Flodkräfta i Skåne län Etapp III

Länsstyrelsen i Skåne län Flodkräfta i Skåne län Etapp III -skyddsområden för Flodkräftan i Skåne län Skåne i utveckling Rapport xx:x ISSN xxxx-xxxx Jan Grosen Johan Wagnström 1

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 3 FLODKRÄFTANS LIVSVILLKOR... 3 BAKGRUND TILL HOTBILD FÖR FLODKRÄFTA... 4 UTFORMNING AV SKYDDSOMRÅDE... 4 SAMRÅD OM SKYDDSOMRÅDE... 4 LAGSTIFTNING... 5 ÅTGÄRDER... 5 Vandringshinder... 5 Utslagning av signalkräfta... 5 Information... 6 Skyltning... 6 Lagar och Förordningar... 6 Sjukdomskontroll... 6 Desinfekteringsplatser... 6 Inventering av dammar inom skyddsområdet... 6 PROVFISKE... 7 PROVFISKEMETODIK... 7 PROVFISKERESULTAT 1999... 7 SKYDDSOMRÅDEN FÖR FLODKRÄFTA... 7 87-SKRÄBEÅN... 7 Lönsboda skyddsområde... 7 88-HELGE Å... 9 Farstorpsåns skyddsområde... 9 Angsjöns skyddsområde... 9 Värsjöns skyddsområde... 10 Humlesjöns skyddsområde... 10 Hyngarps skyddsområde... 10 Svanshalssjöns skyddsområde... 11 Bodarpasjöns skyddsområde... 11 Tjörnarpssjöns skyddsområde... 11 Filesjöns skyddsområde... 11 Kallsjön... 12 96-RÖNNE Å... 12 Vaxsjöns skyddsområde... 12 Bäljane ås skyddsområde... 12 FLODKRÄFTOR UTANFÖR ETT SKYDDSOMRÅDE... 13 SIGNALKRÄFTSOMRÅDEN... 13 INFÖRANDE AV SKYDDSOMRÅDEN... 13 ERKÄNNANDEN... 13 LITTERATURFÖRTECKNING... 14 RAPPORTSERIEN SKÅNE I UTVECKLING... 15 2

Inledning Länsstyrelsen i Skåne län redogör i denna rapport för den strategi som länsstyrelsen kommer att tillämpa för att bevara flodkräftan i Skåne. I syfte att bevara flodkräftan som art i Sverige gav Fiskeriverket och Naturvårdsverket ut Åtgärdsprogram för bevarande av flodkräfta 1998. Programmet syftar till att bevara flodkräftan genom att kartlägga och avgränsa de vattenområden där det finns förutsättningar för ett långsiktigt bevarande av flodkräftan. Områden skall avsättas som s.k. skyddsområden. Samma år åtgärdsprogrammet för flodkräftans bevarande gavs ut, inledde Länsstyrelsen i Skåne län arbetet med att införa skyddsområden för flodkräfta i Skåne. Arbetet indelades i tre delar Etapp I, II och III. I Etapp I kartlades potentiella skyddsområden i Skåne. Etapp II bestod i ett provfiske inom dessa områden. I Etapp III fastställs de skyddsområden som visat sig hysa flodkräfta och som anses som hållbara i ett längre perspektiv. Efter en genomgång av gamla uppgifter, intervjuer med fiskerättsägare samt ett omfattande provfiske i potentiella flodkräftvatten har ett antal skyddsområden valts ut i Skåne. De områden som fastställs skall utgöra hållbara skyddsområden för flodkräfta i ett längre tidsperspektiv. Inom arbetet föreslås också lämpliga åtgärder som kan genomföras inom varje skyddsområde för att säkra flodkräftan. Utgångspunkten för skyddsområdena har varit att de skall ha en lokal förankring vad beträffar såväl utformning av skyddsområdet som vilka föreskrifter som skall gälla. Fiskerättsägarnas medverkan och engagemang är helt avgörande för skyddet av flodkräftan i Skåne. Även om det i dagsläget saknas specifika föreskrifter för skyddsområden för flodkräfta så ger förordningen om fisket, vattenbruket, och fiskerinäringen (SFS 1994:1716) samt fiskeriverkets författningssamling (FIFS 1993:29) ett stöd för att skapa ett visst skydd för kräftorna inom skyddsområdena. Ett införande av skyddsområden för flodkräfta ligger även i linje med de riktlinjer som habitatdirektivet (92/43/EEG) ställer upp för bevarande av hotade arter. Då Fiskeriverket, i linje med åtgärdsprogrammet, fastställt specifika regler för skyddsområdena kommer en anpassning till dessa att göras. Flodkräftans livsvillkor Vår ursprungliga kräfta, flodkräftan (Astacus astacus), är en allätare som når könsmognad vid 6-8 cm. Parningen sker på hösten och initieras troligen av fallande vattentemperaturer. Honan bär äggen under stjärten fram till kläckningen i juni-juli. Temperaturen bör under sommarmånaderna ligga över 10-15 C under 55-110 dagar för att flodkräftan skall kunna reproducera sig. För att flodkräftor skall trivas i ett vatten krävs gott om gömställen, samt att vattnet är syrerikt med ett ph som ligger över 6. När ph understiger 6, sker normalt ingen reproduktion i sjöar. Kalciumhalten bör överstiga 4 mg/l för att kräftan skall kunna förse sitt skal med tillräckligt mycket kalk för att skalet skall kunna hållas hårt. Skalet är viktigt då det är kräftans yttre skelett och samtidigt försvar mot predatorer och parasiter. Under sin livstid utsätts flodkräftorna för många predatorer. Mink och ål kan i vissa fall nästan tömma vatten på kräftor och abborre kan specialisera sig på att äta kräftor. Kräftyngel äts också av många vattenlevande insektslarver och fåglar. Det finns även många parasiter som angriper kräftor. Men det största hotet gentemot flodkräftan är dock numera förekomsten av kräftpest i våra vattendrag. 3

