TRIVSEL I BIOGASREAKTORN BIOGASPRODUKTION OCH FORSKNING

Relevanta dokument
OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

Samrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Effek%vare biogasproduk%on

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Simulering av biogasprocesser

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

Rötning Viktiga parametrar

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Mikrobiologisk kunskap

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten Peter Larsson ver 2

BMP-test Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

Var produceras biogas?

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas Research Center

Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar

Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur

Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström

Analys av bakteriesammansättning i dricksvattenledningsnät i Sydvattens distributionsområde

Jordbruk, biogas och klimat

Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?

Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips!

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

... till tillämpning

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm,

Modellering och simulering av rötningsprocesser

Biogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet

Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning. VA-teknik

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Biogas från tång och gräsklipp

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Pilottest av mikrobiell nedbrytning

Passiv gödselseparering

Fiskeby Board AB tar återvinning ett steg längre

Minican resultatöversikt juni 2011

IWA 12 th world congress on. Guadalajara, Mexico. Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU

Pilottest av mikrobiell nedbrytning

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

Satsvis och kontinuerlig rötning av biogassubstratblandningar

Foderbetor och kogödsel som substrat för biogasproduktion; anaerob mesofil samrötning i labbskala

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar

Dricksvattenkvalitet och distribution

Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam

rökgaskondensat Matarvattenkonferensen Roger Lundberg Mälarenergi AB

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

UTVÄRDERING AV JETOMRÖRNING-

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

In vitro tester för bestämning av oral biotillgänglighet tillämpning och forskningsbehov

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik

Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of

Metallåtervinning från avfallsaska

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

RAPPORT U2009:03. Mikrobiologisk handbok för biogasanläggningar. Reviderad okt ISSN

Intermolekylära krafter

Agrigas - Utveckling av teknik för att utnyttja biogaspotentialen i restprodukter med höga torrhalter. Lägesrapport 2002

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Rapport Metanpotential

SULFIDJORD Vad är det och hur karaktäriserar vi den? Lars G Eriksson Mark & Miljö AB

Intermolekylära krafter

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Jan-Eric Sundkvist Boliden Mineral AB. SveMins Miljökonferens - Falun, 2 oktober, 2012

Skumning vid svenska samrötningsanläggningar RAPPORT B2007:02 ISSN

RAPPORT U2010:06. Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar.

Bioraffinaderi Öresund etablering av en pilotanläggning och en Öresundsregional plattform för bioraffinering

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS

Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Strategi för interaktion mellan biogasforskning och branschaktörer för Biogas Väst

Skumningsproblem vid rötning

Miljöpåverkan från avloppsrening

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Utveckling av en beräkningsmodell för biogasproduktion

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

Bio-Methane as Transport Fuel. Carl Lilliehöök Svensk Biogas / Swedishbiogas / Kristianstad Biogas

JTI är en del av SP-koncernen

Biogasreaktor i miniformat

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON

Förstudie. Rapport SGC ISRN SGC-R-215-SE

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller:

Transkript:

TRIVSEL I BIOGASREAKTORN FÖRUTSÄTTNING TTNING FÖR F R OPTIMAL BIOGASPRODUKTION OCH FORSKNING Landsbygdsseminarium. Tema: Biogas i Östergötlandtland 24 april 2012 Bo Svensson Institutionen för f r Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet

TRE TVÄRVETENSKAPLIGA OMRÅDEN I FOKUS FÖR F R FORSKNINGEN Föroreningar orsaker, konsekvenser, politik och åtgärder Uppehälle, livsstilar och långsiktiga l leveranser av mat, vatten och energi Klimatförändringar konsekvenser, politik, strategier och åtgärder

TEMA VATTEN I NATUR OCH SAMHÄLLE CLIMATE POLICY RESARCH CENTER MILJÖVETARPROGRAMMET GEOGRAFI TEMATISK NATURVETENSKAP BIOGASKURS

