är räknade med elpriset 7 cent/kwh 33. Skarvsladd med strömbrytare Stäng av dina elapparater helt då de inte används, vilket går enkelt om du har en skarvsladd med strömbrytare. Apparater i stand by-läge står för 5-10 procent av hushållets energiförbrukning på årsbasis. Hem & kemikalier 34. Värm mat och drycker i kärl av glas eller ofärgad keramik All plast, även mikrougnssäker plast, innehåller tillsatsämnen såsom färger, mjukgörare eller härdare som frigörs ur plasten i synnerhet då den värms upp eller slits. Allra minst hör nappflaskan hemma i mikrovågsugnen! Vill du minimera ditt intag av kemikalier gör du klokt i att värma upp maten i kärl av glas (det allra bästa alternativet) eller ofärgad keramik. 35. Använd handsfree Med handsfree undviker du kindkontakt med flamskyddsmedel, plasttillsatser och annat otrevligt som normalt finns i mobilen. De här miljögifterna frigörs ur telefonen och den bärbara datorn speciellt när de värms upp. Använd handsfree till mobiltelefonen och koppla ett skilt tangentbord till din bärbara dator. Gäller speciellt barn och unga som lättare påverkas av kemikalier än vuxna. Trassligt? Satsa på sms. 36. Skippa skyddssprayen Låt bli att köpa och sprida omkring dig skyddsspray för textilier. De allra flesta sprayer innehåller svårnedbrytbara fluorföreningar som är mycket problematiska för miljön och din hälsa. Kanske mockaskorna duger som de är? Lämna kvar den läckra soffan i butiken om den verkar vara skyddsimpregnerad med miljögifter, exempelvis då tyget marknadsförs som vatten- eller smutsavstötande. 37. Nöjd bebis med begagnat Nya textilier kan innehålla giftiga färger, ytbehandlingsmedel, rester av bekämpningsmedel och annat ohälsosamt. Tvätta plagg och textilier före användning. Skaffa gärna trygga kuddar, madrass, mjukisdjur, bilstol och barnvagn. Välj miljö- eller tryggmärkta textilier och uppskatta second hand och ordentligt urtvättat. Skönhet & kemikalier 38. Pruta på permanentfärgen Permanent hårfärgning betyder att ditt eget färgpigment körs ut ur håret och hårstråna fylls med syntetiska färgämnen och andra tvivelaktiga kemikalier som kan skada din hälsa och miljön. Via hårbottnen når kemikalierna ditt blodomlopp och de stannar kvar i din kropp. Kvinnor som ofta permanentfärgar sitt hår eller i yrket handskas med permanentvätskor får oftare hormonrelaterade sjukdomar typ hormonell cancer än andra kvinnor. Är du gravid så riskerar också barnet att påverkas. Det är skonsammare att tona håret. Toning innebär att hårstråna färgas endast på den yttre sidan, ungefär som målfärgen på en husvägg. Använd kontrollerade, naturkosmetikcertifierade hårtoningsmedel eller besök en ekofrisör. De bästa bleka slingorna får du genom att gnida en citronklyfta i håret i solskenet. 39. Var snäll mot dina armhålor Välj en naturenlig deodorant som avlägsnar lukt utan att täppa till och som innehåller endast ett fåtal naturliga och ofarliga ämnen som salt och doftämnen ur naturen. Acceptera att om du effektivt täppt till i armhålorna i flera år så kan det hända att mycket vill ut på en gång när du upphör med din vanliga deodorant. Den här fasen är ändå kortvarig. 40. Hylla huden, låt bli vanliga krämer De flesta vanliga hudkrämer är fulla av ämnen som du inte mår bra av. Många av dem klassificeras sificeras som miljögifter; 14 15

syntetiska doftämnen, konserveringsmedel och råvaror från den petrokemiska industrin. Tänk på att huden är kroppens största organ, som absorberar största delen av den kräm du smörjer in den med. En del s.k. emulgeringsmedel i krämer gör att huden suger i sig kemikalierna ännu lättare. De flesta dåliga krämer täpper dessutom till hudens porer. 41. Rynkfritt med rypsolja Upplever du att du vill gå in för mera naturkosmetik gör du klokt i att börja med en produkt som du använder i stora mängder och som är avsedd att stanna kvar på kroppen länge; kanske din kroppslotion? Ett bra, hälsosamt, miljövänligt samt förmånligt alternativ till torra fötter, ben och hela kroppen är en kallpressad vegetarisk olja som t.ex. mandeloliv- eller inhemsk rypsolja. Läs på burken, oljan ska vara kallpressad, ej kokt för att kunna absorberas lättare. Rengöringsmedel & kemikalier 42. Lite men ofta Städningen handlar om mekanik, tid, vattenmängd och kemiska lösningar. Rengör exempelvis ugnen lite och ofta snarare än mera sällan då fläckarna blir ingrodda och fastbrända. Torka av spisen och rengör ugnen med vanlig tallsåpa. Gör så här: Gnid in ugnen med såpan, värm till 100, låt svalna, skölj väl och torka. Skinande rent. Eventuell såpadoft försvinner om du hettar upp ugnen efteråt till 250 C. Tallsåpan är inte en lika stark kemikalie som specialrengöringsmedlen, alltså mindre belastande för naturen. 