Vattendragsvandringar Bäcken från Hallångssjön
Bäcken från Hallångssjön Naturvärdesbedömning Bäcken från Hallångssjön är tydligt påverkad av fysiska ingrepp, men utgör trots ingreppen en värdefull naturmiljö med få motsvarigheter i länet. Värdet är främst knutet till bäckens två limniska nyckelbiotoper och dess fem potentiella limniska nyckelbiotoper som tillsammans utgör 6 respektive 12 procent av vattendragets längd. Här finns bland annat en meandrande sträcka och ett kvillområde. Dessutom finns ett blockrikt område där fåran är upp till 20 meter bred och vattnet ställvis nästan helt försvinner mellan blocken. Naturtypen är ovanlig och finns bara på ett fåtal platser i länet. Vattendraget hyser också en värdefull vattenvegetation med förekomst av bland annat kransalger och någon av de två sällsynta kolonibildande cyanobakterierna näcköra eller stenvårta. Bäcken hyser elritsa och sannolikt även utter. Vattendraget är av regionalt värde för naturvården. Orientering Bäcken från Hallångssjön ligger omkring en mil öster om Ödeshög. Vattendraget saknar namn på lantmäteriets kartor, men kallas här bäcken från Hallångssjön. Bäcken rinner norr- och österut från Hallångssjön till Fjättmunn. Längden är 7,0 kilometer och fallhöjden 24 meter. Av detta är 3,5 meter indämt i en damm vid Stengärdstorp i nedre delen av bäcken. Bäcken är biotopkarterad i sin helhet (Gustafsson 2005). Naturvärdesobjektet omfattar hela vattendraget. Vattendragsbeskrivning Bäckens lopp är mestadels rakt till ringlande, men det finns även några meandrande sträckor. Merparten är välskuggad och kantas omväxlande av al, björk och gran, men ställvis förekommer även en hel del videbuskar, asp, ask och tall kring bäcken. Partier med naturligt sämre skuggning finns på flera platser. Detta hänger i allmänhet samman med att näromgivningarna består av öppna till halvöppna våtmarker eller att bäcken är så bred att omgivande träd och buskar inte förmår skugga vattnet. Död ved i vattnet finns bara i ringa omfattning. Vattendragsbredden varierar från någon halvmeter upp till 20 meter, men är vanligtvis mellan 2 och 6 meter. Vattendjup är mestadels en till fyra decimeter. Den indämda Kvarndammen, som ligger en kilometer upp efter bäcken, avviker och är närmare 100 meter bred och djupare än övriga delar. Vattenmiljön utgörs till största delen av lugnflytande partier som domine-
rar inom 77 procent av vattendraget. Svagt strömmande och strömmande vatten dominerar inom 10 respektive 23 procent. Dessutom finns det flera kortare forsar i bäcken. Botten utgörs till största delen av findetritius som dominerar inom 64 procent av bäcken. Resterande delar domineras främst av sten och block. Sand, grus och grovdetritius förekommer på många håll, men oftast i mindre omfattning. I bäckens övre kilometer finns dessutom flera kortare hällpartier. I bäcken finns två limniska nyckelbiotoper och fem potentiella limniska nyckelbiotoper som tillsammans utgör 6 respektive 12 procent av vattendragets längd. Längst ner, närmast utloppet i Fjättmunn, finns en 450 meter lång potentiell limnisk nyckelbiotop. Bäcken har här ett lugnflytande, meandrar lopp över en våtmark. Näromgivningarna är varierande med såväl öppna starrmader som mer slutna partier med viden och al. Nästa potentiella limniska nyckelbiotop omfattar en 170 meter lång sträcka ett kort stycke uppströms den indämda Kvarndammen. Bäcken rinner här genom en lövsumpskog och karaktäriseras av lugnflytande partier, som i stora stycken är blockdominerade. I de översta delarna finns en ström med sand, grus, sten och block och riklig förekomst av kransalger. Området bär få spår av fysiska ingrepp i vattenmiljön, men nivån i de lugnflytande delarna kan eventuellt vara påverkad av rensningar inom den 60 meter långa sträckan ner mot Kvarndammen. I bäckens centrala delar, 2,7 kilometer nedströms utloppet ur Hallångssjön, återfinns den nedersta limniska nyckelbiotopen. Området är 70 meter långt och utgörs av en varierad, blockdominerad ström där vattnet breddar ut sig. Vid sidan av huvudfåran finns flera sidofåror som är vattenförande vid höga flöden. Området utgör en mycket värdefull strömvattenmiljö
