Meddelande Jenny Bengtsson har meddelat förhinder att delta i sammanträdet.

Relevanta dokument
CN presenterar ett förslag till kursutbud. Diskussion, speciellt avseende nya kurser.

LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 2/10 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum Programledningen för elektroteknik

LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 7/07 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum Programledningen för elektroteknik. Närvarande ledamöter

Studiehandboken 2011/ PLE:s förslag till kursutbud: Elektroteknik

h) Fotonik (masterutbildning) i) Nanovetenskap (masterutbildning) j) System på Chips (masterutbildning) k) Trådlös kommunikation (masterutbildning)

Att välja kurser på Datateknik år 4-5

LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 3/10 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum Programledningen för elektroteknik

Teknisk matematik Kursutbud för 2007/2008

Att välja kurser på Datateknik år 4-5

Beslut: Beslutas att förslaget från en arbetsgrupp till nya programhemsidor tas upp under punkten Övrigt.

Specialisering Beräkning och simulering Computation and Simulation

Programramsbudget per kurs, kostnadsställe och institution 2002 (kkr): Designvetenskaper Informationsteknologi.

LubasPP : LTH:s programutbud 2014/15

Grundutbildning vid EIT. Lunds universitet

LubasPP : LTH:s programutbud 2014/15

LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 4/07

Förhandsgranskning av kurs läsåret 2007/08

Civilingenjörsutbildningen i elektroteknik Utbildningsplanens giltighet: 2008/09 Utbildningsplanen fastställd:

Specialisering bem Beräkningsmekanik

väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området.

Meddelande Dan Hessman och Sofie Nilsson har meddelat förhinder att delta i sammanträdet.

LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 1/09 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum Programledningen för elektroteknik. Närvarande ledamöter

Utbildningsplaner för 2010/11

L U N D S U N I V E R S I T E T INDUSTRIELL EKONOMI

Utbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik för läsåret 2015/2016

Industriell ekonomi TEKNIKPROFILER. Lunds Tekniska Högskola Industriell ekonomi

CN presenterar det förslag till utbildningsplan som i förväg skickats till samtliga ledamöter och suppleanter inom PLE, Bilaga 12:A.

Beslut: Föredragningslistan godkänns med tillägget att mötestiderna under resten av våren tas upp under övrigt.

Specialiseringar InfoCom

Specialiseringar läsåret 2014/2015 Teknisk matematik

MASKINTEKNIK K ur sutbud för läsår et 2011/2012

Meddelande Carl Wolff och Sofie Nilsson har meddelat förhinder att delta i sammanträdet.

Rättelser till Studiehandboken 2002/2003 1

Kandidatprogram, informations- och kommunikationsteknik Bachelor's Programme in Information and Communication Technology 180,0 högskolepoäng

Signaler och Sensorer

Fakulteten för teknik och naturvetenskap. Utbildningsplan. Matematisk modellering

Civilingenjörsutbildningen inom informations- och kommunikationsteknik

Information från programledningen

Specialiseringar läsåret 2016/2017 Teknisk matematik

Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik Inriktning: Beräkningsteknik och fysik Antagna Höst 2014

Bilaga: Tentamensschema vårterminen Se 129


Innehållsförteckningen

Utbildningsplan. Civilingenjör och lärare Master of Science in Engineering and of Education 300,0 högskolepoäng. Utbildningens mål

Utbildningsplan. Civilingenjörsutbildning i mikroelektronik Degree Programme in Microelectronics 270,0 högskolepoäng.

Civilingenjörsutbildningen i teknisk nanovetenskap Utbildningsplanens giltighet: 2008/09 Utbildningsplanen fastställd:

Bilaga: Tentamensschema Se Tentamina 2006 Se även och Tentor nedlagda kurser Annan

Inför valet vt18. Medieteknik TFE: MDI-inriktning Datavetenskap: Datavetenskap - Programvaruutveckling:

Sara Malmström utses att tillsammans med ordförande justera dagens protokoll.

NAMAS, Masterprogram i matematisk statistik, 120 högskolepoäng Master Programme in Mathematical Statistics, 120 credits

Industriell Ekonomi SPECIALISERINGAR 2014/2015 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

? sensornätverk, distans

Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar Självvärdering

Utbildningsplan. Civilingenjör och lärare Master of Science in Engineering and of Education 300,0 högskolepoäng. Utbildningens mål

LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 13/06

Civilingenjörsutbildning i datateknik Degree Programme in Computer Science and Engineering 300,0 högskolepoäng

NAMAS, Masterprogram i matematisk statistik, 120 högskolepoäng Master Programme in Mathematical Statistics, 120 credits

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120 points

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningsplan TGHEL, TGHME, TGHML

Civilingenjör i medicinsk teknik

Antal behöriga sökande 1a hand. Antal behöriga sökande urvalsgrupp. Antal behöriga sökande 1a hand. Antal platser inkl. överintag

Högskoleingenjörsutbildning i maskinteknik, Södertälje Degree Programme in Mechanical Engineering 180,0 högskolepoäng

Antal behöriga sökande 1a hand

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2011/2012

Kurser som utbildningen omfattar För civilingenjörsexamen från programmet Rymdteknik (180 poäng) krävs nedanstående kurser:.

Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2015/2016

Civilingenjör Industriell ekonomi Teknisk profil: Profil: Digitala system Antagna Höst 2015

Industriell ekonomi: utbildningsplan. 1 Syfte och mål. 2 Utbildningens omfattning och kursnivåer

Civilingenjör Maskinteknik, 270hp (180 p) (antagna H04 o tidigare) Grundläggande behörighet samt Matematik E, Fysik B samt Kemi A.

Paragrafer: 1-9. Ordförande: Tomas Wahnström. Justeringsperson:

Praktik omfattande minst 12 veckor rekommenderas, men är ej obligatorisk.

Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2016/2017

väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området.

Kemiteknik LUND. Aktuell information. Michaël Grimsberg Programledningen BK

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2014/2015

LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp

Valinformation för IT2

Examensarbete DATATEKNIK. Lunds Tekniska Högskola examensarbete

4.7 Utbildningsplan för masterprogrammet i matematik

Till detta finns specifika tillägg för de olika inriktningarna, se bilaga 2.

MAGISTERPROGRAMMET I ELEKTROTEKNIK, 160 POÄNG

Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2007/2008

Ledamöter och suppleanter i Programledningen för Industriell Ekonomi kallas härmed till sammanträde.

NAMAT, Masterprogram i matematik, 120 högskolepoäng Master Programme in Mathematics, 120 credits

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2015/2016

Kursplaner Schema Kursanmälan. se Grundutbildning direkt: eller

Styr- och informationssystem

Protokoll Utbildningsnämnden

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

Uppflyttning till årskurs 3

Civilingenjör i elektroteknik, 300 hp Master of Science in Electrical Engineering, 300 credits

Kommentarer resultat/avräkning NUV 2003

Justeringar utifrån budgetproposition 2016/17:1 Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning

Kemi vid Lunds universitet SOPHIE MANNER STUDIEREKTOR KILU

Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå

Programschema för Civilingenjörsprogrammet i robotik, 300 hp. Gäller för läsåret 2012/2013. Programschema för 2012/2013 CCV20.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD PROTOKOLL nr 1/2009 sid 1(6) Sektionen för Informationsvetenskap, Data- och Elektroteknik

Civilingenjör i elektroniksystem, 300 hp

Civilingenjör i datateknik, 300 hp

Transkript:

LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 2/09 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum 2009-10-15 Programledningen för elektroteknik Närvarande ledamöter Larsson, Bertil Nilsson, Christer Åkerberg, Ingemar Liljeblad, Martin Johnsson, Anna Håkansson, Magnus Frånvarande ledamöter Almqvist, Monica Hessman, Dan Bengtsson, Jenny Hjärpe, Oscar programledare programplanerare studievägledare teknolog teknolog teknolog biträdande programledare universitetslektor Teknolog teknolog 3 Föredragningslistan God Beslut: kännes. 4 Information. Meddelande Jenny Bengtsson har meddelat förhinder att delta i sammanträdet. Imbeddedpriset Stefan Skoog E04 har vunnit Imbeddedpriset. Information på programmets hemsida. Gymnasiedagarna IÅ håller i programmet för gymnasiedagarna i november. En E-broschyr att delas ut kommer att färdigställas och en roll-up med slagkraftig text kommer att finnas på plats. Utvärdering BL informerar om en kommande utvärdering av hur högskolorna lyckats med Learning Outcome inom utbildningen Läsårsrapport Läsårsrapporten 08/09 skall vara UN tillhanda före årets slut. BL informerar om arbetet med rapporten hittills och efterlyser synpunkter från studenterna. BL kommer att skicka ut en preliminär version i november. Utbytesstudier Ett förslag om behörighet, urval och rangordning behandlas för närvarande i utbildningsnämnderna. PLE:s mening i frågan är att ett visst antal platser skall tilldelas varje program genom kvotering. Kina BL informerar om den antagningsprocedur för Kinainriktningen som kommer att gälla från och med hösten 2010. Antagning sker till moderprogrammet och först efter ett års studier får studenten möjlighet att ansöka om antagning till inriktningen.