Bakgrund till hotbild för flodkräfta Flodkräftan har under de senaste årtionde gått kraftigt tillbaka. Tillbakagången beror i huvudsak på en parasitisk algsvamp, Aphanomyces astaci, som orsakar den så kallade kräftpesten. Svampen är artspecifik och drabbar främst den inhemska flodkräftan. Flodkräftan har inget naturligt försvar gentemot kräftpestsvampen och dör inom två veckor efter att den smittats. Signalkräftan (Pacifastacus leniusculus) har en naturlig motreaktion som under normala förhållanden skyddar djuret gentemot svampangrepp orsakade av kräftpestsvampen. Under dåliga förhållanden, t.ex. stress eller sänkt ph, kan dock även signalkräftan dödas av kräftpesten. På grund av att signalkräftan kan leva med kräftpesten i sitt skal, permanentas kräftpesten i vattensystemen i takt med att utplanteringar av signalkräfta äger rum. Förutom kräftpesten finns en del andra parasiter som kan påverka flodkräftans överlevnad. Brandfläcksjukan, Ramulari astaci, är en svampinfektion och kan påträffas som brun-, svarteller rödkantade fläckar där skalet ibland kan vara genomfrätt. Sjukdomen är troligtvis konditions nedsättande och kräftans motståndskraft gentemot andra sjukdomar minskar. Sjukdomen är ovanlig i Sverige. Porslinssjuka förorsakas av ett spordjur, Thelohania contejeani. Stjärtens undersida blir ljus som följd av att spordjuren har angripit muskelvävnaden. Sjukdomen är efter ett långt sjukdomsförlopp dödlig för kräftan. Parasiten har påträffats i vissa delar av Sverige. Psorospermium haeckeli förekommer hos många av Sveriges flodkräftbestånd men har inget svenskt namn. Parasiten har påvisats aktivera flodkräftors immunförsvar. Inga forskningsresultat tyder dock på att parasiten i sig själv är dödlig för kräftor. Dödlighet hos kräftor som är infekterade av Psorospermium haeckeli sätts i samband med miljörelaterad stress och/eller en sekundär infektion. Förekomsten av parasiten inom områdena bör således betraktas som en konditionsnersättande faktor. Denna faktor kan få negativa konsekvenser för kräftbeståndet vid ändrade förhållanden inom området. Man vet dock för lite om parasiten för att kunna ge en utförlig förklaring till hur den påverkar förekomsten av kräftor. Utformning av skyddsområde Utformningen av ett skyddsområde måste innebära att det tilltänkta skyddsområdet är hållbart i ett längre tidsperspektiv. Inga tillstånd för att plantera ut signalkräfta kommer således att ges inom ett skyddsområde. För att hindra sporer från att komma in i skyddsområdet kommer tillrinnande och avvattnande bäckar så långt som möjligt att ingå i skyddsområdet. Genom att använda sig av de naturliga vattendelarna som skapar delavrinningsområden samt områdets topografi, kan man dela av skyddsområden och inkluderar alla tillrinnande vattendrag. Vattendragen utgör ett stort problem i arbetet med att ta fram hållbara skyddsområden. Signalkräfta kan vandra in i skyddsområdena via vattendragen och vattnet kan föra med sig sporer till flodkräftorna, antingen genom strömmen eller genom fiskar. I vattendrag som avvattnar sjöar och rinner ut utanför skyddsområdet måste således åtgärder göras för att förhindra signalkräfta att ta sig upp i skyddsområdet. Samråd om skyddsområde Länsstyrelsens mål har varit att utforma hållbara skyddsområden. Alla skyddsområden har utformats efter samråd med fiskerättsägarna. Skyddsområdena har utformats individuellt efter vilka förutsättningar som förekommer inom de olika områdena. 4

