Att använda andras arbete

Relevanta dokument
Hur man använder källor. och undviker plagiering i vetenskapliga arbeten

Hur man använder källor. och undviker plagiering i vetenskapliga arbeten

Att citera och referera

Seminarium: Att skriva en akademisk uppsats. LT200X Stefan Stenbom

AKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT

Fusk och plagiat inom vetenskap och kursarbeten

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson

Referenser med SLUs Harvardsystem i Sharelatex - användning av Zotero och Biblatex

VARFÖR LÄR VI OSS DETTA?

Rapportskrivning. Innehållsförteckning, källhänvisning, referenssystem, sidnumrering

Version X6 Fler tips

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Introduktionsseminarium ht18

Hur man använder källor. och undviker plagiering i vetenskapliga arbeten

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

Introduktionsseminarium vt17

Källuppgifter i fysik FAFA55

Akademisk hederlighet. om att hantera kunskap skapad av andra och att visa egen kunskap med tillåtna metoder

Introduktionsseminarium vt18

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

Välkommen till kursen Flerspråkig utveckling, litteracitet och lärande

(Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet)

Introduktionsseminarium för examensarbete, del 2

Akademisk hederlighet. Akademisk hederlighet / Anna Wiberg / HT17

MINIMIKRAV VID RAPPORTSKRIVNING

Plagiatpolicy för den medicinska fakulteten

Halmstad HT-13. Allt bör göras så enkelt som möjligt, men inte enklare. ~ Albert Einstein

Framsida På framsidan finns:

Introduktionsseminarium för examensarbete, del 2

Välkommen till kursen Pedagogik i mångfaldsperspektiv!

Mall för uppsatsskrivning

EndNote X8. Bygg ditt eget referensbibliotek. - där du samlar referenser från olika databaser på ett och samma ställe

Föreläsning 3: Formalia: Hur skall uppsatsen se ut

EndNote X8. Bygg ditt eget referensbibliotek

Sökning, källkritik och referenshantering EITA LINA AHLGREN & OLA HEDBÄCK

Skrivguide. Tillhör:

Återkoppling på referenshantering och informationssökning. Lotta Janson Lotta Mathiesen

Introduktionsseminarium 19 januari Hjälpmedel Skapa referenser Urvalsmetoder Plagiering

Uppsatsskrivandets ABC

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

En liten guide till akademiskt skrivande. En liten guide till akademiskt skrivande

Skrivstöd inför hemtentamen. i Socialt arbete/socionomprogrammet

Litteratursökning och referenser. Agenda. Vetenskapliga artiklar (granskade) Ej vetenskapligt granskade källor.

Akademisk hederlighet. om a hantera kunskap skapad av andra och a visa egen kunskap med llåtna metoder

Introduktion till informationssökning. Lotta Janson Lotta Mathiesen

Söka, värdera, referera

Referenshanteringsprogrammet

RIKTLINJER FÖR FORMALIA VID SKRIFTLIGA STUDIEUPPGIFTER

KARLSTADS UNIVERSITETSBIBLIOTEK

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Centre for Research Ethics & Bioethics

Referenshantering med Zotero 1

KN - Seminarium. Konkreta krav. Kort om kursen. Grov tidtabell HT Kurskod: 6511 Ämnesstudier, 3 sv (5 sp)

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se

Harvardmetoden. en liten lathund

Här nedan finns förslag på två olika sätt hur tryckta och otryckta källor kan anges i löptexten.

EndNote X8. Bygg ditt eget referensbibliotek

Att skriva vetenskapligt - uppsatsintroduktion

Referenshantering med Zotero Introduktion

Informationssökning inför uppsatsen

Att skriva källförteckning

Lathund till PEP. AND: begränsar sökningen, båda sökorden måste förekomma i samma referens, t.ex. infantile AND sexuality

Källförteckningar för gymnasieskolan

Övning 2. onsdag 21 mars 12

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Modevetenskap II. Vetenskapligt skrivande, 7,5 hp, VT-16 Kursbeskrivning och Litteraturlista. Kursansvarig: Louise Wallenberg

När man använder någon annans text

Arbeta med Selected Works en lathund

Akademisk hederlighet. Termin 9 Anna Wiberg

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Att skriva en vetenskaplig rapport

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

LaTeX. Grunderna till dokumentsystemet LaTeX. Eric Elfving Institutionen för Datavetenskap (IDA)