5 E-dagen 2 E-dagen går av stapeln onsdagen den 3 februari (undervisningsfri dag). BL är huvudansvarig för arrangemanget men MA håller i studiebesöken. Temat för dagen blir entreprenörskap och innovation. Keynote speaker blir Stefan Lindström en guru inom området. I diskussionspanelen kommer Per Eriksson (LU:s rektor) och Mats Lindoff (chef för LU:s Innovationssystem) att ingå båda gamla E:are. BL förutskickar liksom förra gången att studenterna kommer att ha huvudansvaret för middagen på kvällen (catering och spex). 6 Kursutbudet 10/11 Information om handläggningen av kursutbudet 2010/2011 finns tillgänglig på programmets hemsida under rubriken Kursutbudet 10/11 (under Programledning i menyn). BL för diskussion med företrädare för involverade institutioner och utbildningsprogram om eventuella gemensamma specialiseringar. Programledningen diskuterar och tar ställning till det förslag till kursutbud som CN presenterar. Beslut: Beslutas att uppdra åt BL och CN att lämna ett slutgiltigt förslag till kursutbud till UN1 baserat på förslaget i enlighet med Bilaga 6. (JA respektive NEJ i kolumnen Förslag innebär att PLE vill respektive vill inte att kursen inrättas på programmet. Tom ruta innebär att tillräckligt underlag för beslut ännu inte föreligger.) Uppdras vidare åt BL att se till att en separat sammanställning av specialiseringarna tillställs utbildningsnämnden. 7 Budget 2010 CN och BL informerar om den nya budgetmodellen, Bilaga 7. Beslut: Beslutas att uppdra åt BL och CN att lämna ett slutgiltigt budgetförslag till UN1 baserat på de riktlinjer som finns i bilagan enligt ovan. Vid protokollet Justeras Christer Nilsson Bertil Larsson

Bilaga 6 Studiehandboken 2010/2011 - PLE:s förslag till kursutbud: Elektroteknik För en förklaring till använda symboler se sista sidan. E 1 (Obligatoriska kurser) EDA017 Programmeringsteknik 9 X X G1 JA ESS010 Elektronik 15 X X X G1 E JA EXTA10 Intro t Kinas samhliv, kultur o språk 3 X X X X Flyttas till Åk 2? G1 FAFA01 Fysik - Mekanik o vågor 9 X G1 JA FMA420 Linjär algebra 6 X G1 JA FMA430 Flerdimensionell analys 6 X G1 JA FMAA05 Matematik, endimensionell analys 15 X X G1 JA E 2 (Obligatoriska kurser) Kurskod Inriktning Specialisering Hp HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentarer Kl PL f Förslag EDAA01 Progr-teknik - fördjupningskurs 7.5 X X Har ersatt EDA027. G1 JA EIT020 Digitalteknik 9 X X G2 JA EIT070 Datorteknik 6 X G2 JA ESS030 Komponentfysik 4.5 X G2 JA ESSF01 Analog elektronik 8 X X X Har ersatt ESS020 G2 E JA EXTA35 Intro-kurs i kinesiska f civing 15 X X Obligatorisk f studenter på kinainriktningen. V09(32/11) G1 EIR JA FAFA35 Fysik - Termodynamik och Atomfysik 6 X Har ersatt FAF024 - del 2. G1 JA FMAF01 Funktionsteori 7 X Har ersatt FMA280. G2 JA FMAF05 System och transformer 7 X Har ersatt FMA036. H08(115/0), V09(171/57) G2 EIR JA E2 (Valfria kurser) EDA150 C-programmering 3 X X Ges 2 ggr/år. G1 JA ETI280 Immaterialrätt Alt obl 6 X V04 (17, SW 24), V05 (9, SW 20).. G1 E JA FAFA10 Fysik Kvantfeno nanoteknologi 9 X X Har ersatt FAF240. Ges två gånger per läsår. G1 JA FMA091 Diskret matematik 6 X V03 (27), V04 (9), V05 (14). G1 JA FMF061 Relativitetsteori 4.5 X V08 (37/10) G1 JA GEMA40 Entreprenörskap och affärsutveckling Alt obl pe 7,5 X X LTH-gemensam kurs. G2 JA GEMA45 Förståelse och lärande 3 X X LTH-gemensam kurs. V08(12/0), V09(18/1) G1 EIR JA GEMA50 Teknikhistoria 4.5 X X LTH-gemensam kurs. G1 E JA GEMF05 Genus i naturvetenskap och teknik 7.5 X X LTH-gemensam kurs. H09(3/0) EJ INLÄMNAD G2 EIR JA INN001 Intro t Innovation Management Alt obl 7.5 X H08 (21/0), H09 (28/0) H08(21/0), H09(28/0) EJ INLÄMNAD G1 EIR JA MIO012 Industriell ekonomi AK Alt obl pe 6 X X Ges två ggr per läsår. Endast en av MIO012 resp MIOA01 får ingå i examen. G1 JA MIOA01 Industriell ekonomi, allmän kurs Alt obl pe 9 X G1 JA Sida 1 E_1011_091015

E 3 (Obligatoriska kurser) ESS040 Digital signalbehandling 6 X Antagna till Kinainriktningen läser ETI265 Signalbehandling i multimedia 7,5 hp. G2 E JA ESS050 Elektromagnetisk fältteori för E 9 X X G2 E JA ESSF05 Elektronikprojekt o hållbar utveckling 8 X X Har ersatt ESS081 / 6 hp. G2 E JA ESSF10 Mätteknik 5 X Har ersatt ESS070 / 4.5 hp. G2 E JA ESSF15 Elenergiteknik 5 X Har ersatt ESS060 / 4.5 hp. G2 E JA ETI265 Signalbehandling i multimedia 7,5 X Obl f studenter på kinainriktningen. G2 E JA ETS052 Datorkommunikation 4.5 X Ändrad lp 08/09 HT2 -> HT1. JA EXTF60 Introduktionskurs i kinesiska del 2 15 Obl f studenter på kinainriktningen. Ingen LoT föreslagen. G2 EIR JA FMN050 Numerisk analys 6 X Fyra kurser om 6 hp: FMN050 (E, I), FMN011 (D, L), FMN041(F), FMN140 (V). JA FMS012 Matematisk statistik, AK 9 X X JA FRT010 Reglerteknik, AK 7,5 X JA E3 (Valfria kurser) - Kommentar: Vissa specialiseringskurser bör flyttas till Åk4. EDA040 Realtidsprogrammering PVU, SSS ps,ra 6 X X V04 (29), V05 (11). Ges numera endast en gång/år. Kursstart f E flyttad till HT. G2 JA EDA061 Objektorienterad modellering o design PVU(2) ps 4.5 X f=1.0 (höjning 2004). H08 (39/1). G2 JA EDA095 Nätverksprogrammering 7,5 X V08 (61/0). EIR NEJ EDA145 Programspråksteori Till Åk 4 ps 7,5 X H02 (0), H03 (2). Skrivelse 2004. (Periodiserad kurs.) V09 (27/1). A EIR JA EDAF05 Algor datastrukturer o komplexitet 5 X V09 (75/0). G2 EIR NEJ EDAF10 Objektorient mod o diskr strukturer ps 7.5 X X Alternativ till EDA061. H08 (81/2). G2 JA EDAF20 Konstr av inbyggda system ELK,SSS dps 7,5 X Har ersatt EDA380 (B) - V08 (86/16). G2 EIR JA EDI021 Digitala projekt ELK 7,5 X X Ges två ggr per kalenderår. H02 (6), V03 (6), H03 (12), V04 (20, SW 1). V08 (10/2). Jmf??2195. JA EEM031 Sensorteknik em,mt,ss 7,5 X V03 (40), V04 (38), V05 (45). Periodiserad 09/10 efter beslut av SLTH. Ändrad lp: VT1 -> HT1. G2 E JA EEMN01 Mikrosensorer Till Åk 4? ELK,SSS ss 7,5 X Har ersatt EEM050 (B) - V08 (24/2). A E EIR JA EIE070 Mekatronik ra 7,5 X X V03 (39), V04 (36), V05 (26). V08 (27/10). Föreslås nedlagd. Ersätts av??2120. G2 E NEJ EIT060 Datasäkerhet INGEN 7,5 X V04 (6), V05 (5). V08 (75/7). Obligatorisk för C, D. JA EIT080 Informationsteori ks på C,D 7,5 X V03 (34), V04 (15), V05 (17). V08 (58/8). JA EIT090 Datorarkitektur Till Åk 4? ELK, PVU dps 9 X X f=0.9 (höjning 2004). H08 (53/9). G2 JA EITN15 Proj i trådlös kommunikation, del 1 ks 3 X V08 (22/0), V09 (29/0). A EIR JA ETI015 Elektromagnetisk fältteori FK rn 6 X V03 (51), V04 (33), V05 (48). G2 E JA ETI022 Analoga projekt ELK 0-0-0 7,5 X X V04 (12), V05 (13). V08 (7/7). Jmf??2195. A E JA ETI125 Konsumentelektronik 4,5 X X V08 (39/5). Får ej läsas av antagna 07/08 eller 08/09. OBS - borde redan ha flyttats till Åk 4!!! G1 E JA ETI130 Digital IC-konstruktion Till Åk 4 dps 6 X H02 (49), H03 (E 24, SW 23). A E JA ETI220 Integrerade A/D och D/A omvandlare Till Åk 4 dps 6 X A E JA ETI290 Avancerad Analog Design 0-0-0 dps 6 X V03 (52), V04 (9, SW 1), V05 (15, SW 1). V08 (15/7), V09 (15/4). A E JA ETIF01 Signalbeh - design o implementering 0-0-0 bg,ss 6 X Har ersatt ETI270 (B) - V08 (7/4). G2 E JA ETIN05 Avancerade AD/DA omvandlare Till Åk 4 INGEN 6 X Ny kurs 09/10. Har ers ETI200 (B) i dps. Valfri på MSOC - V08 (46/5), V09 (26/3). A E EIR JA ETS075 Kösystem ks 4.5 X Har ersatt ETS065: V 04 (8), V05 (5). V08 (80/2) G2 JA ETS190 Avancerad Telekommunikation ks 9 X X V04 (14), V05 (12). f=1.0 (höjning 2004). A JA FHL055 Teknisk mekanik 7,5 X V04 (23), V05 (16). V08 (131/13). JA FMA021 Kontinuerliga system 7,5 X X V03 (7), V04 (7), V05 (1), V06 (6). V08 (56/2). Flyttad från ÅK2 till ÅK3. A JA Sida 2 E_1011_091015