43. Äkta ekostädning med ättika, citron och matsoda Alla rengöringsmedel belastar miljön, en del mer och andra mindre, och många är dessutom skadliga för din hälsa. Påvisade samband till allergier, hud- och luftvägsirritationer samt astma finns. En alltför steril omgivning är en annan orsak till att allergier är så vanliga i dag. Vi mår inte bra av överdrivna hygienkrav. Ättika, citron och matsoda är naturliga ämnen jämfört med starka, onedbrytbara kemikalier som kan ingå i starka specialrengöringsmedel. De fungerar bra i städningen om du kombinerar dem med mekaniskt arbete! 44. Återanvänd disktrasan Byt ofta disktrasan i köket, den samlar lätt bakterier. Det är ju viktigt med god hygien där maten skall tillredas. Tvätta trasorna med lakan och handdukstvätten i 60 grader. Då blir de rena och fräscha för återanvändning, vilket är en god hållbar miljöåtgärd i stället för att köpa nya hela tiden. 45. Krantvätt med stringtrosa En gammal ren stringtrosa blir ett perfekt rengöringsredskap, blöt den, doppa eventuellt i lite Universal Stone (naturtvålsten) eller diskmedel som löser fet smuts, vira runt kranen och dra turvis åt båda hållen! Mekaniken och trosan rengör effektivt runt hela kranens nedersta del, som annars är svår att komma åt. 46. Hållbart hockus pockus Använd städtrasor av mikrofibrer vid städning, som disktrasa och vid fönstertvätt. Dessa trasor kan återanvändas efter att de har tvättats i maskin utan sköljmedel, som annars förstör mikrofibrerna. Mikrofibermaterialet har en inbyggd mekanik som med sina nålstunna fibrer skär loss smutsen. Detta gör att man inte behöver använda miljöbelastande kemikalier utan endast vatten av olika temperatur beroende på var man städar och torkar. 16 17

Fläckborttagning och lukter 47. Strö salt över fläckar Strö direkt salt på mat som kokat över i ugnen, exempelvis lasagnefläcken, låt svalna och torka sedan bort salt och skräp. Saltet suger upp p läckaget och bildar ett lock så att det inte blir vidbränt i ugnen. 48. Gott kaffe med ren kaffekokare Blanda ättika i vattnet i vattenbehållaren och koka igenom. Koka enbart med vatten några gången för att avlägsna rester av smuts och ättika. Maskinens hållbarhet och kvaliteten på kaffet ökar om man håller den ren. 49. Fräscha upp din termos Strö matsoda i termosen eller i kaffekoppen, slå på kokhett vatten, låt verka en stund och diska sedan ur med diskmedel och skölj. Underhåll främjar hållbarheten och man behöver inte slänga i onödan. Att köpa nytt är miljöbelastande, att rengöra termos och kopp med soda är skonsamt för miljön. 50. Sockerbitar för vidbrända kastruller När kastrullen bränt vid går det bra att ersätta tvållöddrande stålullsplattor med en sockerbit. Med sockerbiten behövs endast mekanik och lite vatten, skrapa den mot bottenytan och efter en stund och några sockerbitar är bottnen ren. Sockerbitar är förmånligare än specialsvampar och de bryts ner i naturen. 51. Ättika och kaffe renar luften Ställ en skål med ättika i ett tobaksluktande rum, luften blir snabbt fräschare. Ett öppet paket kaffe i ett unket kylskåp tar bort dålig lukt och fräschar upp skåpet. Avlägsna skämd mat och rengör kylskåpet regelbundet för en mera hållbar fräsch lukt. Dålig lukt kan även bero på att lufthålet som leder ut avfrostningsvattnet har täppts till. (Finns oftast längst bak och nertill i kylskåpet) 52. Citronskursvamp I badrummet blir det lätt kalkavlagringar, särskilt om vattnet är kalkhaltigt. Det sura i ättika eller citron avlägsnar kalkfläckarna på ett ekologiskt sätt. Ta en citron, halvera den och doppa den i salt så hela ytan täcks. Använd nu citronen som skurborste i badkar, lavoar, duschskåp, kakelväggar. Skölj och tvätta eventuellt även med en lösning av vatten och med lite diskmedel i för att lösa upp fett. Spola av och torka rent. 53. Nytt fräs i duschen Skruva loss munstycket till handduschen. Lägg det i blöt i ättika blandat med vatten. Låt verka en stund och rengör med en borste och spola rent. Underhåll främjar hållbarheten! 