Karlstads universitetsbibliotek

STEG 1 Samla referenser till ditt EndNote-bibliotek

Frågor och svar om tekniska rapporter

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik

Studiehandledning: Didaktiska perspektiv på lärande, 7,5 hp

Att skriva en vetenskaplig rapport

Projektplan. Struktur och Tidsplan. Anna Svärd

FORMALIA EXAMENSARBETE

Att använda källorna rätt och undvika att plagiera. Matnyttig måndag, 21/ Helen Hed Bibliotekarie Umeå universitetsbibliotek

Word-guide Introduktion

Mälardalens högskola

Referenser enligt Harvardsystemet. en introduktion. Version 2.1, 2016 Biblioteket & Studieverkstan

Om uppsatsmallen vid GIH

Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10

Huvudrubrik titel kan vara på flera rader

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Ephorus. Denna manual beskriver Ephorus som är Högskolan Dalarnas plagiatkontrollsystem.

Guide för referenshantering

Noter och referenser - Oxfordsystemet

Källkritisk tänkande i den digitala världen. Ulf Jämterud

Källor och källhantering enligt Harvardsystemet

Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport. Titel. Titeln får inte vara för lång, högst fem ord.

Transkript:

Att använda andras arbete Björn Victor Nullum est iam dictum quod non dictum sit prius. (Ingenting sägs som inte sagts förut) Terentius (ca 195-158 f.kr.), Eunucken

Gör inte allt själv! Visa att du har koll på läget: Bygg vidare på andras arbete! Relatera till vad andra gjort visar att ditt arbete är genomtänkt Visa vad DU gjort (och vad andra) Referera till källorna!

Var fick du det ifrån? Anteckna medan du läser: skriv upp precisa referenser/källor minst titel, författare, sida/avsnitt kom ihåg var du fick idéer/fakta/etc från! underlättar förståelse, användning, vidareutveckling

Källor Böcker: ibland gamla, men nästan alltid granskade Tidskrifter: nästan alltid granskade, ofta mer tekniska/precisa/svårlästa Företagsmaterial: ta med mycket salt, använd alltid fler källor Nätet

Nätet som källa Litteraturdatabaser: se Länk i SP (Ämnesguide) Sånt du hittar själv: kolla alltid syfte: kommerisellt? akademiskt? aktualitet? finns en författare? hur pålitlig? finns referenser i artikeln (t.ex. Wikipedia)? Läs dem också! Referera till dem istället! copyright är infon användbar? (t.ex. bilder)

xkcd.com/978

Glömde du referera? Följder av att inte referera: mindre trovärdigt mindre kontext att gå vidare till om man vill veta mera mindre kredd för den som slitit risk för plagiat/fusk-anklagelser!

Vad är plagiat? Diskutera! Att lämna in någon annans arbete som sitt eget att använda andras idéer, material, text, bilder utan att redovisa att det är andras avsiktligt eller inte!

När är det plagiat? Original: Niva (2003) Life history strategies in Linnaea borealis, Doktorsavhandling, UU Ungefär 70 % av alla växtarter i den tempererade zonen tillväxer mer eller mindre klonalt (Salisbury 1942). Klonalt växande arter dominerar även i krävande miljöer som t.ex. Arktis och Subarktis (Callaghan et al. 1992, Oborny and Bartha 1995, Jónsdóttir et al. 1996). Eftersom dessa växtarter helt dominerar vissa miljöer är det viktigt att vi förstår de processer som påverkar deras tillväxt. Många ogräs och mycket av nötkreaturens foder är klonala. Det är alltså ur ekologisk och ekonomisk synvinkel viktigt att vi ökar vår kunskap om de klonala växterna (van Groenendael and de Kroon 1990). Kloning är ett vanligt fenomen i växtriket, t.ex. är tio av elva kärlväxtgrupper kapabla att föröka sig vegetativt. Vegetativ förökning finns också hos lavar, svamp och några djurgrupper. Den förenande egenskapen för alla typer av växtklonalitet är asexuell vegetativ produktion av avkomma som är genetiskt identiska med varandra och med moderplantan. Exempel 1: Plagiat? Ungefär 70 % av växtarterna i den tempererade zonen växer klonalt. Dessa växter dominerar även i Arktis och Subarktis. Eftersom klonalt växande arter dominerar i så många områden är det viktigt att vi lär oss mer om dem. Dessa arter är också ekonomiskt viktiga i bl.a. jordbruket. Kloning är vanligt hos växter, över 90% av kärlväxtklasserna kan föröka sig vegetativt, det finns även hos lavar, svampar och några djurgrupper. Det alla klonala växter har gemensamt är att de kan asexuellt vegetativt producera genetiskt identisk avkomma. Exempel från Hur man använder källor och undviker plagiering i vetenskapliga arbeten, Niva, Lindström, Carlsson 2008, IBG Klart plagiat!