E3 (Valfria kurser, forts) FMA111 Matematiska strukturer 6 X V05 (0). V08 (34/0). NEJ FMA115 Matematik FK, datoralgebra 6 X X V04 (1). Periodiserad 08/09. V08 (5/0). EIR NEJ FMA120 Matematik FK, matristeori SSS(2) bg,ra 6 X X V04 (9), V05 (9). V08 (55/2). A JA FMA125 Matematik FK, matristeori, projektdel 3 X V05 (1). V08 (6/0), V09 (6/0). EIR JA FMA130 Matematik FK, analytiska funktioner 6 X X V04 (5). Periodiserad 08/09. V08 (2/0). EIR NEJ FMA135 Matematik FK, geometri bg 6 X X H08 (22/1). JA FMA190 Matematik FK, algebra ks 6 X X (Periodiserad kurs.) V09(17/2). A EIR JA FMFN05 Kaos 7.5 X Har ersatt FMF090 och FMF092. V09 (18/0). EJ INLÄMNAD A EIR NEJ FMSN05 Int projkurs - Matem modellering 3 X H08 (2/0). A EIR NEJ FRT130 Reglerteori 3 X V04 (6), V05 (12). V08 (27/0), V09 (39/1 - TELLY) EIR NEJ GEMA65 Kinesiska för tekniker 7.5 X X G1 JA GEMF01 Teknisk miljövetenskap em 7,5 X X V03 (3), V04 (4), V05 (4); tot (16, 15, 17). H08(42/0), H09(21/1) EIR JA MAMA05 Belastnings- o kognitionsergonomi 10 X X Har ersatt MAMF01. H08 (25/0), H09 (19/0). G1 EIR NEJ MAMF20 Arbete - människa - teknik 7.5 X X Har ersatt MAM203. V08 (13/7). G2 JA MIE080 Automation pe,ra 7,5 X V03 (26), V04 (41), V05 (40). G2 JA MIO022 Företagsorganisation pe 6 X V04 (3), V05 (9). V08 (285/0), V09 (120/6) G2 EIR JA TEK210 Kognition 4.5 X V04 (15), V05 (11). V08 (174/4) JA E4 (Valfria kurser)??2120 Tillämpad mekatronik ra 10 X X Ersätter EIE070 (A) (7,5 hp) i Åk3 o EIEN05 (5 hp) i Åk 4. G2 E A JA??2121 Material- och produktionsstyrning pe 7,5 X Ersätter MIO030 / 4,5 hp. "PLI önskar att alla speckurser skall vara på 7,5 hp." G2 A JA??2127 Affärsmarknadsföring pe 7,5 X Ersätter MIO150 / 6 hp. "PLI önskar att alla speckurser skall vara på 7,5 hp." A A JA??2132 Produktionsledning pe 7,5 X Ersätter MIO051/ 6 hp. "PLI önskar att alla speckurser skall vara på 7,5 hp." A B JA??2139 Franska för tekniker: Nybörjarkurs I 7,5 X X Till Åk 2 G1 JA??2140 Funktionsprogrammering 7,5 X Ersätter EDA120 / 6 hp (utökat innehåll) - H08 (26/1). A NEJ??2142 Franska för tekniker: Nybörjarkurs II 7,5 X X Till Åk 2 G1 JA??2151 Teknologistrategier pe 7,5 X Ersätter MIO090/ 6 hp. "PLI önskar att alla speckurser skall vara på 7,5 hp." A B JA??2179 Interaktion 1: Neuromodellering.. 7,5 X A NEJ??2180 Interaktion 2: Virtualitet.. 7,5 X A NEJ??2193 Akustik 7,5 X Ersätter VTA060 / 9 hp (och V:s Byggnadsakustik). G2 NEJ??2195 Proj i Elektro- o informationsteknik 7,5 X X Under diskussion. Planeras att ersätta EDI021 och ETI022 G2 JA??2225 Högpresterande datorgrafik bg 7,5 X Ersätter EDA075 (7,5 hp). A B JA??2226 Fotorealistisk datorgrafik bg 7,5 X Ersätter EDA101 (7,5 hp). A B JA AAM010 Miljöpsykologi 7,5 X X V03 (3), V04 (5), V05 (3). V08 (9/0), V09 (10/0) EIR NEJ AEB010 Solenergi - grundkurs i solvärmeteknik em 7.5 X H08 (35/1). G2 JA AEB020 Solel - grundkurs i solcellsteknik em 7,5 X V04 (19), V05 (3). V08 (24/0), V09 (19/2). EIR JA EDA031 C++-programmering PVU ps 7,5 X X V04 (38, SW 1), V05 (22, SW 2). G2 JA EDA046 Spelmotorteknologi * bg 7,5 X EDA045 Datorgrafik: V04 (2), V05 (3). EDA046: V06 (2). Föreslås nedlagd. Ers senare av ny kurs. NEJ EDA050 Operativsystem ps 4.5 X V03 (0), V04 (5), V05 (1), V06 (0). G2 JA EDA075 Mobilgrafik bg 7,5 X H07 (26/0). Gavs ej 08/09. Föreslås nedlagd. Ersätts av??2225. EIR NEJ EDA101 Avancerade renderingsmetoder bg 7,5 X V03 (0), V04 (2). Skrivelse 04. V08 (11/0), V09 (17/0). Föreslås nedlagd. Ersätts av??2226 (JA). EIR NEJ EDA116 Algoritmimplementering - projekt... 3 X Ej tidigare inrättad på E. V08 (5/0), V09 (17/0). NEJ EDA120 Funktionsprogrammering 6 X H08 (26/1). Föreslås nedlagd. Ersätts av??2140 (JA). NEJ EDA132 Tillämpad artificiell intelligens 7,5 X X V08 (19/1). Flyttad från Åk 3 till Åk 4. Periodiserad 09/10. NEJ EDA171 Språkbehandling och datalingvistik INGEN 7,5 X X H02 (2) [EDA170], H03 (0). Skrivelse 2004. H08 (8/0), H09 (9/0). EIR NEJ EDA180 Kompilatorteknik (ind pvteknik) PVU ps 7,5 X X V03 (1), V04 (15). V05 (7). G2 JA EDA216 Databasteknik (ind pvteknik) PVU ps 7,5 X V09 (7/3). Inställd 07/08?? G2 EIR JA EDA221 Datorgrafik bg 7,5 X H02 (15), H03 (11). H08 (66/5). JA * EDA046 Spelmotorteknologi är periodiserad på C,D och F 09/10 men pga ett misstag ej på E. Kursen kommer inte att ges till våren. Sida 3 E_1011_091015