Lagstiftning Ett skyddsområde för flodkräfta saknar idag en specifik lagstiftning anpassad till att skydda flodkräftan inom skyddsområdena. Länsstyrelsens möjlighet att skydda flodkräftan inom ett skyddsområde finns idag i Svensk författningssamling (SFS) och i Fiskeriverkets författningssamling (FIFS). Enligt förordningen om fisket, vattenbruket, och fiskerinäringen (SFS 1994:1716) skall man ha tillstånd från Länsstyrelsen för att plantera ut kräftor och enligt föreskrifterna om odling, utplantering och flyttning av fisk (FIFS 1993:29) får utsättning av signalkräfta inte avse vattenområden med eller i förbindelse med områden som håller skyddsvärda bestånd av flodkräfta. Länsstyrelsen kan således neka utplanteringar av signalkräfta inom skyddsområdena. Åtgärder Skyddsområdenas syfte är att minska de risker som kvarvarande flodkräftbestånd utsätts för. Länsstyrelsens mål är att flodkräftorna därmed skall kunna bevaras i de skyddade vattnen och även i fortsättningen kunna utnyttjas som en resurs. Åtgärder som kan vara aktuella att genomföra inom och i anslutning till skyddsområdena kan vara följande: Vandringshinder För att ett skyddsområde skall bli hållbart måste signalkräftor hindras från att ta sig in i skyddsområdet. Flertalet av de sjöar som idag hyser flodkräfta är källsjöar eller ligger högt upp i vattensystemen. Ett stycke nedströms dessa sjöarna förekommer nästan uteslutande signalkräfta. Signalkräftor måste hindras från att ta sig upp i skyddsområdet. För att hindra signalkräftor från att ta sig in i skyddsområdet bör man konstruera fungerande vandringshinder för signalkräfta. Vandringshindret bör konstrueras så att man kan få en indikation på att signalkräftor försöker ta sig in i området. Detta kan t.ex. göras genom att bygga två efter varandra följande vandringshinder med en frizon emellan. Vandringshindret måste anpassa till de naturliga förhållandena i varje vattendrag samt ta hänsyn till övrig fauna i vattendraget. I zonen mellan vandringshindren bör provfisken med jämna mellanrum genomföras. Om signalkräftor påträffas i zonen mellan vandringhindren bör dessa slås ut med hjälp av lämpliga hjälpmedel. En möjlighet att under en kortare period hålla vatten vid det övre vandringshindret är därvidlag en fördel. Vandringshinder som är lätta att montera och demontera bör byggas i skyddsområdets utlopp. Om det förekommer vandringsfisk i vattendraget måste en lösning tas fram som säkrar fiskens möjlighet att nå sina lek- och uppväxtområden. Utslagning av signalkräfta Utslagning av signalkräftor är en kontroversiell åtgärd. I nuläget finns ingen säker metod för att slå ut signalkräftor. En metod för att slå ut signalkräftor bedöms dock som nödvändig för att bevara flodkräftan inom skyddsområdena i ett längre perspektiv. Utslagningen bör endast ske i de områden som avsätts som skyddsområden för flodkräftor, samt om man påträffar illegalt utplanterade signalkräftor. Den metod som tas fram bör vara så skonsam så möjligt för andra arter som naturligt förekommer i vattendrag och sjöar. Om man lyckas få fram en bra skonsam metod, kan denna metod med jämna mellanrum användas istället för att bygga vandringshinder i skyddsområdenas utlopp. Men en metodutveckling kan ta lång tid och metoden behövs redan idag. 5

Information Det är viktigt att sprida kunskap om var det finns flodkräftor. Om man vet var det finns flodkräftor kan man också iakttaga de nödvändiga försiktighets åtgärder som finns för att inte sprida kräftpest till skyddsområden. Man kan sprida information om förekomsten av flodkräfta genom att trycka upp broschyrer eller genom att t.ex. prata med människor runt vattnet. Det finns även en möjlighet att lägga ut information via Länsstyrelsens hemsida. Skyltning Genom att sätta upp informationstavlor som visar var det finns flodkräftor och vilka regler som gäller inom skyddsområdena kan oavsiktlig spridning av kräftpesten till områdena förhindras. Lagar och Förordningar Fiskeriverket arbetar på att ta fram föreskrifter för att kunna införa hållbara skyddsområden för flodkräfta. Förslaget skall medföra ett ökat skydd för flodkräftan samtidigt som nyttjandet av vattnet som resurs inte skall försvåras. Sjukdomskontroll Om man inom ett skyddsområde kan konstatera att beståndet av kräftor har gått tillbaka, skall kräftor sändas på analys. Analysen skall kunna visa på de vanligaste förekommande sjukdomar (se ovan), samt visa på kräftornas kondition i allmänhet. Genom att testa kräftorna kan analyssvaren möjligen ge en indikation på varför kräftorna har gått tillbaka, samt ge ett beslutsunderlag för att bedöma nyttan av eventuella stödutsättningar. Desinfekteringsplatser I Skåne finns ett mycket utbrett friluftsliv. Aktiviteter som kanoting, båtsport och fiske med diverse redskap bedrivs intensivt. Om man flyttar aktiviteten från ett vatten till ett annat, kan man oavsiktligt sprida kräftpest genom att föra med sig sporer. För att inte inskränka möjligheten till ett rörligt friluftsliv kan en desinfekteringsplats inrättas. På denna plats skall man kunna desinfektera båtar och annan utrustning. Vid desinfekteringsplatsen bör det tillhandahållas utrustning så desinfektering av utrustning kan göras på ett smidigt sätt. T.ex. kan T-sprit tillhandahållas för självkostnadspris. Inventering av dammar inom skyddsområdet Det är viktigt att inventera vattenlokalerna inom ett skyddsområde. Dammar och små bäckar inom området bör inventeras för att samla in kunskap om vilka fiskarter samt var det finns flod- och signalkräftor inom området. De signalkräftor som påträffas i området skall om det är möjligt slås ut. Finns tillstånd till utsättningen i en damm, kan en utslagning ske först efter medgivande av fiskerättsägaren. Anledningen till att signalkräftorna måste slås ut är att risken för smittspridning är stor och att dessa därmed hotar flodkräftorna inom skyddsområdet. Efter utslagningen kan tillstånd till flodkräfta ges i dammen. 6

