KALLELSE. Kommunhuset Plenisalen Måndag :00. 2 Kommundirektören informerar Kommunstyrelsens beslut Lägga informationen till handlingarna.

Kommunstyrelsen Mikael Granath KALLELSE Datum 2016-01-12 Sida 1(1) Kommunstyrelsens ledamöter Ersättare för kännedom Kommunstyrelsen Kommunhuset Plenisalen Måndag 2016-01-25 13:00 I skrivande stund har inte allmänna utskottet haft sitt sammanträde som syftar till detta kommunstyrelsesammanträde. Allmänna utskottets förslag till beslut läggs ut på kommunstyrelsens ikon så snart protokollet från mötet den 18 januari är justerat. Ärenden med förslag till beslut 1 Val av justerare 2 Kommundirektören informerar Kommunstyrelsens beslut Lägga informationen till handlingarna. 3 Utskottsordförandena informerar Kommunstyrelsens beslut Lägga informationen till handlingarna. 4 Reglemente för kommunalt partistöd Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige Anta förslag till reglemente för kommunalt partistöd. 2015/2019 5 Utbetalning av kommunalt partistöd 2016 Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Utbetala det kommunala partistödet för 2016. 2. Som motprestation ska respektive mottagande parti, i enlighet med reglementet för kommunalt partistöd, senast 2017-06-30 lämna en skriftlig redovisning om hur partistödet använts. 2015/2021 1

2 6 Arkivföreskrifter för Leksands kommun Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Anta arkivföreskrifter för Leksands kommun. 2. I samband med ovanstående beslut upphör arkivreglemente för Leksands kommun, mars 2001, att gälla. 7 Tillfälligt statligt stöd till Leksands kommun med anledning av flyktingsituationen Kommunstyrelsens beslut 1. Kommundirektören beslutar om fördelning av tillfälligt erhållet statligt stöd om 19 568 925 kronor med anledning av flyktingsituationen för att under 2016 i första hand täcka merkostnader för asylmottagandet som inte täcks av mot Migrationsverket ansökta kostnadsersättningar. 2. I det fall medel per delårsbokslut 31 augusti 2016 utifrån då lagd helårsprognos bedöms kvarstå av det tillfälliga statliga stödet, föreslås dessa medel användas som resultatförstärkning, det vill säga ökning av det egna kapitalet inför kommande år och/eller till integrationsförstärkande åtgärder, utifrån beslut av kommundirektören. 3. Uppgår de prognosticerade tillgängliga medlen per delårsbokslutet 31 augusti 2016 dock till mer än två (2) miljoner kronor skall istället kommunfullmäktige under året besluta om hur de prognosticerade överskjutande medlen skall disponeras. 8 Nya ersättningar till gode män för ensamkommande ungdomar Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Anta ändrade ersättningar till gode män för ensamkommande ungdomar att gälla från 2016-01-01. 2. Delegera till överförmyndaren och dennes ersättare att i de fall där extrakostnader uppkommer för gode männen besluta om rätt till utökad ersättning. 2015/1535 2016/22 2015/1929 2

3 9 Förvärv av Åls Prästgård 13 - Åhls Barnakademi Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Köpa Åls prästgård 1:3 av Leksandsbostäder AB för 2 mkr under år 2016. 2. Finansiera köp av fastighet om 2 miljoner kronor samt anpassningar av lokalerna om 6 miljoner kronor, genom tilläggsanslag för investeringar om totalt 8 miljoner kronor, utöver tidigare beslutad investeringsbudget för 2016. Ökade kapitalkostnader i form av avskrivningar på genomförda investeringar och eventuella ökade räntekostnader för nyupplåning kommer att påverka resultatet för kommunen negativt jämfört med tidigare beslutad budget. 3. Uppdra åt Leksandsbostäder att genomföra erforderliga anpassningar i lokalerna, och att omfatta Åls prästgård inom förvaltningsuppdraget. 10 Nedläggning Musik vid Siljan Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. Avveckla Musik vid Siljans AB verksamhet. 2. Utreda Musik vid Siljans AB ekonomiska värden och andra värden. 3. Avveckla bolaget Musik vid Siljan AB. 11 Handlingsplan 2016-2018 till Risk- och sårbarhetsanalys Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige Fastställa handlingsplan 2016 2018 till Risk- och sårbarhetsanalys som kommunfullmäktige antog 2015-11-23. 12 Motion om avgiftsfri kollektivtrafik Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige Avslå förslaget om avgiftsfri kollektivtrafik. 13 Indikatorer för kommunfullmäktiges mål Ärendet är under beredning och inga handlingar finns i dagsläget. Handlingarna kommer att läggas ut på ikonen då de är färdigställda. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige 1. 2015/2058 2015/2040 2015/1550 2015/1404 2016/21 3

4 14 Siljansringen - ett geologiskt arv i världsklass Kommunstyrelsens beslut alt. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige Under förutsättning att kommunerna Mora, Orsa och Rättvik medverkar: 1. Delta i projektet med att ansöka om, bilda och få till stånd en förvaltning av geoparken. 2. Medfinansiera projektet med sammanlagt 50 000 kronor under en period av högst två år. Tas från näringslivsavdelningens löpande budget. 15 Verksamhetschef för elevhälsan i Leksands kommun Kommunstyrelsens beslut 1. Utse Madeleine Yngvesson, skolsköterska, till verksamhetschef och tillika medicinskt ansvarig skolsköterska för elevhälsan i Leksands kommun. 2. Utse Madeleine Yngvesson, skolsköterska, som anmälningsansvariga enligt lex Maria. 16 Avslutande av projekt gällande om- och tillbyggnad av Limsjögården samt påbörjande av utredning om att bygga ett nytt särskilt boende Kommunstyrelsens beslut 1. Avsluta projektet gällande om- och tillbyggnad av Limsjögården som beslutades av kommunstyrelsen den 8 december 2014. 2. Ge sektorschefen för vård och omsorg i uppdrag att utreda var det är mest lämpligt utifrån såväl ett ekonomiskt som ett kvalitetsmässigt perspektiv att bygga ett nytt särskilt boende. 3. Ge förvaltningen i uppdrag att förhandla med Stenvalvet om att säga upp hyresavtalet. 2015/1585 2016/2 2014/1235 17 Vitesföreläggande att vidta åtgärder gällande brandskyddet på Noret 62:52 och Noret 62:28 Kommunstyrelsens beslut Ett vite på 100 000 kr belastar ägaren Leksands IF Fastighets AB enligt vitesföreläggande dnr 2015-000291 daterat 2015-12-02. 18 Medborgarförslag - Gör Leksand handikappvänligt och flexibelt Kommunstyrelsens beslut Med hänvisning till ärendets bedömning avslå medborgarförslaget. 2015/1963 2015/1605 4

5 19 Medborgarförslag - Utnyttja taken på husen för COOP och ICA i Leksand Kommunstyrelsens beslut Avslå medborgarförslaget. 20 Återrapportering av ordförandebeslut - tillfälligt utökad serveringstid för Mat vid Siljan AB Kommunstyrelsens beslut Godkänna återrapportering av ordförandebeslut fattat den 23 december 2015 avseende tillfälligt utökad serveringstid för Mat vid Siljan AB. 21 Anmälan av inkomna delegeringsbeslut Kommunstyrelsens beslut Godkänna redovisningen av de delegeringsbeslut som förtecknats i protokoll den 25 januari 2016. 2015/1711 2016/3 2016/41 22 Kommunstyrelsens ordförande informerar Kommunstyrelsens beslut Lägga informationen till handlingarna. Ulrika Liljeberg (C) Ordförande 5

TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2015-12-16 Referens Dnr 2015/2019 Sida 1(1) Verksamhetsstöd och service Mikael Granath, 0247 800 80 mikael.granath@leksand.se Reglemente för kommunalt partistöd Beskrivning av ärendet I enlighet med kommunallagens bestämmelser har kommuner möjlighet att ge ekonomiskt bidrag till de partier som finns representerade i kommunfullmäktige. Stödet ska ges för att stärka partiernas ställning i den kommunala demokratin. Då kommunallagen inte anger formerna för partistödet krävs att kommunfullmäktige beslutar, uttömmande, om form och omfattning för detta. Sektorns/avdelningens bedömning För att kommunen ska kunna ge ekonomiska bidrag (så kallat partistöd) till de partier som är representerade i kommunfullmäktige krävs att kommunfullmäktige fattar beslut om omfattningen och formerna för detta. Bedömningen är att förslaget till reglemente uppfyller lagstiftningens krav på ovanstående punkter. Till detta krävs dock att kommunfullmäktige årligen fattar beslut om själva utbetalningen av partistödet. Förslaget till reglemente innehåller även mer praktiska regler avseende den årliga återrapportering som partierna ska göra till kommunfullmäktige Förslag till beslut Anta förslag till reglemente för kommunalt partistöd. Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken Förslag till kommunalt partistöd, daterat 2015-12-15 Slutligt beslut expedieras (skickas) till Partier representerade i kommunfullmäktige 6

Reglemente för kommunalt partistöd Fastställt av kommunfullmäktige 2016-XX-XX XX 7

8

Reglemente för kommunalt partistöd I kommunallagen 2 kap. 9 12 beskrivs reglerna avseende kommunernas rätt att ge de lokalt representerade partierna ekonomiskt stöd. Syftet är att stärka partiernas ställning i den kommunala demokratin. Beslut om att betala ut partistöd ska fattas av fullmäktige minst en gång per år. 1 Stödberättigade Partistöd ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige. Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen. Partistöd ges bara till ett parti som är en juridisk person. 2 Partistödets omfattning Partistödet består av ett grundstöd och ett mandatstöd. Grundstödet består av ett bidrag till de partier som representeras i kommunfullmäktige. Mandatstödet baseras på antal ordinarie mandat i kommunfullmäktige. Endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837) ska beaktas vid fördelningen av mandatstödet. Partistödets omfattning fastställs av kommunfullmäktige. 3 Utbetalning Partistöd utbetalas årligen under första kvartalet. 4 Krav på redovisning En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Redovisningen ska avse perioden 1 januari 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång (senast den 30 juni). Redovisningen ska ge en rättvisande bild av hur mottagaren använt partistödet. Det innebär bland annat att redovisningen ska omfatta allt det partistöd som använts, både det som mottagits för det senaste året och det som eventuellt sparats från tidigare år. Redovisningen ska innehålla mer än ett uttalande att stödet använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin. Redovisningen ska innehålla: - Gällande stadgar. - Resultat- och balansräkning. - Revisionsberättelse. - Utdrag ur protokoll som visar utsedda firmatecknare och valda styrelseledamöter. - Skriftlig redovisning som visar att partistödet använts för det ändamål som anges i kommunallagen och detta reglemente. Sida 3 av 4 9

En av mottagaren utsedd granskare (normalt den lekmannarevisor som granskar partiföreningens redovisning och förvaltning på föreningsstämmans uppdrag) ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. Stöd för nästkommande år betalas inte till parti som inte lämnar redovisning och granskningsrapport inom föreskriven tid. Sida 4 av 4 10

TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2015-12-16 Referens Dnr 2015/2021 Sida 1(1) Verksamhetsstöd och service Mikael Granath, 0281 800 80 mikael.granath@leksand.se Utbetalning av kommunalt partistöd 2016 Beskrivning av ärendet Enligt kommunallagen får kommuner ge ekonomiskt stöd (s.k. partistöd) till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Kommunfullmäktige fattade 2015-02-16 13 beslut om att anta Bestämmelser om ekonomisk kompensation (arvoden) till förtroendevalda i Leksands kommun 2015-2018. I dessa bestämmelser bestäms även omfattningen på det kommunala partistödet. Varje parti representerat i kommunfullmäktige i Leksand ska, per år, i ekonomiskt stöd få ¼ prisbasbelopp i grundstöd samt ¼ prisbasbelopp per mandat i kommunfullmäktige. Prisbasbeloppet för år 2016 uppgår till 44 300 SEK. För att kommunen ska kunna betala ut det kommunala partistödet krävs, för varje år, ett beslut om detta i kommunfullmäktige. Beslutet ska förenas med ett krav på att mottagande partier årligen lämnar en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som kommunallagen föreskriver. Förslag till beslut 1. Utbetala det kommunala partistödet för 2016. 2. Som motprestation ska respektive mottagande parti, i enlighet med reglementet för kommunalt partistöd, senast 2017-06-30 lämna en skriftlig redovisning om hur partistödet använts. Slutligt beslut expedieras (skickas) till Administrativ service Ekonomichef Mikael Fändrik 11

F Verksamhetsstöd och service Andriette Ivarsson, 0247-801 28 andriette.ivarsson@leksand.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2015-12-08 Referens Dnr 2015/1535 Sida 1(1) Arkivföreskrifter för Leksands kommun Beskrivning av ärendet Leksands kommun har ett beslutat arkivreglemente sedan 2001. Avdelningen administrativ service har uppdaterat dokumentet. Arkivreglementet har dessutom bytt namn och heter numera arkivföreskifter. Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Anta arkivföreskrifter för Leksands kommun. 2. I samband med ovanstående beslut upphör arkivreglemente för Leksands kommun, mars 2001, att gälla. Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken Förslag till arkivföreskrifter för Leksands kommun Arkivreglemente för Leksands kommun från mars 2001 Slutligt beslut expedieras (skickas) till Arkivarie Andrew Tutt-Wixner för vidarebefordran till berörda 12

Arkivföreskrifter för Leksands kommun Antagna av kommunfullmäktige 2016-??-???. Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelser om arkivvård, gäller för den kommunala arkivvården inom Leksands kommun följande föreskrifter med stöd av 16 i arkivlagen. 1. Tillämpningsområde (1 och 2a arkivlagen) Dessa föreskrifter gäller för kommunfullmäktige och kommunens myndigheter. Med myndigheter avses i föreskrifterna kommunstyrelsen och övriga nämnder, kommunfullmäktiges revisorer samt andra kommunala organ med självständig ställning. Dessa föreskrifter gäller även aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommunen utövar ett rättsligt bestämmande inflytande eller har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna (2 kap. 3 Offentlighets- och sekretesslagen). Föreskrifterna gäller även de samägda företag för vilka kommunen har arkivansvar enligt särskild överenskommelse. I dessa fall ska arkivföreskrifterna antas i bolagsordningen, ägardirektiv, stadgar eller motsvarande. I de fall kommunen inte har rättsligt bestämmande inflytande ska den ändå verka för handlingars offentlighet. 2. Myndighetens arkivansvar (4 arkivlagen) Varje kommunal myndighet ansvarar för att deras arkiv vårdas enligt arkivlagen och på det sätt som framgår i punkterna 4 9 av denna föreskrift. Hos myndigheter ska det finnas arkivansvarig/arkivredogörare och övrig personal för praktiskt fullgörande av arkivuppgifterna hos myndigheten. 3. Arkivmyndigheten (7-9 arkivlagen) Leksands kommun har kommunstyrelsen som arkivmyndighet. Arkivmyndigheten utövar tillsyn över att kommunens myndigheter, nämnder och bolag fullgör sina skyldigheter beträffande arkivbildning och dess syften, samt över arkivvården i kommunen. Arkivmyndigheten kan rapportera missförhållanden som inte åtgärdats till kommunens revisorer. Hos arkivmyndigheten ska det finnas ett centralarkiv. Centralarkivet ska vårda och förvara arkivbestånd, samt främja arkivens tillgänglighet och deras användning i 13

kulturell verksamhet och forskning. Centralarkivet tillhandahåller riktlinjer och råd som behövs för god arkivvård inom kommunen. 4. Redovisning av arkiv (6 2p arkivlagen) Varje kommunal myndighet ska redovisa sitt arkiv. 1. Dels i en arkivbeskrivning som innehåller information om vilka slag av handlingar som kan finnas och hur arkivet är organiserat. 2. Dels i en systematisk arkivförteckning över de handlingar som förvaras i myndighetens arkiv. Arkivbeskrivningen ska beskriva myndighetens verksamhet och organisation på ett sådant sätt att den ger en samlad överblick över myndighetens arkiv. Arkivbeskrivningen ska fortlöpande revideras och kompletteras. Centralarkivet ansvarar för upprättande av arkivförteckning och arkivbeskrivning. 5. Dokumenthanteringsplan (6 1p arkivlagen) Varje kommunal myndighet ska upprätta en dokumenthanteringsplan som beskriver myndighetens handlingar och hur dessa ska hanteras och förvaras. Dokumenthanteringsplaner upprättas och fastställs av arkivmyndigheten. Upprättande av planen kan, då det anses lämpligt överlämnas till annan part. En dokumenthanteringsplan ska innehålla aktuella uppgifter om handlingars; handlingstyp, förvaringsplats, format, media, bevarande/gallringsfrist samt om eventuell särskild hantering. Planen ska även kunna användas som sökredskap bland myndighetens handlingar. 6. Rensning (6 4p arkivlagen) Handlingar som inte ska tillhöra centralarkivet, eller annat slutarkiv under förvaltning ska fortlöpande rensas, eller på annat sätt avskiljas från arkivhandlingarna. Rensning ska genomföras senast i samband med arkivläggningen. Ansvar för rensningen ska tas av arkivredogöraren, som ska ha god kännedom om handlingarnas betydelse för ändamålet. Begreppet rensning innefattar även material (gem, självhäftande lappar, plastfickor osv) som kan orsaka skada mot de arkiverade handlingarna. 7. Bevarande och gallring (10 arkivlagen) Kommunala myndigheter beslutar i samråd med arkivmyndighet om gallring av handlingar i sitt arkiv, såvida inte något annat gäller som följer lag eller förordning. Arkivmyndigheten, i sin tur följer Riksarkivets och Samrådsgruppens gallringsråd. Beträffande arkivhandlingar som överlämnats till arkivmyndigheten, beslutar myndigheten efter samråd med överlämnad myndighet/nämnd. 14

