Samverkansmodellen hur utvecklas kulturlivet i din region? Samråd med det professionella kulturlivet 1 KLYS
Regional indelning i samverkansmodellen kan verka en smula krångligt. Ibland är det landstingen som ansvarar för kulturen, ibland regionen eller regionförbundet. I den här broschyren följer vi Kulturrådets princip och skriver genomgående landsting. På Kulturrådets hemsida hittar du aktuell information om huvudman i din region. 7: Landstinget 1 ansvarar för att 2 4 3 5 6 7 10 8 9 11 12 14 13 15 18 21 16 17 20 19 1 Norrbottens län 2 Västerbottens län 3 Västernorrlands län 4 Jämtlands län 5 Gävleborts län 6 Dalarnas län 7 Värmlands län 8 Örebros län 9 Västmanlands län 10 Uppsalas län 11 Stockholms län 12 Södermanlands län 13 Västa Götalands län 14 Östergötlands län 15 Jönköpings län 16 Hallands län 17 Kronobergs län 18 Kalmars län 19 Skånes län 20 Blekinges län 21 Gotlands län den regionala kulturplanen utarbetas i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället. Förordning (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2 3
De nationella kulturpolitiska målen: Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. (Kulturutredningen Tid för kultur, prop. 2009/10:3) Kulturpropositionen 1974 lade grunden för en bred och stark kulturell infrastruktur och slog fast de kulturpolitiska målen. De revideras något i 2009 års kulturproposition men är i princip desamma. I Kulturutredningen finns en längre beskrivning av regeringens resonemang. Professionella kulturlivet både institutioner och oberoende professionella kulturskapare, t ex författare, filmskapare, bildkonstnärer, musiker Vem är vem? 1 2 3 4 5 6 7 i den regionala kulturpolitiken Civilsamhället studieförbund, folkbildning, arrangörer och andra ideella organisationer Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Regional museiverksamhet Konst- och kulturfrämjande verksamhet Regional arkivverksamhet Filmkulturell verksamhet Hemslöjdsfrämjande verksamhet samt Regional biblioteksverksamhet (inklusive litteratur och läsfrämjande) De som bestämmer delat ansvar mellan tjänstemän och politiker på statlig, regional och kommunal nivå Regional kulturverksamhet med statligt stöd delas in i 7 områden: 4 5
Budgetera för arvodering Kulturpolitik genom KLYS klys är en stark röst i den nationella kulturpolitiken. Genom våra 15 medlemsorganisationer når och representerar vi cirka 30 000 kulturskapare. Hela KLYSperspektivet vårt arbete handlar om att söka och driva de frågor som är gemensamma för alla professionella kulturskapare, oavsett konstområde. Vi kallar det för klys-perspektivet. Det handlar just om att gå samman det konstområdesövergripande är styrkan och kraften i förändringsarbetet. *** Sedan länge har vi drivit frågan om vem som representerar det professionella kulturlivet, och hur det kan involveras i arbetet med regionens kulturplaner. I och med den nya samverkansmodellen som den här broschyren handlar om har en ny kulturpolitisk karta målats upp. En karta där samverkan och dialog på alla plan är satt i fokus: mellan stat, region och kommun, och där också det professionella kulturlivet och civilsamhället ska delta i samråd när kulturplanen ska tas fram. Vi arbetar för formaliserad dialog. Med detta menar vi ett samråd där det finns kontinuitet och långsiktiga strategier för att involvera professionella kulturskapare i kulturplanens skrivande, genomförande och uppföljning. Vi ser samverkansmodellen som en tydlig uppmaning till detta. klys verkar för att dessa samråd ska arvoderas och att det budgeteras för dem i kulturplanen. klys är också en remissinstans och vi lämnar yttranden över alla regionala kulturplaner. Vårt mål är att diskussionen om kulturskapares villkor ska få stort genomslag även regionalt. Genom vårt konstområdesövergripande arbetssätt och samlade kunskaper har vi mycket goda förutsättningar för att bidra till samverkansmodellens genomförande på bästa sätt. KLYS fyra konstområden ord Sveriges Författarförbund Sveriges Dramatikerförbund Svenska Journalistförbundet Sveriges Läromedelsförfattares Förbund TON Föreningen Svenska Tonsättare SKAP, Sveriges kompositörer och textförfattare Federationen Svenska Musiker: Sveriges Yrkesmusikerförbund, Svenska Musikerförbundet bild/form Konstnärernas Riksorganisation Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare Svenska Tecknare Svenska Fotografers Förbund scen/film Teaterförbundet Svenska Regissörsföreningen Oberoende Filmares Förbund Unionen, Fackklubben vid SR, Svt och UR 6 7 7