Provfiske Provfiskemetodik 1999 genomförde Länsstyrelsen och fiskerättsägare ett provfiske i många av de potentiella skyddsområden som redovisades i Etapp 1. På grund av brist på resurser genomfördes inget fullständigt provfiske, utan ett inventeringsprovfiske i sjöarna och el-fiske i bäckarna. Vid ett inventeringsprovfiske läggs burarna på lokaler där förutsättningarna är goda för kräftor. Inventeringsprovfisket ger således en fingervisning över om det finns kräftor eller ej i sjön. Man kan dock inte dra några slutsatser över beståndens täthet. Om man inte fångar några kräftor vid ett inventeringsprovfiske kan det ändå finns ett litet bestånd kräftor lokalt i sjöarna. Man kan således inte utesluta att det finns kräftor i sjön fast inga kräftor fångats vid inventeringsprovfisket. El-fiske i bäckarna var ämnat att påvisa förekomsten av kräftor. Provfiskeresultat 1999 Under provfisket, Etapp II, visade det sig att en del av dom tilltänkta skyddsområden hyste signalkräfta. I andra områden fångades inga kräftor. I områden där inga kräftor fångades samt i områden som inte provfiskades, bör ytterligare provfisken efter flodkräfta genomföras. Inom tilltänkta skyddsområden där signalkräftan har en stor spridning har avskrivits som skyddsområden. Provfiskeresultaten redovisas under varje skyddsområde. Inom alla kvarvarande skyddsområden utom ett, påträffades parasiten Psorospermium haeckeli. Skyddsområden för flodkräfta Nedan redovisas de aktuella skyddsområden, provfiskeresultaten och de specifika hot som föreligger för respektive område. Numret på skyddsområdet visar vilket huvudavrinningsområde skyddsområdet tillhör samt ett internnummer. Internnumret har skyddsområdet fått utan inbördes rangordning. 87-Skräbeån Lönsboda skyddsområde Skyddsområdet innefattar Södra Grytsjön, Udryen, Ulfshultsbäcken, Ubbasjön-Strönasjön och Grytån (se bilaga 1). 87 nr 1. Södra Grytsjön Delskyddsområdet bör även omfatta Ulvsbäckens övre delar, som enligt obekräftade uppgifter hyser flodkräfta. Södra Grytsjön hyser enstaka flodkräftor. Sjön är lokaliserad ca. 157 m.ö.h. och rinner genom en bäck ut i Långasjön. S.Grytsjön delas av Kronobergs, Blekinge samt av Skåne län. Ett slutligt skyddsområde måste därför framarbetas gemensamt av dessa tre län. För Skåne är sjön viktig då denna är placerad långt upp i Skräbeåns vattensystem. Om ett skyddsområde kunde införas i S.Grytsjön samt i uppströms vatten skulle denna del av nordöstra Skåne kunna fungera som ett skyddsområde för flodkräftor. Provfisket: I S. Grytsjön fångades vid provfisket endast tre flodkräftor i 90 mjärdar. Flodkräfta skall dock finnas i sjöarna uppströms vilket tyder på att området har förutsättningar för att utgöra ett skyddsområde. I Grytån som avvattnar sjön konstaterades rikligt med flodkräftor. 7

Hotbild: Försurningen i området är ett hot mot flodkräftan. Länsstyrelsen har varit i kontakt med Kronobergs och Blekinge län angående signalkräftor inom Skräbeåns avrinningsområde. Länen har dock precis inlett arbetet med skyddsområdesetablering för flodkräfta. Kunskapen om eventuella signalkräftor i området är därför knapphändiga. 87 nr 2. Udryen Delskyddsområdet bör omfatta både till- och frånflöde. Udryen hyser enligt obekräftade uppgifter ett glest småvuxet bestånd av flodkräfta. Sjön ligger på ca. 160 m.ö.h. och rinner genom en bäck ner till Rönnesjön, som även den bör ingå i skyddsområdet. Udryen ligger delvis in i Kronobergs län och ett gemensamt beslut mellan Skåne- och Kronobergs län måste till även här för att få ett hållbart skyddsområde. Sjön har kalkats sedan 1993. Provfisket: Sjön hyser lokalt ett mycket gott flodkräftsbestånd. Vid provfisket fångades 123 flodkräftor i 90 mjärdar. I stort sett alla kräftorna fångades på sjöns ena sida. Hotbild: Inom skyddsområdet finns en utplantering av signalkräfta med tillstånd (se bilaga). Förutom utplantering är försurningen ett hot mot området. 87 nr 3. Ulfshultsbäcken Bäcken rinner från gränsen mellan Skåne och Kronobergs län ner genom delskyddsområdet ner i Möllesjön i Blekinge län. Bäcken hyser enstaka flodkräftor. Ett samarbete med Blekinge län bör, om det är möjligt, leda till att skyddsområdet omfattar hela delavrinningsområdet i Blekinge län. Området kalkas sedan 1985. Provfisket: Inget provfiske genomfördes i området. Enligt uppgift från Länsstyrelsen i Blekinge hyser området i Blekinge län flodkräfta. Hotbild: En utplantering av signalkräfta med tillstånd finns inom området. Försurningen i området är ett hot mot flodkräftsbeståndet. 87 nr 4. Ubbasjön-Strönasjön Enligt uppgift förekommer det ett mycket glest bestånd av flodkräftor i Strönasjön och i bäcken mellan Strönasjön och Ubbasjön. I Ubbasjön och i bäcken, som rinner ifrån Strönasjön till Ubbasjön, har utplantering av flodkräfta gjorts 1991 och 1995. Förekomst av flodkräfta i bäcken har konstaterats vid elfiske de senaste tre åren. Strönasjön är beläget 125 och Ubbasjön 109 m.ö.h. För att skydda skyddsområdet har en bit av utloppet ner emot Rågebodasjön tagits med. Området kalkas sedan 1983. Provfisket: Flodkräftor fångades i bäcken mellan sjöarna vid el-fiske 1998. Hotbild: Inom delskyddsområdet finns ingen utplantering av signalkräfta med tillstånd. Försurningen är dock ett hot gentemot flodkräftbeståndet i området. 87 nr 6. Grytån Grytån rinner från S. Grytsjön ner längs länsgränsen mot Blekinges, genom ett par sjöar och till Möllesjön i Blekinge län. Det är därför naturligt att ta med Grytån i ett delskyddsområde då flodkräfta förekommer i de angränsande vattendragen. Provfisket: Vid provfiske med el-fiskeaggregat fångades på en kort sträcka 19 flodkräftor, vid S. Grytsjöns utflöde. Hotbild: Inom området finns ingen utplantering av signalkräfta med tillstånd. Försurningen utgör det enda av Länsstyrelsen kända hotet. 8