54. Martha-Bang spray Det här sprayet fungerar bra på kalkavlagringar i badrummet. Ta en sprayflaska av plast, fyll den med en del ättika och tre delar vatten för normalt smutsiga ytor och en del ättika till en del vatten för ingrodd smuts. Spraya på och tvätta rent, gärna med en diskborste, skölj och torka torrt. 55. Bekämpa småkryp med kryddor och ättika Strö ut malen vitpeppar längs myrstigarna. En skalad vitlöksklyfta håller också myrorna på avstånd. Pröva även mald kanel. Det artificiella sötningsmedlet aspartam (finns i olika s.k. lightprodukter) fungerar också som myrmedel. Häll ut lite på myrstigen, helst utanför huset och vid myrornas ingång, så tar det död på dem. Att undvika kemikalier är en positiv gärning för miljön och hemmet. Torka av bord, arbetsytor och stolar med en trasa som du doppat i ättikslösning. Då trivs inte flugor och andra småkryp där. 56. Pelargoner för bättre inomhusluft Många gröna inomhusväxter är effektiva luftrenare mot skadliga kemikalier i inomhusluften från elektronik, nya textilier och byggnadsmaterial. Det här har bl.a. det amerikanska rymdforskningsinstitutet Nasa kommit fram till för länge sedan. Exempel på krukväxter som renar inomhusluften effektivt och som mår bra av att du knipsar av skott är hänglilja och pelargon. Tvätt & kemikalier 57. Stryp maskindiskmedlet Maskindiskmedlen hör till de allra starkaste kemikalierna i vanliga hem, de är livsfarliga att förtära. Om du inte vill diska för hand kan du strypa mängden medel, välja ett skonsammare miljömärkt medel eller pröva tvättnötter då du diskar. Genom att strypa mängden tvättmedel spiller du mindre kemikalier i naturen via ditt avloppsvatten och riskerar mindre pulverrester på kärlen. Dessutom skonar du din maskin genom att inte täppa till den med diskmedel p.g.a. överdosering. Om du använder tvättnötter, placera dem i besticklådan så far de inte runt i maskinen. 58. Väl fyllt - mindre pulver Tvätta kläder och kärl med fulla maskiner. Då blir det mest effektivt, alltså färre tvättar med mindre vatten- och tvättmedelsåtgång. Följ skötselråden på dina kläder så håller de längre. Överdosera inte, använd ett decilitersmått. Ett halvt mått koncentrerat tvättpulver räcker i allmänhet till en 3-4 kg:s maskin. 59. Pyssla om dina trotjänare Underhåll och sköt dina hushållsapparater! Tvätt- och diskmaskinerna mår bra av att du ibland tvättar på högsta värme (90 / 70 ) med eventuell tillsats av ättika/citronsyra. Rengör filtren för att avlägsna ansamlingar av disk- och tvättmedel som annars kan täppa till vattenledningen och packningar samt försämra tvättresultaten och förkorta maskinens livslängd. 60. Skippa sköljmedlet Använd inte sköljmedel vid vanlig klädtvätt. Sköljmedel är en onödig tillsats och en miljöbelastande lösning. De flesta sköljmedel är dessutom onödigt starkt parfymerade. Vid överdosering och dåligt sköljda tvättar finns kemikalierna kvar i textilerna. Sköljmedel belastar därför även huden. Mjukgörare behövs undantagsvis vid tvätt av ylle, sidenmaterial och för att motverka statisk elektricitet. 61. Tvättnötter Tvättnötter fungerar så att du krossar 3-6 nötter innan de läggs med bland kläderna i tvättmaskinen. Om du stoppar dem i en liten tygpåse hålls de bättre på plats. Tvättnötterna innehåller naturliga rengöringsämnen, 12 olika tvättaktiva saponiner. Kläderna blir rena och mjuka utan kemikalier. De kan återanvändas 2-3 gånger och är förmånligare än tvättpulver. Nötterna är egentligen ett bär som växer vilt på Himalayas höjder i Indien. Exporten av nötterna ger kvinnor arbetstillfällen så de kan försörja sina familjer. 62. Tvätta och skölj mattorna på land Havet runt hela Finlands kust är i djup kris på grund av övergödningen. Även om tallsåpan är ett utmärkt rengöringsmedel är den inte utmärkt i havet. Däremot gör såpan ingen skada i marken uppe på landbacken. Du kan tvätta mattorna under kranen i en tvättanläggning på land med anslutning till avloppsnätet, eller också fortsätta blötlägga och skrubba dem på klippan vid stugan men så högt uppe på land att sköljvattnet inte rinner ut i havet. Räkna med minst tio meter skyddszon absorberande mark till vattenbrynet. 18 19