Samverkansmodellen & anslagsfördelning DÅ Regeringens prioriteringar NU Regeringens prioriteringar Framtidens kultur Riksarkivet kultur rådet Nämnden för hemslöjdsfrågor Statens konstråd Kulturrådet Landstinget Kulturrådets samverkansråd Boverket Riksantikvarieämbetet svenska Filmi nstitutet Allmänna arvsfonden 1 2 3 4 5 6 7 1 2 3 4 5 6 7 Varje regional kulturverksamhet fick söka statligt stöd på egen hand, och medfinansiering av landsting och kommun krävdes. Vem bestämmer om pengarna? De nationella kulturpolitiska målen är förstås riktlinjer för fördelningen av statligt kulturstöd. Tidigare fick varje verksamhet (t ex länsteatrar, länsmusik och berättarfestivaler) söka stöd på egen hand från olika myndigheter. 2011* påbörjades något som kallas kultursamverkansmodellen, eller bara samverkansmodellen. Nu fördelas istället det statliga stödet som en pott till landstingen, som i sin tur fördelar medlen till regional kulturverksamhet. Som beslutsunderlag använder * Kultursamverkansmodellen påbörjades vid årsskiftet 2010/11 och implementerades snabbt över hela landet. Hösten 2013 är 20 av 21 regioner med. Istället för anslag från många olika myndigheter direkt till verksamheterna samlas de statliga anslagen hos Kulturrådet som betalar ut dem som en pott till landstinget. Alla nivåer har fortsatt delat ansvar. Kulturrådet en kulturplan som respektive landsting ansvarar för att ta fram. Till sin hjälp vid beredning och beslut har Kulturrådet ett Samverkansråd, bestående av olika myndigheter och organisationer, som bevakar sina respektive kulturpolitiska områden. Kulturrådets Samverkansråd består av Konstnärsnämnden, Kungliga biblioteket, Länsstyrelserna, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksteatern, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Svenska filminstitutet. 8 9
Samverkansmodellen har med andra ord omfördelat en stor del av beredning och beslut om stöd och satsningar till politiker och tjänstemän på regional nivå. Detta möjliggör ett helhetsgrepp för regionen med större frihet och ökat utrymme för regional variation, men också mer administration på regional nivå. De pengar som finns i samverkansmodellen är ämnade för regional kulturverksamhet både för institutionerna och för annan regional kulturverksamhet. Inga nya medel har dock anslagits, det finns varken mer eller mindre pengar nu jämfört med tidigare. Pengar till kultur finns på många olika nivåer (stat, region, kommun) och det finns även fortsättningsvis andra pengar utanför modellen. Samverkansmodellen hanterar inte stipendier och stöd till fria grupper och enskilda konstnärer. Dessa söks och fördelas som tidigare. *** Finansiering till satsningar inom Skapande skolaoch till kulturella och kreativa näringar (dvs företagande och tillväxt inom den kreativa sektorn) ingår inte heller i potten för samverkansmodellen, men beskrivs ändå i många kulturplaner. Eftersom den regionala kulturen omfattar mer än enbart de medel som finns inom samverkansmodellen väljer flera regioner att beskriva hela sin kulturpolitik i sin kulturplan, dvs även den kulturverksamhet som ligger utanför samverkansmodellen. Vadå kulturplan? Som en följd av kultursamverkansmodellen ska nu alltså varje landsting upprätta en kulturplan. Kulturplanen är ett strategiskt dokument som beskriver både planerade kultursatsningar och befintlig kulturverksamhet i regionen. Den innehåller också en ekonomisk plan vilket gör den till ett kraftfullt styrdokument för regionens kultur politik. Kulturplanen är flerårig, två, tre eller fyra år och revideras årligen inför kommande års anslag från