88-Helge å Farstorpsåns skyddsområde Skyddsområdet innefattar Bjärlången, Tviggasjöarna och Farstorpsån (se bilaga 2). Gemensam hotbild: Området hotas av en illegal utplantering av signalkräfta i Fredskogsån vid Jeppatorp. Denna utplantering hotar Bjärlångens, Tviggasjöarnas och Farstorpsåns skyddsområde. I Fredskogsån finns ett vandringshinder för kräftor i bäcken som rinner från Möllerödssjön. Fredskogsån är ett biflöde till Farstorpsån och Farstorpsån är i sin tur ett biflöde till Almaån som hyser signalkräfta. Tidigare har vandringshindret i Farstorpsåns utflöde hindrat signalkräftor att ta sig upp i skyddsområdet. Under 2000 fångades inga kräftor i Bjärlången. Orsaken till att kräftorna har försvunnit från Bjärlången måste fasställas för att hindra vidare spridning till dom andra sjöarna i området. Försurningen runt Tviggasjöarna hotar flodkräftbeståndet, därav är det viktigt att kalkningen fortsätter. 88 nr 1. Bjärlången Bjärlångens delskyddsområde innefattar Bjärlången, Möllerödssjön, Dalsjön, Lännasjön, Malsjön, Röesjön och Sparrsjön. Bjärlången var den enda sjö inom området som hyste ett fiskbart bestånd av flodkräfta. De andra sjöarna hyser glesa bestånd eller enstaka kräftor. Den högst belägna sjön är Dalsjön som ligger på ca. 105 m.ö.h. och den lägst belägna sjön är Möllerödssjön på ca. 71 m.ö.h. Samtliga sjöar avvattnas via Fredskogsån. Flodkräftorna har försvunnit från Bjärlången av en ännu ej fastställd orsak år 2000. Inga döda kräftor har påträffats. Provfisket: Vid provfisket fångades 94 flodkräftor på 50 mjärdar. Hotbild: Se gemensam hotbild. 88 nr 2. Tviggasjöarna Östra- och Västra Tviggasjöarna hyser ett nyetablerat, glest bestånd av flodkräfta. Sjöarna är lokaliserade på ca. 70 m.ö.h. Sjöarna står i förbindelse med Fredskogsån som också är ett skyddsområde. Inom delskyddsområdet finns inga utplanteringar av signalkräfta med tillstånd. Vetskap om eventuella vandringshinder i ån saknas. Området kalkas sedan 1986. Provfisket: Fyra flodkräftor fångades i Västra sjö vid ett fiske med 29 mjärdar. Hotbild: Se gemensam hotbild. 88 nr 3. Farstorpsån Farstorpsån avvattnar Bjärlångens och Tviggasjöarnas skyddsområde. Området är därför viktigt att skydda mot signalkräftor. Inga utplanteringar av signalkräftor med tillstånd finns inom delskyddsområdet. Provfisket: En illegal utplantering av signalkräfta påträffades vid Jeppatorp. Hotbild: Se gemensam hotbild. Angsjöns skyddsområde Skyddsområdet innefattar Angsjön (se bilaga 3). 88 nr 4. Angsjön Angsjön hyser ett stort fiskbart bestånd av flodkräfta. Sjön är lokaliserad ca. 147 m.ö.h. och har en avrinning till Helge å. I bäcken som rinner från Angsjön finns vad man tror är ett vandringshinder för kräftor. 9

Provfisket: 93 flodkräftor fångades vid provfiske med 124 burnätter. Hotbild: Signalkräfta har påträffats vid Stampen i ån som avvattnar Angsjön, strax söder om Marklunda. Detta bestånd utgör det största hotet gentemot Angsjöns flodkräftor. Värsjöns skyddsområde Skyddsområdet innefattar Värsjön (se bilaga 4). 88 nr 5. Värsjön Värsjön hyser ett fiskbart bestånd av flodkräftor. Sjön är belägen ca. 130 m.ö.h. och har genom Osbäcken och Värsjöån, som också har populationer av flodkräfta, ett utflöde i Höjalasjön. I Värsjöån finns ett vandringshinder för kräftor. Det är därför viktigt att detta område tas med i ett skyddsområde. Området kalkas sedan 1978. Provfisket: Gott om flodkräftor fångades både i sjön och ån vid ett provfiske 1999. Hotbild: Nedanför vandringshindret i Värsjöån finns en obekräftad uppgift om en illegal utplantering av signalkräfta. Det är därför viktigt att försäkra sig om att vandringshindret utgör ett vandringshinder för signalkräfta. Det finns obekräftade uppgifter om att porslinssjuka har påträffats på kräftor i sjön. Försurningen i området är ett hot mot flodkräftan. Humlesjöns skyddsområde Skyddsområdet innefattar Humlesjön (se bilaga 5). 88 nr 6. Humlesjön Humlesjön hyste tills 1998 ett fiskbart bestånd av flodkräftor. Sjön är belägen ca. 130 m.ö.h. och har ett utflöde, genom en ca. 5> km. lång bäck, i Röke å. Ett något undermåligt vandringshinder för kräftor finns i bäcken. Sjöns höga läge över havet gör det möjligt att bevara sjön inom ett skyddsområde för flodkräftor. Området kalkas sedan 1985. Kräftorna försvann från sjön 1998. Inga döda kräftor har dock påträffats. Provfisket: Under provfisket fångades inga kräftor vare sig i ån eller i sjön. Hotbild: Inom området finns ingen utplantering av signalkräfta med tillstånd. Det förekommer signalkräfta i Röke å. Försurningen i området är ett hot mot flodkräftan. Hyngarps skyddsområde Skyddsområdet innefattar Gårdsjön (se bilaga 6). 88 nr 7. Gårdsjön (Hyngarp) Gårdsjön hyser ett glest bestånd av flodkräfta. Sjön är belägen ca. 120 m.ö.h. Uppströms Gårdsjön ligger Mellomsjön, Stora- och Lilla Nosta. Inga uppgifter om kräftor finns i dessa sjöar. Sjöarna bör provfiskas efter kräftor. För att säkra flodkräftorna i Gårdsjön bör skyddsområdet även omfatta dessa tre sjöar. Inga signalkräftsutplanteringar med tillstånd finns i sjöarna. I Vittsjö finns ett vandringshinder som för närvarande stoppar signalkräftans vidare spridning. Området kalkas sedan 1985. Provfisket: Vid provfiske i Gårdsjön fångades 50 flodkräftor på 100 mjärdar. Hotbild: I Vittsjön har signalkräfta utplanterats. Om signalkräftorna forcerar vandringshindret i Vittsjö, kan med tiden kräftpest drabba området. Försurningen i området är ett hot mot flodkräftan. 10