När är det plagiat? Original: Niva (2003) Life history strategies in Linnaea borealis, Doktorsavhandling, UU Ungefär 70 % av alla växtarter i den tempererade zonen tillväxer mer eller mindre klonalt (Salisbury 1942). Klonalt växande arter dominerar även i krävande miljöer som t.ex. Arktis och Subarktis (Callaghan et al. 1992, Oborny and Bartha 1995, Jónsdóttir et al. 1996). Eftersom dessa växtarter helt dominerar vissa miljöer är det viktigt att vi förstår de processer som påverkar deras tillväxt. Många ogräs och mycket av nötkreaturens foder är klonala. Det är alltså ur ekologisk och ekonomisk synvinkel viktigt att vi ökar vår kunskap om de klonala växterna (van Groenendael and de Kroon 1990). Kloning är ett vanligt fenomen i växtriket, t.ex. är tio av elva kärlväxtgrupper kapabla att föröka sig vegetativt. Vegetativ förökning finns också hos lavar, svamp och några djurgrupper. Den förenande egenskapen för alla typer av växtklonalitet är asexuell vegetativ produktion av avkomma som är genetiskt identiska med varandra och med moderplantan. Exempel 2: Plagiat? Ungefär 70 % av växtarterna i den tempererade zonen tillväxer klonalt (Niva 2003). Dessa växter dominerar även i Arktis och Subarktis. Eftersom klonalt växande arter dominerar i så många områden är det viktigt att vi lär oss mer om dem. Dessa arter är också ekonomiskt viktiga i bl.a. jordbruket. Kloning är vanligt hos växter, över 90% av kärlväxtklasserna kan föröka sig vegetativt, det finns även hos lavar, svampar och några djurgrupper. Det finns även hos lavar, svampar och några djurgrupper. Det alla klonala växter har gemensamt är att de kan asexuellt och vegetativt, producera genetiskt identisk avkomma. Ändå plagiat!

När är det plagiat? Original: Niva (2003) Life history strategies in Linnaea borealis, Doktorsavhandling, UU Ungefär 70 % av alla växtarter i den tempererade zonen tillväxer mer eller mindre klonalt (Salisbury 1942). Klonalt växande arter dominerar även i krävande miljöer som t.ex. Arktis och Subarktis (Callaghan et al. 1992, Oborny and Bartha 1995, Jónsdóttir et al. 1996). Eftersom dessa växtarter helt dominerar vissa miljöer är det viktigt att vi förstår de processer som påverkar deras tillväxt. Många ogräs och mycket av nötkreaturens foder är klonala. Det är alltså ur ekologisk och ekonomisk synvinkel viktigt att vi ökar vår kunskap om de klonala växterna (van Groenendael and de Kroon 1990). Kloning är ett vanligt fenomen i växtriket, t.ex. är tio av elva kärlväxtgrupper kapabla att föröka sig vegetativt. Vegetativ förökning finns också hos lavar, svamp och några djurgrupper. Den förenande egenskapen för alla typer av växtklonalitet är asexuell vegetativ produktion av avkomma som är genetiskt identiska med varandra och med moderplantan. Exempel 3: Plagiat? Det är viktigt att kunskapen om klonalt växande arter ökar, både ur ekologisk och ur ekonomisk synvinkel. Niva (2003) skriver i sin doktorsavhandling Ungefär 70 % av alla växtarter i den tempererade zonen tillväxer mer eller mindre klonalt. Klonalt växande arter dominerar även i krävande miljöer som t.ex. Arktis och Subarktis. Eftersom dessa växtarter helt dominerar vissa miljöer är det viktigt att vi förstår de processer som påverkar deras tillväxt. Många ogräs och mycket av nötkreaturens foder är klonala. Det är alltså ur ekologisk och ekonomisk synvinkel viktigt att vi ökar vår kunskap om de klonala växterna. Kloning är ett vanligt fenomen i växtriket, t.ex. är tio av elva kärlväxtgrupper kapabla att föröka sig vegetativt. Vegetativ förökning finns också hos lavar, svamp och några djurgrupper. Den förenande egenskapen för alla typer av växtklonalitet är asexuell vegetativ produktionen av av- komma som är genetiskt identiska med varandra och med moderplantan. Inte plagiat, men ingen reflektion, förståelse, kreativitet