Kulturrådet. Vad innehåller kulturplanen? I kulturplanen presenterar varje region hur länets invånare ska få god tillgång till kultur inom de sju verksamhetsområdena (se sid 11). De regionala kulturpolitiska målen ska såklart kopplas till de nationella målen. Ett av dem är att främja konstnärlig kvalitet och förnyelse. Tidigare har konstnärspolitiken främst varit ett statligt ansvar men i rapporten Spela samman (SOU 2010:11) sades att det statliga stödet till regional kulturverksamhet bland annat bör syfta till att ge kulturskapare i hela landet bättre möjligheter att arbeta och utveckla sitt konstnärskap. Konstnärspolitiken har alltså blivit en del av den regionala kulturpolitiken. Det innebär att kulturplanen också bör sätta fokus på professionella kulturskapares villkor. Kulturplanen måste även innehålla information om: kulturpolitiskt prioriterade områden så som barn och unga, jämställdhet, tillgänglighet, nationella minoriteter, internationellt och interkulturellt arbete hur de regionala förutsättningarna för länets kulturverksamhet ser ut, tex kulturell infrastruktur ekonomiska utgångspunkter en beskrivning av arbetsmetoden för regionala kulturplanen Ansökan om medel sker varje år. 10 11
Regional konstnärspolitik = kulturskaparens villkor Det är det här Vilka skapar kulturplanen? som är grejen Kulturplanen ska tas fram av landstinget i sam- dialogen! verkan med kommunerna och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället. Det står reglerat i förordningen (se sid 3 )och är den största skillnaden jämfört med tidigare politik. Länets professionella kulturliv är ju inte bara de som verkar vid de regionala institutionerna utan även de fria professionella kulturskaparna (tex författare, filmskapare och bildkonstnärer). Dessa personer, som varje dag arbetar med kultur och konstnärliga uttryck, är experter på sitt konstområde och kan bidra med mycket värdefull kunskap om hur kulturverksamheten mår i regionen, vad som kan utvecklas, vad som kan berika kulturlivet mm. Då blir inte bara den färdiga kulturplanen och dess prioriteringar intressant, utan i högsta grad också vem som deltar i samtalet när kulturplanen ska skrivas och därmed bestämmer om den framtida kulturen i regionen. Vi är övertygade om att när kulturplanen skrivs med utgångspunkt från en mängd olika kulturskapares erfarenheter fås ett bredare perspektiv och en djupare insikt i kulturens förutsättningar i regionen. kulturplanens årscykel Att vara med och påverka sin regions kulturplan är en ypperlig möjlighet att påverka framtidens kultur. Det är viktigt att alla röster hörs Vilka beslutar om kulturplanen? i dialogen. När dialogen är klar sker vanligtvis en remissomgång. Det här är en av möjligheterna att framföra sina synpunkter på planen. klys lämnar vanligen remissyttranden över samtliga kulturplaner. Planen justeras efter remissomgången och ska sedan godkännas av den regionala politiska nivån. I början av november skickas kulturplanen in till Kulturrådet för beredning. Beredningen innebär att kulturplanen handläggs av experter från alla olika konstområden på Kulturrådet samt det Samverkansråd av myndigheter (se sid 9) som var och en bevakar sitt område i respektive kulturplan. I beredningen kontrolleras att kulturplanen är i linje med de kulturpolitiska målen och övriga riktlinjer för statliga medel i regional kulturverksamhet. Som en del av beredningen innan beslut har klys årligen lämnat synpunkter även på de slutliga kulturplanerna. Beslut tas sedan av Kulturrådets styrelse i slutet av januari. Besluten om kulturplanen kan innehålla krav på kompletteringar. Vi ser att kulturplanerna blir viktiga styrdokument. Det är därför extra viktigt att de ger hela bilden av kulturen i länet. Det fria kulturlivet måste också lyftas och synliggöras, jämte inventeringen av de regional verksamheterna. Att synliggöra all kultur tycker vi är bra! februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december januari Samråd och dialog Här! Störst chans att påverka! Remissomgång Politisk beredning, godkännande på regional politisk nivå 12 13 Start nov: Inlämning av kulturplaner till Kulturrådet SLUT JAN: Kulturrådet beslutar