BIOGAS FORSKNINGEN VID TEMA V - HISTORIK SLU JTI H 2 FYSIK TEKNISKA VERKEN I LINKÖPING AB FORMAS ENERGIMYNDIGHETEN OPTIMERING AV PROCESSER - SPÅREEMENT FORMAS VINNOVA SCANDINAVIAN BIOGAS AB VISKOSITET VÄRMEFORSK PAPPERSBRUK SLAMRÖTNING ENERGIMYNDIGHETEN - PAPPERSPBRUK INTEGRATION AV BIOGASPROCESSEN INOM PAPPER OCH MASSAINDUSTRIN

BIOGASFORSKNING VID LiU GASRENINGSTEKNIK: MEMBRANER, ENZYMER ASSIST. PROF. NATHANAEL ROBINSSON PROF. UNO CARLSSON ENZYMER I ANAEROBIC RENING ASSIST. PROF. MARTIN KARLSSON PROF. BENGT-HARALD JOHNSSON ENERGISYNERGIER GENOM KOMBINATION AV BIOGAS- PROCESSEN I BIOENERGISYSTEM PROF. MATS EKLUND OPTIMIMERING OCH SUBSTRATUTNYTTJANDE PROF. BO SVENSSON

TRIVSEL I BIOGASREAKTORN FÖRUTSÄTTNING FÖR OPTIMAL BIOGASPRODUKTION OCH FORSKNING

BIOGASPRODUKTION

BIOGASPRODUKTION ORGANISKA POLYMERER (proteiner, polysackarider, fett etc..) MONO & OLIGOMERER (aminosyror, socker, peptider,fettsyror etc.) FERMENTATIONSPRODUKTER (Org. syror, alkcoholer etc.) H 2 + CO 2 ACETAT CH 4 + CO 2

BIOGASPRODUKTION SUBSTRATTILLGÄNG- LIGHET SUBSTRATSAMMAN- SÄTTNING TEMPERATUR ph UPPEHÅLLSTID BELASTNING

BIOGASPRODUKTION ORGANISKA POLYMERER (proteiner, polysackarider, fett etc..) MONO & OLIGOMERER (aminosyror, socker, peptider,fettsyror etc.) FERMENTATIONSPRODUKTER (Org. syror, alkcoholer etc.) H 2 + CO 2 ACETAT CH 4 + CO 2

MIKROBIELL BIOMASSA FUNKTION

BIOGASPRODUKTION SUBSTRATTILLGÄNGLIGHET SUBSTRATSAMMAN- SÄTTNING TEMPERATUR ph UPPEHÅLLSTID BELASTNING

TRIVSEL I REAKTORN???

BALANSERAD KOST

TILLVÄXT Fe Co COMPLEX POLYMERS (proteins, polysacharides, fat etc..) Ni Se Wo Mono- & oligomerer (amino acids, sugars & peptides etc.) Fermentation products Org. acids, alcoholes etc.) H 2 + CO 2 Acetate CH 4 + CO 2

SPÅRÄMNESTILLG MNESTILLGÄNGLIGHETNGLIGHET SUBSTRATSAMMANSÄTTNING TTNING ORGANISKA OCH OORGANISKA KOMPLEX ph JONSTYRKA

SPÅRÄMNESTILLG MNESTILLGÄNGLIGHETNGLIGHET SUBSTRATSAMMANSÄTTNING TTNING ORGANISKA OCH OORGANISKA KOMPLEX ph SULFIDER FRÅN N NEDBRYTNING AV T EX PROTEINER I SUBSTRTET SULFAT I SUSBSTRATET T EX I DRANK KELATISKT AKTIVA ORGANISKA FÖRENINGARF JONSTYRKA

Zn, Cu, Al, Se, Wo, B, Mo, Co, Ni, Mn.