E4 (Valfria kurser, forts) EDA230 Optimerande kompilatorer ELK, PVU ps 7,5 X H03 (7), H04 (4). H08 (26/1). A JA EDA385 Konstr av inbyggda system, fk ELK, SSS dps 7,5 X H03 (1), H04 (1, SW 1). H08 (30/7), H09 (28/4). A JA EDAF01 Operativsystem - projekt ps 3 X Har ersatt projektdelen av EDA055 som lades ner 07/08. V08 (15/1). G2 JA EDAF15 Algoritmimplementering 5 X Ej tidigare inrättad på E. NEJ EDAN01 Constraint-programmering ps på D 7.5 X Har ersatt EDA340 (A) - V08 (28/0), V09 (21/1). A EIR JA EDAN05 Algoritmteori ps 7.5 X Har ersatt EDA110 (A) - H08 (49/2). EDA110 ingick också i bg. H09 (50/3). A JA EDAN10 Konfigurationshantering ps 7.5 X Har ersatt EDA240 (B) - H08 (33/0). A EIR JA EDI042 Kodningsteknik TK ks 5.0 X A JA EDI051 Kryptoteknik TK ks 5.0 X G2 JA EDI075 Matematisk kryptologi 7,5 X V05 (0); totalt (7). V08 (11/0), V09 (1/1). A EIR NEJ EEM040 Medicinsk mätteknik SSS mt 6 X Ändrad lp: HT1 -> HT2. G2 E JA EEM055 Mikrofluidik 7,5 X H08 (16/0), H09 (9/1). A E NEJ EEM060 EMC, störningar o störningsbegr ELK,TK,SSS dps,mt,rn,ss 6 X X V04 (24), V05 (25). Ges två ggr under under 10/11. A E JA EEM070 Datorbaserade mätsystem 0-0-0 SSS ss 6 X Ändrad lp: HT1 -> HT2. H08 /15/7), A E JA EEM080 Ultraljudsfysik och teknik 0-0-0 SSS mt,ss 6 X H08 (10/1). Ändrad lp HT2 -> VT1. A E JA EIE015 Kraftelektronik 0-0-0 SSS em,ra 12 X X Ändrad lp: HT1,2 -> VT1,2. V08 (11/6), V09 (18/9). A E JA EIE030 Elkraftsystem 0-0-0 em,ra 6 X Ändrad lp: HT2 -> HT1. H08 (12/3). A JA EIE050 Elmaskinkonstruktion 0-0-0 em 6 X X V03 (2), V04 (1), V05 (12). Skrivelse 2004. V08 (3/1). A E JA EIE061 Projekt i ind elektroteknik o automation 0-0-0 em 7,5 X X X X H02 (0), V03 (2), H03 (0), V04 (4), H04 (9), V05 (5). V08 (7/0), H08 (1/1), V09 (4/2). Två ggr/år. A E 1.35 JA EIEN01 Mekatronik, ind projektframtagning 0-0-0 ra 10 X X Har delvis ersatt EIE075 (A) / 7.5 hp - V08 (4/2). A E JA EIEN05 Mekatronik, ind projektplanering ra 5 X X Har ers EIE075 (A) / 7.5 hp. Föreslås nedlagd. Ersätts av??2120 (JA). H09 (11/2) A E Nej EIT010 Digitala transmissionsmetoder TK ks 7,5 X V04 (9), V05 (6). G2 JA EIT015 Säkra system och applikationer ks på C,D 7,5 X H05 (KA 2). H08 (25/0), H09 (20/1). G2 EIR JA EIT120 Digitala strukturer på kisel dps 7,5 X H02 (44), H03 (25, SW 23). G2 JA EIT140 OFDM för bredbandskommunikation ks på C,D 7,5 X V05 (5). V08 (28/0), V09 (34/2). A EIR JA EIT150 Internet inuti ELK ks 7,5 X H08 (30/1). G2 JA EITF01 Digitala Bilder - kompression TK bg 9 X H04 (3). Tidigare EIT050.V08 (11/1). G2 JA EITF05 Webbsäkerhet 4 X H08 (37/1). G2 NEJ EITN01 Webb-intelligens o info-sökning 7,5 X Ej tidigare inrättad på E. A NEJ EITN06 Projekt i Internet- och webbteknologi 7,5 X Ej tidigare inrättad på E. INRÄTTAD efter Beslut av UN1 A NEJ EITN10 Multipelantennsystem 0-0-0 rn 7.5 X H08 (14/2). A E JA EITN20 Proj i trådlös kommunikation, del 2 ks 6 X X Föreslagen endast för MWIR. H08 (18/0), H09 (29/0). A EIR JA ETE100 Antennteknik ELK, TK rn 6 X V04 (21), V05 (20). Flyttad från Åk 3 till Åk 4. A E JA ETEN01 Mikrovågsteori 0-0-0 TK rn 7.5 X Har ers ETE091 (A) - V08 (0/0) o del av ETI260 (B) - H08 (12/3). Ändr lp: HT2 -> VT2. A E JA ETEN05 Elektromagnetisk vågutbredning ELK, TK rn 7,5 X Har ersatt ETE071 (A) - H08 (20/5) och delar av ETI260 (B) - H08 (12/3). A E JA ETI031 Radio rn 6 X V03 (66), V04 (47), V05 (30). f=0.9 (höjning 2004). H08 (94/21), H09 (108/7). G2 E JA ETI032 Radioelektronik ELK rn 9 X X f=1.35 ( höjning 2004). H08 (34/13). A E JA ETI041 Radioprojekt 0-0-0 ELK rn 6 X V04 (16), V05 (13). V08 (6/3). A E JA ETI051 Radiosystem ELK, TK ks,rn 6 X V04 (17, SW 3), V05 (16, SW 15). A E JA ETI063 Analog IC-konstruktion ELK(2) dps,rn 6 X H08 (34/2), H09 (37/8). A E JA ETI085 Kanalmodellering f trådlös komm ks 6 X V05 (3, tot 5), V06 (KA: 3, tot 3). A E JA ETI121 Algoritmer i signalproc- projekt ELK, SSS(2) ss 6 X V05 (6, SW 13). A E JA ETI135 Avancerad digital IC-konstruktion dps 4.5 X V05 (4, SW 13). A E JA ETI160 Medicinsk signalbehandling 0-0-0 SSS mt 6 X V04 (10, SW 10), V05 (5, SW 8). V08 (9/4). V09 (8/1). A E JA ETI170 Integrerad radioelektronik ELK dps,rn 6 X V04 (10, SW 10), V05 (5, SW 8). A E JA ETI180 DSP-design ELK, SSS(2) dps,ss 6 X A E JA ETIN01 IC-projekt & verifiering ELK(2) dps 12 X X X Tidigare ETI210. A E JA Sida 4 E_1011_091015

E4 (Valfria kurser, forts) ETS032 Programvaruutv för stora system pe 7,5 X H02 (40), H03 (19). G2 JA ETS061 Simulering ks 7,5 X V05 (4, KA 14), totalt (38, KA 60). A JA ETS110 Internetprotokoll TK ks 7,5 X Kommer ev att periodiseras (RK). A JA ETS170 Kravhantering PVU ps 7,5 X V04 (8), V05 (3). f=1.0 (höjning 2004). Periodiserad 09/10. Tidigare i HT2. A EIR JA ETS200 Programvarutestning PVU ps 7,5 X V04 (3), V05 (1). f=1.0 (höjning 2004). Ändrad lp: VT1 -> VT2. A EIR JA ETT042 Adaptiv signalbehandling SSS ss 6 X H02 (46), H03 (30). A E JA ETT051 Digital kommunikation ks 7,5 X H08 (84/13). G2 JA ETT055 Digital kommunikation, FK TK, SSS ks 9 X X A JA ETT062 Bandspridningsteknik TK ks 7,5 X V04 (7), V05 (7). V08 (28/3). A JA ETT074 Optimal signalbehandling SSS(2) bg,mt,ss 6 X H08 (34/7). A E JA FAF095 Fotonik o optisk kommunikation rn 7,5 X Tidigare i breddkorgen - ersatt av FAFF01. A JA FAF150 Medicinsk optik SSS mt 7,5 X V04 (4), V05 (4). Flyttad 07/08 från Åk 3. Ingår i djupkorgen Medicinsk teknik. A JA FAFF01 Optik och optisk design rn,ss 7,5 X Är första kurs inom "Fotonik-programmet". Har ersatt FAF095 i breddkorgen. G2 JA FAFN01 Lasrar 7.5 X Har ersatt FAF112 (HT1 i E2) som lades ner 07/08. H08 (23/0). A JA FAFF20 Multispektral avbildning bg 7,5 X Har ersatt FAF141. (Gavs inte 09/10). H08(28/0). G2 EIR JA FFF021 Halvledarfysik ELK(2) dps,rn 7,5 X H02 (0). H03 (1, SW 1), H04 (6, SW 3). EJ INLÄMNAD A JA FFF042 Fysiken för låg-dimensionella strukturer ELK 7,5 X EIR JA FFF110 Process- och komponentteknologi ELK(3) dps,rn 7,5 X H04 (3). H08 (48/1). G2 JA FFF115 Höghastighetselektronik o kvantkomp ELK rn 7,5 X H04 (1). H08 (8/1). A JA FFF160 Nanoelektronik rn 7,5 X V08 (8/1). A JA FFFN01 Avanc framställning av nanostrukturer 7.5 X X Ges två ggr per läsår. H08 (9/0), V09 (14/1). Ingår INTE i rn. A EIR FFFN10 Elektrontransport i nanostrukturer X Periodiserad 09/10. V09 (17/0). Ingår INTE i rn. A EIR FHL064 Finita elementmetoden, FK TK 7,5 X Har ersatt FHL065 (4 p) i elfältkorgen. V08(93/2). JA FHL110 Biomekanik mt 7.5 X H08 (32/1). A JA FKF100 Miljömätteknik SSS em,ss 7,5 X X V03 (0), V04 (0), V05 (1). A EIR JA FKFN05 Exp verktyg i subatomär fysik mt 7.5 X A EIR JA FMA051 Optimering TK, SSS pe,ra 6 X H02 (1), H03 (8). A JA FMA140 Olinjära dynamiska system 6 X X H02 (1), H03 (3), H04 (0), H05 (KA 0). H08 (15/0), H09(1/1). EIR NEJ FMA145 Olinjära dynamiska system, projektdel 3 X H08 (5/0). EIR NEJ FMA170 Bildanalys SSS mt 6 X H02 (19), H03 (14), H04 (19). H08 (67/5). A JA FMA175 Bildanalys, projektdel 3 X H02 (3), H03 (4), H04 (1). H08 (15/2). JA FMA200 Variationskalkyl 6 X X (Periodiserad kurs.) EIR JA FMA240 Linjär o kombinatorisk optimering TK, SSS ks,ps 6 X V03 (9), V04 (2), V05 (1). V08 (11/1). G2 JA FMA250 Partiella diffekv m distributionsteori 7,5 X X H08 (4/0), V09 (3/0). EIR NEJ FMA260 Funktionalanalys o harmonisk analys TK 7,5 X X H02 (2), H03 (2). V08 ((3/0), H08 (3/0), V09 (5/0). EIR NEJ FMA270 Datorseende bg 6 X V04 (2), V05 (1). V08 (17/0), V09 (23/2). A EIR JA FMA272 Datorseende, projektdel 3 X V05 (0). EIR JA FMAN01 Biomatematik mt 7.5 X X A EIR JA FMI040 Energisystem.an: Förnybara en.källor em 7.5 X X V08 (25/2). A JA FMI050 Energisystem.an: en., miljö, naturres. em 7.5 X X H08 (36/5). A JA FMI055 Miljössystemanalys, livscykelanalys em 7.5 X X H08 (3/1). A JA FMN100 Numeriska metoder för datorgrafik bg 6 X A EIR JA FMN135 Adaptiva metoder f diffekvationer 7,5 X V08 /1/0). A EIR NEJ FMNN01 Numerisk linjär algebra 7,5 X H08 (5/0), H09 (8/0). A EIR NEJ FMNN05 Simuleringsverktyg 7.5 X Har ersatt FMN145 - H07 (5/0). Gavs inte 08/09, 09/10. A EIR NEJ FMS045 Stationära stokastiska processer bg,ks,mt,pe,ss 6 X V03 (31), V04 (25), V05 (15). V08 (113/5). G2 JA FMS051 Matematisk statistik, tidsserieanalys pe,ss 7,5 X V03(1), V04(5). Ändrad lp: VT2 -> HT2. H08 (32/1) A JA FMS072 Försöksplanering (sens o mät) SSS ss 7,5 X H02 (0), H04 (0). ( Periodiserad kurs.) G2 EIR JA FMS091 Monte Carlo-baserade stat metoder 7,5 X H02 (1), H03 (4). Skrivelse 2004. (f=1.0, höjning.) Ändrad lp: HT1 -> VT1. H08 (30/0). EIR NEJ FMS110 Olinjära tidsserier (signalbeh) SSS 7,5 X X H02 (0), H03 (0), H04 (0). H08 (4/0). EIR NEJ FMS150 Statistisk Bildanalys SSS mt 7,5 X H03 (3). Ändrad lp: HT2 -> HT1. H08 (19/2) A JA Sida 5 E_1011_091015