Ställ gärna frågan om arvodering och budget Vem representerar det till ditt landsting. professionella kulturlivet? Du bör vara yrkesverksam kulturskapare och ha förmåga att tänka konstområdesövergripande. Med konstområdesövergripande menas att du i det här sammanhanget arbetar för kulturskaparna i stort och inte bara för dig själv och ditt eget konstområde även om varje kulturskapares erfarenhet grundas i det egna området. Du bör också ha ett brett kulturpolitiskt intresse. Det spelar ingen roll om du är anställd eller fri yrkesverksam kulturskapare. Att vara kulturskapare och medverka i dialogen kring kulturens framtid i regionen är ett ypperligt sätt att vara med och påverka dina egna yrkesvillkor. Förbered dig genom att läsa igenom aktuell kulturplan och titta gärna på vad som har hänt med kulturplansarbetet i andra regioner. På klys webb finns checklista över läsning, tendensmaterial och våra remissyttranden över kulturplanerna. Dokumentation och återkoppling Under ett samrådsmöte bör det finnas någon som dokumenterar. Återkoppla till dina kollegor i regionen, till din medlemsorganisation och skicka gärna en rapport till oss på klys också. Din egen medlemsorganisation finns också till hands för dig i frågor som rör din konstart. Arvodering Naturligtvis ska deltagande i samrådet arvoderas, eftersom du bidrar med dina yrkeserfarenheter och går miste om potentiell arbetsinkomst. Det måste också budgeteras för i kulturplanen. I broschyren Att ta betalt och på klys.se hittar du våra rekommendationer. TIPS! Att bidra till ett fruktbart samarbetsklimat Arbeta utifrån utgångspunkten att du deltar som expert för hela ditt konstområde. Med Klys-perspektivet som metod tillsammans med företrädare för andra konstområden får ni större legitimitet att bidra. Bygg på era gemensamma erfarenheter Det är viktigt att samrådet inte kommer att handla om fördelning av bidrag och anslag, eftersom det då finns en risk att enskilda projekt eller konstområden spelas ut mot varandra. Vi rekommenderar att inte ingå i referensgrupper med uppdrag att besluta om pengar till andra kulturskapare eller konstområden. Själva besluten ska politiker fatta. tre mycket viktiga frågor som Klys bevakar i den nationella kulturpolitiken är Kulturens egenvärde, Konstnärlig kvalitet och förnyelse och Principen om armlängds avstånd. Frågorna behöver diskuteras och omsättas även i den regionala kulturpolitiken och gärna i kulturplanen. Grundläggande värden Hur balanserar kulturplanen kulturens egenvärde och aspektpolitik? Hur diskuteras kulturpolitiska mål om konstnärlig kvalitet och förnyelse? Hur arbetar landstinget med principen om armlängds avstånd? Har både institutioner och det fria kulturlivet fått bidra i dialogen? Finns en regional policy vad gäller uppdrag med rimliga avtal och ersättning till kulturskapare? Hur arbetar landstinget för att främja kulturell mångfald? Kulturskapares villkor = konstnärspolitik Finns det kartläggningar om vilka förutsättningar som skulle behövas för att professionella kulturskapare inom alla konstområden skulle kunna verka i landstinget? Satsar landstinget på kompetensutveckling och vidareutbildning för att stödja de redan yrkesverksamma som vill vara kvar i landstinget? Hur diskuterar och synliggör regionen skillnaden i villkor mellan yrkesutövande och ideella utövare? Hur diskuteras det nödvändiga samspelet mellan bredd och spets, där det ena inte gynnas på bekostnad av det andra? Kulturell infrastruktur Hur ser utbudet av lokaler för mötesplatser och arbetsplatser ut (replokaler, verkstäder, träningslokaler, inspelningsstudios etc)? Hur kan samspelet mellan institutioner och den fria sektorn utvecklas genom målsättningar i kulturplanen? Vilka och hur långsiktiga stödfunktioner finns för professionella kulturskapare i form av stipendier, verksamhetsbidrag, uppdragsförmedling, företagslotsar och liknande? Vilka interregionala satsningar kan stärka kulturskapares arbetsmarknad? Vilka internationella insatser och samarbeten deltar landstinget i? 14 15