Begreppet gallring innefattar även åtgärder som innebär informationsförlust, förlust av möjliga informationssammanställningar, förminskning av sökbarhet eller möjlighet till att fastställa handlingarnas äkthet. Det ska framgå i dokumenthanteringsplanen huruvida handlingar är gallringsbara. Verkställda gallringar bör redovisas i protokoll eller jämförbart dokument. Handlingar som ska gallras, ska utan dröjsmål förstöras. Vid gallring ska det alltid beaktas att arkiven utgör en del av kulturarvet. 8. Överlämnande (9,14-15 arkivlagen) När arkivhandlingar inte längre behövs för den löpande verksamheten hos en arkivbildare kan handlingarna efter överenskommelse övertas av centralarkivet för fortsatt vård. Utifrån dokumenthanteringsplan eller särskilt beslut av kommunfullmäktige ska det framgå när så ska ske. Vid överlämning av material övertas även ansvaret över dessa handlingar. Om en kommunal myndighet har upphört och dess verksamhet inte har förts över till annan myndighet inom kommunen, ska arkivhandlingarna överlämnas till arkivmyndigheten inom tre månader, såvida inte fullmäktige har beslutat något annat. 9. Arkivbeständighet och arkivförvaring (5 2p och 6 3p arkivlagen) Handlingar som ska bevaras ska framställas med material och metoder som garanterar informationens beständighet. Lämpliga materialer och metoder för handlingar framgår i myndighetens dokumenthanteringsplan. Arkivhandlingar ska alltid förvaras under betryggande former. Lokaler och arkivskåp ska vara lämpliga för förvaring av arkivhandlingar. Centralarkivet tillhandahåller närmare bestämmelser om arkivbeständighet och förvaring av handlingar. Av Riksarkivet till statliga myndigheter utfärdade föreskrifter, allmänna råd och tekniska krav, samt Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts förteckning ska tjäna som norm för kommunens arkivvård 10. Utlåning Utlåning av arkivhandlingar ska ske under sådana former att risk för skador eller förluster inte uppkommer. Förutsättning för utlåning är att utlämnandet kan ske enligt tryckfrihetsförordningen och sekretesslagens bestämmelser. 15

ARKIVREGLEMENTE FÖR LEKSANDS KOMMUN 2001 03 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelser om arkivvård, gäller för den kommunala arkivvården inom Leksands kommun följande reglemente med stöd av 16 i arkivlagen. 1 Tillämpningsområde (1 AL ) Detta reglemente gäller för kommunfullmäktige och kommunens myndigheter. Med myndigheter avses i reglementet kommunstyrelsen och övriga nämnder, kommunfullmäktiges revisorer samt andra kommunala organ med självständig ställning. Detta reglemente gäller även för de samägda aktiebolag och stiftelser, som kommunen bildar och har arkivansvar för enligt särskild överenskommelse. Kommentar: Med självständig ställning avses att enheten drivs och fattar beslut självständigt t ex överförmyndare. Fullmäktigeberedningar och nämndutskott sorterar under fullmäktige respektive ansvarig nämnd. Sekretesslagen har ändrats så att reglerna om handlingsoffentlighet fr o m 1 januari 1995 blir tillämpliga på företag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner utövar rättsligt bestämmande inflytande. (se 1 kap 9 i sekretesslagen) Även arkivlagen gäller för dessa juridiska personer från samma tidpunkt. 2 Myndighetens arkivansvar ( 4 AL ) Varje myndighet, d v s kommunstyrelsen, nämnder och kommunala bolag ansvarar för att deras arkiv vårdas enligt arkivlagen och på det sätt som framgår i punkterna 4 9 av detta reglemente. Hos myndigheten skall finnas arkivansvarig/arkivredogörare och övrig personal för praktiskt fullgörande av arkivuppgifterna hos myndigheten. Kommentar: De arbetsuppgifter som åligger myndigheten kan inte klaras utan insatser av personal. Myndigheten behöver en arkivansvarig befattningshavare som har till uppgift att bevaka arkivfrågorna och som svarar för kontakterna mellan nämnd, personal och arkivmyndighet. 3 Arkivmyndigheten ( 7-9 AL ) Leksands kommun har kommunstyrelsen som arkivmyndighet. Arkivmyndigheten utövar tillsyn över att kommunens myndigheter, nämnder och bolag fullgör sina skyldigheter beträffande arkivbildning och dess syften, samt över arkivvården i kommunen. Hos arkivmyndigheten skall det finnas ett centralarkiv. 16

2 Centralarkivet skall vårda och förvara arkivbestånd, samt främja arkivens tillgänglighet och deras användning i kulturell verksamhet och forskning. Centralarkivet ger myndigheterna, kommunstyrelsen, nämnder och bolag, råd i arkivfrågor Kommentar: Tillsynen kan ske genom regelbundet återkommande besök hos myndigheterna. Det är önskvärt att tillsynen dokumenteras hos arkivmyndigheten genom skriftliga rapporter eller på annat sätt. Missförhållanden som inte rättats till kan i vissa fall vara av sådan art att de bör rapporteras till kommunens revisorer. Arkivmyndigheten kan uppdra åt annan att utöva tillsyn, t ex den centrala arkivfunktionen i kommunen.. Arkivmyndigheten kan inte fullgöra sina åliggande utan en särskild arkivfunktion. Till en sådan funktion hör dels personal, dels lokaler som är godkända för förvaring av arkivhandlingar. 4 Redovisning av arkiv ( 6 2p AL ) Varje myndighet, d v s kommunstyrelsen nämnder och kommunala bolag skall redovisa sitt arkiv. Dels genom information om vilka slag av handlingar som kan finnas och hur arkivet är organiserat i en arkivbeskrivning, dels i en systematisk arkivförteckning över de handlingar som förvaras i myndighetens arkiv. Arkivbeskrivningen och arkivförteckningen skall fortlöpande revideras. Kommentar: Arkivbeskrivningen skall visa myndighetens arbetsuppgifter och organisation fr o m tidpunkten för senaste större omorganisation, arkivets struktur (huvudarkiv, delarkiv mm) samt vilka gallringsregler som tillämpats. Arkivbeskrivningen skall också upplysa om vem eller vilka som ansvarar för myndigheternas arkivvård. Syftet med arkivbeskrivningen är att ge allmänheten, förtroendemän och tjänstemän den inledande orientering som krävs för att den mer detaljerade arkivförteckningen skall bli användbar. Beskrivningen bör därför vara kortfattad och uppställd på ett sätt som gör den lätt för lekmannen att förstå. Delar av den information som skall finnas i arkivbeskrivningen, finns redan hos myndigheten för andra syften, t ex organisationsbeskrivningar. Det kan vara lämpligt att arkivbeskrivningen förses med hänvisningar. Arkivförteckningen är ett inventarium över de handlingar som ingår i myndighetens arkiv. Handlingarna redovisas på volymnivå, strukturerade i en ordning som kallas allmänna arkivschemat. Syftet med förteckningen är att dels möjliggöra sökning och åtkomst av specifika handlingar, dels fixera arkivet och därmed minska risken för att handlingar försvinner. Enligt arkivlagen och punkt 2 i detta reglemente, är det myndigheten som ansvarar för att arkivbeskrivning och arkivförteckning upprättas. 5 Dokumenthanteringsplan ( 6 1p AL ) Varje myndighet, d v s kommunstyrelsen, nämnder och kommunala bolag, skall upprätta en plan som beskriver myndighetens handlingar och hur dessa skall hanteras och förvaras. Dokumenthanteringsplanen skall vara en obligatorisk nödvändighet för att kunna åstadkomma en effektiv dokumentstyrning och för att klargöra hanteringen av dessa. Dokumentationen måste alltid uppfylla de rättsliga krav som finns för verksamheten. 17

Kommentar: I en dokumenthanteringsplan redovisas myndighetens samtliga handlingar områdesvis och inom varje arbetsrutin, med regler för bl a bevarande och gallring samt regler för den övriga praktiska hanteringen. I en modern förvaltning, där handlingarna bearbetas och lagras med hjälp av olika medier, kan detta knappast åstadkommas utan en dokumenthaneringsplan. Den ger en översikt och möjlighet till kontroll som annars skulle gå förlorad och ökar möjligheterna till insyn i myndighetens verksamhet. Observeras bör dock att myndigheten enligt 5 AL, redan vid registrering och framställning av handlingar skall beakta ändamålsenligheten ur arkivsynpunkt. Enligt 6 1p AL, skall arkiv dessutom organiseras på ett sådant sätt att rätten att ta del av allmänna handlingar underlättas. 3 Liksom beträffande arkivbeskrivningen och arkivförteckningen gäller att myndigheten har ansvaret, men att det praktiska arbetet kan överlåtas på annan. 6 Rensning ( 6 4p AL ) Handlingar som inte skall tillhöra centralarkivet, eller annat slutarkiv under förvaltning, skall fortlöpande rensas, eller på annat sätt avskiljas från arkivhandlingarna. Rensningen skall genomföras senast i samband med arkivläggningen. Ansvar för rensningen skall tas av arkivredogöraren, som skall ha god kännedom om handlingarnas betydelse för ändamålet. 7 Bevarande och gallring ( 10 AL ) Myndighet, d v s kommunstyrelse, respektive nämnd och bolag beslutar i samråd med arkivmyndighet om gallring av handlingar i sitt arkiv, såvida inte något annat gäller som följer lag eller förordning. Beträffande arkivhandlingar som överlämnats till arkivmyndighet, beslutar myndigheten efter samråd med överlämnad myndighet/nämnd. Handlingar som gallras, skall utan dröjsmål förstöras. Vid gallring skall alltid beaktas att arkiven utgör en del av kulturarvet. Kommentar: Gallring innebär att handlingar i ett arkiv förstörs eller att uppgifter som ingår i upptagningen utplånas. Särskilda föreskrifter om bevarande eller gallring kan finnas i lag, förordning eller, beträffande personregister för ADB, i beslut av datainspektionen. Även om myndigheten gallrar en mycket stor del av sina arkivhandlingar, bör all gallring ske med restriktiv inställning. Gallring bör föregås av utredning och beslut hos myndigheten/arkivmyndigheten och den verkställda gallringen bör redovisas i protokoll eller jämförbart dokument. 8 Överlämnande ( 9, 14-15 AL ) När arkivhandlingar inte längre behövs för den löpande verksamheten hos en arkivbildare, kan handlingarna efter överenskommelse övertas av centralarkivet för fortsatt vård. Utifrån dokumenthanteringsplan eller särskilt beslut av kommunfullmäktige, skall det framgå när så skall ske. Om en kommunal myndighet har upphört och dess verksamhet inte har förts över till annan myndighet inom kommunen, skall arkivhandlingarna överlämnas till arkivmyndigheten inom tre månader, såvida inte fullmäktige har beslutat något annat. 18

4 9 Arkivbeständighet och arkivförvaring ( 5 2p och 6 3p ) Handlingar som skall bevaras skall framställas med material och metoder som garanterar informationens beständighet. Arkivhandlingar skall alltid förvaras under betryggande former för att förebygga en säker arkivbeständighet. Närmare bestämmelser om arkivbeständighet och förvaring, kan centralarkivet stå till tjänst med. Av Riksarkivet till statliga myndigheter utfärdade föreskrifter, allmänna råd och tekniska krav, samt Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts förteckning, skall tjäna som norm för kommunens arkivvård 10 Utlåning Utlåning av arkivhandlingar skall ske under sådana former att risk för skador eller förluster inte uppkommer. Förutsättning för utlåning är att utlämnandet kan ske enligt tryckfrihetsförordningen och sekretesslagens bestämmelser. Leksand 2001 03 21 Alf Blomquist Arkivföreståndare 19

Tjänsteutlåtande 2016-01-05 Handläggare: Mikael Fändrik Ekonomichef mikael.fandrik@leksand.se Till kommunstyrelsen Tillfälligt statligt stöd till Leksands kommun med anledning av flyktingsituationen Beskrivning av ärendet Regeringens ändringsbudget för 2015 (proposition 2015/16:47) per den 12 november antogs av riksdagen den 10 december, vilket innebär ett anslag om 19 568 925 kronor till Leksands kommun med anledning av flyktingsituationen. Anslaget som kallas Tillfälligt stöd till kommuner och landsting är ett nytt anslag som får användas för bidrag till kommuners och landstings hantering av flyktingsituationen för att minska trycket på den kommunala ekonomin. Medlen avses även täcka kostnader som förväntas uppstå 2016. Vid fördelningen av medel mellan kommunerna har antalet asylsökande och nyanlända i en kommun samt fördelningen mellan barn och vuxna beaktats. Rådet för kommunal redovisning (RKR) resonerar i sitt yttrande per december 2015 om periodisering mellan åren 2015-2016 av de erhållna medlen. Rådet landar i sitt yttrande i att inkomsten bör periodiseras antingen med en jämn fördelning fr.o.m. december 2015 eller från den månad 2015 när kommunen bedömt att kostnaderna för flyktingsituationen började öka i betydande omfattning, t.o.m. 2016. Bidragets storlek samt hur periodiseringen har skett ska framgå av not till resultaträkningen. Bidraget ska i resultaträkningen klassificeras som generellt. Avgörande för RKR:s ställningstagande är svårigheten att avgöra när kostnaderna uppkommer och att regeringen uttryckligen angivit att medlen avser både åren 2015 och 2016. Sammanfattningsvis innebär detta att Leksands kommun utifrån tillämpning av tidsmatchningsprincipen har möjlighet att matcha de erhållna medlen som intäkter mot kostnader som uppkommer både år 2015 och 2016, och därmed inte behöver redovisa hela statsbidraget som intäkt 2015. Bedömning Inga kostnader eller kostnadsersättningar som uppkommer av den aktuella flyktingsituationen ingår i av kommunfullmäktige beslutad budget för 2016. Det är av avgörande betydelse för kommunen att i möjligaste mån balansera uppkomna kostnader med anledning av flyktingsituationen mot eventuella statliga kostnadsersättningar. 1 20