Svanshalssjöns skyddsområde Skyddsområdet innefattar Svanshalssjön (se bilaga 7). 88 nr 8. Svanshalssjön Svanshalssjön hyser enstaka flodkräftor. Sjön är beläget ca. 98 m.ö.h. och har ett utflöde i Simontorpsån. Svanhalssjön är en referenssjö. Länsstyrelsen har ingen vetskap om vandringshinder för kräftor i utflödet. Förr fanns gott om flodkräfta i sjön. Länsstyrelsen anser det som troligt att det går att återskapa ett fiskbart bestånd av flodkräfta i denna sjö. Provfisket: Tre flodkräftor fångades vid ett fiske med 100 mjärdar. Hotbild: Simontorpsån hyser signalkräfta. Bodarpasjöns skyddsområde Skyddsområdet innefattar Bodarpasjön (se bilaga 8). 88 nr 9. Bodarpasjön Bodarpasjön håller ett fiskbart bestånd av flodkräfta, som stärkts med utsättningar. Sjön är lokaliserad ca. 108 m.ö.h. och har ett utflöde i Vieån som tillhör Helgeås vattensystem. Bodarpasjöns utflöde torkar ut torra år och utgör då ett vandringshinder för signalkräfta. Området kalkas sedan 1985. Provfisket: Vid provfisket i Bodarpasjön fångades 551 flodkräftor på 50 mjärdar, ett mycket bra resultat. Hotbild: Inom området finns ingen utplantering av signalkräfta med tillstånd. Det finns en risk, om än liten, för att signalkräfta med tiden kan forcera bäcken och sprida kräftpesten även till denna sjön. Försurningen i området är ett hot mot flodkräftan. Tjörnarpssjöns skyddsområde Skyddsområdet innefattar Tjörnarpssjön (se bilaga 9). 88 nr 10. Tjörnarpssjön Tjörnarpssjön har fram till pestutbrottret 1995 hyst ett fiskbart bestånd av flodkräftor. Sjön ligger på ca. 110 m.ö.h. Ett projekt att återetablera flodkräftor är igång. 1996 planterades det ut 3820 flodkräftor och 1997 3565 kräftor i sjön. År 2000 planterades det ut 5170 flodkräftor efter en lyckad återfångst av flodkräftor i sjön. Provfisket: Under 2000 provfiskades sjön och det fångades 26 flodkräftor. Hotbild: Inom området finns tre utplanteringar av signalkräfta med tillstånd. Den närmsta utplanteringen ligger 0,4 km. från sjön. Filesjöns skyddsområde Skyddsområdet innefattar Filesjön (se bilaga 10). 88 nr 11 Filesjön Filesjön hyser ett fiskbart bestånd flodkräftor. Sjön ligger 96 m.ö.h. Provfiske: Flodkräftor fångades under augusti månad 1999. 11

Hotbild: Inom det delavrinningsområde Filesjön tillhör finns två signalkräftutplanteringar med tillstånd. Om signalkräftor från dessa utplanteringar har spridit sig till vattendrag inom området, kan detta hota Filesjöns flodkräftor. I Finjasjön och området runt Finjasjön finns många utplanteringar av signalkräftor med tillstånd. Kallsjön Skyddsområdet innefattar Kallsjön (se bilaga 11). 88 nr 12 Kallsjön Kallsjön hyser ett bestånd flodkräftor av okänd storlek. Tydingesjön har tidigare hyst ett fiskbart bestånd flodkräftor men kräftpesten drabbade sjön 1985. 1999 hittades illegalt utplanterade signalkräftor i Tydingesjön. Kallsjön är belägen drygt 60 m över havet. Kallsjön rinner ut i Tydingesjön. Tydingesjön avvattnas via Olingeån till Helge å. I Olingeån finns ett vandringshinder för kräftor strax efter utflödet från Tydingesjön, nedströms detta finns illegalt utplanterade signalkräftor. Inom området finns en kommersiell odling av flodkräfta. Provfiske: Inga kräftor fångades under provfisket med 70 mjärdar. Hotbild: Inom området finns ingen utplantering av signalkräfta med tillstånd. I Tydingesjön och nedanför vandringshindret vid Tydingesjöns utlopp finns illegalt utplanterade signalkräftor. Kräftorna utgör ett stort hot på grund av närheten till Kallsjön. Risken för illegala utplanteringar av signalkräfta i Kallsjön bedöms högre än normalt p.g.a. artens förekomst i Tydingesjön. 96-Rönne å Vaxsjöns skyddsområde Skyddsområdet innefattar Vaxsjön och Dagstorpssjön (se bilaga 12). 96 nr 1. Vaxsjön Vaxsjön hyser ett fiskbart bestånd. Sjön ligger 122 m.ö.h. Provfisket: I Vaxsjön fångades 80 flodkräftor vid ett provfiske med 30 mjärdar. Hotbild: Inom delskyddsområdet finns ingen utplantering av signalkräfta med tillstånd. I Rönne ås huvudfåra har signalkräfta påträffats. I Vaxsjöns delavrinningsområde finns ett par signalkräftutplanteringar med tillstånd. Möjligen kan dessa utplanteringar ha kontakt med närliggande bäck och därigenom utgöra ett hot mot skyddsområdet. 96 nr 2. Dagstorpssjön Dagstorpssjön hyser ett glest bestånd flodkräfta. Sjön drabbades av okända anledningar av kräftdöd förr ett par år sedan. Ett återetableringsförsök är igång. Sjön ligger på 107 m.ö.h. och är en referenssjö. Provfisket: 14 flodkräftor fångades vid ett provfiske med 70 mjärdar. Hotbild: I sjöns närhet finns två utplanteringar av signalkräfta med tillstånd. Det är oklart om dessa dammar står i förbindelse med bäckar inom Dagstorpssjöns tillrinningsområde. Bäljane ås skyddsområde Skyddsområdet innefattar Bäljane å (se bilaga 13). 12