Headhuntad för samråd Waldemar Swiergiel Trombonist, kompositör och pedagog,medlem i SKAP Utan kulturskaparna finns det ingen kultur Jag är generellt intresserad av kulturpolitiska frågor och har en bred erfarenhet från både fackliga och andra förtroendeuppdrag, kanske var det därför klys frågade om jag ville ingå som representant för tonområdet och de fria kulturskaprna i Västernorrland/Jämtlands samråd, säger Waldemar. *** Fram till oktober 2013 har Landstinget i Västernorrland och Regionförbundet Jämtland haft tre gemensamma samråd med en grupp professionella kulturskapare från flera konstområden. Sedan samverkansmodellen infördes säger sig Waldemar ha märkt en rejäl attitydförändring gentemot de fria kulturskaparna. I och med kulturplanen så finns det svart på vitt att våra åsikter ska beaktas, säger Waldemar. Det betyder ju också att utan kulturskaparna finns det ingen kultur! Vi är viktiga för regionen. Jag har stora förhoppningar på samråden och jag ser en god vilja att möta oss kulturskapare. Att mötena är arvoderade är också ett bevis på att en attitydförändring skett menar Waldemar, och framhåller vikten av att ha återkommande fysiska möten. Det blir verklighetsbaserat och långsiktigt på ett annat sätt än att bara skicka skrivelser och mejl. I Facebook-gruppen Hur är det att verka som professionell kulturskapare i Jämtland som Waldemar skapat ställer han frågor inför samråd och andra debattforum, och kan ta del av sina kollegors tankar och kunskap. Gruppen har över 100 kulturskapare som medlemmar. Sen återkopplar jag i gruppen om hur möten har gått och om nya frågor uppkommit. Jag har fått stor respons, Facebook är ett bra komplement. Vi fria kulturskapare har ju inte samma naturliga fysiska mötesplatser som till exempel de på institutionerna. Vad är dina erfarenheter hittills av samrådet? För oss kulturskapare är det viktigt att få en inblick i hela den komplexa politiska sfären med beslutsgångar, remisser, debatter och så vidare. Idén med samråd mellan flera konstområden är så bra just för att den låter oss lära av och berika varandra: Vi kulturskapare lär oss om det komplexa i de politiska strukturerna, och politikerna får insikt om våra arbetsvillkor, resurser och vår kompetens och drivkrafter. Hur ser ett perfekt samråd ut? Vi är på god väg dit! Det finns till exempel en bra blandning av representanter från de olika konstområdena och det finns en långsiktighet i arbetet som gör att det känns fruktbar. Nästa steg skulle vara att hitta bättre former för att sprida resultaten av samråden vidare ut till allmänhet och media. Intervjuer Annica Sandh 16 17
Mer verkstad om kulturstrategen får bestämma! Petra Carlsson Nordin kulturstrateg vid regionförbundet Östsam Kulturstrateg står det på Petra Nordin Carlssons dörr på Regionförbundet Östsam. Östsam lämnade in sin första kulturplan i november 2011 och gick in i modellen 2012. *** Det innebär att vi är i början av processen med att hitta former för samråd, berättar Petra. Den 25 mars 2013 hade vi vår första formella samrådsträff. Sex kulturskapare från olika konstområden med starkt engagemang för kulturfrågor och med gedigen erfarenhet av att verka i Östergötland. Första träffen ägnades åt att prata om formerna och att genom workshopövningar hitta vilka frågor som är viktigast att jobba med i nuläget. Vilka tips har du till kulturskapare som inbjuds till samråd? Läs på innan hur systemet fungerar, läs ordentligt om samverkansmodellen och kulturplanen så att du är förberedd. Sätt dig in i vilka tjänstemän, politiker eller andra konsulenter Ensam är inte stark i politiken som jobbar med de frågor du är intresserad av. Och viktigast av allt liera dig och gå samman med andra. Ensam är inte stark i politiken! Östergötland är ett institutionsstarkt län där institutionerna av tradition redan har upparbetade kanaler till kommunerna, tjänstemännen, politikerna med flera. De fria kulturskaparna har inte samma upparbetade strukturer. Det