Tjänsteutlåtande 2016-01-05 Förvaltningen ansöker ( återsöker ) löpande om kostnadsersättningar mot Migrationsverket för samtliga kostnader som uppkommer. Förvaltningen följer även löpande upp återsökta ersättningar mot kostnader per kategori av återsökta medel, inklusive avstämning av beviljade ansökningar. Utöver de kostnadsersättningar som kommunen aktivt måste återsöka erhåller kommunen även vissa, i sammanhanget mindre, schablonbidrag för flyktingmottagandet. Från och med 2016 kommer ett antal statliga kostnadsersättningar att höjas. Framförallt gäller detta återsökningsbara (fastställda) schablonersättningar för asylsökande barns utbildning, från och med förskola till och med gymnasiet. För närvarande råder stor osäkerhet om full kostnadstäckning för asylmottagandet i kommunen kommer att uppnås 2016 och en ekonomisk prognos för helåret är i nuläget mycket svår att lägga. Det beror på osäkerheter om hur många asylsökande som kommer att befinna sig i kommunen under året och vilka behov dessa personer har, och därmed vilka kostnader som uppstår i kommunen med anledning av personalförstärkningar och behov av eventuella andra resurser av olika slag, samt vilka eventuella kostnadsersättningar de asylsökande kan ge upphov till. Generellt är statliga ersättningar för ensamkommande barn betydligt högre än ersättningar för andra kategorier av asylsökande. Utifrån den löpande uppföljning som görs i förvaltningen av uppkomna kostnader ställt mot ansökta kostnadsersättningar för asylsökande är förvaltningens bedömning att en god kontroll av den löpande ekonomiska situationen erhålls. Detta ger en god möjlighet att bedöma var och i vilken omfattning det tillfälliga statliga stödet om 19,6 Mkr kan behöva sättas in för att täcka merkostnader som inte täcks av återsökta kostnadsersättningar. Var det statliga tillfället stödet under år 2016 sätts in för att täcka eventuella merkostnader för flyktingmottagandet föreslås beslutas av kommundirektören. I det fall medel per delårsbokslut 31 augusti 2016 utifrån då lagd helårsprognos bedöms kvarstå av det tillfälliga statliga stödet, föreslås dessa medel användas som resultatförstärkning, det vill säga en ökning av det egna kapitalet inför kommande år och/eller till integrationsförstärkande åtgärder, utifrån beslut av kommundirektören. Uppgår de prognosticerade tillgängliga medlen per delårsbokslutet dock till mer än två (2) miljoner kronor skall istället kommunfullmäktige under året besluta om hur de prognosticerade överskjutande medlen skall disponeras. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att 1. Kommundirektören beslutar om fördelning av tillfälligt erhållet statligt stöd om 19 568 925 kronor med anledning av flyktingsituationen för att under 2016 i första hand täcka merkostnader för asylmottagandet som inte täcks av mot Migrationsverket ansökta kostnadsersättningar. I det fall medel per delårsbokslut 31 augusti 2016 utifrån då lagd helårsprognos bedöms kvarstå av det tillfälliga statliga stödet, föreslås dessa medel användas som resultatförstärkning, det vill säga ökning av det egna kapitalet inför kommande år och/eller till integrationsförstärkande åtgärder, utifrån beslut av kommundirektören. Uppgår de prognosticerade tillgängliga medlen per delårsbokslutet 31 augusti 2016 dock till mer än två (2) miljoner kronor skall istället kommunfullmäktige under året 2 21

Tjänsteutlåtande 2016-01-05 besluta om hur de prognosticerade överskjutande medlen skall disponeras. Skickas (Expedieras) till Ekonomichefen Kommundirektören Kommunrevisionen Diariet Bilagor 1. Regeringens proposition 2015/16:47 om extra ändringsbudget för 2015 2. Bilaga till regeringens beslut den 17 december 2015 (dnr Fi/05568/K) 3 22

Regeringens proposition 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 23

24

Regeringens proposition 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 november 2015 Margot Wallström Magdalena Andersson (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Propositionen innehåller förslag till ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2015. 25

26

PROP. 2015/16:47 Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 9 2 Inledning... 13 2.1 Skälen för ytterligare ändringar i statens budget 2015... 13 2.2 Konsekvenser för statens budget... 13 3 Ändringar avseende statens utgifter... 17 3.1 Utgiftsområde 8 Migration... 17 3.2 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid... 17 3.3 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner... 18 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 november 2015 5 27

PROP. 2015/16:47 Tabellförteckning Tabell 1.1 Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag 2015... 9 6 28

1 Förslag till riksdagsbeslut 29

30

PROP. 2015/16:47 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag enligt tabell 1.1. Regeringen föreslår vidare att riksdagen beslutar att förkorta motionstiden till sju dagar. Tabell 1.1 Ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag 2015 Tusental kronor Utgiftsområde Anslagsnummer Beslutad ram/anvisat anslag Förändring av ram/ anslag Ny ram/ Ny anslagsnivå 8 Migration 17 912 309 961 000 18 873 309 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 11 338 115 961 000 12 299 115 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 13 136 347 200 000 13 336 347 13:1 Stöd till idrotten 1 737 751 20 000 1 757 751 13:6 Insatser för den ideella sektorn 224 758 105 000 329 758 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 30 000 75 000 105 000 25 Allmänna bidrag till kommuner 92 304 002 9 800 000 102 104 002 1:5 Tillfälligt stöd till kommuner och landsting 0 9 800 000 9 800 000 Summa anslagsförändring på ändringsbudget 10 961 000 9 31

32

2 Inledning 33

34

PROP. 2015/16:47 2 Inledning 2.1 Skälen för ytterligare ändringar i statens budget 2015 Regeringen lämnar i denna proposition förslag till ändringar i statens budget för 2015 med anledning av den flyktingsituation som uppkommit under året. Enligt 9 kap. 6 riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret. Förslag till ändringar i budgeten får dock lämnas vid fler tillfällen om det finns särskilda skäl. Sedan regeringen beslutade propositionen Höständringsbudget för 2015 (prop. 2015/16:2) har antalet personer som söker asyl i Sverige ökat påtagligt. Antalet överstiger nu kraftigt de antaganden som ligger till grund för anvisade medel 2015 för hantering av asylsökande. Samtidigt genomför såväl kommuner och landsting som det civila samhället omfattande insatser för att hantera situationen. För att snabbt kunna vidta åtgärder som minskar trycket på den kommunala ekonomin samt underlätta för civilsamhällets organisationer i deras arbete med den rådande flyktingsituationen och etableringen av nyanlända, gör regeringen bedömningen att det finns särskilda skäl för att lämna förslag till ytterligare ändringar i statens budget för 2015. Vidare innebär behovet av att snabbt vidta åtgärder till stöd för kommuner, landsting och det civila samhället att det, enligt regeringens bedömning, finns synnerliga skäl för riksdagen att besluta om förkortad motionstid. Regeringen föreslår därför att riksdagen förkortar motionstiden till sju dagar. 2.2 Konsekvenser för statens budget De förslag som lämnas i denna proposition innebär att de anvisade medlen 2015 ökar med 11 miljarder kronor. Regeringen föreslår att 9,8 miljarder kronor tillförs som tillfälligt stöd till kommuner och landsting för att hantera den rådande flyktingsituationen. Vidare föreslås att 0,2 miljarder kronor tillförs det civila samhället i syfte att stödja dess insatser för asylsökande och nyanlända. Regeringen föreslår dessutom en ökning av anslaget för ersättningar och bostadskostnader för asylsökande på 1 miljard kronor till följd av det ökade antalet asylsökande. De anslagsförändringar som föreslås i denna proposition innebär sammantaget att de takbegränsade utgifterna ökas med 11 miljarder kronor 2015 och att budgeteringsmarginalen minskar med motsvarande belopp. Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas i periodiserade termer i enlighet med definitionen i nationalräkenskaperna (NR). Antar riksdagen regeringens förslag bedöms anvisade medel finnas tillgängliga i mitten av december. Medlen till kommunsektorn kommer att utbetalas 2015 men huvuddelen av den konsumtion som tillkommer i kommunsektorn bedöms ske under 2016, vilket innebär att det finansiella sparandet i offentlig sektor huvudsakligen påverkas detta år. I den mån kommunerna ökar konsumtionen under innevarande år som en följd av att stödet redan aviserats kommer dock sparandet att påverkas även för 2015. Stödet till det civila samhället på 0,2 miljarder kronor bedöms kunna betalas ut under 2015 och belastar därmed sparandet detta år. 13 35

36

3 Ändringar avseende statens utgifter 37

38

PROP. 2015/16:47 3 Ändringar avseende statens utgifter I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till ändringar avseende statens utgifter 2015. Det samlade förslaget till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag för 2015 finns i avsnitt 1 tabell 1.1. 3.1 Utgiftsområde 8 Migration 1:2 Ersättningar och bostadskostnader I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 11 338 115 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader ökas med 961 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för stöd till asylsökande m.fl. och statsbidrag till kommuner och landsting. Riksdagen beslutade med anledning av förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015 att öka anslaget med 477 000 000 kronor (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255). Betydligt fler personer beräknas söka asyl i Sverige i år, vilket innebär att väsentligt fler kommer att vara inskrivna i Migrationsverkets mottagande än vad som tidigare beräknats. Detta innebär att kostnaderna för stöd, ersättningar och boende ökar varför ytterligare medel behöver tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader bör ökas med 961 000 000 kronor. 3.2 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 13:1 Stöd till idrotten I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 737 751 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 13:1 Stöd till idrotten ökas med 20 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för att stödja idrottsrörelsen och dess verksamhet. I samband med propositionen Vårändringsbudget för 2015 ökades anslaget med 32 000 000 kronor för idrottsrörelsens arbete med etablering av nyanlända flickor och pojkar, kvinnor och män (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255). I budgetpropositionen för 2016 föreslår och beräknar regeringen att anslaget ökas med 64 000 000 kronor per år fr.o.m. 2016 för samma ändamål (prop. 2015/16:1 utg.omr. 17 avsnitt 15.8.1). Med anledning av den rådande flyktingsituationen bedömer regeringen att ytterligare medel behöver tillföras idrottsrörelsen redan innevarande år för att underlätta insatser för asylsökande och arbetet med etablering av nyanlända. Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 13:1 Stöd till idrotten bör ökas med 20 000 000 kronor. Det tillfälliga stödet bedöms kunna utbetalas 2015, men avses även täcka kostnader som förväntas uppstå 2016. 17 39

PROP. 2015/16:47 13:6 Insatser för den ideella sektorn I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 224 758 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn ökas med 105 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för genomförandet av politiken för det civila samhället. Med anledning av den rådande flyktingsituationen behöver ytterligare medel tillföras civilsamhällets organisationer för att underlätta organisationernas insatser för asylsökande och deras arbete med etableringen av nyanlända. Regeringen anser därför att anslaget 13:6 Insatser för den ideella sektorn bör ökas med 105 000 000 kronor, varav minst 10 000 000 kronor avses för trossamfundens insatser för asylsökande och arbete med etablering av nyanlända. Det tillfälliga stödet bedöms kunna utbetalas 2015, men avses även täcka kostnader som förväntas uppstå 2016. 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 30 000 000 kronor. Regeringens förslag: Anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen ökas med 75 000 000 kronor. Skälen för regeringens förslag: Anslaget får användas för utgifter för att stärka kunskaper i svenska, om samhället och främja deltagande i samhällslivet för asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men bor kvar i anläggningsboende. Folkbildningsrådet fördelar statsbidrag till studieförbund för sådan verksamhet enligt förordningen (2015:521) om statsbidrag till särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare. Riksdagen beslutade med anledning av förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2015 att föra upp det nya anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen på statens budget med 30 000 000 kronor (prop. 2014/15:99, 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255). I budgetpropositionen för 2016 föreslår regeringen att anslaget anvisas 50 000 000 kronor 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 17 avsnitt 16.4.3). Med anledning av den rådande flyktingsituationen bedömer regeringen att ytterligare medel behöver tillföras anslaget redan innevarande år för att studieförbunden ska kunna stärka sina insatser för asylsökande och boende på anläggningsboenden. Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen bör ökas med 75 000 000 kronor. Det tillfälliga stödet bedöms kunna utbetalas 2015, men avses även täcka kostnader som förväntas uppstå 2016. 3.3 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 1:5 Tillfälligt stöd till kommuner och landsting Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statens budget för innevarande år. Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 1:5 Tillfälligt stöd till kommuner och landsting förs upp på statens budget med 9 800 000 000 kronor. Anslaget får användas för statsbidrag till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen. Skälen för regeringens förslag: För att hantera den rådande flyktingsituationen med ett stort antal asylsökande och minska trycket på den kommunala ekonomin, föreslår regeringen ett tillfälligt stöd om sammanlagt 9 800 000 000 kronor till kommunerna och landstingen. Stödet fördelas med 8 330 000 000 kronor till kommunerna och med 1 470 000 000 kronor till landstingen. Fördelningen är baserad på utfallet av statsbidrag till kommuner respektive landsting för mottagande av asylsökande och nyanlända. Vid fördelningen av medel mellan kommunerna kommer antalet asylsökande och nyanlända i en kommun samt fördelningen 18 40

PROP. 2015/16:47 mellan barn och vuxna i relation till kommunens befolkningstal att beaktas. Vid fördelning mellan landstingen kommer hänsyn tas till antalet asylsökande och nyanlända i respektive landsting. Det tillfälliga stödet kommer att utbetalas 2015, men avses även täcka kostnader som kan förväntas uppstå 2016. Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:5 Tillfälligt stöd till kommuner och landsting bör föras upp i statens budget med 9 800 000 000 kronor 2015. Anslaget får användas för statsbidrag till kommuner och landsting med anledning av flyktingsituationen. 19 41

42

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 november 2015 Närvarande: statsrådet M Wallström, ordförande, och statsråden Å Romson, Y Johansson, M Johansson, I Baylan, S-E Bucht, P Hultqvist, H Hellmark Knutsson, I Lövin, Å Regnér, M Andersson, A Ygeman, P Bolund, M Kaplan, M Damberg, A Bah Kuhnke, A Strandhäll, A Shekarabi, G Fridolin, G Wikström, A Hadzialic Föredragande: statsråden M Johansson, M Andersson, A Bah Kuhnke, A Shekarabi Regeringen beslutar proposition 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 43

Bilaga till regeringens beslut den 17 december 2015 (dnr Fi/05568/K) Län Kommun Belopp (kr) Blekinge Karlshamn 37 277 425 Blekinge Karlskrona 65 482 402 Blekinge Olofström 34 636 079 Blekinge Ronneby 57 466 492 Blekinge Sölvesborg 14 630 758 Dalarna Avesta 69 685 586 Dalarna Borlänge 49 427 614 Dalarna Falun 13 183 760 Dalarna Gagnef 3 720 852 Dalarna Hedemora 58 959 427 Dalarna Leksand 19 568 925 Dalarna Ludvika 57 190 873 Dalarna Malung-Sälen 13 367 505 Dalarna Mora 10 037 113 Dalarna Orsa 15 388 709 Dalarna Rättvik 8 475 274 Dalarna Smedjebacken 9 922 272 Dalarna Säter 5 696 119 Dalarna Vansbro 14 332 171 Dalarna Älvdalen 16 261 501 Gotland Gotland 6 568 912 Gävleborg Bollnäs 48 853 409 Gävleborg Gävle 65 918 798 Gävleborg Hofors 15 021 217 Gävleborg Hudiksvall 23 978 824 Gävleborg Ljusdal 27 102 502 Gävleborg Nordanstig 16 583 056 Gävleborg Ockelbo 7 074 212 Gävleborg Ovanåker 25 540 663 Gävleborg Sandviken 58 270 380 Gävleborg Söderhamn 74 394 072 Halland Falkenberg 54 227 973 Halland Halmstad 66 171 448 Halland Hylte 43 180 258 Halland Kungsbacka 7 947 005 Halland Laholm 29 996 498 Halland Varberg 21 314 510 Jämtland Berg 18 535 355 Jämtland Bräcke 9 049 480 Jämtland Härjedalen 16 054 787 Jämtland Krokom 15 480 582 Jämtland Ragunda 8 360 433 Jämtland Strömsund 30 226 181 Jämtland Åre 28 182 009 Jämtland Östersund 40 538 912 Jönköping Aneby 7 005 308 Jönköping Eksjö 31 719 115 1 44