96 nr 3. Bäljane å Bälingesjön hyser ett bestånd av flodkräftor. Sjön ligger ca. 105 m.ö.h. och står i förbindelse med Lille sjö, Oderbäcken samt Bäljane å som samtliga hyser flodkräfta. Det finns ett vandringshinder i Bäljane å vid Ebbarp. Provfisket: 4 flodkräftor fångades vid ett provfiske med 100 mjärdar. Hotbild: Inom området finns ingen utplantering av signalkräfta med tillstånd. Skyddsområdet står igenom Ulabäcken och Bäljane å i kontakt med Rönne å som hyser signalkräfta. Flodkräftor utanför ett skyddsområde Utanför skyddsområdet kommer kända flodkräftförekomster att ges ett generellt skydd. Skyddet kommer att innebära att en inre och en yttre zon, för utplantering av signalkräfta, kommer att prövas från fall till fall. Inom inre zonen kommer inga tillstånd till utplanteringar av signalkräfta att ges. Inom yttre zonen prövas varje fall separat. För att en utplantering av signalkräfta skall ges tillstånd att placeras närmare ett vatten med flodkräfta krävs starka skäl. Skäl för utplantering av signalkräfta inom den yttre zonen, kan innebära att det aktuella vattnet ligger i anslutning till ett vatten som redan hyser signalkräfta. En utplantering av flodkräfta i det berörda vattnet skulle därför medföra en allt för stor risk för beståndet att drabbas av kräftpesten. Signalkräftsområden I Skåne har ett flertal avrinningsområden identifierats som omöjliga för flodkräfta, p.g.a. förekomsten av signalkräfta. Ytterligare utplanteringar av signalkräfta inom dessa områden kommer att tillåtas om inga andra särskilda skäl föreligger. Införande av skyddsområden Fiskeriverket har enligt Åtgärdsprogram för bevarande av flodkräfta (1998), som uppgift att ta fram en kompletterande lagstiftning som skall gälla inom skyddsområdena. Fiskeriverket har ännu inte lämnat något förslag på lagstiftning. Det är Länsstyrelsens åsikt att grundreglerna måste vara de samma för alla skyddsområden i landet. I dessa regler skall det dock finnas utrymme för en lokal anpassning. Införande av skyddsområden i Skåne är enligt Länsstyrelsens mening brådskande. Under år 1999-2000 har flodkräftorna försvunnit från två sjöar inom skyddsområdena. Länsstyrelsen väljer därför att fasställa skyddsområdena redan i detta läget trots att specifika föreskrifter för ett Skyddsområde idag saknas. Erkännanden Tack till Lennart Edsman vid Fiskeriverket, Lars Collvin och Jan-Inge Månsson vid Länsstyrelsen för sina synpunkter på rapporten. 13

Litteraturförteckning Grosen, J., Wagnström, J. (1999) Flodkräfta i Skåne län Etapp1, 1999:1. Länsstyrelsen i Skåne län, Kristianstad. Collvin, L. Månsson, J-I. (1998) Effektuppföljningsplan för kalkade och icke kalkade sjöar och vattendrag i Skåne, 1998:26. Länsstyrelsen i Skåne län, Kristianstad. Fiskeriverket. (1993). Möjligheten att öka flodkräftbestånd i svenska vatten. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm. Fiskeriverket och Naturvårdsverket. (1998). Åtgärdsprogram för bevarande av Flodkräfta. Göteborgs Länstryckeri AB. Nyström, P. Rönn, T. (1990). Kräftor-och kräftodling. LTs förlag. Westman, K. Ackefors, H. Nylund, V. (1992). Kräftor-Biologi, Odling, Fiske. Kiviksgårdens förlag. Taugböl, T., Skurdal, J. (1995) Occurrence and relative abundance of Psorospermium haeckeli in Norwegian noble crayfish Astacus astacus populations. Freshwater Crayfish 10: 388-395. Thörnqvist, P-O., Söderhäll, K. (1993) Psorospermium haeckeli and its interaction with the crayfish defence system. Aquaculture, 17: 205-213. 14