blir därför viktigt med samråden. Det visste vi redan innan men vi kom fram till att vi ville hitta en rådsform för att föra mer konkret dialog även med dessa kulturskapare. Det har vi börjat med nu under 2013. Vi har haft dialoger tidigare genom mötesforum och liknande så vi hade redan en ganska bra bild av vilka frågor som är på tapeten. Nu kan vi ta tag i de frågorna och få mer verkstad! säger Petra. Vi tjänstemän kan hjälpa till genom att vara en sorts mäklare och förmedla kontakter mellan kulturskapare och politiker, jobba för samarbeten mellan institutionerna och de fria kulturskaparna och så vidare. Det är en ny roll för oss tjänstemän men en spännande roll! Hur ser det perfekta samrådet ut? Jag skulle önska att de fria kulturskaparna som grupp känner att de har mandat från sina egna led att föra fram åsikter och driva frågor inom samrådet. Efter samrådet ska de kunna återkoppla och förmedla utvecklingen av kulturpolitiken. Den typen av växelverkan skulle vara optimal. Det skulle också vara toppen om vi hittade tydliga frågor inom samrådet och att vi kan kanalisera dem till rätt instanser oavsett om det är civilsamhället, politikerna eller institutionerna. Det perfekta samrådsarbetet har ett flow mellan alla som är involverade i modellen. 18 19
11 svåra ord Det kan bli många och långa begrepp när det pratas politik. Här utvecklar vi några av de vanligaste krångligheterna. 1 klys-perspektivet betyder kort sagt att tänka konstområdesövergripande, och hitta de gemensamma frågeställningarna som förbättrar förutsättningarna att verka för alla professionella kulturskapare. klys omfattar konstområdena ord, ton, bild/ form och scen/film. Att tänka övergripande och se till alla konstarter är styrkan i det kulturpolitiska arbetet som vi bedriver nationellt. Att arbeta så även regionalt ökar representativiteten och bidrar till att diskussionen blir mer konstruktiv. 2 konstnärligt yrkesverksam är den kulturskapare som verkar professionellt och som har dokumenterad utbildning och/eller erfarenhet inom sin konstart. Det är alltså inte sysselsättningsgraden som avgör vem som är yrkesverksam. klys 15 medlemsorganisationer och centrumbildningarna har något olika kriterier för respektive yrkesgrupp, liksom Konstnärsnämnden och AF Kultur Media. Det finns många sätt att uttrycka vem som är professionell kulturskapare. Oavsett vilket uttryck som används avses de personer som på professionell basis skapar och utövar olika konstnärliga uttryck. 3 konstnärlig kvalitet Begreppet kvalitet är ett dynamiskt och vittförgrenat begrepp som aldrig kommer att få en fast definition. På alla nivåer används olika kvalitetskriterier som verktyg för beslut och prioriteringar. klys anser att kvalitetsbegreppet med fördel kan problematiseras. Centralistiska och traditionella uppfattningar om vad kvalitet är kan ta sig oönskade diskriminerande uttryck som missgynnar mångfald och konstnärlig frihet. Det måste ständigt föras en diskussion kring ur vilka aspekter kvalitet ska bedömas. 4konstnärlig förnyelse utgör en förutsättning för kulturell förnyelse. En seriöst menad kulturpolitik måste ta avstamp i en högre värdering av det konstnärliga arbetet i Sverige. Kulturpolitikens uppgift att möjliggöra konstnärlig förnyelse handlar därmed till stor del om de grundläggande ekonomiska och sociala villkoren för de konstnärliga yrkesutövarna. Samhällets insatser måste garantera både enskilda och grupper av kulturarbetare möjligheter att under en viss tid kunna inrikta sig på experiment och förnyelse. klys betonar att konstnärlig förnyelse inte enbart handlar om några speciella experiment i en smal sektor av verksamheten, utan utgör en grund för hela den konstnärliga verksamheten för varje enskild konstnär. 5principen om armlängds avstånd betyder att politiker inte ska lägga sig i innehållet i konstnärlig verksamhet eller göra en konstnärlig bedömning av den. Den bedömningen ska istället göras av personer med konstnärlig kompetens. Politikerna ska alltså befinna sig på armlängds avstånd. Det här är en oerhört viktig princip och måste upprätthållas inom alla konstområden. Politikerna ska besluta om storleken på anslagen men aldrig ha inflytande över hur de fördelas. 6kulturpolitik är den struktur nationella, regionala och lokala som finns för att beskriva och utveckla kulturlivet, såväl kulturarv som samtida konst och såväl ekonomiskt som ideologiskt. Kulturpolitiken har i första hand ett samhälls- och medborgarperspektiv. 20 21