Zn, Cu, Al, Se, Wo, B, Mo, Co, Ni, Mn. + S 2- = LÅG TILLGÄNGLIG HET

Zn, Cu, Al, Se, Wo, B, Mo, Co, Ni, Mn. + S 2- = LÅG TILLGÄNGLIGHET SVÄLT

TILLVÄXT Fe Co COMPLEX POLYMERS (proteins, polysacharides, fat etc..) Ni Se Wo Mono- & oligomerer (amino acids, sugars & peptides etc.) Fermentation products Org. acids, alcoholes etc.) H 2 + CO 2 Acetate CH 4 + CO 2

LÅG G AKTIVITET HOS METANBILDARNA MATCHAR INTE STEGEN FÖREF ANSAMLING AV FERMENTATIONSPRODUKTER ALKOHOLER FETTSYROR (bl( a VFA) AROMATER SÄNKNING AV ph ENSILERING,, REAKTORN GÅR G R SUR

Zn, Cu, Al, Se, Wo, B, Mo, Co, Ni, Mn. + S 2- = LÅG TILLGÄNGLIGHET SVÄLT PRODUKTION AV ORGANISKA KOMPLEX

V Zn, Cu, Al, Se, Wo, B, Mo, Co, Ni, Mn. +S 2- = lower availability I S K O SVÄLT PRODUKTION AV ORGANISKA KOMPLEX S I T E T

VISKOSITETSÄNDRING ANNAN RHEOLOGI MEDFÖR: ATT OMRÖRNINGS RNINGS- OCH PUMPNINGSFÖRUTS RUTSÄTTNINGARNA TTNINGARNA ÄNDRAS RISK FÖR F R SEDIMANTATION MINDRE ARBETSVOLYM SKUMNING

ÖKA TRIVSELN I REAKTORN: OPTIMERA

OPTIMERING AV BIOGASPROCESSER MER METAN PER REAKTORVOLYM OCH TID STABILA PROCESSER BÄTTRE EKONOMI

OPTIMERING AV BIOGASPROCESSER MER METAN PER REAKTORVOLYM OCH TID STABILA PROCESSER ÖKA MIKROORGANISMERNAS TILLVÄXT OCH DÄRMED METANBILDNING FÖR SPECIFIKT SUBSTRAT FÖRBÄTTRA KEMISKA OCH FYSIKALISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA

OPTIMERING AV BIOGASPROCESSER ÖKA DEN MIKROBIELLA TILLVÄXTEN OCH DÄRMED D DEN SPECIFIKA METANPRODUKTIONEN FRÅN N ETT SUBSTRAT FÖRBEHANDLING AV SUBSTRAT FYSIKALISKA, KEMISKA OCH BIOLOGISKA METODER ÖKAD TILLGÄNGLIGHET AV DET ORGANISKA MATERIALET

OPTIMERING AV BIOGASPROCESSER VID TEMA VATTEN TILLFÖRSEL AV SPÅRÄMNEN INTERAKTIONER MELLAN SPÅRÄMNEN RESPONS HOS MIKROORGANISMER KOMPLEXBINDNING AV SPÅRELEMENT FR A MED SULFIDER TOXISKA NIVÅER MIKROFLORANS SAMMANSÄTTNING I SVENSKA BIOGASREATORER

BLANDADE ERFARENHETER Co ger oftast ökad biogasproduktion Ni varierar från n att ge positiv effekt till hämning Kombinationer kan ge positiva och negativa effekter

OPTIMERINGSFÖRSÖK VARIERANDE HALTER AV SPÅRELEMENT I OLIKA KOMBINATIONER OCH MÄNGDERM BASERAT PÅ P MIKROORGANISMERNAS BEHOV 1X, 10X & 100X 18 REAKTORER I EN FAKTORIELL DESIGN RÖTNINGSTID 6 UPPEHÅLLSTIDER CA 120 d BELASTNING 2,5 g 4,5 VS L -1 d -1