Rapportserien Skåne i utveckling 2000:1 Biologisk återställning i kalkade vatten. Plan för perioden 2000-2004. Miljöenheten 2000:2 Öppenvård i utveckling, statsbidrag fördelat under 1999. Samhällsbyggnadsenheten 2000:3 Verksamhetstillsyn inom äldreomsorgen i 13 skånska kommuner. Samhällsbyggnadsenheten 2000:4 Barnavårdsutredningar. Effekter av ändrad lagstiftning. Samhällsbyggnadsenheten 2000:5 Skånes mångfald - vårt gemensamma ansvar. Miljötillståndet i Skåne årsrapport 1999. Miljöenheten 2000-6 Byggnadsminne vad är det? Miljöenheten 2000:7 Hemlöshet i Malmö och Göteborg. Samhällsbyggnadsenheten 2000:8 Socialtjänstens insatser för att bekämpa våld mot kvinnor. Samhällsbyggnadsenheten 2000:9 Undersökning av fintrådiga alger i Öresund och längs sydkusten en metodikstudie. Miljöenheten 2000:10 Vem ringer sociala funktionen? Telefonstatistik för 1997-1999. Samhällsbyggnadsenheten 2000:11 Skånsk ledarskapsakademi med genus i fokus. Förstudie. Samhällsbyggnadsenheten 2000:12 Hemlös i Malmö. Samhällsbyggnadsenheten 2000:13 Övervakning av fladdermöss i Skåne. Rapport från 1997. Miljöenheten 2000:14 Övervakning av fladdermöss i Skåne. Rapport från 1998. Miljöenheten 2000:15 Övervakning av fladdermöss i Skåne. Rapport från 1999. Miljöenheten 2000:16 Inventering av vanlig groda och åkergroda i Skåne. Årsrapport 1996. Miljöenheten 2000:17 Inventering av vanlig groda och åkergroda i Skåne. Årsrapport 1997. Miljöenheten 2000:18 Inventering av vanlig groda och åkergroda i Skåne. Årsrapport 1998. Miljöenheten 2000:19 Inventering av vanlig groda och åkergroda i Skåne. Årsrapport 1999. Miljöenheten 2000:20 Årsrapport för socialtjänsten i Skåne län 1999. Samhällsbyggnadsenheten 2000:21 Vart tog barnet vägen? Rapport från 3 BUP-kliniker och 15 kommuner, Länsstyrelsen, Socialstyrelsen i samverkan. Samhällsbyggnadsenheten 2000:22 Vårdnad, boende och umgänge. Den ändrade lagstiftningens effekter på det familjerättsliga arbetet. Samhällsbyggnadsenheten 2000:23 Länsrapport 1999 inom alkoholområdet Skåne län. Samhällsbyggnadsenheten 2000:24 Kemikaliekontroll enligt miljöbalken. Miljönämndens tillsynsansvar. Miljöenheten 2000:25 Effektuppföljning i kalkade och icke kalkade vatten, vinter 2000. Miljöenheten 2000:26 17 goda exempel på öppenvård i utveckling. Samhällsbyggnadsenheten 2000:27 Övervakningsprogram för jordbrukslandskapets fåglar i Skåne Årsrapport för 1996. Miljöenheten 2000:28 Övervakningsprogram för jordbrukslandskapets fåglar i Skåne Årsrapport för 1997. Miljöenheten 2000:29 Övervakningsprogram för jordbrukslandskapets fåglar i Skåne. Årsrapport för 1998. Miljöenheten 2000:30 Övervakningsprogram för jordbrukslandskapets fåglar i Skåne. Årsrapport för 1999. Miljöenheten 2000:31 Inventering av häckande kustfåglar i fem fågelskyddsområden i Vellinge kommun 1988-96. Miljöenheten 2000:32 Inventering av häckande kustfåglar i anslutning till det marina naturreservatet i Falsterbohalvöns havsområde Verksamhetsrapport för 1997. Miljöenheten 2000:33 Inventering av häckande kustfåglar i anslutning till det marina naturreservatet i Falsterbohalvöns havsområde Verksamhetsrapport för 1998. Miljöenheten 2000:34 Inventering av häckande kustfåglar i anslutning till det marina naturreservatet i Falsterbohalvöns havsområde Verksamhetsrapport för 1999. Miljöenheten 2000:35 Växtnäringsförluster från jordbruksmark. en studie i Vemmenhögsåns avrinningsområde Årsredovisning 1997/98. Miljöenheten 2000:36 Västnäringsförluster från jordbruksmark i Skåne och Blekinge. Årsredovisning 1998/99. Miljöenheten 2000:37 Jämställdhetstimmen. Samhällsbyggnadsenheten 2000:38 Effektuppföljning i kalkade och icke kalkade vatten, våren 2000. Miljöenheten 2000:39 Analys av störning i dricksvattenförsörjningen till Hästveda den 20 augusti 1 september 1999. Samhällsbyggnadsenheten 2000:40 Se ditt eget värde sätt gränser. Samhällsbyggnadsenheten 2000:41 Underlag för fysisk planering, 3 kap, 2 miljöbalken. Samhällsbyggnadsenheten 2000:42 Checklista för en jämställd planering. Samhällsbyggnadsenheten 2000:43 Hammarsjöns västra sida med Åsums och Hovby ängar i Kristianstads Vattenrike. Miljöenheten 2000:44 Kommunala integrationsinsatser i Skåne län. Samhällsbyggnadsenheten 2000:45 Effektuppföljning i kalkade och icke kalkade vatten, sommar 2000. Miljöenheten 2000:46 Skånes skogar en resurs. Miljötillståndet i Skåne årsrapport 2000. Miljöenheten 2000:47 Bottenfauna i Skåne län 1999. Miljöenheten 2000:48 Öppenvård i utveckling, stadsbidrag fördelade under 2000. Samhällsbyggnadsenheten 15