7konstnärspolitik är den politik som fokuserar på de yrkesverksamma kulturskaparnas förutsättningar att verka och få ersättning för sitt arbete. En stark satsning på konstnärspolitiken innebär en vitalisering av hela kulturlivet. Med en tryggare ekonomisk bas kan professionella kulturskapare få möjlighet att fullt ut utveckla sitt konstnärskap. klys vill se en stark konstnärspolitik. När villkoren för den professionella kulturen förbättras kommer den kulturella aktiviteten att öka. Kulturen blir då en ännu starkare dynamisk kraft i samhället. 8professionella kulturlivet och civilsamhället i kultur Politiken I regionaliseringen av kulturpolitiken har det definierats att det professionella kulturlivet och civilsamhället är centrala aktörer jämte politiker och tjänstemän på regional och kommunal nivå. Så här lyder Kulturrådets definition: I begreppet professionellt kulturliv ingår enskilda, yrkesverksamma kulturskapare som författare, översättare, musiker, komponister, konsthantverkare, filmare, dramatiker, regissörer, skådespelare, dansare, bild- och formkonstnärer och koreografer. Med professionell åsyftas en person som har relevant högskoleutbildning eller motsvarande erfarenhet inom sitt kulturområde. I professionellt kulturliv inbegrips också konst- och kulturproducerande institutioner och organisationer. 10 kulturens egenvärde är ett viktigt begrepp och avser kultur för kulturens skull. Att det konstnärliga uttrycket är ett mål i sig, och inte i första hand ska tillföra något till andra områden. Kultur ska skapas i sin egen rätt. Först därefter kan det komma till nytta. Det hindrar naturligtvis inte att vi sprider eller tar del av kultur för att vi mår bra av det eller för att det skapararbetstillfällen. Att gynna det egna skapandet eller tex ungdomars delaktighet för med sig många goda effekter. Men det de gör konst, bild, teater, musik osv är självständig och oberoende, kultur för kulturens skull. 11 aspektpolitik dvs samspelet mellan kultur och andra politikområden var ett begrepp som lyftes starkt i Kulturutredningen 2009. Där fokuserades på utbildning, regional tillväxt, hälsa och miljö, och frågan Hur kan kulturen användas inom dessa områden? ställdes. Enligt klys kan kulturen inte skapas utifrån andra områdens behov. En diskussion om kulturskaparens roll i samhället måste föras. Om de som producerar konsten inte kan arbeta under rimliga livsvillkor kommer kulturlivet att utarmas. Aspektpolitiken har därmed en viktig koppling till konstnärspolitiken. 9professionell eller yrkesverksam kulturskapare är de uttryck klys använder för att beteckna konstnärligt yrkesverksamma, oavsett konstområde. Många regionala kulturplaner använder omväxlande kulturutövare, kulturarbetare eller konstnär. Ordet kulturaktör förekommer också ibland för att beteckna enskilda näringsidkande personer inom konstnärliga och kreativa näringar, ibland som samlingsbegrepp för både institutioner, det fria professionella kulturlivet och det civila samhällets organisationer. Har du fler begrepp som du vill få beskrivna med Klys-glasögon? Tipsa oss gärna! 22 23
HIMLEN, form: eva lindeberg En liten skrift om samverkansmodellen och samråd med det professionella kulturlivet. På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och pressmeddelanden...samt kommenterar aktuella kultur- och konstnärsfrågor. Välkommen att delta i debatten! KLYS Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd är en politiskt obunden, ideell organisation. Genom våra 15 medlemsorganisationer utgör vi en samlad röst för cirka 30 000 kulturskapare inom ord, ton, bild/form och scen/film. 24 www.klys.se