och är mer eller mindre fysiskt opåverkat. Omedelbart uppströms ansluter en 50 meter lång potentiell limnisk nyckelbiotop av likartad blockrik kvillkaraktär. Detta område är dock påverkat av rensningar kring den gamla kvarnmiljön som finns här. Ingreppen gör att flödet samlas i huvudfåran istället för att fördelas ut i sidofårorna. Eventuellt kan ingreppen även vara anledningen till att sidofårorna i den limniska nyckelbiotopen går torra vid normala flöden. Trots rensningarna hyser området höga värden kopplade till den heterogena och blockrika strömvattenmiljön och har dessutom en god restaureringspotential. Den översta limniska nyckelbiotopen är 320 meter lång och ligger 0,6 till 0,9 kilometer nedströms utloppet ur Hallångssjön. Här rinner bäcken genom blockrik terräng. Här och var breddar fåran ut och blir upp till 20 meter bred och på flera platser försvinner vattnet nästan helt mellan de stora blocken. Naturtypen är ovanlig och finns bara på ett fåtal platser i länet. Vattnet är mestadels svagt strömmande till strömmande, men i de övre delarna finns även ett lugnflytande parti med findetritiusbotten och frodig flytbladsvegetation. Smärre spår efter rensningar kan skönjas inom en kort sträcka drygt 100 meter upp i området, men ingreppen har ingen avgörande betydelse för områdets fysiska struktur. Direkt uppströms ansluter en potentiell limnisk nyckelbiotop där bäcken delar sig i två fåror. Fårornas sammanlagda längd är 90 meter. Området har tidigare varit av likartad karaktär som sträckan nedströms, men är påverkat av rensningar kring den kvarn eller såg som tidigare fanns här. Vid karteringen gick lite drygt hälften av flödet genom den västra fåran. Längst upp i den östra fåran finns resterna efter en gammal stendamm. Stenskodda stränder finns i båda fårorna. Trots ingreppen har området kvar betydande naturliga kvalitéer knutna till den blockrika, strömmande
till forsande miljön. Den översta potentiella limniska nyckelbiotopen ligger cirka 200 meter nedströms utloppet ur Hallångssjön. Området är rensat, men har tidigare liknat de breda och blockrika delarna inom den övre limniska nyckelbiotopen. Större delen av flödet rinner nu i en rensad kanal i mitten av den gamla fåran. En mindre del av vattnet rinner dock fortfarande i de blockrika delarna utanför kanalen och här och var finns även små sidofåror som tidvis är vattenförande. Växter & Djur Vid karteringen dominerades vattenvegetationen av gul och vit näckros. Partier med högre vattenhastighet och grövre bottenmaterial avvek och dominerades av näckmossa. Andra ställvis vanliga arter var vattenklöver, sjöfräken, bladvass, fintrådiga grönalger, rödalger av släktet strömtrådar samt kransalger av släktet slinken. Dessutom noterades sjöranunkel, stor igelknopp, säv, mannagräs, gäddnate, svalting, löktåg, starr, gräsnate samt rödalger av släktet pärlbandsalger. Därtill hittades även någon av de två sällsynta kolonibildande cyanobakteriearterna näcköra eller stenvårta (Nostoc parmelioides eller verrucosum). Elritsa observerades vid karteringen. Utter förekommer i Lillån (Bisther 2000) vilket innebär att arten sannolikt även förekommer i bäcken från Hallångssjön. Påverkan Betydande delar av bäcken är fysiskt påverkad. Ingreppen hänger främst samman med de rensningar och kanaliseringar som utförts, men vattendraget har även nyttjats för kraftproduktion vid några kvarnar och sågar. 49 procent av bäcken är omgrävd och ytterligare 15 procent rensad. Merparten av de rensade delarna har bedömts vara kraftigt påverkade. Störst rensningsingrepp har gjorts i området mellan Givetorp och Sandkulla made 2,2 till 6,1 kilometer uppströms utloppet i Fjättmunn. Ingreppen längst upp i bäcken har lett till en sänkning av Hallångssjöns nivå. Söder om Stengårdstorp knappt en kilometer uppströms Fjättmunn finns även en stendamm vid en före detta kvarn och såg. Dammen utgör ett definitivt vandringshinder och dämmer in omkring 300 meter av bäcken i den så kallade Kvarndammen. Bibehållande av värden Alla åtgärder som kan skada områdets naturvärden bör undvikas. Biotopvård bör utföras inom rensade delar av bäcken, men delarna i och i anslutning till de potentiella limniska nyckelbiotoperna bör prioriteras. Död ved bör bli betydligt vanligare i vattnet. Bäckens vandringshinder bör åtgärdas. Kunskapen om bäckens biologi bör öka. Fisk och bottenfauna är prioriterat.