E 4 (Valfria kurser, forts) FMS180 Markovprocesser pe 6 X H02 (31), H03 (29), V04 (15), H04 (3), V05 (3), V06 (KA: 3). Ändrad lp: VT2 -> HT1. H08 (58/1). G2 JA FMSF10 Stationära stokastiska processer 7.5 X Jmf FMS045. H09 (30/0). G2 EIR JA FRT041 Systemidentifiering SSS(2) ra,ss 7,5 X X V04 (14), V (9). V08 (14/3). A JA FRT090 Projekt i reglerteknik ra 7,5 X V04 (4); F(3), M(1). V08 (4/2). A JA FRT100 Int projektkurs i reglerteknik SSS 4.5 (X) (X) H02 (4), H03 (4). H08 (8/2). Periodiserad 10/11. JA FRTN01 Realtidssystem ELK, SSS(2) ps, ra 10 X X Uppdaterad och utökad version av FRT031. A JA FRTN05 Olinjär reglering och servosystem ra 7,5 X Flyttades 07/08 från VT1 till VT2. A JA FRTN10 Flervariabel reglering ra 7,5 X Ers FRT020. V03 (35), V04 (68), V05 (34). Flyttad från ÅK3 till ÅK4. Ändrad lp: VT1-> HT1. A JA FRTN15 Prediktiv reglering ra 7,5 X X Uppdaterad version av FRT050 (inrättad 07/08). A JA GEMA01 Franska f tekniker, grundkurs 7.5 X X JA GEMA05 Franska f tekniker, fortsättningskurs 7,5 X X UN2.Har ersatt TNX032. G1 EIR JA GEMA10 Spanska f tekniker, grundkurs 7,5 X X UN2. Har ersatttnx180. G1 JA GEMA15 Spanska f tekniker, fortsättningskurs 7,5 X X UN2. HarersattTNX185. G1 JA GEMA20 Engelska för tekniker 7,5 X X X X Tidigare TNX020.Ges två ggr per läsår. EJ INLÄMNAD JA GEMA25 Tyska för tekniker 7,5 X X Tidigare TNX025. JA GEMA30 Svenska för tekniker 4.5 X Tidigare TNX015. EJ INLÄMNAD EIR JA GEMA55 Medicin för tekniker SSS mt 6 X X V04 (18), V05 (23). Tidigare TNX006. G2 E JA GEMA60 Juridik för tekniker 7,5 X X X X Ges två ggr per läsår. Tidigare TNX011. EJ INLÄMNAD JA KII010 Industriellt miljöarbete em 7,5 X V03 (6), V04 (3), V05 (1). JA MAM026 Arbetsorganisation 4.5 X V04 (2), V05 (2). V08 (41/1), V09 (55/0). NEJ MAM032 Arbete-människa-teknik, projekt 7,5 X X H08 (19/0). NEJ MAM061 Manniska - datorinteraktion 7,5 X V09 (61/0) EIR NEJ MAM120 Andvändbarhetsutvärdering 7,5 X V04 (0, tot 11), V05 (1). V08 (19/0), V09 (8/0). EIR NEJ MIE090 Automation för komplexa system SSS pe,ra 7,5 X V04 (23), V05 (29). A E JA MIE100 Hybrida fordonssystem em 7.5 X Ändrad lp: VT1-> HT1. EIR JA MIO015 Industriell management pe 6 X A JA MIO030 Material- och produktionsstyrning (A) pe 4.5 X Periodiserad 09/10. Föreslås nedlagd. Ersätts av??2121. V08 (163/0), V09 (43/4). G2 EIR NEJ MIO040 Industriell ekonomi, FK (C) pe 6 X X Ges två ggr per läsår (09/10 tre gånger - också i VT1). V08 (166/0)), H08 (21/0), V09 (107/3). G2 EIR JA MIO051 Produktionsledning pe 6 X V08 (34/2). Föreslås nedlagd. Ersätts av??2132 (JA). A B NEJ MIO090 Teknologistrategier pe 6 X V08 (45/1). Föreslås nedlagd. Ersätts av??2151 (JA). A B NEJ MIO150 Affärsmarknadsföring pe 6 X V08 (46/1). Föreslås nedlagd. Ersätts av??2127 (JA). A A NEJ MIOF01 Marknadsföring och globalisering (B) 9 X X Ingår inte i någon specialisering. H08 (104/0). Förkunskapskrav för?? G2 EIR MIOF05 Proj i industriell ekonomi, FK pe 2 X V09 (101/0). Inrätttades 09/10. EIR JA MTT115 Industriellt inköp (C) pe 7.5 X Periodiserad 09/10. Ändrad lp: VT2-> HT1. A EIR JA MTTF01 Logistik pe 5 X Ges VT2 för M. H08 (528/3). G2 JA MVK061 Energianvändning em 6 X EJ INLÄMNAD A JA MVK071 Energiförsörjning em 6 X EJ INLÄMNAD A EIR JA TEK070 Juridik inom säkerhet, hälsa o miljö em 7.5 X Ändrad lp: HT1-> HT2. G2 JA TEK171 Kvantitativ humanfysiologi mt 7.5 X Föreslås nedlagd. Ingen ny kurs föreslagen. EJ INLÄMNAD NEJ TEK290 Biologisk översiktskurs mt 7.5 X G2 JA TNX097 Rehabiliteringsteknik mt 7,5 X X G2 JA TNX153 Rehabiilieringsteknik och design SSS 7,5 X X V03 (4), V04 (9), V05 (5). V08 (6/0), V09 (17/0). EIR NEJ VTA030 Teknisk akustik 4.5 X H02(5), H03(5). H08 (8/1). NEJ VTA060 Strukturakustik 9 X X V03(4), V04 (4), V05 (4). V08 (2/0). Föreslås nedlagd. Ersätts av??2193 (NEJ). EIR NEJ Kommentar: MIO035 Tillämpad affärsanalys, 6 hp (A) är inte inrättad på E. Obligatorisk på I för inriktningen "Affär o innovation". Bör nog ingå i pe. Sida 6 E_1011_091015