När är det plagiat? Original: Niva (2003) Life history strategies in Linnaea borealis, Doktorsavhandling, UU Ungefär 70 % av alla växtarter i den tempererade zonen tillväxer mer eller mindre klonalt (Salisbury 1942). Klonalt växande arter dominerar även i krävande miljöer som t.ex. Arktis och Subarktis (Callaghan et al. 1992, Oborny and Bartha 1995, Jónsdóttir et al. 1996). Eftersom dessa växtarter helt dominerar vissa miljöer är det viktigt att vi förstår de processer som påverkar deras tillväxt. Många ogräs och mycket av nötkreaturens foder är klonala. Det är alltså ur ekologisk och ekonomisk synvinkel viktigt att vi ökar vår kunskap om de klonala växterna (van Groenendael and de Kroon 1990). Kloning är ett vanligt fenomen i växtriket, t.ex. är tio av elva kärlväxtgrupper kapabla att föröka sig vegetativt. Vegetativ förökning finns också hos lavar, svamp och några djurgrupper. Den förenande egenskapen för alla typer av växtklonalitet är asexuell vegetativ produktion av avkomma som är genetiskt identiska med varandra och med moderplantan. Exempel 4: Plagiat? Kloning är ett vanligt fenomen framförallt hos svampar och växter men förekommer också hos djur. Avkomma från klonala organismer är genetiskt identisk med moder individen (Niva 2003, Campbell & Reece 2005). I de flesta miljöer har klonala växter stor betydelse för olika samhälls- och ekosystemprocesser (Oborny & Bartha 1995). Störst betydelse har de i kalla, våta och mörka miljöer (Klimeš m.fl. 1997), men de är även viktiga på våra betesmarker. Alltså, det är väldigt viktigt att vi förstår hur de klonala växterna fungerar (Niva 2003, Tolvanen m.fl. 2004). Helt OK!

Men vem kollar? Urkund: automatiserat system mot plagiering jämför med Internet, publicerat, och andras studentmaterial Räkna med att dina rapporter & uppsatser skickas till Urkund Läs mer på www.urkund.se

Vad händer? Indikation om plagiat (ex Urkund) [Efter Niva, Lindström, Carlsson 2008] Lärare: är det plagiat? Ja Studenten underkänns Studierektor: är det avsiktligt? Kanske UUs disciplinnämnd behandlar ärendet Nej Nej OK ingen åtgärd Info till studenten: vad gjorde du fel? Ny version begärs in. Kan leda till varning eller avstängning

Samarbete är bra! Samarbete är inte automatiskt fusk! Samarbete och diskussion är ett bra sätt att lära sig MEN arbetet du lämnar in ska vara DITT arbete, och står någon annans namn på ska det också vara DERAS Osäker? Fråga!

När ska man referera? Var går gränsen mellan allmän kunskap (g 9,81) och saker man behöver referera? Diskutera! Beror (delvis) på målgrupp, ålder etc. Hellre för många referenser än för få!

Hur skriver man referenser? Flera standarder finns se kursboken 8.5 Hur skriver man i texten, när man refererar? Hur skriver man i referenslistan (källförteckningen)? Syfte 1: Man ska hitta referensen i listan Syfte 2: Man ska förstå vad som refereras Syfte 3: Man ska kunna hitta referensen i verkligheten

Vancouver-stil I texten: [42] eller (42) numrera i förekomst- eller (hellre) alfabetisk författarordning I referenslistan: [42] Leslie Lamport, LaTeX: A Document Preparation System, Addison-Wesley 1986 BibTeX: \bibliographystyle{plain} eller {unsrt}

Harvard-stil I texten: (Lamport 1986) (författare årtal) eller t.ex. enligt Lamport (1986) I referenslistan: Lamport, Leslie (1986) LaTeX: A Document Preparation System, Addison-Wesley BibTeX: \usepackage{natbib} + \bibliographystyle{plainnat} + \citex-kommandon, för olika X

Andra stilar Nyckelordsbaserad, typ [Lam86] kombination av Harvard och Vancouver (författare+år men kompakt) BibTeX: \bibliographystyle{alpha} Oxford 42 (mindre vanligt i vår bransch) referensen i en fotnot på sidan OCH i referenslistan Använd INTE (på denna kurs)!