Bilaga till regeringens beslut den 17 december 2015 (dnr Fi/05568/K) Län Kommun Belopp (kr) Jönköping Gislaved 34 590 143 Jönköping Gnosjö 6 706 721 Jönköping Habo 1 584 807 Jönköping Jönköping 66 286 289 Jönköping Mullsjö 2 181 981 Jönköping Nässjö 61 692 645 Jönköping Sävsjö 34 865 761 Jönköping Tranås 16 789 770 Jönköping Vaggeryd 5 650 183 Jönköping Vetlanda 32 408 162 Jönköping Värnamo 15 090 122 Kalmar Borgholm 50 116 661 Kalmar Emmaboda 20 280 940 Kalmar Hultsfred 67 090 177 Kalmar Högsby 29 330 420 Kalmar Kalmar 27 401 089 Kalmar Mönsterås 40 125 484 Kalmar Mörbylånga 13 390 474 Kalmar Nybro 56 364 017 Kalmar Oskarshamn 33 901 096 Kalmar Torsås 13 183 760 Kalmar Vimmerby 22 095 430 Kalmar Västervik 36 106 045 Kronoberg Alvesta 42 514 179 Kronoberg Lessebo 43 616 654 Kronoberg Ljungby 20 143 131 Kronoberg Markaryd 12 425 808 Kronoberg Tingsryd 23 496 491 Kronoberg Uppvidinge 36 266 823 Kronoberg Växjö 58 867 554 Kronoberg Älmhult 7 625 450 Norrbotten Arjeplog 3 422 265 Norrbotten Arvidsjaur 4 685 517 Norrbotten Boden 65 321 624 Norrbotten Gällivare 12 793 300 Norrbotten Haparanda 19 545 957 Norrbotten Jokkmokk 16 537 120 Norrbotten Kalix 11 553 016 Norrbotten Kiruna 49 037 155 Norrbotten Luleå 12 816 268 Norrbotten Pajala 19 224 402 Norrbotten Piteå 17 088 357 Norrbotten Älvsbyn 17 570 690 Norrbotten Överkalix 12 219 094 Norrbotten Övertorneå 10 128 986 Skåne Bjuv 10 174 922 Skåne Bromölla 11 667 857 2 45

Bilaga till regeringens beslut den 17 december 2015 (dnr Fi/05568/K) Län Kommun Belopp (kr) Skåne Burlöv 7 878 100 Skåne Båstad 12 242 062 Skåne Eslöv 13 826 870 Skåne Helsingborg 79 194 430 Skåne Hässleholm 69 685 586 Skåne Höganäs 17 754 436 Skåne Hörby 4 409 899 Skåne Höör 10 381 636 Skåne Klippan 40 240 325 Skåne Kristianstad 62 381 692 Skåne Kävlinge 4 042 407 Skåne Landskrona 45 431 144 Skåne Lomma 3 330 392 Skåne Lund 23 863 983 Skåne Malmö 380 882 029 Skåne Osby 13 045 950 Skåne Perstorp 16 192 597 Skåne Simrishamn 45 637 858 Skåne Sjöbo 5 236 755 Skåne Skurup 2 687 282 Skåne Staffanstorp 2 136 045 Skåne Svalöv 27 286 248 Skåne Svedala 5 627 214 Skåne Tomelilla 12 885 173 Skåne Trelleborg 80 457 683 Skåne Vellinge 1 929 331 Skåne Ystad 34 773 889 Skåne Åstorp 14 906 376 Skåne Ängelholm 11 024 747 Skåne Örkelljunga 18 650 196 Skåne Östra Göinge 60 337 520 Stockholm Botkyrka 64 885 228 Stockholm Danderyd 3 238 519 Stockholm Ekerö 3 192 583 Stockholm Haninge 39 413 469 Stockholm Huddinge 37 162 584 Stockholm Järfälla 45 017 716 Stockholm Lidingö 8 704 956 Stockholm Nacka 15 342 772 Stockholm Norrtälje 26 206 742 Stockholm Nykvarn 1 929 331 Stockholm Nynäshamn 8 130 751 Stockholm Salem 3 766 788 Stockholm Sigtuna 44 443 510 Stockholm Sollentuna 17 111 326 Stockholm Solna 30 593 672 Stockholm Stockholm 363 609 926 3 46

Bilaga till regeringens beslut den 17 december 2015 (dnr Fi/05568/K) Län Kommun Belopp (kr) Stockholm Sundbyberg 34 337 492 Stockholm Södertälje 106 159 123 Stockholm Tyresö 8 199 655 Stockholm Täby 10 680 223 Stockholm Upplands-Bro 14 447 012 Stockholm Upplands Väsby 19 385 180 Stockholm Vallentuna 3 491 170 Stockholm Vaxholm 780 920 Stockholm Värmdö 3 858 661 Stockholm Österåker 6 752 657 Södermanland Eskilstuna 110 408 244 Södermanland Flen 66 768 622 Södermanland Gnesta 12 127 221 Södermanland Katrineholm 23 129 000 Södermanland Nyköping 29 812 753 Södermanland Oxelösund 22 991 190 Södermanland Strängnäs 22 738 540 Södermanland Trosa 2 342 759 Södermanland Vingåker 28 756 214 Uppsala Enköping 14 538 885 Uppsala Heby 9 003 543 Uppsala Håbo 11 047 715 Uppsala Knivsta 5 282 691 Uppsala Tierp 6 752 657 Uppsala Uppsala 118 837 582 Uppsala Älvkarleby 8 727 924 Uppsala Östhammar 4 501 772 Värmland Arvika 17 180 230 Värmland Eda 3 950 534 Värmland Filipstad 50 484 153 Värmland Forshaga 8 268 560 Värmland Grums 11 530 048 Värmland Hagfors 27 722 644 Värmland Hammarö 1 860 426 Värmland Karlstad 30 363 990 Värmland Kil 3 858 661 Värmland Kristinehamn 64 104 308 Värmland Munkfors 10 312 732 Värmland Storfors 9 026 511 Värmland Sunne 33 028 304 Värmland Säffle 34 337 492 Värmland Torsby 35 348 094 Värmland Årjäng 12 448 776 Västerbotten Bjurholm 3 238 519 Västerbotten Dorotea 5 719 087 Västerbotten Lycksele 6 500 007 Västerbotten Malå 3 835 693 4 47

Bilaga till regeringens beslut den 17 december 2015 (dnr Fi/05568/K) Län Kommun Belopp (kr) Västerbotten Nordmaling 5 742 056 Västerbotten Norsjö 5 810 960 Västerbotten Robertsfors 3 743 820 Västerbotten Skellefteå 71 362 267 Västerbotten Sorsele 5 742 056 Västerbotten Storuman 4 915 200 Västerbotten Umeå 27 033 598 Västerbotten Vilhelmina 12 333 935 Västerbotten Vindeln 11 001 778 Västerbotten Vännäs 5 879 865 Västerbotten Åsele 11 782 698 Västernorrland Härnösand 69 616 682 Västernorrland Kramfors 53 768 608 Västernorrland Sollefteå 47 015 951 Västernorrland Sundsvall 55 674 971 Västernorrland Timrå 24 300 379 Västernorrland Ånge 26 482 360 Västernorrland Örnsköldsvik 43 777 432 Västmanland Arboga 22 830 413 Västmanland Fagersta 47 865 775 Västmanland Hallstahammar 10 266 795 Västmanland Kungsör 19 913 449 Västmanland Köping 16 077 756 Västmanland Norberg 40 653 753 Västmanland Sala 22 141 366 Västmanland Skinnskatteberg 15 687 296 Västmanland Surahammar 16 100 724 Västmanland Västerås 79 263 335 Västra Götaland Ale 6 339 229 Västra Götaland Alingsås 21 222 637 Västra Götaland Bengtsfors 19 821 576 Västra Götaland Bollebygd 1 355 125 Västra Götaland Borås 81 031 888 Västra Götaland Dals-Ed 8 291 528 Västra Götaland Essunga 2 825 091 Västra Götaland Falköping 35 371 062 Västra Götaland Färgelanda 13 022 982 Västra Götaland Grästorp 3 031 805 Västra Götaland Gullspång 14 561 853 Västra Götaland Göteborg 368 065 761 Västra Götaland Götene 15 939 946 Västra Götaland Herrljunga 5 144 882 Västra Götaland Hjo 5 902 833 Västra Götaland Härryda 8 383 401 Västra Götaland Karlsborg 19 385 180 Västra Götaland Kungälv 6 591 880 Västra Götaland Lerum 18 007 086 5 48

Bilaga till regeringens beslut den 17 december 2015 (dnr Fi/05568/K) Län Kommun Belopp (kr) Västra Götaland Lidköping 11 828 634 Västra Götaland Lilla Edet 5 948 770 Västra Götaland Lysekil 14 538 885 Västra Götaland Mariestad 21 842 779 Västra Götaland Mark 26 298 614 Västra Götaland Mellerud 30 754 450 Västra Götaland Munkedal 20 763 273 Västra Götaland Mölndal 98 878 197 Västra Götaland Orust 12 793 300 Västra Götaland Partille 6 201 420 Västra Götaland Skara 42 192 624 Västra Götaland Skövde 30 363 990 Västra Götaland Sotenäs 9 761 494 Västra Götaland Stenungsund 21 498 256 Västra Götaland Strömstad 13 482 346 Västra Götaland Svenljunga 27 768 581 Västra Götaland Tanum 8 681 988 Västra Götaland Tibro 18 328 641 Västra Götaland Tidaholm 25 517 695 Västra Götaland Tjörn 9 692 590 Västra Götaland Tranemo 14 469 980 Västra Götaland Trollhättan 45 913 476 Västra Götaland Töreboda 28 365 754 Västra Götaland Uddevalla 35 830 427 Västra Götaland Ulricehamn 30 386 958 Västra Götaland Vara 4 915 200 Västra Götaland Vårgårda 5 328 628 Västra Götaland Vänersborg 74 072 517 Västra Götaland Åmål 28 572 469 Västra Götaland Öckerö 964 665 Örebro Askersund 41 204 991 Örebro Degerfors 11 323 334 Örebro Hallsberg 8 291 528 Örebro Hällefors 26 206 742 Örebro Karlskoga 43 501 813 Örebro Kumla 7 648 418 Örebro Laxå 32 591 907 Örebro Lekeberg 964 665 Örebro Lindesberg 76 621 989 Örebro Ljusnarsberg 35 807 459 Örebro Nora 9 623 685 Örebro Örebro 62 657 310 Östergötland Boxholm 6 500 007 Östergötland Finspång 42 606 052 Östergötland Kinda 3 743 820 Östergötland Linköping 42 789 798 Östergötland Mjölby 8 842 766 6 49

Bilaga till regeringens beslut den 17 december 2015 (dnr Fi/05568/K) Län Kommun Belopp (kr) Östergötland Motala 27 538 898 Östergötland Norrköping 109 971 848 Östergötland Söderköping 4 823 327 Östergötland Vadstena 2 871 028 Östergötland Valdemarsvik 24 254 443 Östergötland Ydre 3 950 534 Östergötland Åtvidaberg 11 254 429 Östergötland Ödeshög 9 302 130 Summa kommuner 8 330 000 000 7 50

Bilaga till regeringens beslut den 17 december 2015 (dnr Fi/05568/K) Landsting Belopp (kr) Gotlands kommun 1 274 079 Jämtlands läns 29 323 425 Uppsala läns 29 597 842 Västerbottens läns 32 080 663 Hallands läns 42 658 788 Blekinge läns 37 810 753 Kronobergs läns 42 665 321 Västmanlands läns 53 498 262 Norrbottens läns 48 480 350 Södermanlands läns 59 515 837 Östergötlands läns 57 758 260 Jönköpings läns 58 875 530 Värmlands läns 61 593 566 Dalarnas läns 63 161 663 Örebro läns 63 037 522 Västernorrlands läns 59 731 450 Kalmar läns 71 054 421 Gävleborgs läns 67 441 263 Skåne läns 182 016 925 Stockholms läns 177 534 780 Västra Götalands läns 230 889 300 Summa landsting 1 470 000 000 8 51

TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2015-11-27 Referens Dnr 2015/1929 Sida 1(2) Kommunstyrelsen Barbro Stamnäs, Telefon. barbro.stamnas@leksand.se Nya ersättningar till gode män för ensamkommande ungdomar Beskrivning av ärendet Överförmyndare i samverkan i övre Dalarna har avtal med Leksand, Rättvik, Mora, Orsa och Älvdalen sedan 2012. Det finns önskemål från Överförmyndare i samverkan i övre Dalarna, Mora att ta fram enhetliga ersättningar till gode män för ensamkommande ungdomar ska gälla från 2016-03-01. Förslag till nya ersättningar Grundersättning med 3 000 kronor per månad varav 500 kronor i kostnadsersättning. Vid extraordinära kostnader behöver överförmyndaren ha möjlighet att fatta beslut om utökad ersättning. Vid resor till Migrationsverket med egen bil tillkommer ersättning med 200 kronor per timme plus 18,50 per mil i reseersättning. Ersättningarna granskas och betalas ut kvartalsvis till gode männen. Dessa ersättningar återsöks från Migrationsverket. Det blir inga högre kostnader för kommunen. Idag betalas ingen grundersättning ut. Ersättningarna idag är 200 kronor per timme plus 18,50 per mil i reseersättning samt kostnadsersättning, mot uppvisande av kvitto, till och med PUT. Betalas ut varje månad. Efter att ungdomarna fått permanent uppehållstillstånd PUT, när ungdomarna blir utskrivna till kommunen, en månad och en dag efter PUTbeslutsdatum ska arvode utgå med 2000 kronor per månad varav 500 kronor är kostnadsersättning. Vid extraordinära kostnader behöver överförmyndaren ha möjlighet att fatta beslut om utökad ersättning. Denna kostnad betalas ut av individ- och familjeomsorgen. Sektorns/avdelningens bedömning Förslagen är framtagna för att alla kommuner ska ha lika ersättningar till gode männen och för att minska arbetsbelastningen för handläggarna i Mora genom enhetliga regler och kvartalsvis rapporteringar till lönehandläggarna i respektive kommun. 52

Leksands kommun Datum 2016-01-13 Referens Dnr 2015/1929 Sida 2(2). Finansiering Förslagen innebär inga högre kostnader för kommunen eftersom kostnaderna återsöks från Migrationsverket. Allmänna utskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige 1. Anta ändrade ersättningar till gode män för ensamkommande ungdomar att gälla från 2016-01-01. 2. Delegera till övermyndaren och dennes ersättare att i de fall där extrakostnader uppkommer för gode männen besluta om rätt till utökad ersättning. Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken Tjänsteutlåtande, daterat 2015-11-27 Slutligt beslut expedieras (skickas) till Överförmyndare Barbro Stamnäs Integrationsstrateg Josefina Streling Kommunchef Göran Wigert 53

TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2015-12-21 Referens Dnr 2015/2058 Sida 1(1) Näringslivsavdelningen Martina Hellgren, 0247-80 355 martina.hellgren@leksand.se Förvärv av Åls Prästgård 1:3 (Åhls Barnakademi) Beskrivning av ärendet I kommunstyrelsen 2015-11-02 209 föreslogs för kommunfullmäktige att besluta att kommunens verksamhet för hem för vård eller boende (HVB) skulle utökas med 14 platser i Åhls Barnakademi, Åls prästgård 1:3, som idag ägs av Leksandsbostäder AB. Kommunfullmäktige tog beslutet 2015-11-23. KS 2015-11-02 beslutade även att, efter diskussion med Leksandsbostäder AB, komplettera beslutsunderlaget med kostnader för ett eventuellt köp av fastigheten Åls prästgård 1:3. Leksandsbostäder AB har för kommunen presenterat kalkylunderlag för erforderliga anpassningar av lokalerna vilka bedöms uppgå till 6 mkr. För fastighetsköpet har överenskommits ett pris på 2 mkr. Leksandsbostäder kommer vara projektledare för anpassningar av lokalerna. Sektorns/avdelningens bedömning Inom Näringslivsavdelningens uppdrag för mark- och exploatering ingår att ombesörja kommunens fastighetsförvärv. Summan för förvärvet och för anpassningarna överskrider dock avdelningens delegation och därför måste Kommunstyrelsen fatta beslutet om ovan nämnda investeringar. Finansiering Posterna ingår ej i beslutad Mål och budget för perioden 2016-2018, då beslut om att utöka HVB-verksamheten uppkom väldigt sent under 2015. Finansiering föreslås ske genom tilläggsanslag för investeringar om 8 miljoner kronor, utöver tidigare beslutad investeringsbudget för 2016. Likviditetssäkring kommer vid behov att ske genom nyupplåning. Ökade kapitalkostnader i form av avskrivningar på genomförda investeringar och eventuella ökade räntekostnader av nyupplåning kommer att påverka resultatet för kommunen negativt jämfört med tidigare beslutad budget. Förslag till beslut 1. Köpa Åls prästgård 1:3 av Leksandsbostäder AB för 2 mkr under år 2016. 2. Finansiera köp av fastighet om 2 miljoner kronor samt anpassningar av lokalerna om 6 miljoner kronor, genom tilläggsanslag för investeringar om totalt 8 miljoner kronor, utöver tidigare beslutad 54

Leksands kommun Datum 2016-01-13 Referens Dnr 2015/2058 Sida 2(2) investeringsbudget för 2016. Ökade kapitalkostnader i form av avskrivningar på genomförda investeringar och eventuella ökade räntekostnader för nyupplåning kommer att påverka resultatet för kommunen negativt jämfört med tidigare beslutad budget. 3. Uppdra åt Leksandsbostäder att genomföra erforderliga anpassningar i lokalerna, och att omfatta Åls prästgård inom förvaltningsuppdraget. Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken 1. Detta tjänsteutlåtande Slutligt beslut expedieras (skickas) till Näringslivsavdelningen Leksandsbostäder AB 55

TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2015-12-18 Referens Dnr Dnr. Sida 1(1) Kommunstyrelsen Göran Wigert, Telefon. goran.wigert@leksand.se Nedläggning Musik vid Siljan Beskrivning av ärendet Musik vid Siljan AB är ett bolag som ägs av Leksand, Mora och Rättviks kommuner tillsammans med Musik vid Siljans vänförening. Bolaget genomför årligen musikfestivalen Musik vid Siljan. Sedan 2010 då kommunernas insats till bolaget Musik vid Siljan halverades, har antalet konserter och följaktligen publiksiffrorna minskat. Styrelsen anser därför att det arbete som styrelsen i samarbete med utföraren Musik i Dalarna bedrivit under perioden i syfte att hitta olika möjligheter att fortsätta festivalen, inte har lyckats. Styrelsen fick i våras ägarnas uppdrag att se över möjligheten till en bredare musiksamverkan inom ramen för bolaget. De senaste årens vikande publikintresse och sommarens festivalresultat har dock resulterat i att styrelsen vid en extra årsstämma den 2 december 2015 föreslog ägarna att besluta att avveckla verksamheten. Årsstämman beslutade enligt styrelsens förslag att rekommendera de fyra ägarna att avveckla bolagets verksamhet. Årsstämman beslutade också att rekommendera ägarna att utreda frågorna kring ekonomiska värden och eventuellt andra värden och sedan avveckla Musik vid Siljan AB. Förslag till beslut 1. Avveckla Musik vid Siljans AB verksamhet. 2. Utreda Musik vid Siljans AB ekonomiska värden och andra värden. 3. Avveckla bolaget Musik vid Siljan AB. Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken Tjänsteutlåtande, daterat 2015-12-21 Slutligt beslut expedieras (skickas) till Kommundirektör Göran Wigert 56

TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2016-01-07 Referens Dnr 2015/1550 Sida 1(1) Verksamhetsstöd och service Lars Leksén, Telefon. lars.leksen@leksand.se Handlingsplan 2016-2018 till Risk- och sårbarhetsanalys Beskrivning av ärendet Föreligger förslag till handlingsplan till den risk- och sårbarhetsanalys som kommunfullmäktige antog den 23 november 2015. Planen lyfter fram de risker som identifierats i risk- och sårbarhetsanalysen, hur riskerna förebyggs, former för samverkan samt kommunens organisation vid krishantering samt utbildning och övningar. Sektorns/avdelningens bedömning Att förelägga kommunfullmäktige handlingsplanen för fastställande. Förslag till beslut 1. Fastställa handlingsplan 2016-2018 till Risk- och sårbarhetsanalys som kommunfullmäktige antog 2015-11-23. Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken Tjänsteutlåtande från säkerhets- och beredskapssamordnare Lars Leksén daterat 2016-01-07. Förslag till handlingsplan 2016 2018 till risk- och sårbarhetsanalys Slutligt beslut expedieras (skickas) till Lars Leksén, säkerhets- och beredskapssamordnare Länsstyrelsen i Dalarna, dalarna@lansstyrelsen.se 57

DOKUMENT Datum 2015-12-31 Sida 1(7) Säkerhetsansvarig Lars Leksén, 0247-80305 lars.leksen@leksand.se Risk- och sårbarhetsanalys Handlingsplan 2016-2018 Dnr: 2015/1550 c:\users\mgranat1\appdata\local\temp\evoat.tmp\handlingsplan 20160107_3.docx Leksands kommun Postadress Verksamhet och service 793 80 Leksand Webbplats www.leksand.se Besöksadress Torget 5 58 E-post kommun@leksand.se Telefon 0247-800 00 vx Fax 0247-144 65 Organisationsnr 212000-2163 Bankgiro 985-2971

Datum 2015-09-03 Sida 2(7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 DET SVENSKA KRISHANTERINGSSYSTEMET BASERAS PÅ TRE GRUNDPRINCIPER:... 3 Ansvarsprincipen... 3 Likhetsprincipen... 3 Närhetsprincipen... 3 1.2 MÅL FÖR LEKSAND KOMMUN... 3 Kris kräver kommunikation... 3 Samverkan i Dalarnas län det Regionala Krishanteringsrådet... 3 2 HANDLINGSPLAN... 4 2.1 PLANERING... 4 2.2 GEOGRAFISKT OMRÅDES ANSVAR... 5 Karta över Leksand... 5 Olika aktörer inom kommunens geografiska område... 5 Krishanteringsåtgärder vid allvarlig samhällsstörning... 5 Samordning av information till allmänheten... 6 2.3 ÅTGÄRDER FÖR ATT REDUCERA RISKER OCH SÅRBARHETER... 6 Reducering av risker som beskrivs i RSA... 6 2.4 ÅTAGANDET FÖR ERSÄTTNING... 6 Beskriva hur kommunen avser att fullfölja åtaganden under mandat perioden i kommunöverenskommelsen samt hur ersättningen ska användas. Särskilt hur samverkanersättningen ska använda.... 6 2.5 UTBILDNING OCH ÖVNING... 7 Utbildningsplan... 7 Utvärdering av övningar... 7 Samverkan med andra aktörer... 7 2.6 PLAN FÖR KRISORGANISATION... 7 Kommunens organisation vid extra ordinär händelse... 7 Krisledningsorganisation... 7 Lokaler och teknisk utrustning... 7 2.7 RAPPORTERING OCH INFORMATION... 7 Kommunen ska ha förmåga att ta emot och dela information med berörda krisberedskapsaktörer med stöd av teknik som tillämpas för ledning och samverkan i kris 7 Ge en samlad bild till bl.a. länsstyrelsen om risker och sårbarheter inför och vid en extra ordinär händelse... 7 2.8 HÖJD BEREDSKAP... 7 Säkerställa att VMA fungerar... 7 Säkerställa att krisledningen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap.... 7 59

Datum 2015-09-03 Sida 3(7) 1 Inledning En handlingsplan är ett styrdokument för hur en krishantering ska organiseras och genomföras vid en extra ordinär händelse enligt Lagen om Extra ordinär Händelse (LEH). Men det är genom övning som den verifieras och prövas. Kris övningar bör genomföras minst en gång per år. Ledordet för all krishantering är samverkan. Kraven på krishantering och samverkan skiljer sig i och mellan olika kommuner. Inte minst internt där olika verksamheter och kommunala hel- och delägda bolag samverkar med offentliga och privata aktörer. Det är viktigt att aktivt arbeta med frågan vad samverkan innebär inom den egna organisationen. 1.1 Det svenska krishanteringssystemet baseras på tre grundprinciper: Ansvarsprincipen Det ansvar som en verksamhet har vid normala förhållanden gäller även vid kris. Inge tar över ansvaret från någon annan. Likhetsprincipen En organisation som ansvarar för en verksamhet vid normala förhållanden ska hantera den på ett liknande sätt även under kris. Närhetsprincipen En kris ska i första hand hanteras där den inträffat och av dem som är närmast ansvariga och berörda Dessa tre principer innebär ett sektorsansvar där alla inom kommunkoncernen som har ett ansvar i vardagen även har motsvarande ansvar inom sitt område även vid en kris. 1.2 Mål för Leksand kommun Vi samverkar för en väl fungerande krishantering vid allvarliga störningar, stora olyckor och kriser. Vi använder samhällets resurser på ett effektivt sätt för människors bästa Kris kräver kommunikation Kommunerna och Länsstyrelsen har ett geografiskt områdesansvar på lokal respektive regional nivå. I detta ingår att samordna information inom länet och verka för att vi kan enas om gemensamt viktiga budskap. Samverkan i Dalarnas län det Regionala Krishanteringsrådet Alla kommuner Räddningstjänsterna Landstinget Länsstyrelsen Polismyndigheten Försvarsmakten Trafikverket SOS Alarm Civilförsvarsförbundet Svenska kyrkan Sveriges Radio P4 Dalarna 60

2 Handlingsplan Handlingsplanen utgår ifrån: Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap(leh) Bestämmelserna i denna lag syftar till att kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. 2.1 Planering Kommunen ska, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen (RSA), för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Denna plan ska utgöra en del i ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap. Målet är att ta fram ett styrdokument som ska innehålla: en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, avser även verksamhet som bedrivs av hel- eller delägda bolag en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i denna överenskommelse samt hur ersättningen ska användas en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden samt en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser som beskriver: - hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse, - hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar, - hur kommunen säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse, - samt vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse, övergripande beskrivning av kommunens geografiska område såsom geografi, demografi, infrastruktur och näringsliv c:\users\mgranat1\appdata\local\temp\evoat.tmp\handlingsplan 20160107_3.docx Leksands kommun Postadress Verksamhet och service 793 80 Leksand Webbplats www.leksand.se Besöksadress Torget 5 61 E-post kommun@leksand.se Telefon 0247-800 00 vx Fax 0247-144 65 Organisationsnr 212000-2163 Bankgiro 985-2971

Datum 2015-09-03 Sida 5(7) 2.2 Geografiskt områdes ansvar Karta över Leksand Olika aktörer inom kommunens geografiska område Vid alla kriser eller händelser i ett samhälle som avviker från det normala är samverkan mellan olika resurser i en kommun den bästa vägen till framgång för att lösa en allvarlig störning. Inom Leksands kommun finns insatsresurser med hög beredskap såsom brandkåren, polisen och sjukvården. Andra viktiga aktörer i samverkan vid en störning är de kommunala bolagen, närliggande kommuner och länsstyrelse. Övriga viktiga samhällsfunktioner är det civila samhället som har hög prioritet vid samverkan såsom Elbolaget, större företag och föreningar. Krishanteringsåtgärder vid allvarlig samhällsstörning Samverkan mellan alla inblandade parter vid en samhällskris eller extra ordinär händelse enligt Lagen om Extraordinär Händelse (LEH) vilar på krisledningen och krisledningsnämnden. En extraordinär händelse som bedöms ha en sådan omfattning kräver inom kommunen en övergripande operativ ledning. Dess främsta uppgift är att snabbt vara tillgänglig, se helheten på kommunens område, fatta nödvändiga beslut och tänka framåt samt bevaka eventuell alternativ händelseutveckling. Vid en kris eller alvarlig samhällsstörning larmas Tjänsteman i Beredskap (TiK) av SOS och/eller Brandbefäl i Beredskap (BiB). Tjänsteman i Beredskap(TiK) avgör därefter omfattning av händelsen och larmar vid behov in krisledningen. Krisledningen gör därefter en samlad lägesbild och tar därefter beslut om att gå upp i stab och påbörja själva krisledningsarbetet 62

Datum 2015-09-03 Sida 6(7) Vid behov och när det sker en större samhällsstörning larmas även krisledningsnämnden in. Detta för att lättare ge information om det pågående operativa arbetet och vid behov kunna ta nödvändiga ekonomiska beslut för att lösa en extra ordinär händelse enligt LEH. Krisledningen har huvudansvaret för information och rapportering. Ansvarsfördelningen inom gruppen skall vara densamma som i ordinarie verksamhet d.v.s. sektorcheferna och verksamhetsansvariga tar ansvar för frågor inom sina ansvarsområden i enlighet med de tre principerna, ansvars-, närhetsoch likhetsprincipen, Samordning av information till allmänheten I krissituationer har informationen avgörande betydelse. Informationsenheten är kommunledningens instrument för information till/från allmänheten, massmedia, myndigheter/organisationer och egen personal. Det är viktigt att krisinformationsenheten kan informera om alla viktigare beslut och åtgärder inom kommunen vid en kris. En förutsättning för att den ska kunna lämna riktig information är att den själv håller sig informerad och att alla berörda parter fortlöpande ger korrekt information till krisinformationsstaben. Kommunens informationschef har ansvar för att informationsenheten upprättas. Informationschef inkallas i krisledningen. Leksands kommuns plan för information i kris beskrivs mer ingående i kommunens krisinformationsplan. 2.3 Åtgärder för att reducera risker och sårbarheter Reducering av risker som beskrivs i RSA Samverkan vid höga vattenflöden sker inom Dalälvens Älvgrupp där Länsstyrelsen är sammankallande. Samanställning av vattenflöden sker av SMHI och Vattenregleringsföretagen för att på ett tidigt stadium kunna förutsäga risker och åtgärder. Leksands kommun är mycket begränsat hotad vid ett eventuellt skyfall eller vid en kraftig vårflod p.g.a. att Siljan fungerar som en buffert Elavbrott kan få stora konsekvenser särskilt vintertid för äldreomsorgen. Här finns en regional plan kallad Styr-El där alla i kommunen verksamma kraftbolag har en plan för att prioritera de mest samhällsviktiga funktionerna vid ett eventuellt strömbortfall. Dessutom måste varje verksamhet ha en egen Handlingsplan för att vid behov evakuera boende inom SÄBO eller använda alternativa lokaler för exempelvis en skolverksamhet. 2.4 Åtagandet för ersättning Beskriva hur kommunen avser att fullfölja åtaganden under mandat perioden i kommunöverenskommelsen samt hur ersättningen ska användas. Särskilt hur samverkanersättningen ska använda. 63