METODIK 1400 1200 CH4 (ml/g VS red) 1000 800 600 400 200 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Reaktor nr ph 8,3 8,2 8,1 8 7,9 7,8 0 15 30 45 60 75 90 105 120 135 150 Time (Days) Prop. (mmol/day) 15 12 9 6 3 0 0 25 50 75 100 125 150 Time (days)

Wo + Se

Membranlipider PLFA - Organisk analysmetodik DNA-tekniker 16S ribosomer - Primrar för r bakterier och archea - Kloning

Uncult. Firmicutes Family Clostridaceae TEM1: B, Mo, Ni

Methanoculleus bourgensis TEM1: B, Mo, Ni TEM2: Se, W Methanosarcina siciliae

METANBILDARE FLER ÄN N I ORGINALREAKTORN DOMINANS AV Methanoculleus ÖVERTAS AV Methanosarcina ACETATMETABOLISMEN ÄNDRAS FRÅN N SYNTROF ACETATOXIDATION (2 I TANGON) TILL ACETATKLYVNING (ENSAMDANSARE) FÖREKOMSTEN KORRELERAD TILL SPÅRÄMNESNIV MNESNIVÅ

RÖTNING AV SULFATRIKT SUBSTRAT SULFATREDUKTION TILL SULFID PÅVERKAN PÅ P SPÅRÄMNESTILLG MNESTILLGÅNGEN? NGEN?

RÖTNING AV DRANK START: 2-4 g VS L -1 DAY -1.

RÖTNING AV DRANK START: 2-4 g VS L -1 DAY -1 PERIOD (DAGAR) Fe Co Ni (g) (mg) (mg) 80-139 0.5 0.1 0 140-145 145 0.5 0.1 0.04 146-194 194 1.0 0.5 0.2 195-345 0.5 0.5 0.2.

RÖTNING AV DRANK START: 2-4 g VS L -1 DAY -1 PERIOD (DAGAR) Fe Co Ni (g) (mg) (mg) 80-139 0.5 0.1 0 140-145 145 0.5 0.1 0.04 146-194 194 1.0 0.5 0.2 195-345 0.5 0.5 0.2 FRAKTION J2-Fe (mg J2-Co (µg J2-Ni (µg J4-Fe (mg J4-Co (µg J4-Ni (µg gts -1 ) gts -1 ) gts -1 ) gts -1 ) gts -1 ) gts -1 ) VÄTSKEFAS 0.1±0.0 0.0 1.8±0.1 n.d. 0.1±0.0 0.0 1.5±0.1 n.d. UTBYTBAR 0.1±0.0 0.0 1.0±0.1 0.1 n.d. 0.0±0.0 0.8±0.0 0.0 n.d. KARBONAT 0.5±0.1 0.1 0.9±0.0 0.0 n.d. 0.4±0.1 0.1 0.4±0.0 0.0 n.d.. ORG. MTR. SULF.ID 7.6±1.2 13±0.3 9.3±0.1 4.2±0.4 6.5±0.2 4.3±0.1 REST 1.4±0.3 0.6±0.2 0.2 n.d. 3.3±0.2 0.3±0.1 0.1 n.d.

RÖTNING AV DRANK START: 4-5 g VS L -1 DAY -1 PERIOD (DAGAR) Fe Co Ni 80-139 0.5 0.1 0 140-145 145 0.5 0.1 0.04 146-194 194 1.0 0.5 0.2 195-345 0.5 0.5 0.2 FRAKTION J2-Fe (mg J2-Co (µg J2-Ni (µg J4-Fe (mg J4-Co (µg J4-Ni (µg gts -1 ) gts -1 ) gts -1 ) gts -1 ) gts -1 ) gts -1 ) VÄTSKEFAS 0.1±0.0 0.0 1.8±0.1 n.d. 0.1±0.0 0.0 1.5±0.1 n.d. UTBYTBAR 0.1±0.0 0.0 1.0±0.1 0.1 n.d. 0.0±0.0 0.8±0.0 0.0 n.d. KARBONAT 0.5±0.1 0.1 0.9±0.0 0.0 n.d. 0.4±0.1 0.1 0.4±0.0 0.0 n.d.. ORG. MTR. SULF.ID 7.6±1.2 13±0.3 9.3±0.1 4.2±0.4 6.5±0.2 4.3±0.1 REST 1.4±0.3 0.6±0.2 0.2 n.d. 3.3±0.2 0.3±0.1 0.1 n.d.