Ekonomi Konsumtionen har under de senaste åren ökat drastiskt. Tillväxten beror delvis på den ökade befolkningsmängden, men också på att vi har förändrat vårt konsumtionsmönster. En mera medveten konsumtion innebär att du tar ansvar för vilka effekterna av den är på din egen ekonomi, för samhället och för miljön. När din privatekonomi är i balans ger det en känsla av trygghet. Planera din ekonomi, lär dig konsumera vettigt och hållbart, tänk efter innan du gör stora anskaffningar och följ upp din privatekonomi efteråt. Pengar & prylar 63. Lär dig miljömärkningar Miljömärkningen är en god handledning när man som konsument skall välja produkter som är mer hållbara för miljön. En sammanställning av miljömärkningar som godkänts hos oss hittar du på www.ymparisto.fi (använd sökfunktionen) Observera att en del miljömärken enbart omfattar förpackningen, inte innehållet (t.ex. godispåsar). 64. Byt varan i tid Använd returrätten om du efter ett impulsköp ångrar dig. Du sparar varans inköpspris och slipper fylla skåpen med klädesplagg eller annat du inte använder. Obs! Kolla på förhand om returrätt finns för varan i fråga. Beträffande felfria varor finns det i allmänhet ingen lagstadgad returrätt, det är någonting som butikerna kan erbjuda. 65. Begagnat på webben Om du inte har lopptorg i din näromgivning finns det en hel del loppisar på nätet. Förutom att du sparar tid då du inte behöver ränna i butiker är det roligt att kolla in vad allt folk försöker sälja! Googla dig fram och fynda! Besök till exempel huuto.net, vauva-lehti.fi eller mammapappa.com. Många vana försäljare skickar gärna per post om du är villig att betala i förväg. Se upp så att du inte råkar ut för svindlare! 66. Gamla leksaker känns som nya Visst, barn behöver ibland nytt. Men om du får ångest av växande leksakshögar, göm undan en del av leksakerna i skrubben. När barnen hittar dem där ett halvår senare känns de som nya! Då gäller det förstås att passa på att gömma undan nästa sats... 67. Glada gratissamtal Tala med dina anhöriga och vänner över internet. Inbesparingarna varierar, men kan bli synnerligen stora om du har nära och kära utomlands. Man kan tala både billigare och till och med helt gratis såväl i hemlandet som utomlands. Kostnaderna består av eventuella anskaffningskostnader för hörlurar/mikrofon, telefonlur, kamera (om man vill se varandra) samt kostnaderna för internetanslutningen. Har man redan en sådan med fast månadsavgift så täcker den ju också samtalen. Sedan tillkommer eventuella samtalsavgifter för själva samtalen, som alltså kan vara helt gratis till exempel mellan två datorer. Större anskaffningar & räkningar 68. Den som spar hon har Om du sätter undan litet pengar och sparar på ett sådant sätt att pengarna fås ut snabbt och enkelt klarar du överraskningar bättre. Du sparar både pengar, kropp och själ då du inte behöver handla överilat och oplanerat. 20 21

69. Tänk efter före Utred alltid då du gör en anskaffning på kredit vad olika finansieringssätt innebär för skillnader i varans pris och fatta köpbeslutet först efter det. Överväg helst alltid allra först om köpet är nödvändigt eller om du kan klara dig utan anskaffningen. 70. Pool med polare Överväg att göra en del anskaffningar tillsammans med grannar, släkt eller vänner. Exempel på anskaffningar som lämpar sig väl för samägande är gräsklippare och andra trädgårdsmaskiner, dyra verktyg och småmaskiner, men också hushållsapparater som används sällan eller i perioder, typ saftmaja, raclettepanna, brödmaskin. Beroende på hur många som delar på anskaffningspriset vinner man i proportion reda pengar. Poolen är hållbar även ur miljösynvinkel, eftersom färre apparater köps och både råmaterialförbrukning och avfallsmängd minskar. Dessutom sparar man förvaringsutrymme, som också kostar något man sällan kommer att tänka på. 71. Köp en bostad billigare Bostadens slutliga pris blir lägre om lånetiden är kortare. Helst borde lånet ha jämna amorteringsrater + ränta i stället för jämna månadsrater (annuitetslån), eftersom den egentliga skulden minskar snabbare i det förra fallet. På annuitetslån består nämligen nästan hela månadsraten i början av ränta. Exempel: Totala räntekostnaden (som alltså höjer bostadens slutliga pris) för ett 200 000 euros lån med 3,5 %:s ränta blir för ett annuitetslån på 30 år 125 366,37 e, på 20 år 79 641,48 e och för ett amorteringslån på 20 år 71 295,51 e. Månadsraterna blir naturligtvis större för ett kortare lån, men inte i samma proportion som räntekostnaderna stiger. 