Datum 2015-09-03 Sida 7(7) 2.5 Utbildning och övning Utbildningsplan Utvärdering av övningar Samverkan med andra aktörer 2.6 Plan för krisorganisation Kommunens organisation vid extra ordinär händelse Krisledningsorganisation Lokaler och teknisk utrustning 2.7 Rapportering och information Kommunen ska ha förmåga att ta emot och dela information med berörda krisberedskapsaktörer med stöd av teknik som tillämpas för ledning och samverkan i kris Ge en samlad bild till bl.a. länsstyrelsen om risker och sårbarheter inför och vid en extra ordinär händelse 2.8 Höjd beredskap Säkerställa att VMA fungerar Säkerställa att krisledningen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap. 64

TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2016-01-05 Referens Dnr 2015/1404 Sida 1(1) Näringslivsavdelningen Per Strid, 0247-801 29 per.strid@leksand.se Avgiftsfri kollektivtrafik Beskrivning av ärendet I en motion från Vänsterpartiet har det framförts en begäran om en utredning av förutsättningarna för avgiftsfri kollektivtrafik inom kommunen. Motionsställaren har självt pekat på sex skäl för att låta kollektivtrafiken vara fri för alla. Utöver dessa önskar motionsställaren att Näringslivsavdelningen belyser de ekonomiska för- och nackdelarna som en avgiftsfri kollektivtrafik skulle innebära. För att ge en bild av de ekonomiska förutsättningarna visar vi här vilka intäkter de fasta linjerna som omfattas av kollektivtrafiken idag genererar, ställda mot kostnaderna (prognos 2015): Linje Trafikkostnad Biljettintäkt Kostnadstäckning 271 Norr Lindberg 2 100 000 35 000 1,6 % 272 Siljansnäs 4 000 000 580 000 14,7 % 273 Rönnäs 1 000 000 180 000 18,0 % 274 Tällberg 1 500 000 470 000 32,5 % 275 Djura 2 300 000 190 000 8,2 % 276 Laknäs 600 000 110 000 17,8 % 277 Insjön 1 400 000 430 000 31,8 % 255 Gagnef 1 600 000 380 000 23,8 % Summa 14 400 000 2 380 000 16,6 % Intäkterna i sammanställningen ovan inkluderar även den del som länskorten genererar till Leksands kommun. En avgiftsfri kollektivtrafik kommer inte att påverka enskilda resenärers kostnad för att kunna till exempel arbetspendla till andra kommuner. Intäkterna i tabellen omfattar inte det schablonbelopp som skolskjutsar bidrar med. Dessa intäkter är en fördelning av kostnaderna inom kommunen för kollektivtrafiken. 65

Leksands kommun Datum 2016-01-13 Referens Dnr 2015/1404 Sida 2(2) Sektorns/avdelningens bedömning Näringslivsavdelningen är ansvarig för kommunens beställningar av kollektivtrafik. Att kunna erbjuda avgiftsfri kollektivtrafik är som motionsställaren skriver något som ligger i tiden men då i kommuner som har stadstrafik. Leksands kommun har inte den karaktären av trafik där avgiftsfri kollektivtrafik bedöms få någon större effekt på resandet. De som reser utanför kommungränsen måste ändå betala fullt pris för månadskortet. Leksands kommuns kostnader för kollektivtrafiken har sedan hösten 2014 ökat markant. De närmsta åren kommer snarare att handla om hur kommunen hanterar dessa ökade kostnader för att klara nuvarande antal linjer och turtäthet. Avdelningens bedömning är att den förlorade intäkten som en avgiftsfri kollektivtrafik skulle innebära är att kommunen försämrar förutsättningarna för att upprätthålla nuvarande turtäthet. Förslag till beslut 1. Avslå förslaget om avgiftsfri kollektivtrafik. Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken 1. Tjänsteutlåtande. Slutligt beslut expedieras (skickas) till Vänsterpartiet Näringslivschef Per Strid 66

67

TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2015-11-24 Referens Dnr 2015/1585 Sida 1(3) Näringslivsavdelningen Anna Tägtström Visconti, 0247-803 24 anna.tagtstrom-visconti@leksand.se Siljanringen ett geologiskt arv i världsklass Beskrivning av ärendet Under åren 2012-2015 genomfördes ett antal projekt under namnet Meteorum. Syftet med projekten var att undersöka förutsättningarna för att bilda en geopark i Siljanringen. De främsta intressenterna var kommunerna Leksand, Mora, Orsa och Rättvik. Region Dalarna medfinansierade det sista projektet. Projekten genomfördes i nära samarbete med Länsstyrelsen Dalarna. Under Länsstyrelsens ledning valdes 24 geosites ut, det vill säga besöksmål av särskilt geologiskt intresse, samt en del andra intressanta besöksmål i området. Arbetet med en vetenskaplig beskrivning av området och dess geosites ligger långt framme. Länsstyrelsen har påbörjat skrivningen av en ansökan till SGU om att bilda en nationell geopark av området Siljanringen. Innan ytterligare resurser läggs på att färdigställa ansökan har Länsstyrelsen skickat en skrivelse till ovanstående kommuner för att säkerställa att intresset av att delta geoparken kvarstår. Länsstyrelsen ställer sig positiv till att slutföra ansökan under förutsättning att kommunerna är intresserade och medfinansierar. Tidsperioden för arbetet med bilda geoparken uppskattas till 2 år och de sammanlagda gemensamma kostnaderna för detta beräknas till ca 1 150 000 kronor. Sektorns/avdelningens bedömning Näringslivsavdelningen tycker att det finns ett värde i att det bildas en geopark av Siljansringen. Geoparken ska kunna bidra till ett rikare utbud av aktiviteter för boende och en positiv utveckling för besöksnäringen. Näringslivsavdelningen ställer sig positiv till skrivelsen och föreslaget projekt. Dock under förutsättningen att övriga ovanstående kommuner också deltar. Kostnaderna för att skapa geoparken förutsätts inte överstiga 50 000 kronor för Leksands kommun. Beslutet att stötta projektet innebär inte att Leksands kommun gör några utfästelser att bidra till driften av en geopark annat än inom ramen för redan nu avsatta resurser för de geosites som finns. Parallellt med ansökan måste projektet arbeta med att ta fram en beräkning av kostnaderna för underhåll och driften av geoparken efter att den är bildad. En diskussion med övriga kommuner och Länsstyrelsen bör också föras om i vilket skede det är lämpligt att öppna upp för samarbete med närings- och föreningslivet. Rollfördelningen mellan den offentliga, den privata och den ideella sektorn bör klargöras. 68

Leksands kommun Datum 2016-01-13 Referens Dnr 2015/1585 Sida 2(2) Finansiering De sammanlagda kostnaderna för att ansöka om, bilda och få tillstånd en förvaltning av geoparken, beräknas till ca 1 150 000 kr. Leksands kommun medfinansierar med sammanlagt 50 000 kr som tas från näringslivsavdelningens löpande budget. Förslag till beslut Under förutsättning att kommunerna Mora, Orsa och Rättvik medverkar: 1. Delta i projektet med att ansöka om, bilda och få tillstånd en förvaltning av geoparken. 2. Medfinansiera projektet med sammanlagt 50 000 kronor under en period av högst 2 år. Tas från näringslivsavdelningens löpande budget. Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken 1. Skrivelse från Länsstyrelsen Dalarna Siljanringen ett geologiskt arv i världsklass inklusive bilagor. 2. Tjänsteutlåtande Siljanringen ett geologiskt arv i världsklass, daterat 2015-11-24. Slutligt beslut expedieras (skickas) till Per Johansson, Länsstyrelsen Dalarnas läns naturvårdsenhet Ulrika Liljeberg Anne-Lie Stenberg Göran Wigert Per Strid Anna Tägtström Visconti 69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1(6) Datum 2016-01-04 Referens Dnr 2016/2 Lärande och stöd Lars Nyberg, 0247-80 166 lars.nyberg@leksand.se Till Kommunstyrelsen Verksamhetschef för elevhälsan i Leksands kommun Beskrivning av ärendet Elevhälsans hälso- och sjukvårdsverksamhet regleras i hälso- och sjukvårdslagen. För all hälso- och sjukvård ska det, enligt hälso- och sjukvårdslagen område, finnas en tydligt definierad vårdgivare. Vårdgivaren för skolhälsovården är kommunstyrelsen (kommunfullmäktiges reglemente, KF 2015-02-16, 8). Kommunstyrelsen har genom 9 i kommunfullmäktiges reglemente för kommunstyrelsen, tilldelats ansvar för att ledningen av den medicinska och den psykologiska delen av elevhälsan organiseras så att den tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Enligt 29 HSL ska det finnas en verksamhetschef avseende den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan. Verksamhetschefen för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan har det samlade ledningsansvaret, vilket inte kan överlåtas till annan befattningshavare. Denne har dock möjlighet att uppdra enskilda uppgifter till befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens. Vägledning för elevhälsan Socialstyrelsen och Skolverket har gett ut en gemensam vägledning för att stärka elevhälsans arbete. Vägledningen är varken en föreskrift, en nationell riktlinje eller ett allmänt råd utan den är tänkt att utgöra ett kunskapsstöd och fungera som ett beslutsunderlag för elevhälsoarbetet. Vägledningen riktar sig i första hand till personal inom elevhälsan, rektorer för aktuella verksamhetsformer, verksamhetschefer för elevhälsan samt vårdgivare, skolhuvudmän och beslutsfattare. Skolhuvudmannens ansvar för elevhälsan För skolväsendet finns fyra olika typer av huvudmän: kommuner, landsting, stat och enskilda. En huvudman ansvarar bland annat för att: genomföra utbildningen i enlighet med bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av skollagen samt bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar 1 ha ett systematiskt kvalitetsarbete på skolenhets- och huvudmannanivå 2 3 4 5 1 2 kap. 8 skollagen. 2 4 kap. 3 4 skollagen. 3 Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:98) om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. 4 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 106

Leksands kommun Datum 2016-01-13 Referens Dnr 2016/2 Sida 2(5) genomföra verksamheten på ett sådant sätt att de nationella målen uppnås, 6 till exempel beslut om elevhälsans organisation, placering och anställnings-villkor för de anställda inom elevhälsan verksamheten har en adekvat kompetensförsörjning och ska erbjuda personalen kompetensutveckling med mera 7 skriva avtal vid samverkan med andra huvudmän 8 9 det finns lokaler och utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. 10 Vårdgivarens ansvar för elevhälsans hälso- och sjukvård Med vårdgivare avses statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälsooch sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård. 11 Läs vidare om vårdgivarbegreppet i samband med förslag på en ny lag om hälso- och sjukvårdens organisation som ska ersätta hälso- och sjukvårdslagen i patientmaktsutredningens slutbetänkande Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44). Vårdgivaren har bland annat ansvar för att: ledningen av hälso- och sjukvård är organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet 12 det finns en verksamhetschef som svarar för elevhälsans hälso- och sjukvårdsverksamhet 13 utse en eller flera befattningshavare som ska svara för anmälningsskyldigheten enligt 3 kap. 5 patientsäkerhetslagen (lex Maria) 14 anmäla verksamhetschef och anmälningsansvariga enligt 3 kap. 5 patientsäkerhetslagen (lex Maria) till vårdgivarregistret hos Inspektionen för vård och omsorg 15 dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhets- arbetet är fördelat inom verksamheten samt upprätta en årlig patientsäkerhetsberättelse 16 teckna en obligatorisk patientförsäkring enligt patientskadelagen (1996:799) 17 det finns ett ledningssystem för verksamheten som ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet 18 systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i hälso- och sjukvårdsverksamheten inom elevhälsan 19 inom ramen för det systematiska förbättringsarbetet utöva egenkontroll 20 21 5 3 kap. patientsäkerhetslagen. 6 4 kap. 5 skollagen. 7 2 kap. 34 skollagen. 8 4 kap. 6 SOSFS 2011:9. 9 23 kap. 9 skollagen. Gäller den medicinska insatsen. 10 2 kap. 35 36 skollagen och 2 e hälso- och sjukvårdslagen. 11 1 kap. 3 patientsäkerhetslagen 12 28 hälso- och sjukvårdslagen. 13 29 hälso- och sjukvårdslagen 14 5 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SFS 2005:28) om lex Maria 15 2 kap. 1 patientsäkerhetslagen, 2 kap 1 patientsäkerhetsförordningen 16 3 kap. 9, 10 patientsäkerhetslagen 17 12 patientskadelagen (1996:799). Bedrivs verksamheten av privat vårdgivare efter avtal med offentlig vårdgivare, är det den offentlige vårdgivaren som skall ha försäkringen. 18 3 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 19 31 hälso- och sjukvårdslagen. 20 5 kap. 2 SOSFS 2011:9. 107

Leksands kommun Datum 2016-01-13 Referens Dnr 2016/2 Sida 3(5) arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra att verksamhetens kvalitet dokumenteras 22 ledningssystemet innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa god kvalitet 23 ledningssystemets processer och rutiner används för att uppnå samverkan där det behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada 24 anmäla händelse som medfört eller kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg 25 snarast anmäla till Inspektionen för vård och omsorg om det finns skälig anledning att befara att legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal kan utgöra en fara för patientsäkerheten 26 bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete enligt 3 kap. patient- säkerhetslagen fastställa de rutiner som behövs för att utveckla och säkra kvaliteten i arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld 27 fastställa rutiner för hur anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen ska fullgöras vad gäller ett barn som kan vara våldsutsatt eller kan ha bevittnat våld 28 se till att hälso- och sjukvårdspersonalen gör en anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen om ett barn visar symtom eller tecken som väcker misstanke om att barnet har utsatts för eller bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående se till att hälso- och sjukvårdspersonalen bland annat frågar barnet i enrum om orsaken till symtomen eller tecknen när så är möjligt och med hänsyn tagen till barnets ålder och mognad samt vårdnadshavarens samtycke, om sådan behövs se till att hälso- och sjukvårdspersonalen beaktar vilka behov barnet kan ha av vård såväl fysiskt som psykiskt med anledning av våldet 29 samverka vad gäller våldsutsatta barn och barn som har bevittnat våld (Se kapitel om samverkan s. 90 Våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld.) 30 Verksamhetschefens ansvar för elevhälsans hälso- och sjukvård Verksamhetschefen svarar för hälso- och sjukvården inom elevhälsan och har det samlade ledningsansvaret för verksamheten. Verksamhetschefen är den person som såväl tillsynsmyndigheter som elever, föräldrar och vårdnadshavare samt skolpersonal ska kunna vända sig till med frågor som rör elevhälsans hälso- och sjukvård. En verksamhetschef ska bland annat ansvara för den löpande verksamheten och upprätthålla och bevaka att elevhälsans hälso- och sjukvård tillgodoser en hög patientsäkerhet. Vilken kompetens en verksamhetschef ska ha varierar beroende på verksamhetens omfattning och inriktning. 31 Verksamhetschefen har alltid det samlade 21 Egenkontroll kan bland annat innefatta att man jämför resultat med verksamhetens tidigare resultat, granskar journaler, akter och annan dokumentation samt undersöker om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet. 22 7 kap. 1 SOSFS 2011:9. 23 4 kap. 1 4 SOSFS 2011:9. 24 4 kap. 6 SOSFS 2011:9. 25 3 kap. 5 patientsäkerhetslagen (lex Maria) 26 3 kap. 7 patientsäkerhetslagen. 27 8 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer. 28 8 kap. 2 SOSFS 2014:4. 29 8 kap. 8 SOSFS 2014:4. 30 8 kap. 5 och 6 SOSFS 2014:4. 108

