Kvinnors och mäns företagande

Kvinnors och mäns företagande Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012

Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets publikationsservice på telefon 08-681 92 98 mån fre kl 09:00 11:00. Har du frågor om Tillväxtverkets program Främja kvinnors företagande, kontakta: Gunilla Thorstensson, Tillväxtverket, telefon: 08-681 91 00, e-post: gunilla.thorstensson@tillvaxtverket.se Har du frågor om undersökningen Företagens villkor och verklighet 2011, kontakta: Viktor Jedeskog, Tillväxtverket, telefon: 08-681 91 00 Den här broschyren kan även hämtas hem som pdf-fil eller som en PowerPoint-presentation från www.tillvaxtverket.se På Tillväxtverkets hemsida www.tillvaxtverket.se under Fakta och statistik finns fler resultat om kvinnors företagande som inte ryms i den här broschyren, bland annat uppdelat på län. Tillväxtverket Stockholm, april 2012 Upplaga: 2 000 ex Produktion: Tillväxtverket Form: Ordförrådet AB Tryck: DanagårdLitho Info 0425 ISBN: 978-91-86987-41-1 2

Innehåll Sammanfattning 4 Kvinnor och män som driver företag en förutsättning för tillväxt 6 Fakta om företag och företagare 9 Företagen och deras omvärld 21 Företagens vilja att växa 25 Hinder för tillväxt och utveckling 31 Bilaga 1. De undersökta företagen 36 Bilaga 2. Branschindelning 37 Litteratur 38 3

Sammanfattning I den här broschyren presenteras fakta och statistik om kvinnors och mäns företag med 0 49 anställda, med särskilt fokus på kvinnors företagande. Av Sveriges alla företag drivs idag närmare en fjärdedel, 23 procent, av kvinnor. En tredjedel av alla nya företag, 32 procent, startas av kvinnor. Fler än nio av tio av de företag som drivs av kvinnor är verksamma inom tjänstesektorn. Två tredjedelar av dessa företag återfinns inom branscherna Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik, Kultur, nöje, fritid & annan service och Handel. Även mäns företagande är vanligast inom tjänstesektorn, sju av tio företag som drivs av män återfinns inom denna sektor. Inom branscherna Kultur, nöje, fritid & annan service och Vård & omsorg drivs fler företag av kvinnor än av män. Kvinnors företag är således i majoritet inom dessa branscher. Många av de branscher där kvinnor ofta är verksamma är branscher där företag i allmänhet har få eller inga anställda, undantaget är branschen Handel. Andelen företag som drivs av kvinnor är störst i Norrbottens, Stockholms och Södermanlands län. Kvinnor som driver företag är yngre och mer välutbildade än män som driver företag. I jämförelse med män är det något vanligare att kvinnor har en annan anställning vid sidan av att driva företaget och det är också vanligare att kvinnor delar ledningen av företaget med någon inom familjen. Fyra av tio företag anser sig vara innovativa, det gäller för såväl kvinnors som mäns företag. Däremot skiljer sig internationaliserings- och samverkansgraden åt mellan företag som drivs av kvinnor respektive män. Företag som drivs av kvinnor har en något lägre grad av internationalisering och samverkan jämfört med män. Fyra av tio företag har en policy för hållbarhetsfrågor, det gäller såväl för kvinnors som för mäns företag. Mer än två tredjedelar av de företag som drivs av kvinnor vill växa. Företag som drivs av kvinnor har en större vilja att växa än de som drivs av män. Tillväxtviljan skiljer sig åt, branschvis och mellan landets olika län. 4

Brist på egen tid är den faktor som flest företag uppger som ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt. Detta gäller både för kvinnors och mäns företag. Ungefär ett av tio företag upplever tillgången på lån och krediter som ett stort hinder för tillväxt. I företag som drivs av kvinnor finns det tydliga skillnader mellan länen vad gäller tillgången till kapital. På Tillväxtverkets hemsida www.tillvaxtverket.se under Fakta och statistik finns fler resultat om kvinnors företagande som inte ryms i den här broschyren, bland annat uppdelat på län. Undersökningen Företagens villkor och verklighet Företagens villkor och verklighet är en av Europas största och mest omfattande enkätundersökningar riktad till små och medelstora företag. Undersökningen har genomförts av Nutek/Tillväxtverket år 2002, 2005, 2008 och 2011. Enkäten 2011 skickades ut till omkring 30 000 små och medelstora företag. Cirka 19 000 har svarat. Svarsfrekvensen är 60 procent. Undersökningen representerar cirka 320 000 företag. Undersökningen ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som till exempel tillväxt, internationalisering, förenkling och hållbarhet. Undersökningens urval är stratifierat, vilket ger möjlighet att bryta ned resultaten på en rad faktorer som företagsledarens kön, företagets storlek, bransch och region. Tre temarapporter publiceras utifrån materialet: Tillväxtmöjligheter och hinder, Internationalisering och Företagande i Sveriges regioner. De två första temarapporterna har publicerats, se Tillväxtverket 2011, Info nr 0359 Tillväxtmöjligheter och tillväxthinder för svenska små och medelstora företag och Info nr 0408 Internationalisering i svenska små och medelstora företag. Tidigare undersökningar har varit en viktig källa till nya regeringsuppdrag och policybeslut kring tillväxtfrågor. Läs mer om Företagens villkor och verklighet och resultaten från undersökningen och temapublikationerna på www.tillvaxtverket.se under Fakta och statistik. 1 1 Tekniska uppgifter kring undersökningen samt svarsdokumentation ges i Tillväxtverket Info nr 0329. 5