72. Räkningar ngar Betala räkningar på ett ändamålsenligt sätt och i tid. Att betala via internet eller med direktdebitering är billigast och över disk i banken dyrast. Påminnelseavgiften är ofta 5 euro/påminnelse. Du slipper bli stressad av obetalda räkningar. 73. Elektronisk faktura Övergå till e-fakturering där det går. Att göra det innebär för dig att det blir ännu enklare att betala räkningar, att dina räkningar når dej även på resor, att dina räkningar kan betalas i tid och att du undviker påminnelseavgifter. Det är även ekologiskt hållbart, dels genom minskad pappersmängd förutsatt att man inte själv sedan skriver ut fakturan, dels genom minskad bränsleförbrukning. Varje faktura som skickas elektroniskt uppskattas minska koldioxidutsläppen med 100 g, eftersom brevet inte behöver skrivas ut på papper, läggas i kuvert och distribueras till postlådan. Hushåll & textilier 74. Klä dig klokt Handla bra basplagg som enkelt kan kombineras. Lär dig och följ sedan skötselråden på plaggen. Ett hållbart tips är att satsa på underkläder av hög kvalitet, eftersom de är närmast kroppen. Ytterplagg och festblåsa kan vara av billigare kvalitet. Särskilt festklänningen används inte så ofta och slits därför inte lika mycket som baskläderna du använder till vardags. 75. Rensa och röj Sälj eller ge bort kläder du inte längre använder! UFF, Röda korset, Kyrkans U-landshjälp, Frälsningsarmén, m.fl. organisationer använder intäkterna de får från sin försäljning till att hjälpa behövande i nöd. 76. Följer du trenden? Många säljer kläder, skor och saker av god kvalitet i olika trendiga second hand och vintage -affärer. Människor är i dag är villiga att betala för individuella och häftiga kläder och prylar. På vanliga loppmarknader kan du fynda samma saker, men till ett förmånligare pris. 77. Vädra klädesplagg Klädesplagg som inte används direkt mot kroppen, t.ex. ylletröjor, kavajer, ytterkläder behöver inte tvättas så ofta. Undvik tvätt om det går och vädra, skaka och borsta i stället efter användning. Att tvätta kläder belastar vår miljö. Alternativa val 78. Ge bort en tjänst som gåva Att glädja en vän med en gåva är alltid roligt! Erbjud din egen tid eller andras köptjänster som gåva framom att köpa onödiga prylar. Detta medför färre konsumtionsartiklar och minskad miljöbelastning. Att sitta barnvakt någon gång, erbjuda städhjälp eller gå och handla kan glädja en annan! Bemärkelsedagar kan vara betungande om man ensam har ansvar för allt och då är det en lycka om man kan hjälpas åt genom att t.ex. turvis bistå varandra med hjälp! 79. Köpstoppa en vecka, en månad eller t.o.m. ett år! Att köpstoppa är en rörelse som startade i San Fransisco, Kalifornien 2006 som motreaktion till den amerikanska konsumtionslivsstilen. Gruppen som kallar sig själv Compact strävar efter att gå ett steg vidare från återvinning, att minska mängden saker och avfall i hemmet samt att förenkla livet. Att köpstoppa innebär att man inte skaffar något nytt och att man försöker låna eller köpa det man behöver begagnat. Man får köpa mat, mediciner, hygienartiklar och underkläder. 80. Tjänstepool Att byta tjänster är en tradition som upplever ett uppsving! Om du klipper mitt hår så lappar jag dina byxor, eller kan du passa mina barn? Jag klipper gärna din gräsmatta. Lär vännen ett datorprogram och du kan bidra med hur man stickar en sockhäl, eller be grannen byta bildäck medan du tvättar hans fönster. När ett antal människor som är bra på olika saker bildar en tjänstepool kan man kontakta nätverket och få hjälp med sådant man behöver och betala med sin egen arbetsinsats. Utbyte av tjänster sparar också pengar. Om du först ska jobba ihop din lön genom att göra det du är bra på och sen betala skatt på lönen och av nettolönen betala för en tjänst så blir priset högt. Om du i stället betalar med en gentjänst behöver du inte jobba lika mycket och får mera fritid. Hushåll & återvinning 81. Gör om - gratis! Möblera om hemma rejält; byt rummens funktioner mm. Ni får ett helt nytt hem utan att det kostar något annat än er egen möda. På köpet blir det grundligt städat och förnyelsen belastar inte heller alls miljön. Höjer humöret! 82. Förnya och fräscha upp ditt hem Blomskott är en förgrening eller utväxt som du knipsar av så nära en växtstjälk att åtminstone några blad följer med. Placera skottet ljust i en genomskinlig burk med vatten och några mullkorn tills det bildar små rötter. Då kan du plantera det i en kruka. Vattna flitigt i början. Att utbyta skott är roligare än att köpa en färdig blomma i butiken. Du sparar då in en slant och en och annan planta, som i värsta fall transporteras till Norden från regnskogen eller något energikrävande växthus med kemikalieintensiv odling. Bästa tidpunkten är på våren, men metoden fungerar vanligtvis året om. 22 23