SLUTSATSER Co & Ni NÖDVN DVÄNDIGA FÖR F R ATT PROCESSEN SKALL FUNGERA Co FÖREKOMMER F I LÖST L FAS DVS ÄR R ATT BETRAKTA SOM LÄTTILLGL TTILLGÄNGLIG FÖR F MIKROOORGANISMERNA Ni FÖRELIGGER F I FAST FAS OCH BETRAKTAS DÄRFÖR R SOM ICKE TILLGÄNGLIG MO KOMMER ÄNDÅ ÅT T Ni!

SPÅRÄMNEN SLUTSATS FN VARIERANDE EFFEKT PÅ P METANBILDNINGEN BEROENDE PÅ P SAMMANSÄTTNING AV ÄMNEN SUBSTRAT MED SULFAT BEHÖVER TILLSATS STARKA EFFEKTER PÅ P MIKROORGANISMERNA I BIOGASREAKTORER KOMLEXKEMIN VIKTIG FÖR F R ATT TOLKA EFFEKTERNA

MIKROORGANISMSAMHÄLLEN I SVENSKA BIOGASANLÄGGNINGAR GGNINGAR BAKGRUND FÖR F R DE FÖRÄNDRINGAR F VI SER I VÅRA V FÖRSF RSÖK LÄNKA PROCESSPARAMETRAR TILL MIKROORGANISMERNA DYNAMIK

METODIK PROVTAGNING AV 23 REAKTORER VID 14 ANLÄGGNINGAR TÄCKER DE FLESTA SUBSTRATBLANDNINGAR OCH REAKTORKONFIGURATIONER TVÅ TILLFÄLLEN LLEN

METODIK MOLEKYLÄRBIOLOGISK KARAKTÄRISERING RISERING AV MIKROORGANISMERNA BAKTERIER OCH METANBILDARE BESTÄMNING AV NÄRINGSSTATUSN MAKRO OCH MIKRONÄRINGS RINGSÄMNEN OMSÄTTNINGSKAPACITET AV INTERMEDIÄRER RER DRIFTDATA TE X FÖREKOMST F AV INTERMEDIÄRER RER STATISTISK ANALYS

0 20 40 60 80 100 120 1072625278447301439078936302746751443661431843993172305028734404895844941019015054788 % of population SS1as SS1bs SS3a SS3b SS4ap SS5 SS2T CD2T CD3T CD8Tap CD9T CD1 CD4ap CD4bp CD5ap CD5bp CD7a CD7b CD10 CD11ap CD11bp Other unclassified Clostridia Erysipelotrichi Bacilli Verrucomicrobiae Spirochaetes Deferribacteres Anaerolineae Betaproteobacteria Gammaproteobacteria Alphaproteobacteria Deltaproteobacteria Acidobacteria Thermotogae Fusobacteria Mollicutes Bacteroidetes Sphingobacteria Flavobacteria Actinobacteria