E 5 (Valfria kurser) EDA920 Examensarbete i datavetenskap 30 JA EEM820 Examensarbete i elektrisk mätteknik 30 A E JA EITM01 Examensarbete i elektro- o infoteknik 30 JA EIE920 Examensarb i ind elektro o automation 30 A E JA ETS720 Examensarbete i programvarusystem 30 Föreslås nedlagd. Ersätts av EDA920. NEJ PHYM01 Examensarbete i fysik 30 Har ersatt FAF820 och FFFF820. JA FMA820 Examensarbete i matematik 30 JA FMN820 Examensarbete i numerisk analys 30 JA FMS820 Examensarbete i matematisk statistik 30 JA FRT820 Examensarbete i reglerteknik 30 JA MAM820 Examensarbete i arbetsmiljöteknik 30 JA MAM920 Examensarbete i ergonomi 30 JA MIO920 Examensarbete i produktionsekonomi 30 JA TNS820 Examensarbete i rehabiteringsteknik 30 JA VTA820 Examensarbete i teknisk akustik 30 JA Några förklaringar: JA respektive NEJ i kolumnen Förslag innebär att PLE föreslår att kursen inrättas respektive inte inrättas på programmet. Tom ruta innebär att PLE inte tagit ställning. EIR; A, B eller C i kolumnen f är budgettekniska termer. EIR betyder att kursen EJ återfinns I budgetramen. A, B och C är de nya kurskostnadsfaktorerna. 0-0-0 anger nedläggningshotad kurs som PLE bedömer som strategiskt viktig för programmet (och som alltså inte bör läggas ner trots lågt deltagarantal). Sida 7 E_1011_091015

Bilaga 7 FÖRSLAG Fördelningssystem för anslag till utbildning 2009-09-10 Dnr: LTH 2009/336 LTHs kansli Kanslichef Per Göran Nilsson Ny fördelningsmodell för utbildning 2010 1 Inledning Till följd av de stora och till stor del oförutsägbara förändringarna i antalet helårsstudenter som registreras per år ersattes för några år sedan det tidigare fördelningssystemet som innefattade avräkning och volymuppskattning från programledningarna med förhandlingar mellan områdesledningen och institutionerna. Det nya systemet innebar stabilare förutsättningar för institutionerna men medförde också att programledningarnas inflytande och påverkan i stort sett eliminerades. Temporärt kan ett sådant system användas för att stabilisera institutionernas förutsättningar men för att få en resursmedveten utveckling av programmen krävs att fördelningssystemet tar hänsyn till och ger underlag för programledningarnas planering och utveckling av programmen. Det nya fördelningssystemet skall således ge programledningarna ett ekonomiskt verktyg för sitt planeringsarbete samtidigt som det skall ge institutionerna tydliga och stabila planeringsförutsättningar och resurstilldelningar. Utbildningsnämnderna förfogar över ca 70 % av anslaget som planeringsverktyg för utformning av respektive program. Resterande medel fördelas av LTH:s ledning och avser kompletteringsanslag för experimentell verksamhet, basfinansiering av grundutbildningen och riktade medel och strategiska satsningar. Huvudförutsättningarna för det nya systemet är: planeringsramar avseende ekonomi och uppdrag i helårsstudenter (hst) och studenter fastställs årsvis för varje program kursersättning, som skall spegla lärarintensiteten i kursen, baseras på föregående periods utfall av studenter budgetförhandlingar genomförs mellan programledning institution minsta antal studenter per kurs för ersättning fastställs institutionerna tilldelas kompletteringsram för experimentell verksamhet och utrustning Postadress Box 118, 221 00 Lund Besöksadress John Ericssons väg 3 Telefon dir 046-222 48 56, växel 046-222 00 00 E-post pgn@rektor.lth.se Internet http://www.lth.se

FÖRSLAG Fördelningssystem för anslag till utbildning 2 institutionerna tilldelas basersättning för helårsstudenter ersättning för kurs baseras på en starttilldelning och en tilldelning per student slutförhandling genomförs mellan områdesledning - institution 2 Fördelningsprinciper Tilldelning via utbildningsnämndernas programramar Institutionens medelstilldelning sker huvudsakligen genom ersättning per kurs och bestäms genom utbildningsnämndernas förslag till kursutbud. Kursersättningen skall stå i relation till lärarinsats på kursen. Lärarinsatsen bestämmer ambitionsnivån för hur omfattande lärarledd undervisning LTH skall erbjuda. Respektive programledning utarbetar inom given ekonomisk planeringsram, programramen, och utbildningsuppdrag i hst förslag till hur programmets planeringsramar skall fördelas på kurser. Programledningen arbetar med utfallet i hst på respektive kurs från senaste helårsbokslut medan tilldelningen till institutionerna kommer baseras på utfallet för senaste läsår. Olika underlag tillämpas för att planeringsprocessen skall kunna starta tidigt. Tillvägagångssättet innebär att institutionens tilldelning slutgiltigt bestäms i förhandlingen med LTH:s ledning. Tilldelning direkt från LTH:s ledning Utöver kurstilldelningen tilldelas institutionen medel för experimentell verksamhet och utrustning samt medel i relation till antalet hst som redovisades senaste period. Förslaget till fördelning av dessa medel utarbetas av LTH:s ledning och redovisas i ett tidigt stadium av budgetarbetet så att program och institutioner har informationen vid planeringen av fördelning av kursmedel. Vid en vidareutveckling av systemet kan tilldelningen per hst modifieras till att till viss del också omfatta helårsprestationer samt även justeras med lämplig kvalitetsindikator. I slutskedet av budgetprocessen fördelas medel för eventuella övergripande strategiska satsningar samt riktade medel för att dämpa större anslagsminskningar (skyddsnät). Institutionens finansiering Kursersättningen avses i princip att täcka kostnaden för själva genomförandet av en kurs. Ramarna som ges i relation till helårsstudenter resp. experimentell verksamhet avser att täcka baskostnader för kontorslokaler samt tillkommande kostnader för experimentell verksamhet och utrustning. Förändringar av ramen (förutom viss indexuppräkning) för experimentell verksamhet, skall endast ske då större förändringar vidtas i institutionens verksamhet. PM-GU-090910_(2) 2009-10-08 09:54

FÖRSLAG Fördelningssystem för anslag till utbildning 3 3 Anslagets fördelning mellan olika ramar Anslaget föreslås att fördelas enligt följande preliminära proportioner (som exempel anges preliminära siffror för 2010) Ca % MSEK ersättning för kurser totalt (5 500 hst á 60 tkr/hst) 330 reserv ej redovisade hst (100 hst á 80 tkr)) 74 8 ram för experimentell verksamhet (inkl utrustning) 11 50 ram i relation till hst (á 7 tkr/hst) 9 40 särskilda ändamål, skyddsnät o reserv 6 27 TOTALT 455 3.1 Ram för ersättning för kurser Utgångsläget för ramen för ersättning för kurser är antalet redovisade hst för utbildningen enligt senaste helårsbokslut. Antalet kan justeras med hänsyn till avvikande trend senaste åren kända större förändringar inför kommande budgetår Den ekonomiska planeringsramen, programramen, fastställs genom respektive programs antal hst, en generell prislapp och programmets kostnadsfaktor som fastställts i rektorsbeslut. Kurser som är gemensamma med andra program kan inte strykas såvida inte samtliga inblandade program är överens om detta. 3.2 Ram för reserv för ej redovisade helårsstudenter Medel för cirka 2 % av uppdraget reserveras för senare fördelning. LTH har budgetåret 2009 uppdraget 5 600 hst. Eftersom ej uppnått uppdrag kommer att innebära återbetalning till universitetet centralt medför reservationen om ca 2 % att medel för 100 hst reserveras. Beloppet fördelas till institutionerna under hösten om prognos för året visar att uppdraget kommer att uppnås. 3.3 Ram för experimentell verksamhet I den experimentella färdighetsträningen skapas mycket av kvaliteten hos den färdiga civilingenjören. För att garantera att institutioner fortsätter att ge laborationer fördelas medel för basfinansiering av experimentell verksamhet och speciella undervisningslokaler samt utrustning. Tilldelningen fastställs efter samråd med berörda institutioner och avses att täcka de merkostnader som uppkommer till följd av att institutionen tvingas betala hyra för laborationslokaler hela året och ha tekniker som hanterar utrustning samt de övriga extra kostnader som uppkommer i experimentell verksamhet som tex. för utrustning. PM-GU-090910_(2) 2009-10-08 09:54