Webbreferenser Webbreferenser: typiskt instabila orefererade ogranskade, men ibland användbara ange författare, titel, URL, och datumstämpel när den användes och var tillgänglig Berners-Lee, Tim, Cool URIs don't change, http:// www.w3.org/provider/style/uri.html, 1998, tillgänglig 12 sep 2010. LaTeX: \usepackage{url}, \url{http://...}

Ett gott råd Använd LaTeX och BibTeX: räcker med \cite{artikelx} + rätt BibTeX-entries, resten automagiskt Använd plain eller alpha

Att skriva referenser Syfte 1: Man ska hitta referensen i listan Syfte 2: Man ska förstå vad som refereras Syfte 3: Man ska hitta referensen i verkligheten

1. Hitta i listan Sortera referenslistan på nyckeln: Gör så! nummer (Vancouver), författarnamn (Harvard), nyckel ( Lam86 ) Alternativ: lista referenserna i den Gör INTE så! ordning de refereras svårare att t.ex. se om man refererar en viss artikel/ författare

2. Förstå referensen Ge info för att förstå vad som refereras (utan att leta rätt på ett ex) indikera förtroendet Även för webbreferenser - så mycket det går! författare, titel, år, förlag/motsv Ska framgå hur referensen publicerats (i tidskrift/konferens/rapport/webb) ofta implicit ( Journal of X, Proceedings of Y, Tech report N )

3. Hitta referensen Ge tillräckligt med info för att hitta referensen förlag, företag, år, volym/nummer, sidangivelse webbadress (räcker inte med BARA detta!)

Hur skriver man referenser? Kursbokens 8.5 beskriver LÄS I BOKEN!! olika sätt att formulera referensen när man ska citera ordagrannt hur man refererar indirekt dessutom hur man skriver referenslistan men använd ett verktyg som gör det automatiskt!

Att formulera referensen It is often said that computing is an art not a science (Smith and Jones, 2009: 20). It is often said that computing is an art not a science. This was first suggested by Smith and Jones (2009: 20) who justified their proposition by... Smith and Jones (2009: 20) state that computing has much more in common with the finer things in life, like art, than science or engineering. [Dawson kap 8.5]

eller i Vancouver-stil Men vad säger Smith & Jones förresten? It is often said that computing is an art not a science [42, page 20]. It is often said that computing is an art not a science. This was first suggested by Smith and Jones [42, page 20] who justified their proposition by... Smith and Jones [42, page 20] state that computing has much more in common with the finer things in life, like art, than science or engineering. [efter Dawson kap 8.5]

Hur läser man referensen? Skriv meningen så att den går att läsa utan att uttala själva referensen i Harvard kan Smith uttalas: i boken av Smith (2001) Uttalas inte i litteraturen (Smith 2011) Uttalas inte i Vancouver uttalas inte referensen [42] utan Smith skrivs ut vid behov i boken av Smith [42].

När citera ordagrant? Enligt Cornford och Smithson: när originalet har formulerat något tydligare, elegantare eller mer koncist än vad du kan när man behöver visa att det var en viss författare som skrev orden när det inte går att formulera om För många direkta citat sänker intrycket, självständigheten, auktoriteten dito för långa citat!

Citat vs referat Direkta citat sänkt intryck Bättre: omformulera/tolka själv vad man förstår av originalet Översättning omformulering räcker inte att översätta, måste också tolka! Översätt inte själv poesi, litteratur, berömda citat hitta en proffsöversättning!

Verktyg: ordbehandlare Fria ordbehandlare: t.ex. OpenOffice (Windows, Mac, Linux etc), NeoOffice (Mac) referenshantering: inbyggt, eller t.ex. Bibus (http://bibus-biblio.sourceforge.net), Zotero (http://www.zotero.org/) MS Word: BibWord (bibword.codeplex.com)

Verktyg: textbehandlare Se länkar i Studentportalen! Textbehandlare: L A TEX (alla OS) referenshantering: BibTEX Använd t.ex. Emacs för textredigering Markera rubriker, emfas, referenser \section{rubrik} \emph{verkligen} se \cite{lamport:latex} Rubrik verkligen se [Lam86] Inte WYSIWYG, men enklare, och snyggare resultat! Programmerbar!

Varför referera Följder av att referera: mer trovärdigt (spec med aktuella referenser) mer kontext att gå vidare till om man vill veta mera mer kredd för den som slitit mindre risk för plagiat/fuskanklagelser!

Stoffsamling, sortering Läs med ett syfte: vet varför du läser Läs effektivt: inte som skönlitteratur Läs interaktivt: för anteckningar, rita bilder/diagram som stöd Läs kritiskt: utvärdera, reflektera

Var fick du det ifrån? Anteckna medan du läser: skriv upp precisa referenser/källor minst titel, författare, sida/avsnitt kom ihåg var du fick idéer/fakta/etc från! underlättar förståelse, användning, vidareutveckling

Läs! Dawson: 8.5 (Referencing material and avoiding plagiarism) Plagiathandböcker från IBG från Urkund LaTeX-info Se länkar i Studentportalen!