Leksands kommun Datum 2016-01-13 Referens Dnr 2016/2 Sida 4(5) ansvaret för verksamheten men kan och bör i vissa fall uppdra enskilda uppgifter åt annan mot bakgrund av sin kompetens. 32 Verksamhetschefen får inte bestämma över diagnostik eller vård och behandling av enskilda patienter om han eller hon inte har tillräcklig kompetens för det. 33 En verksamhetschef kan uppdra åt en sådana befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet för att fullgöra enskilda ledningsuppgifter. 34 Verksamhetschefen bör tydligt ange uppdragets omfattning och eventuella inskränkningar i uppdragstagarens befogenheter. 35 Verksamhetschefen har bland annat ansvar för att: det finns rutiner för hälso- och sjukvårdspersonalens användning av medicinsktekniska produkter 36 det finns rutiner för hantering av smittförande avfall 37 medicintekniska produkter som har förskrivits, utlämnats eller tillförts en patient kan spåras 38 39 säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. 40 dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhets- arbetet är fördelat inom verksamheten samt ansvara för att en årlig patientsäkerhetsberättelse upprättas Sektorns/avdelningens bedömning Verksamhetschef för elevhälsan Skolsköterskan Madeleine Yngvesson, föreslås som verksamhetschef för den medicinska och den psykologiska delen av elevhälsan i Leksand med ansvar enligt 29 och 29 a i hälso- och sjukvårdslagen. Verksamhetschefen Har det samlade ansvaret för verksamheten men kan och bör uppdra enskilda arbetsuppgifter åt annan mot bakgrund av sin kompetens. I dessa fall ska verksamhetschefen tydligt ange uppdragens omfattning och eventuella inskränkningar i uppdragstagarens befogenheter. Ansvarar för dokumentation av hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelar inom verksamheten och ansvarar för att en årlig patientsäkerhetsberättelse upprättas. Ansvarar för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra att verksamhetens kvalitet dokumenteras. Ansvarar för att det finns ett ledningssystem för kvalitet inom elevhälsan. 31 29 HSL och SOSFS 1997:8. 32 Prop. 1995/96:176 Förstärkt tillsyn över hälso- och sjukvården s. 57. 33 29 hälso- och sjukvårdslagen. 34 30 hälso- och sjukvårdslagen. 35 Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:8) Verksamhetschef inm hälso- och sjukvård, under rubriken Ansvar för enskilda ledningsuppgifter. 36 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1) om användning av medicinsktekniska produkter i hälso- och sjukvården. 37 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOFS 2005:26) om hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården. 38 3 kap. 6 SOFS 2008:1. 39 Spårbarhet innebär att det är möjligt att i efterhand entydigt kunna härleda åtgärder till en identifierad användare. 40 29 a hälso- och sjukvårdslagen. 109

Leksands kommun Datum 2016-01-13 Referens Dnr 2016/2 Sida 5(5) I övrigt säkerställa och följa upp verksamhetens kvalitet samt vid allvarliga avvikelser agera och i förekommande fall göra anmälan enlig gällande lagstiftning för elevhälsan. Anmälningsansvariga för lex Maria Madeleine Yngvesson, skolsköterska, föreslås svara för anmälningsskyldigheten enligt 3 kap. 5 patientsäkerhetslagen (lex Maria) Anmälan till vårdgivarregistret hos Inspektionen för vård och omsorg Anmälan till vårdgivarregistret hos Inspektionen för vård och omsorg, vem som är verksamhetschef och vilka som är anmälningsansvariga enligt 3 kap. 5 (lex Maria) sker genom expediering av föreliggande beslut. Förslag till beslut 1. Föreslå kommunstyrelsen att utse Madeleine Yngvesson, skolsköterska, till verksamhetschef och tillika medicinskt ansvarig skolsköterska för elevhälsan i Leksands kommun. 2. Föreslå kommunstyrelsen att utse Madeleine Yngvesson, skolsköterska, som anmälningsansvariga enligt lex Maria. Skickas (expedieras) till Kommunstyrelsen Vårdgivarregistret hos Inspektionen för vård och omsorg Madeleine Yngvesson, skolsköterska Lars Nyberg, sektorschef Zilha Fific, avdelningschef Familj och stöd Carin Fredlin, rektor Leksands gymnasieskola Maria Park, avdelningschef grundskolan 110

TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2015-12-22 Referens Dnr 2014/1235 Sida 1(2) Kommunstyrelsen Lotta Arnesson, 0247-80 198 lotta.arnesson@leksand.se Avslutande av projekt gällande om- och tillbyggnad av Limsjögården samt påbörjande av utredning om att bygga ett nytt särskilt boende Beskrivning av ärendet 2014 gjordes en förstudie av en om- och tillbyggnad av Limsjögården. Syftet med förstudien var att ta fram ett ritningsförslag och en kostnadsberäkning för en om- och tillbyggnad som innebär att Limsjögården blir ett funktionellt och trivsamt boende. Syftet var också att effektivisera lokalutnyttjandet i kommunen. Förstudien redovisades för utskottet för vård och omsorg den 28 oktober och för kommunstyrelsen den 8 december 2014. Kommunstyrelsen beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare med om- och tillbyggnaden av Limsjögården. Förvaltningen fick även i uppdrag att förhandla fram ett hyresförslag med Stenvalvet. Nuvarande hyreskontrakt för Limsjögården löper ut 2021. Sektorns/avdelningens bedömning I förstudien redovisades en ökad ekonomisk nettokostnad med ca 2,7 miljoner kronor per år (schabloniserad uträkning utifrån kvadratmeterpris) vid en om- och tillbyggnad av Limsjögården. Under 2015 har förvaltningen haft mer djupgående förhandlingar med Stenvalvet och har då fått besked om en ökad ekonomisk nettokostnad med ca 15 miljoner kronor per år vid en om- och tillbyggnad av Limsjögården vilket är betydligt dyrare än vad som angavs i förstudien. Kommunens byggprojektledare har tillsammans med kommundirektören gjort bedömningen att det är mer ekonomiskt fördelaktigt för kommunen att hyra av till exempel Leksandsbostäder eller bygga ett nytt särskilt boende än att förlänga hyresavtalet med Stenvalvet efter den tänkta om- och tillbyggnaden av Limsjögården. Förslag till beslut 1. Avsluta projektet gällande om- och tillbyggnad av Limsjögården som beslutades av kommunstyrelsen den 8 december 2014. 111

Leksands kommun Datum 2016-01-13 Referens Dnr 2014/1235 Sida 2(2) 2. Ge sektorschefen för vård och omsorg i uppdrag att utreda var det är mest lämpligt utifrån såväl ett ekonomiskt som ett kvalitetsmässigt perspektiv att bygga ett nytt särskilt boende. 3. Ge förvaltningen i uppdrag att förhandla med Stenvalvet om att säga upp hyresavtalet. Ange vilket beslutsunderlag som ska skickas med till politiken Tjänsteutlåtande daterat 2015-12-22 Slutligt beslut expedieras (skickas) till Sektorschef vård och omsorg Kommundirektör 112

Datum: Handläggare/Referens: KE Sida: 1 2015-12-30 Ert datum: Er referens: Diarienr: 2015-000291 Brandkåren Krister Ejeros Tel: 0247-80 270 e-post: krister.ejeros@leksand.se Leksands IF Fastighets AB Beslut om vitesföreläggande att vidta åtgärder gällande brandskyddet Undertecknad har 2015-12-30 genomfört kontroll av vitesföreläggande dnr. 2015-000291 daterat 2015-12-02 och det kvarstår brister för ägaren att åtgärda enligt punkter: 1, 2, 3, 4, 5, 7, 11, 12, 13, 14, 17, 18, 19, 23 och 24 på sidorna 3-7 i detta protokoll. Tidigare beslutstext kvarstår därför mot bakgrund av att ärendet är skickat till kommunstyrelsen för beslut om vite. I det fall ägaren meddelar undertecknad att bristerna åtgärdats har undertecknad möjlighet att informera kommunstyrelsen att vitesärendet kan stoppas och ej skickas till Förvaltningsrätten. Tidigare beslutstext enligt rubricerat vitesföreläggande daterat 2015-12-02 Undertecknad beslutar på delegation av kommunstyrelsen i Leksands kommun att förelägga ägare Leksands IF Fastighets AB med organisationsnummer 556650-5334 avseende Tegera Arena belägen på fastigheten Noret 62:52 (Arenan) respektive Noret 62:28 (LRF hallen) i Leksands kommun med vite att åtgärda de brister som redovisas i detta protokoll. Vitesföreläggandet på 100 000 kr skickas till Samhällsbyggnadsutskottet för beredning och vidare till kommunstyrelsen för beslut och därefter skickas det till Förvaltningsrätten i Falun för slutlig rättslig prövning om utdömande av vite. I det fall ägaren senast den 28 december 2015 har åtgärdat bristerna i detta protokoll kommer undertecknad att meddela kommunstyrelsen att vitesärendet ej behöver effektueras till Förvaltningsrätten. Beslutet om föreläggande är fattat med stöd av 5 kap. 2 Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. Beslutet gäller med omedelbar verkan och även om det överklagas, enligt 10 kap. 4 andra stycket LSO. Vitesföreläggandet delges ägaren genom att undertecknad överlämnar detta 2015-12-03 manuellt på plats vid Tegera Arenas kansli. 1 113

Bakgrund Undertecknad genomförde 2015-12-02 tillsyn av brandskyddet hos Tegera Arena. Tillsyn har tidigare genomförts enligt förelägganden dnr. 2015-000091 daterade 2015-04-16 respektive 2015-09-30, varvid brandtekniska brister ej åtgärdats i sin helhet av ägaren. Tillsynens syfte är att kontrollera att de skyldigheter som anges i 2 kap. 2 Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor efterlevs. Vid tillsynen 2015-12-02 närvarade, ägarrepresentant. Tillsyn av brandskyddet 2015-12-30 Vid kontrollen av brandskyddet 2015-12-30 närvarade Protokollet delges ägaren 2015-12-30., ägarrepresentant. 2 114

Tillsyn av brandskyddet 2015-12-30 1. Brand och utrymningslarmanläggningen samt vattensprinklerinstallationen är senast revisionsbesiktigade av SBSC auktoriserad besiktningsman, enligt besiktningsintygen daterade 2014-12-11. Besiktningsintygen innehåller en redovisning över brister som ägaren ska åtgärda för att brandskyddet ska uppfylla skäliga krav på brandsäkerhet och som utgår från de brandskyddskrav som fastställts i brandskyddsdokumentationen från år 2008 tillhörande bygglovet. Ex. på brister som tillhör Brand och utrymningslarmanläggningen samt vattensprinklerinstallationen och som ska åtgärdas är: - sektion 4, detektor 15; undertak fastsätts (ej verifierat vid besiktningstillfället) - I LRF hallen hänger en värmeplåt ner och avskärmar en vattensprinklerdysa (ej verifierat vid besiktningstillfället) 2. Brand och brandgasspjällen i byggnadens luftbehandlingsinstallation är enligt brandskyddsdokumentationen försedda med motioneringsautomatik och driftövervakning med A larm till ständigt bemannad plats. Vid besiktningstillfället saknades dokumentation över genomförda driftprov och vart A larmet är anslutet och vilken åtgärd som utförs om driftlarm med A - larm utlöses. 3. Arenabyggnaden har byggts om i ett antal lokaler vilket medför att relationshandlingarna och det brandtekniska utförandet icke överensstämmer med brandskyddsdokumentationen från 2008. Ex. nya förrådslokaler i plan 2 under trapploppen i utrymningstrapphusen, utgången från isytan via inlastningen mm. Relationsritningar över brandskyddet ska framtas eftersom dessa utgör viktig beskrivning över hur brandskyddet ska fungera enligt funktionskraven i brandskyddsdokumentationen och hur egenkontrollen över brandskyddet ska genomföras som stöd för det systematiska brandskyddsarbetet. Både brandskyddsdokumentationen och dokumentationen av det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) ska således uppdateras i syfte att ägaren ska kunna genomföra egenkontrollen av brandskyddet. Brandtekniska brister i detta föreläggande utgör exempel på avvikelser som hade kunnat undvikas om brandskyddsdokumentationen och dokumentationen av det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) hade varit uppdaterat och utgjort grunden för ägarens egenkontroll av brandskyddet. 3 115

4. Generellt gäller att branddörrar med el/slutbleck ska vara utförda så att el/slutblecket är i stängt läge vid strömavbrott, i syfte att hålla branddörren med dess fallkolv stängd vid övertryck av brand. Ex. förses med el/slutblecken med UPS/reservkraft så att dessa hålls i stängt läge vid strömavbrott och på så sätt kan hålla fast fallkolven i slutblecket minst 10 mm, så att inte branddörren öppnas vid brand/övertryck. - Ex. el/slutbleck till branddörren för konferenslokal Sturstäv ska vara utfört med funktionen stängt läge vid strömavbrott. 5. Generellt gäller att den utrymningssäkerhet som fastställdes i brandskyddsdokumentationen med förregling av TV100 magneterna tillhörande utrymningsdörrar i plan 2 och 3 förlagda över inbrottslarmet ska återställas. Vid besiktningstillfället 2015-12-30 framkom att styrningen av TV100 magneterna kan ske via omkopplare i serverrummet varvid följande driftlägen kan aktiveras: - Automatikläge påverkar TV100 magneterna så att dessa låser utrymningsvägarna så snart inbrottslarmanläggningen aktiveras respektive låser upp utrymningsvägarna så snart inbrottslarmanläggningen avaktiveras - Manuellt läge påverkar TV100 magneterna så att dessa låser utrymningsvägarna fastän inbrottslarmanläggningen av frånslagen - TV100 magneterna kan även styras indirekt via passage/styrdatorn på sätt att i datorprogrammets dörr och öppningsmeny kan väljas vilken funktion respektive magnet ska uppfylla, låst eller upplåst. Öppningssäkerheten med TV100 magneterna, serverrummets funktionsvred för automatikläge respektive manuellt läge och passage/styrdatorns inställningar ska verifieras så att det klart framgår att systemen inte kan ställas i felläge med påföljd att utrymningsvägar är låsta när människor vistas i byggnaden. 4 116

Plan 1 6. Tablån för brandgasfläktar och rökluckor i inlastningen ska förses med en orienteringsritning som visar placeringen av brandgasventilatorer och vilken knapp som tillhör vilken grupp av brandgasventilation. Denna punkt är åtgärdad. 7. Branddörren vid förrådsutrymme A 149 ska förses med tröskel/tätning. Dörren ska även justeras så att den självstänger tätt med dörrblad mot karmfalsningen och att fallkolven griper in minst 7 mm i slutblecket. 8. Branddörren mellan isytan och A lagets omklädningskorridor ska förses med en täckbricka för att hindra brandgasspridning. Denna punkt är åtgärdad. 9. Rökluckan i fasaden till Harrys förråd i LRF delens källare ska på utsidan förses med en ny skylt för varselmärkning av Röklucka. Denna punkt är åtgärdad. 5 117