83. Återanvänd gamla förpackningar Återanvänd glasburkar, plastaskar med lock (från t.ex. surkål, smöraskar, grynost). De är lämpliga att förpacka matrester i. De är av hållbar plast som tål djupfrysning. Även mjölktetran går bra att förvara eller frysa ner mat i, t.ex. morotspurésoppa. 84. Kompostpåse Vik din egen kompostpåse av gamla dagstidningar. När du vikt din egen påse får du en gratis påse för kompostavfall och du slipper köpa tillverkade specialpåsar. Att sortera sitt avfall är också en hållbar insats för miljön. Förutom minskad mängd avfall sparar du ca 12 cent per påse, vilket blir ca 22 e per år om du tömmer kompostavfallet varannan dag. Att återanvända är det näst bästa efter att undvika konsumtion. 85. Olja in med tennissockor/strumpor Gamla tennissockor/ strumpor blir ett perfekt hjälpmedel när t.ex. utemöblemanget skall oljas in. Stick handen i en strumpa eller flera, doppa i eller häll på olja och gnid in i träytan. Relationer Relationer omfattar familj, släkt, vänner och olika nätverk som vi tillhör. Via dem upplever vi gemenskap, känner lycka och finner sammanhang. Att vara en del av ett nätverk är att ha tillgång till all den samlade kunskap och erfarenhet som nätverket besitter. Det handlar om att få kunskap av andra och ge av sin kunskap till andra. Tipsen nedan omfattar relationer människor emellan, men även relationen till dig själv. Om du tar hand om dig själv och mår bra avspeglar det sig på din omgivning, ditt hem, dina medmänniskor och miljön. Nätverk och gemenskap 86. Skaffa nätverk, bli martha! Bli martha! Gå med i en förening, tag kontakt med de lokala aktiva medlemmarna och engagera dig. I gruppen hittar du gemenskap, stöd och hjälp. 87. Tillsammans blir vi trendiga Tillsammans når man längre! Det lär behövas ca 300 människor för att skapa en ny trend, så om vi vill få en förändring till stånd i samhället bör vi samla våra krafter, dela med oss av våra erfarenheter och kunskaper och hålla ihop! 88. Fixa fest tillsammans Gör saker tillsammans, det är mycket roligare att rusta till trädgårdsfest och kräftskiva i roligt sällskap. Knytkalas lämpar sig för såväl gammal som ung. Du slipper stressa med alla förberedelser ensam och alla känner sig delaktiga och avslappnade redan i början av kvällen. 89. Återuppliva talkoandan Förena nytta med nöje och återuppliva talkoandan! Man kan ha väldigt roligt tillsammans medan man målar ett staket eller bygger på ett garage och sedan beundrar resultatet med en god drink i handen! 90. Ta med barnen i vardagssysslorna Gör maten tillsammans, städa, baka, tvätta som ett team. Tag med barnen ut i naturen och låt dem delta i trädgårdsarbetet. När man är tillsammans kan man diskutera aktuella ämnen och verkligen se och höra varandra. Barnen känner sig viktiga och får olika vardagsfärdigheter för livet. Inga fritidsproblem uppstår och familjen får tid för varandra, vilket är otroligt bra för gemenskapen. 24 25

91. Additionsstress När grannen är ute och springer känner du att också du vill springa, när vännen bakar bröd tycker du att också du borde baka och när systern är på spasemester tycker du att även du verkligen skulle behöva just det. Detta kallas additionsstress, statusstress eller jämförelsejakt och innebär att du medvetet eller omedvetet jämför dig med andra människor och mår dåligt av det. Det går att undvika additionsstress genom att vara medveten om fenomenet och våga välja sin egen väg. Må bra Vårdens möjligheter att ställa diagnoser och att bota svåra sjukdomar har aldrig varit så goda som nu. Men medan specialisterna har svar på specifika enskilda problem upplever många problem med det ospecifika, med helheter som inte längre fungerar. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att tre av fyra läkarbesök i västvärldens primärvård har att göra med stress eller livsstil. I det läget är det inte fler prover, fler remisser, mediciner eller behandlingar som behövs i första hand, utan hur du kan lära dig lyssna på din egen kropp, förstå dina egna behov och tillfredsställa dem. Må bra med motion 92. Använd kroppen Gå och rör på dig så ofta du kan. Varje steg räknas. Ta städning som motion eller lämna bilen och gå! Att minska transporterna är ett konkret bidrag till en hållbarare miljö. Pröva olika motionsformer tills du hittar en som gör dig glad och som du längtar till! Stretching, yoga och olika avslappningstimmar är i dag populära metoder att bli du med sin kropp och ta hand om sitt välbefinnande. 93. Upptäck din näromgivning! Att åka på upptäcktsfärd runt halva jordklotet kan vara jätteintressant, men också det är slöseri med naturresurser! Upptäck din näromgivning i all dess prakt, klättra upp på en kulle i skogen och studera mossan, promenera till obekanta stadsdelar och ta in nya intryck eller cykla till stranden med barnen för att kasta sten. Må bra med inre kraft 94. En sak i taget Vi kvinnor är ofta bra på att ha många bollar i luften samtidigt. Men att ständigt syssla med många saker samtidigt gör att energin lätt flyter ut och det känns som om ingenting blir riktigt färdigt. Öva dig i att göra en sak i taget på jobbet eller i hemsysslorna. Försök uträtta saker i långsammare takt, med omsorg och eftertanke. Målet är att känna att du har tid och att din kropp blir rofylld. 95. Var ärlig Ärlighet och äkthet är vägen till stillhet i sinnet. Om det i ditt liv finns sådant som ständigt stör dig, sök hjälp för att få det behandlat. Sträva också efter att förlåta, det ger sinnesro. 96. Viloplatser Många varvar i dag ner genom att gå i butiker, men hur skönt är det egentligen? Naturen eller kyrkan är utmärkta ställen för vila och kontemplation. Dit kan du söka dig när du vill och som den du är. 26 27

97. Var snäll med dig själv Lär dig vara nådig mot dig själv och din omgivning. Alltför hårda krav skapar press och tandagnissel. Alla gör misstag ibland och det är mänskligt. 98. Jag lugn och glad Använd tankens kraft, de styr din verklighet! För en del kan det fungera att upprepa för sig själv att jag är lugn och glad, och brådskan försvinner i ett nafs! Att blunda en stund och samtidigt le är ett annat beprövat sätt för att finna glädje i kroppen. Hitta ditt eget sätt att styra dina tankar. Mindre stress, mera lugn 99. Planera din vardag Jäktad gör man lätt onödiga misstag eller ogenomtänkta val som kan få tråkiga konsekvenser. Stanna upp och se över dina beslut och val i vardagen. Undvik morgonkaos genom att förbereda kvällen innan. Matinköpen underlättas om man på förhand skrivit en lista, städningen av att man plockar lite varje dag. 100. Stanna upp, ta en paus Ta en paus då och då. Både hjärnan och kroppen behöver vila för att fungera friktionsfritt. Ett effektivt sätt att stressa av och öka sin livsglädje är att ta en mikropaus. Den kan variera från en till fem minuter, och går ut på att man sitter stilla, placerar båda fötterna på golvet och sluter ögonen. Låt tankarna komma och gå, betrakta dem en stund och låt dem försvinna som moln som sakta seglar förbi på en sommarhimmel. 101. Ditt eget sätt Boka egentid i kalendern för bara dig själv. Stanna upp för en stund och tänk igenom vad du mår bra av satsa mera tid på det. Fundera också på vilka situationer i ditt liv som upplevs som jobbiga försök hitta strategier för att reda ut dem. 102. Gräv där du står Att gräva där du står är ett bra motto för att ta itu med saker som annars lätt skjuts upp i det oändliga. Hållbar livsstil är ett bra exempel. De flesta av oss väntar på att beslutsfattare, ledare och vetenskapsmän skall ge oss lösningar på problemen. Ändå har vi som medborgare och konsumenter tillsammans en stor potential att ändra på saker och ting genom våra val, vårt agerande och våra åsikter. Börja med att ta ett litet beslut åt gången! 103. Säg nej med gott samvete Att säga nej är inte en självisk handling. Att säga nej innebär att du säger ja till något du verkligen prioriterar. Om du har svårt att avgöra vad du prioriterar sov på saken, eller be att få återkomma. Detta visar att du tagit förslaget på allvar. Att säga nej är inte lätt om du är van att säga ja, men att lära sig säga nej är en viktig del av din utveckling mot en mer medveten livsstil. 