Viktigt att tänka på vid arbete nära vattenmiljöer Visa extra hänsyn om närmiljön är starkt lutande har finkorniga jordarter är fuktig eller blöt innehåller värdefulla kulturelement Visa extra hänsyn om vattendraget är smalt (är mindre än 6 meter) är grunt har klart vatten hyser känsliga arter (till exempel öring, flodpärlmussla) har höga naturvärden har många/stor andel nyckelbiotoper
Information från VISS Mer information om Bäcken från Hallångssjön finns i databasen VISS (VattenInformationsSystemSverige). I VISS finns information om alla större sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten, både med avseende på status (hur de mår) men också på deras geografiska positioner (läge). VISS är ett verktyg som används i vattenförvaltningen vars arbete grundas på EU:s Ramdirektiv för vatten (ofta kallat vattendirektivet) och det svenska införlivandet av direktivet i Miljöbalken. Vattendirektivet är en gemensam satsning inom vattenmiljöområdet för att Europas vatten senast 2015, ska uppnå god status, och att vattnets kvalitet inte heller får försämras. För att uppnå god vattenkvalitet i Sveriges vattenmiljöer pågår nu ett omfattande åtgärdsarbete. För att konkretisera åtgärdsarbetet och underlätta ett regionalt och lokalt samarbete i vattenfrågor har det utifrån mindre avrinningsområden (delavrinningsområden) bildats lokala samverkansforum kallade vattenråd. ska var så bra att den utgör en god livsmiljö för de djur och växter som lever där. En god kemisk status innebär att halter av vissa farliga ämnen inte överstigs. Under 2012 kommer statusklassningarna att omarbetas med hjälp av ny kunskap som tillkommit. Den ekologiska statusen på Bäcken från Hallångssjön bedöms som god. Även den kemiska statusen av bäcken bedöms som god. Miljöproblem Bäcken från Hallångssjön bedöms inte ha problem med försurning eller övergödning. Om man bortser från kvicksilverhalterna som är höga i de flesta av regionens sjöar och vattendrag så bedöms Bäcken från Hallångssjön inte ha problem med miljögifter. Referenser Bisther, M. 2000: Utterinventering i Östergötland 1999. Underlagsmaterial. Gustafsson, P. 2005: Biotopkarteringsdata 2005-07-13 till 14 samt 28. Statusklassning En god ekologisk status innebär att vattnets växt- och djurliv, samt att de fysikalisk-kemiska förhållandena i vattnet inte avviker för mycket från opåverkade förhållanden. Vattenkvaliteten
Denna broschyr har tagits fram inom projektet Vattendragsvandringar längs värdefulla vattendrag i Östergötland. Länsstyrelsen har beviljats projektstöd för kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammet från Skogsstyrelsen för projektet. Under 2011 och 2012 kommer Länsstyrelsen att genomföra 20 vattendragsvandringar. Projektet riktar sig till markägare och andra aktiva och intresserade av vattendrag och deras biologi. Det övergripande syftet med projektet är att informera om och öka intresset för de värden som finns i våra vattendrag, och behovet av att ta hänsyn till dessa. Bakgrunden till projektet är bl.a. miljömålsarbetet där vi inom målet Levande sjöar och vattendrag har pekat ut värdefulla vattendrag. Målsättningen är att bevara dessa så att även kommande generationer får njuta av friska vattendrag med rent vatten och gott om fisk och smådjur. Mer information om projektet finns på vår hemsida: www.lansstyrelsen. se/ostergotland. Gå in under djur och natur - skyddad natur - projekt. Du kan även finna mer information om många sjöar och vattendrag på hemsidan för VISS (Vatten Informations System Sverige): www.viss.lst.se. För mer information Kontakta gärna Länsstyrelsen i Östergötland E-post: ostergotland@lansstyrelsen.se Telefon: 013-19 60 00 Postadress: 581 86 Linköping Besöksadress: Östgötagatan 3