FÖRSLAG Fördelningssystem för anslag till utbildning 4 Anslagsposten indexomräknas årligen men ändras för övrigt endast efter förhandlingar med berörd institution och utbildningsnämnder då förutsättningarna ändras långsiktigt. 3.4 Ram fördelad i relation till helårsstudenter En del av anslaget fördelas till institutionerna i relation till antalet redovisade helårsstudenter under senaste budgetår. Härvid räknas samtliga hst som registrerats på institutionen oberoende av kursens storlek. Även examensarbeten ingår. Anslaget skall ge institutionen en bastilldelning för finansiering av kostnader som inte är direkt kopplade till specifik kurs, tex. kontorshyror. 3.5 Ram för särskilda ändamål, skyddsnät och reserv En del av anslaget (ca 6 %) reserveras för särskilda ändamål, skyddsnät och reserv. Exempel på särskilda ändamål är Vattenhallen Venture cup, Venture lab., nat. resurscentrum i fysik Pedagogisk akademi Strukturförändringar Internationalisering Skyddsnätet ger institutioner som drabbas av nedskärningar i utbildningsanslaget som är större än 7 % kompensation för mellanskillnaden. Aktuella objekt och belopp fastställs i budgetprocessens inledning 4 Modell för beräkning av tilldelning för kurser Förutsättningar Kurstilldelningen ges med ett startvärde och en rörlig del bestående av en av tre olika tilldelningar per student. Beloppet är avsett att svara mot lärartäthet och normala undervisningslokaler. För experimentella ämnen tillkommer medel ur ram för experimentell verksamhet (se ovan). Ett av syftena med den nya modellen är att ge institutionerna en tilldelning som står i relation till kostnaden för kurserna. Kurstilldelningen kommer dock inte att ge full kostnadstäckning för respektive kurs. Genom bastilldelning i relation till antalet helårsstudenter föregående läsår och riktade tilldelningar för experimentell verksamhet och utrustning förfogar dock prefekten över resurser som samlat skall ge kostnadsramen för institutionens kursutbud. Modellen förutsätter att kurser som under föregående period redovisade för få studenter normalt inte genomförs och således inte ger ekono- PM-GU-090910_(2) 2009-10-08 09:54

FÖRSLAG Fördelningssystem för anslag till utbildning 5 miskt tillskott (under 2010 tillämpas övergångsregler som beskrivs nedan). Inledningsvis har gränsen satts vid 16 studenter. Om en programledning trots mindre studentantal ändå väljer att sanktionera kursen belastas programramen med startkostnaden för en kurs. Institutionens tilldelning För de kurser som under föregående period redovisade 16 eller fler studenter får institutionen en starttilldelning och tilldelning per student för det antal studenter som överstiger 16. Studentantalet refererar till senaste läsår. I de fall kursen ges vid flera tillfällen får institutionen det antal starttilldelningar som svarar mot överenskommet antal kurstillfällen (fastställs av LTH:s ledning om studentantalet överstiger 140). För varje starttilldelning reduceras antalet studenter som institutionen får ersättning för med 16. För kurser som ges tillsammans med annan fakultet (vanligtvis N-fak) ingår N-studenterna i underlaget som avgör om kursen skall ges. LTH finansierar sin del av studentantalet (över 16) och sin del av starttilldelningen. Motsvarande tillvägagångssätt kan tillämpas om forskarstuderande utgör en mindre del av studentunderlaget i en fortsättningskurs. För 2010 kommer speciella övergångsregler att tillämpas för de kurser där studentantalet understiger 16. Således kommer kurser med mindre än 16 studenter att kunna ges även 2010. Dock kommer finansieringen av dessa kurser ske genom tilldelning för totala antalet hst som inte finansieras via kurser med minst 16 studenter. Motsvarande finansiering planeras inte att ske 2011 vilket ställer krav på institution och programledning att omarbeta utbudet till färre kurser, företrädesvis omfattande 7,5 hp, inför budgetåret 2011. Examensarbeten, praktikkurs och individuella projektkurser ges tilldelning per student. Beloppet är preliminärt 60 tkr/hst. Med individuella projektkurser avses kurser där enstaka studenter genomför en unik kurs som anpassats till studenten. Normalt kan högst en individuell projektkurs per kostnadsställe förekomma. Fristående kurser Kurser som ges helt som fristående kurser behandlas som programkurser. Institutionen kan tilldelas ett uppdrag (hst) för specialstuderande och studerande som följer programkurs som fristående kurs. Överproduktion ger normalt inte underlag för ersättning kommande budgetår. 5 Programram Programledningarna tilldelas en planeringsram i hst = utfallet senaste årsbokslut och ekonomiska medel motsvarande hst * prislapp * faktor. Faktorn föreslås vara 1.0 för huvuddelen av programmen. Avvikelser fastställs i fördelningsbeslutet. För vissa små program kan riktade medel bli aktuellt. PM-GU-090910_(2) 2009-10-08 09:54

FÖRSLAG Fördelningssystem för anslag till utbildning 6 Nya förutsättningar Diff Programram Uppdrag ProgrKatNamn ProgrNamn Summa av HST Summa enl Modell tkr/hst avrundat Rel pris Kurstilldelning 7tkr/hst Tottill Ram-modell inkl 7 tkr/hst hst Arkitekt- och Designutb Arkitekt 254,02 17 663 123 69534 1,03 1,25 19 051500 1778140 20 829640 3 166517 20830000 254 Industridesign 120,39 9791 988 81336 1,20 1 7223400 842 730 8 066130-1 725858 8066000 120 Arkitekt- och Designutb Totalt 374,41 27 455 111 73 329 1,08 Basår Tekniskt basår 77,00 5323 640 69138 1,02 1 4620000 539 000 5 159000-164640 5159000 77 Basår Totalt 77,00 5 323 640 69 138 1,02 Brandingenjörsutb Brandingenjör 148,66 10 086 809 67852 1,00 1,1 9811560 1040620 10 852180 765371 10852000 149 Brandingenjörsutb Totalt 148,66 10 086 809 67 852 1,00 Civilingenjörsutb Bioteknik 246,56 16 925 298 68646 1,01 1 14 793600 1725920 16 519520-405778 16520000 247 Data 370,64 23 904 102 64494 0,95 1 22 238400 2594480 24 832880 928778 24833000 371 Ekosystem 206,05 14 021 956 68051 1,00 1 12 363000 1442350 13 805350-216606 13805000 206 Elektroteknik 248,37 16 501 495 66439 0,98 1 14 902200 1738590 16 640790 139295 16641000 248 Fysik 356,78 23 575 180 66078 0,97 1 21 406800 2497460 23 904260 329080 23904000 357 Industriell ekonomi 428,90 26 358 376 61456 0,91 1 25 734000 3002300 28 736300 2 377924 28736000 429 Kemi 164,64 11 517 341 69955 1,03 1 9878400 1152480 11 030880-486461 11031000 165 Kommunikation 104,51 7235 989 69237 1,02 1 6270600 731 570 7 002170-233819 7002000 105 Lantmäteri 228,38 15 095 570 66098 0,97 1 13 702800 1598660 15 301460 205890 15301000 228 Maskinteknik 689,02 45 200 480 65601 0,97 1 41 341200 4823140 46 164340 963860 46164000 689 Nanoteknik 179,92 12 348 880 68635 1,01 1 10 795200 1259440 12 054640-294240 12055000 180 Riskhantering 71,35 4982 994 69839 1,03 1 4281000 499 450 4 780450-202544 4780000 71 Teknisk matematik 138,76 9088 725 65500 0,97 1 8325600 971 320 9 296920 208195 9297000 139 Väg- o Vatten 448,62 29 559 429 65890 0,97 1 26 917200 3140340 30 057540 498111 30058000 449 Civilingenjörsutb Totalt 3882,50 256 315 815 66 018 0,97 Fristående kurser Fristående kurser 121,63 9648 521 79327 1,17 1 7297800 851 410 8 149210-1 499311 8149000 122 Fristående kurser Totalt 121,63 9 648 521 79 327 1,17 Gemensamma avslutningar Techn Management 31,31 2176 073 69501 1,02 1 1878600 219 170 2 097770-78303 2098000 31 Gemensamma avslutningar Totalt 31,31 2 176 073 69 501 1,02 Ingenjörsutbildning Bioteknik 0,00 0 0,00 1 0 0 0 0 0 0 Bygg 248,78 15 983 203 64246 0,95 1 14 926800 1741460 16 668260 685057 16668000 249 Data 63,91 4984 844 77998 1,15 1,1 4218060 447 370 4 665430-319414 4665000 64 Elektroteknik 0,51 36 247 71073 1,05 1 30 600 3570 34170-2 077 34 000 1 Multimedia 1,26 82 967 65847 0,97 1 75 600 8820 84420 1453 84 000 1 Programvaruteknik 0,51 38 833 76142 1,12 1 30 600 3570 34170-4 663 34 000 1 Ingenjörsutbildning Totalt 314,97 21 126 094 67 073 0,99 Masterutbildning Master arkitektur 14,50 1342 530 92588 1,37 1 870 000 101 500 971500-371030 972 000 15 Master elektroteknik 100,05 7181 376 71778 1,06 1 6003000 700 350 6 703350-478026 6703000 100 Master fysik 1,78 155 385 87295 1,29 1 106 800 12 460 119260-36125 119 000 2 Master kemi 34,56 2687 293 77757 1,15 1 2073600 241 920 2 315520-371773 2316000 35 Master nano 1,74 139 746 80314 1,18 1 104 400 12 180 116580-23166 117 000 2 Master vatten 25,73 1986 781 77217 1,14 1 1543800 180 110 1 723910-262871 1724000 26 Masterutbildning Totalt 178,36 13 493 111 75 651 1,12 Yrkesteknisk högskoleutbildning Livsmedel 45,17 3840 351 85020 1,25 1,1 2981220 316 190 3 297410-542941 3297000 45 Yrkesteknisk högskoleutbildning Totalt 45,17 3 840 351 85 020 1,25 Specialstud Special 268,55 19 704 057 73372 1,08 1 16 113000 1879850 17 992850-1 711207 17993000 269 Specialstud Totalt 268,55 19 704 057 73 372 1,08 Totalt 5 442,56 369 169 581 67 830 1,00 331 910 340 38 097 920 370 008 260 838 679 370 008 000 5447 Preliminära programramar inkl 7 tkr/hst för budgetarbetet avseende 2010 Programledningen får en kurslista med alla kurser som programmet genomfört enligt senaste helårsbokslut. Antalet studenter på kursen sätts lika med utfallet enligt senaste bokslut. Programledningen föreslår vilken kostnadsfaktor som skall gälla för en viss kurs. Ett samlat samråd med berörda institutioner och eventuellt andra berörda programledningar (alla program bör tillämpa samma kostnadsfaktor för en kurs) genomförs under utbildningsnämndsordförandenas ledning. Programledningen skall också justera kursutbudet med hänsyn till beslutade förändringar. Antalet studenter per kurs kan normalt inte ändras. För nya kurser uppskattas antalet studenter (programmet måste härvid ta hänsyn till att uppdrag och programram inte spräcks). De kurser som inte når minimigränsen för antalet studenter (inledningsvis 16 studenter) ger tilldelning 0. I övergångsskedet förs antalet helårsstudenter som redovisas på dessa kurser samman till en pott som belastar programramen med ett enhetspris per hst. Motsvarande tilldelning planeras inte ske kommande år vilket kräver en översyn av kursutbudet i samverkan med berörda institutioner. För kurser som läses av flera program samtidigt fördelas startvärdet (ett eller flera beroende på studentantal) och tilldelningen per student mellan berörda program i relation till antalet studenter som redovisats på kursen. Delade kurser hanteras inte i systemet utan får regleras på institutionsnivå. Individuella projektkurser, praktikkursen och examensarbeten hanteras med enhetstaxa per helårsstudent. Projekt riktade till enstaka institutioner kan ingå i ramen. Dessa medel skall i så fall tillfalla institutionen vid årets början. I programramen ingår också medel för programgemensamma verksam- PM-GU-090910_(2) 2009-10-08 09:54