104. Haka inte automatiskt på trender Världen globaliseras och förändras hela tiden. Vi lever i ett informationsflöde fyllt av snabba och motsägelsefulla processer, där trenderna växlar lika ofta som aktiekurserna på börsen. Att bara haka på trender skapar kaos och förvirring och ger upphov till tomhetskänslor när trenden ebbat ut. Tänk i stället självständigt och använd ditt sunda förnuft. Vad blir du glad och mår bra av, och vad behöver du egentligen? 105. Stäng av Stäng av onödiga ljudkällor. Medan TV:n, radion, datorn och telefonen vilar, vilar också du. Låt bli att kolla mejl varannan timme, det räcker bra med några timmars intervall. 106. Åtta minuter av ditt liv Att missa tåget eller stå i rusningstrafik är förargligt och frustrerande. Men det kan också vara skönt att få en lugn stund för sig själv. Dra andan, låt tankarna flyga och se dig omkring, utan krav och förväntningar! 28 29

Gör s jälv Människan har en inbyggd skaparlust. Så länge vi vet har människor uttryckt känslor och önskningar genom konsten. Att skapa med händerna är avkopplande, utvecklande och roligt. När du arbetar koncentrerat med händerna får den medvetna delen av din hjärna vila och koppla av. Här har vi samlat några exempel på hur du kan tillverka behändiga och roliga produkter av några plagg eller andra prylar du inte längre använder. Genom att återvinna minskar du mängden avfall och på köpet får du en ny, användbar och kär produkt! 107. Återbruk av ylletröja Krymp en ylletröja (80-100% ull) i tvättmaskin på 60 grader, tillsammans med annan tvätt. För att tillverka vantar behöver du först rita upp ett mönster genom att placera din hand på ett papper och rita av. Lägg mönsterdelarna på tröjan och klipp ut med 0,5 cm sömsmån. Dekorera framsidan med broderi, applikation eller nåltovning. Sy sömmarna. Vänd vantarna så att sömmarna blir på insidan. Fiffiga benvärmare tillverkar du bäst av en ylletröja med muddar. Klipp av ärmarna. Prova och brodera ett mönster och sy t.ex. langettstygn i övre kanten. Roliga monsterdjur kan du låta barnen rita. Överför teckningen till ett mönster, placera det på tröjan och klipp ut. Applicera, brodera, sy fast knappar och band. Sy ihop monsterdjuret och fyll med små klippta bitar av tröjan. 108. Återbruk av trikåtröja Baby- och barnmössa kan du tillverka av en gammal trikåtröja. Mät barnets huvudomkrets + 3 cm och mössans höjd + 3 cm. Rita mönstret och placera på tröjan och klipp ut i dubbelt tyg. Dekorera med applikation, tygtryck eller broderi. Sy mössans sidsömmar. En stor tröja blir liten. Rita av ett trikåtröjmönster i önskad barnstorlek. Placera mönstret på den stora tröjan och klipp ut. Dekorera med applikation, broderi eller tygtryck. Sy axelsöm, ärmsöm, sidsömmar. Sy i en trikåremsa i halsurringningen. 109. Återbruk av andra föremål Stämningsfull lykta kan du göra av en glasburk. WC papperhållare och vackra prydnader fixar du snabbt av en metallklädhängare. Slut ligen... 110. Inspirera, Samtala och Agera Har du inspirerats av ett bra tips för hållbar livsstil? Håll inte tipset för dig själv, dela med dig och inspirera andra. Goda nya idéer finns det ofta för litet av. Föreslå ett tema till diskussion för en mera hållbar livsstil för dina vänner, föräldramöten, föräldraträffar inom barnens hobbyverksamhet eller någon lokalpolitiker. Marthaförbundet har utarbetat ett temacirkelmaterial med lästips och inspiration för diskussioner, studiebesök, upplevelser, och vardagsexperiment. Kontakta Marthaförbundet för ditt eget exemplar. Källor: Medin, J, Alexanderson, K., 2000, s.113-114, s. 46 Savola, E., Koskinen-Ollonqvist, P., s. 10, s. 80-81 Nordenfelt, L., 1991, s. 4-5 Sivonen, K.11.11.2006 Rosengren, Å. 10.11.2006 Värlshälsoorganisationen WHO Wärnå, C. 10.11.2006 http://www.uri.edu/research/cprc/ttm/detailedoverview.htm http://www.uri.edu/research/cprc/ TTM/detailedoverview.htm http://www.umbc.edu/psyc/habits/ttmodel.html http://www.umbc.edu/psyc/habits/ttmodel.htm http://www.uri.edu/research/cprc/ttm/detailedoverview.htm http://www.uri.edu/research/cprc/ TTM/detailedoverview.htm) 30 31

32 FINLANDS SVENSKA MARTHAFÖRBUND Lönnrotsgatan 3 A 7, FI-00120 Helsingfors Tel. +358 9 696 2250 Fax. +358 9 680 1188 www.martha.fi