0.5 0.4 0.3 Verrucomicrobiae Bacteroidetes SS5 Fusobacteria Flavobacteria Mollicutes PC2. 15.06 % 0.2 0.1 SS1as Spirochaetes Deltaproteobacteria Deferribacteres 0 Anaerolineae SS1bs SS4ap -0.1-0.2-0.3 Gammaproteobacteria Acidobacteria Alphaproteobacteria Betaproteobacteria SS2T SS3b Group 1 Sewage sludge SS3a Actinobacteria CD7a Erysipelotrichi Group 2 Temophilic co-digestors CD1 CD4bp CD11bp Bacilli CD7b CD5bp CD4ap CD10 CD3T CD11ap CD5ap CD2T CD9T Thermotogae CD8Tap Group 3+4 Mesophilic co-digestors Sphingobacteria Clostridia -0.4-0.4-0.3-0.2-0.1 0 0.1 0.2 0.3 0.4 PC1. 40.79 %

Archaeapopulation för samtliga reaktorer % of population 120 100 80 60 40 2021377 430 62 4072451186 234 51 86 92 0 260 89 17 48 314 0 375 1 18 Other Methanobrevibacter Methanobacterium Methanosphaera Methanothermobacter Methanogenium Methanofollis Methanoculleus Methanosaeta 20 0 SS1as SS1bs SS3a SS3b SS4ap SS5 SS2T CD2T CD3T CD8Tap CD9T CD1 CD4ap CD4bp CD5ap CD5bp CD7a CD7b CD10 CD11ap CD11bp

BIOGASPROCESSEN Fe Co Komplexa polymerer (proteiner, polysackarider, fetter mm.) Ni Se Wo Mono- & oligomerer (aminosyror, socker & peptider mm.) Fettsyror & alkoholer (smörsyra, propionsyra & etanol mm.) H 2 + CO 2 Acetat CH 4 + CO 2

0.6 Methanobrevibacter 0.4 Group 4 Mesophilic co-digestors with manure PC2. 22.18 % 0.2 0-0.2 Group 1 Sewage sludge SS3a Methanosaeta SS1bs Methanofollis SS1as Methanosphaera SS4apMethanogenium SS3b SS2T SS5 CD3T CD5bp CD4ap CD4bpCD7a CD5ap Group 3 Mesophilic co-digestors without manure CD10 CD11ap CD11bp Methanoculleus CD8Tap -0.4 Group 2 Termophilic co-digestors CD2T -0.6 Methanothermobacter Methanobacterium CD9T -0.8-0.6-0.5-0.4-0.3-0.2-0.1 0 0.1 0.2 0.3 PC1. 39.06 %

SLUTSATSER STOR VARIATION MELLAN ANLÄGGNINGAR OCH REAKTORER MED AVSEENDE PÅ P FUNKTION KLAR KOPPLING MELLAN SPÅRELEMENTF RELEMENTFÖREKOMST REKOMST OCH FUNKTION NEDBRYTNINGSKAPPACITETEN SKILJER SIG BEROENDE PÅ P SUBSTRAT OCH TEMP. CH 4 PRODUCERAS VIA OLIKA VÄGAR V I RENINGSVERKSREAKTORER RESP. REAKTORER FÖR F R ANDRA SUBSTRAT POPULATIONERNA AV BACTERIER OCH METANBILDARE VARIERAR I RELATION TILL SUBSTRAT OCH TEMP.

FORTSÄTTNING TTNING FÖLJERF STABILA REAKTORER ÖVER TID ANDRA PROVTAGNING MED BESTÄMNING AV DE SOM ÄR R AKTIVA SVAVELFÖREKOMST LÖST ORGANISKT MATERIAL VISKOSITETSBESTÄMNING

TRIVSEL I REAKTORN!??

TACK TILL DE SOM GORDE JOBBET, Anna Karlsson Carina Sundberg Erik Alm Jenny Gustavsson Xinmej Feng Madeleine Larsson Sören SörensenS Sepehr Yekta Jörgen Ejlertsson Waleed Abu Al- Soud

SPONSORERNA ENERGIMYNDIGHETEN FORMAS VETENSKAPSRÅDET SCANDINAVIAN BIOGAS FUELS AB LiU PERSONAL VID ANLÄGGNINGAR I SVERIGE

OCH INTE MINST TILL ER SOM LYSSNAT IDAG!