Plan 2 10. Generellt gäller att förrådsverksamhet i trapphus inte är godkänd utan att brandtekniskt avskilda utrymmen i lägst klass EI 60 inrättas. Förråd under trapplopp finns i trapphus plan 2 tillhörande vägpunkter 9, 8 (förrådet vid vägpunkt 8 är utfört på rätt sätt, dock ska branddörrens självstängningsfunktion justeras så att den stänger tätt mot karm och med fallkolven minst 10 mm in i slutblecket), trapphuset invid Puck Munthe och förrådsdel under trapp som vetter mot Leksandshallen lika med nya entrén till kansliet (i detta fall kan städning av utrymmet under trappen ersätta kravet på att bygga ett särskilt förråd). Förråden ska vara utförda med väggar i lägst klass EI60 (ex. 2 x Gyproc Protect F på träreglar), självstängande branddörrar i lägst klass EI60 med tröskeltätning mot golv, brandtätning med typgodkänd tätningsmassa mot trapplopp/väggar och ingen ventilation om inte brand/brandgasspjäll används. Denna punkt är åtgärdad genom att trapphusförråden är tomma och låsta samt att trapphusförråd A140 är brandtekniskt godkänt utfört och kan därför användas som förråd. 11. Öppningen i väggen till media - schaktet som vetter mot arenans korridor ska brandtekniskt avskiljas i lägst klass EI 60. 12. Kabelschaktet för media, beläget mellan plan 2 och 5, ska brandtekniskt avskiljas som slutet schakt utfört i lägst klass EI 60. Schaktets botten mot plan 2 och topp till plan 5 ska därför kompletteras med avskiljning i lägst klass EI 60. 13. Bristerna enligt pkt. 11 och 12 kan åtgärdas genom att dels brandtätas öppningen i ytterväggen mellan arenans korridor i plan 2 och utsidans kabelförråd i lägst klass EI60 samtidigt som schaktöppningen med påskruvat plåtlock ersätts med brandavskiljning i lägst klass EI60 (ex. 2 x Gyproc Protect F) samt dels åtgärden att alla kablar förläggs på utsida av fasaden upp till plan 5. 14. Branddörren från korridoren utanför omklädningsutrymmen för Mat vid Siljan och som vetter mot A hallen ska förses med tröskel för begränsning av brandgasspridning. Ex. kan så kallad automatisk kantregel tröskel användas som tillåter interna kommunikationer, men stänger mot golvet när branddörren stänger mot karm. 15. Punkten har utgått och betraktas som åtgärdad. 16. Branddörrarna till gamla kansliets huvudentré och korridor till Mat vid Siljan saknar tröskeltätningar mot golv. Denna punkt är åtgärdad. 6 118

Plan 3 17. El/slutbleck till branddörren för konferenslokal Sturstäv ska vara utfört med funktionen stängt läge vid strömavbrott. 18. Trapphuset vid gamla kansliet och restaurangen utgör utrymningsväg och ska städas i alla våningsplan. 19. Flertalet brandtätningslister till logernas branddörrar (klass EI 30) har försvunnit. Typgodkända brandtätningslister ska fastsättas undertill på branddörrarna till logerna. Alternativt krävs fasta trösklar till dörrarna. Åtgärden krävs till skydd mot brandgasspridning. 20. Fallkolven till branddörr C 322, restaurangen, ska justeras så att den automatiskt griper in minst 7 mm i dörrkarmens slutbleck. Denna punkt är åtgärdad. 21. Utrymningsvägarna från nya kansliet får inte vara låsbara. Vid besiktningstillfället var den interna gångvägen från kontoret låsbar med cylinder och den yttre utrymningsvägen till trappen låst med TV100. Den inre gångvägen via kontorsdörren kan ordnas genom att cylindern vänds så att vredet vänds mot trapphuset. Utrymningsvägen till det fria kan ordnas genom att TV100 låsningen tas bort. Denna punkt är åtgärdad. 22. Utgångsskylten från nya kansliet till utvändig trapp lyste ej vid besiktningstillfället. Denna punkt är åtgärdad. 23. Skumbrandsläckningsinstallationen (typ DAFO Insulex) i restaurangköket har inte funktionsprovats sedan år 2007. Ett intyg över att skumsprinklerinstallationen är funktionell ska skickas till Brandkåren. Plan 4 24. Branddörren och utrymmen invid gamla kansliet med beteckning C402 uppvisar följande brandtekniska brister som måste åtgärdas: - branddörren självstänger ej vid brand (sitter fast i takskena) - brandtätningströskeln är trasig och tätar ej mot golv 7 119

Motivering och bakgrund Undertecknad har tidigare genomfört tillsyn över brandskyddet, enligt tillsynsförelägganden dnr. 2015-000091 daterade 2015-04-16 respektive 2015-09-30 varvid brandtekniska brister ej åtgärdats av ägaren. Tillsynens syfte är att kontrollera at ägaren/nyttjanderättshavare lever upp till de skyldigheter som anges i 2 kap 2 Lag om skydd mot olyckor. Vid tillsyn 2015-12-02 framkom att vissa brandskyddsåtgärder har utförts, men att det återstår brister enligt detta protokoll med pkt. 1 24. Fastigheten ägs av Leksands IF Fastighets AB med organisationsnummer 556650 5334. Verksamheter som bedrivs på fastigheten avser publika lokaler, samlingslokaler, kontor och förskola. Fastigheten har varit föremål för bygglov 2005 och där brandskyddet sedermera fastställts i brandskyddsdokumentation år 2008, enligt Boverkets byggregler kap. 5:12. Motivet till brandskyddsåtgärderna är i enlighet med 2 kap. 2 lag (SFS 2003:778) om skäligt skydd mot olyckor (LSO) och avser kraven på skydd av människors liv, hälsa, egendom och miljön. Gällande regler Enligt 2 kap 2 LSO skall ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller anläggningar i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra och begränsa skador till följd av brand. Tolkningen av LSO är att om kommunen finner att den enskilde har brister i systematiken kring eller i egenkontrollen av en eller flera brandskyddsåtgärder och kommunen bedömer att det är nödvändigt att en sådan finns kan kommunen ställa krav på att en sådan systematik eller egenkontroll upprättas och dokumenteras, till exempel genom att rikta ett föreläggande till den enskilde. Kommunen bör i föreläggandet, för varje brandskyddsåtgärd, precisera vad den systematik eller egenkontroll som kommunen kräver bör innehålla samt motivera varför kommunen anser att det finns en brist. Ett lämpligt förhållningssätt för kommunen kan vara att kräva en dokumenterad rutin eller systematik för de delar av brandskyddet där kommunen genom stickprov identifierat brister. Om kommunen i dessa fall kräver någon form av systematik eller egenkontroll är det särskilt viktigt att kommunen bygger sin argumentation kring det faktum att brandskyddet är behäftat med brister som en konsekvens av avsaknaden av dokumenterad systematik. Av 5 kap 2 andra stycket LSO följer att tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen ska efterlevas. Myndigheten för samhällsskydd (MSB) har utfärdat allmänna råd och kommentarer om brandskydd. 8 120

Bedömning och skäl för beslutet Beslut om föreläggande har kartlagts med hjälp av följande analyssteg: 1. Definition av byggnad, verksamhet och byggnadsklass Byggnaderna (LRF hallen respektive Arenan) är byggnadstekniskt uppförda som 1 respektive 5 - våningsbyggnader Verksamheter som bedrivs består av samlingslokaler i verksamhetsklasser VK 2C, förskola i VK 2A etc. Byggnadsklassen är Br1 (Br0 enligt BBR 22) avseende Arenan och Br2 avseende LRF - hallen Insatstiden för Brandkåren i Leksands kommun är 10 minuter. 2. Kartläggning av byggnadsverket Brandskyddsdokumentationen redovisar att byggnaderna utförts enligt Boverkets byggregler 3. Vad är det som är skyddsvärt? Primärt gäller skyddet människors liv och hälsa genom byggnadstekniskt brandskydd och organisatoriskt brandskydd 4. Risker, scenarier, riskvärdering Uppkomst av brand kan ske genom antändning av brännbart material i placerat i utrymningsvägar (ex. trapphus) etc. 5. Brandskyddsbeskrivning Brandskyddsdokumentation finns för Arenan och LRF hallen, relation daterad 2008. 6. Är det skyddsvärda skyddat i skälig omfattning? Det byggnadstekniska brandskyddet är till största delen utfört enligt brandskyddsdokumentationen 9 121

7. Krav på skäliga åtgärder Under rubriken Beslut pkt. 1 24 redovisas brister med krav på brandskyddsåtgärder för att uppfylla skäligt brandskydd. Till det byggnadstekniska brandskyddet hör drift och skötselinstruktioner vilka ska användas för egenkontrollen av brandskyddet under byggnadens livslängd. Om det vid tillsynen av brandskyddet framkommer att den enskilde har brister i egenkontrollen av en eller flera brandskyddsåtgärder och kommunen bedömer att det är nödvändigt att en sådan finns, ställer kommunen krav på att egenkontroll ska upprättas och dokumenteras, till exempel genom att rikta ett föreläggande till den enskilde. Detta protokoll innehåller redovisning av brister i brandskyddet, men inte krav på dokumenterad egenkontroll av brandskyddet på annat sätt än att drift och skötselinstruktioner som finns fastställda i bygglovets brandskyddsdokumentation ska efterlevas. 8. Varför krävs de redovisade åtgärderna? De konstaterade bristerna visar att ägaren inte uppfyller krav på skäligt brandskydd enligt 2 kap 2 Lag om skydd mot olyckor. Undertecknad gör därför bedömningen att det är skäligt att kräva åtgärder med hänsyn till bristernas allvarliga karaktär. Bristerna i brandskyddet innebär risk för brands uppkomst och spridning och kan därför medföra att utrymningssäkerheten är bristfällig vid brand. I detta protokoll redovisas brister i brandskyddet som med hjälp av byggnadstekniska åtgärder, organisatoriska åtgärder och egenkontroll av brandskyddet kan förebygga brands uppkomst, spridning av brand och trygga utrymningssäkerheten. Ex. på risk för spridning av brand är att upplag av brännbart material i utrymningsvägar, trapphus och samlingslokaler antänds och sprids i lokalerna. Ex. på bristfällig utrymningssäkerhet är att utrymningsvägar kan vara låsta och/eller låsbara. I Tjänsten dag som ovan Krister Ejeros Räddningschef Information Detta beslut kan överklagas till Länsstyrelsen i Dalarnas län, se bilaga Bilagor 1) Hur man överklagar detta beslut 10 122

Bilaga Upplysning om hur man överklagar Om ni vill överklaga detta föreläggande skall Ni skriva till Länsstyrelsen i Dalarnas län om överklagandet avser frågor som rör tillsyn av brandskyddet enligt lag om skydd mot olyckor. Skrivelsen med överklagandet skall dock skickas eller lämnas till brandkåren i Leksands kommun på adress: Brandkåren i Leksands kommun Backåkersägen 9 793 35 Leksand. Överklagandet måste ha inkommit till brandkåren i Leksands kommun inom tre veckor från den dag då Ni fick del av beslutet. Om klagande utgörs av offentlig part räknas tiden istället från den dag då beslutet meddelades. Om sista dag för överklagande infaller på en lördag, söndag eller en helgdag likväl som på midsommardagen, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen inkommit följande vardag. I er skrivelse skall Ni ange minst följande delar: - Vilket eller vilka beslut Ni önskar överklaga - Varför Ni anser att brandkårens beslut är felaktigt - Hur Ni vill att beslutet skall ändras - Ert namn, adress och postnummer Skrivelsen skall vara undertecknad av Er. Om Ni anlitar ombud kan istället ombudet underteckna skrivelsen. Handlingar som Ni anser styrker Er ståndpunkt bör bifogas skrivelsen. Brandkåren prövar om handlingarna inkommit i rätt tid och om det finns anledning att ändra Ert beslut så som Ni angett. Om brandkåren inte ändrar sitt beslut och handlingarna inkommit i rätt tid skickas handlingarna vidare till länsstyrelsen eller till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för vidare handläggning. Önskar Ni fler upplysningar hur Ni gör för att överklaga kan Ni vända er till brandkåren. Telefonnummer till handläggaren framgår av föreläggandet. 11 123

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-12-08 Sida 1(2) Utskottet för samhällsbyggnad 157 Dnr 2015/1963 Vitesföreläggande att vidta åtgärder gällande brandskyddet på Noret 62:52 och Noret 62:28 Beskrivning av ärendet Räddningschefen har på delegation av kommunstyrelsen genomfört tillsyn av brandskyddet vid Tegera Arena, varvid framkom att fastighetsägaren Leksands IF Fastighet AB ej utfört de brister som redovisas i vitesföreläggande dnr. 2015 000291 daterat 2015-12-02. Vitesföreläggandet föreslås vara 100 000 kr och skickas till utskottet för samhällsbyggnad för beredning och vidare till kommunstyrelsen för beslut. Därefter skickas det till Förvaltningsrätten i Falun för slutlig rättslig prövning om utdömande av vite. I det fall ägaren senast den 28 december 2015 har åtgärdat bristerna enligt rubricerade protokoll kommer räddningschefen att meddela kommunstyrelsen att vitesärendet ej behöver effektueras till Förvaltningsrätten. Sektorns/avdelningens bedömning Beslutet om föreläggande är fattat med stöd av 5 kap. 2 Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. Beslutet gäller med omedelbar verkan och även om det överklagas, enligt 10 kap. 4 andra stycket LSO. Motivet till brandskyddsåtgärderna är i enlighet med 2 kap. 2 lag (SFS 2003:778) om skäligt skydd mot olyckor (LSO) och avser kraven på skydd av människors liv, hälsa, egendom och miljön. Beslutsunderlag Vitesföreläggande dnr. 2015 000291 daterat 2015-12-02. Justeras Utdrag bestyrks 124

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-12-08 Sida 2(2) Utskottet för samhällsbyggnad Utskottet för samhällsbyggnads förslag till beslut i kommunstyrelsen 1. Ett vite på 100 000 kr belastar ägaren Leksands IF Fastighets AB i det fall brandskyddsåtgärder enligt vitesföreläggande dnr 2015-000291 daterat 2015-12-02, ej utförts senast 2015-12-28. 2. I det fall ägaren senast 2015-12-28 har åtgärdat bristerna enligt rubricerade protokoll kommer räddningschefen meddela kommunstyrelsen att vitesärendet ej behöver effektueras till Förvaltningsrätten. Beslutet skickas till Leksands IF Fastighet AB Kommunstyrelsen På grund av jäv deltar inte Bengt Park (KD) i handläggningen av detta ärende. Justeras Utdrag bestyrks 125

Datum: Handläggare/Referens: KE Sida: 1 2015-12-02 Ert datum: Er referens: Diarienr: 2015-000291 Brandkåren Krister Ejeros Tel: 0247-80 270 e-post: krister.ejeros@leksand.se Leksands IF Fastighets AB Beslut om vitesföreläggande att vidta åtgärder gällande brandskyddet Undertecknad beslutar på delegation av kommunstyrelsen i Leksands kommun att förelägga ägare Leksands IF Fastighets AB med organisationsnummer 556650-5334 avseende Tegera Arena belägen på fastigheten Noret 62:52 (Arenan) respektive Noret 62:28 (LRF hallen) i Leksands kommun med vite att åtgärda de brister som redovisas i detta protokoll. Vitesföreläggandet på 100 000 kr skickas till Samhällsbyggnadsutskottet för beredning och vidare till kommunstyrelsen för beslut och därefter skickas det till Förvaltningsrätten i Falun för slutlig rättslig prövning om utdömande av vite. I det fall ägaren senast den 28 december 2015 har åtgärdat bristerna i detta protokoll kommer undertecknad att meddela kommunstyrelsen att vitesärendet ej behöver effektueras till Förvaltningsrätten. Beslutet om föreläggande är fattat med stöd av 5 kap. 2 Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. Beslutet gäller med omedelbar verkan och även om det överklagas, enligt 10 kap. 4 andra stycket LSO. Vitesföreläggandet delges ägaren genom att undertecknad överlämnar detta 2015-12-03 manuellt på plats vid Tegera Arenas kansli. Bakgrund Undertecknad genomförde 2015-12-02 tillsyn av brandskyddet hos Tegera Arena. Tillsyn har tidigare genomförts enligt förelägganden dnr. 2015-000091 daterade 2015-04-16 respektive 2015-09-30, varvid brandtekniska brister ej åtgärdats i sin helhet av ägaren. Tillsynens syfte är att kontrollera att de skyldigheter som anges i 2 kap. 2 Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor efterlevs. Vid tillsynen 2015-12-02 närvarade, ägarrepresentant. Besöksadress Postadress Hemsida/E-post Telefon/Telefax Org.nr Backåkersvägen 9 793 35 Leksand www.leksand.se 0247-80 000 tel 212000-2163 0247-130 07 fax 126