FÖRSLAG Fördelningssystem för anslag till utbildning 7 heter. Undantaget är verksamheter som omfattar samtliga program (programadministration, introduktion etc). Dessa programgemensamma kostnader finansieras via finansieringsbidraget. Programramen belastas med starttilldelning för en kurs, eller proportionell del av starttilldelning om kursen ges tillsammans med annat program, för de kurser som programmet registrerat studenter på. På motsvarande sätt belastas ramen med ett belopp som motsvarar det antal studenter, eller proportionell del av antalet studenter om kursen ges tillsammans med annat program, som överstiger minimigränsen. För kurser som totalt redovisar mindre än 16 studenter belastas programramen med kostnaden för det samlade antalet hst för samtliga kurser inom programmet med mindre än 16 studenter. Kostnaden för kurser fastställs med utgångspunkt från studentantal föregående budgetår och kostnadsfaktor för kursen. Utbildningsnämnden kan ändra kostnadsfaktorn men inte antalet studenter. Förändringar av studentantalet kan endast ske i undantagsfall och efter överenskommelse med LTH:s ledning. Nya kurser tilldelas ett rimligt antal studenter samt lämplig kostnadsfaktor. Förändringar i kursutbudet skall inrymmas i programramen. För att ge en rimlig ersättning för kurskostnaden krävs en starttilldelning som överstiger ersättningen för 16 studenter. En för stor starttilldelning ger incitament att dela upp kurser i flera mindre. I den nya modellen är därför ambitionen att starttilldelningen skall ligga mellan tilldelningen för 16 studenter med linjär tilldelning per hst (enligt gamla modellen) och en beräknad schablonkostnad för en normal kurs. Tilldelningen per student blir då också något lägre än enligt den linjära modellen. Startvärdet för en 7,5 hp kurs har satts till 200 tkr och tilldelningen per student (för antalet överstigande minimigränsen) har satts till 4,6 tkr/student. Till detta kommer basersättning för hst. För kurser med annat poängtal gäller att startkostnad och ersättning per student justeras proportionellt mot poängtalet. För kurser med större lärartäthet per poäng ges möjligheten att öka den rörliga delen (A) med 20 (B) resp. 40 % (C). Exakta värden fastställs i budgetprocessen. 6 Slutjustering av anslag I budgetförhandlingen med ledningen fastställs eventuellt skyddsnät samt övriga speciella satsningar. Institutionens samlade uppdrag fastställs liksom eventuellt specificerat uppdrag. Till följd av att huvuddelen av budgetprocessen inom LU och LTH kommer att ske innan tillgängliga ramar fastställs kommer justering av basbeloppen PM-GU-090910_(2) 2009-10-08 09:54

FÖRSLAG Fördelningssystem för anslag till utbildning 8 för startvärde och rörlig ersättning samt tilldelning per hst att ske i budgetprocessens slutskede så att tillgängliga medel disponeras. 7 Arbetsgång 7.1 Hålltider Följande hållpunkter gäller normalt för budgetarbetet. Under införandeåret (2009) tillämpas speciell tidplan. Jan april Kvalitetsutvärdering av program Maj - Kurslista med föregående läsårs kurser distribueras till utbildningsnämnder och institutioner. Kurserna är då klassade och prissatta med hänsyn till utfallet och utgör underlag för fortsatta budgetprocessen. - preliminära ekonomiska planeringsramar och uppdrag till programmen fastställs Maj september Programplanering i samverkan med institutioner Slutet september Kursutbudet för kommande budgetår fastställs av utbildningsnämnder. UN lämnar förslag till budget. Oktober Budgetförhandlingar mellan LTH:s ledning och institutioner Början november Budgetbeslut 7.2 Programledningen Programledningarna får kurslistor som innehåller nyckeluppgifter för respektive kurs samt beräknad kostnad för kursen med angiven kostnadsfaktor. Kurslistorna är utformade så att programkostnaden hela tiden beräknas och kan jämföras med tilldelad planeringsram. Planeringsramen omfattar även ersättningen per hst (7 tkr/hst). Kurser som inte uppfyller minsta antal studenter kostnadsberäknas med enhetstaxa per hst. Programledningens uppgifter: Kontrollera kurslistan Föreslå eventuella justeringar av kostnadsfaktor på kurs (A, B, C eller EXJOBB) efter samråd med berörd institution och berörda pro- PM-GU-090910_(2) 2009-10-08 09:54

FÖRSLAG Fördelningssystem för anslag till utbildning 9 gramledningar. Komplettera med kostnadsfaktor om det anges NY i tabellen.(detta görs endast i begränsad omfattning i budgetarbetet inför 2010) Ta bort kurser som inte skall ingå i utbudet kommande budgetår (0 i kolumnen för kostnadsfaktor). Om kursen endast till del tillhör programmet måste samtliga berörda program vara överens om nedläggningen. Restresultat som kommande år registreras på kurs som tagits bort kommer att belasta ramen som kurs som inte uppfyller minsta antal studenter. Lägg till nya kurser. Föreslå antal studenter på de nya kurserna. Studentantalet från borttagna kurser fördelas normalt på nya kurser. Om studentantalet skall fördelas på befintliga kurser sker detta genom att en planeringskurs (7,5 hp) läggs in med lämpligt antal studenter så att programmets planeringsram avseende kr och hst disponeras. Den verkliga fördelningen av studenter kommer att framgå av utfallet kommande period. Studentantalet kan inte minskas på befintliga kurser. Komplettera med programgemensamma kostnader Kontrollera så att gjorda justeringar ryms inom uppdraget och ekonomiska planeringsramen. Notera speciella frågor kring programmet som skall diskuteras med ledningen. (Kan t.ex. vara strategiska ställningstaganden för att vissa kursmoduler skall få ges trots studentantal under minimigränsen.) Förankra föreslagna förändringar med berörda institutioner 7.3 Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden ger direktiv avseende budget och utbildningsstrategiska ställningstaganden till programledningarna som är beredande organ. Utbildningsnämnden fastställer kursutbudet för kommande budgetår och lämnar förslag till fördelning av kursramen avseende de program som ingår i nämndens ansvarsområde. 7.4 LTH:s ledning LTH:s ledning fastställer under september hur ramen för experimentell verksamhet och utrustning skall fördelas samt vilken prislapp som skall tilllämpas för bastilldelningen (hst). Ledningen fastställer också vilken preliminär prislapp som skall gälla för starttilldelning och tilldelning per student samt hst-tilldelning för examensarbeten och individuella projektkurser. Under oktober genomförs budgetdialoger med samtliga institutioner och utbildningsnämnder. Eventuella strategiska riktade medel samt skyddsnät föreslås. PM-GU-090910_(2) 2009-10-08 09:54