Kvinnor och män som driver företag en förutsättning för tillväxt Var för sig är de flesta svenska företag små, men sammantaget är småföretagen mycket viktiga för ekonomin, inte minst genom den förnyelse som de bidrar med. De flesta företag har under fem anställda, deras verksamhet och lönsamhet bygger oftast på tjänster, men fortfarande ser många en fabrik med ett stort antal anställda framför sig när de tänker på företag och företagande. Företagande förknippas också ofta med män. När både kvinnor och män startar, driver och utvecklar företag utvecklas näringslivet och blir mer dynamiskt. Idag drivs ungefär en fjärdedel av företagen av kvinnor och kvinnor står för en tredjedel av nyföretagandet varje år. Sedan 90-talet har företagandet ökat bland kvinnor, men våra föreställningar om företag och företagare hänger inte alltid med. Kvinnor och män driver företag inom alla branscher, men i olika omfattning. Det vanligaste företaget är ett tjänsteföretag för såväl kvinnor som för män. Färre kvinnor än män driver företag inom bygg och tillverkning, vilket beror på de ännu ganska traditionella studie- och yrkesval som många unga gör. Eftersom de flesta driver företag utifrån sin yrkeskompetens leder detta till att företagandet är lika könsuppdelat som arbetsmarknaden. Kvinnor är dessutom ofta verksamma i yrken där möjligheter och villkor för företagandet har varit begränsade. Att det finns skillnader inom vilka branscher som kvinnor och män startar och driver företag framgår tydligt i denna broschyr. Branschen och dess logik påverkar antal anställda, företagets storlek, företagsform med mera. Kvinnors företag är därmed ofta mindre och har färre anställda än mäns företag. Kvinnors företag har en stark vilja till tillväxt. Ju större företag, desto större är intresset för att växa genom att anställa. Skillnaden i tillväxtvilja är också stor mellan de olika länen, vilket tyder på att företagandets villkor och förutsättningar skiljer sig åt mellan länen. Att starta företag har sina utmaningar. Att få företaget att växa innebär helt andra utmaningar. Samverkan med andra företag, graden av innovation och internationalisering är 6

faktorer som påverkar möjligheterna att växa. Här är likheterna mellan kvinnors och mäns företag större än skillnaderna. Det enskilt största hindret för tillväxt i kvinnors och mäns företag är brist på egen tid. Tillgången till kapital upplevs mycket olika i kvinnors och mäns företag, inte minst finns det stora skillnader mellan länen. Denna broschyr presenterar statistik om kvinnors och mäns företagande med utgångspunkt i enkätundersökningen Företagens villkor och verklighet 2011. Broschyren är indelad i fyra avsnitt, som ger en bakgrund om företagen och företagarna, företagens relationer med sin omvärld, företagens tillväxtvilja och olika hinder för tillväxt. På Tillväxtverkets hemsida kan även länsuppdelad statistik laddas ned, www.tillvaxtverket.se/faktaochstatistik Könsuppdelad statistik är en förutsättning för att fånga upp likheter och skillnader mellan kvinnors och mäns förutsättningar och villkor att driva företag. Att synliggöra kvinnors företagande genom att sammanställa och sprida fakta och statistik är en del av Tillväxtverkets arbete inom programmet Främja kvinnors företagande. Mer information om programmet finns på www.tillvaxtverket.se/kvinnorsforetagande 7

Småföretagen är många och betydelsefulla för svensk ekonomi Som småföretag räknas företag med 0 49 anställda. Den vanligaste företagsstorleken är 0 9 anställda och tillsammans med företag med 10 49 anställda utgör de 99 procent av landets alla företag. Som visas i figur 1 står småföretagen tillsammans för mellan 40 och 45 procent av förädlingsvärdet, 2 omsättningen och antal anställda. Det är framförallt i småföretagen det tydligt går att urskilja vem företagaren är (det är oftast inte möjligt i större företag). Figur 1 Företagen i Sverige. Andel företag, anställda, omsättning och förädlingsvärde per storleksklass, procent. Antal företag Antal anställda Nettoomsättning, mnkr Förädlingsvärde, mnkr 0 25 50 75 100 0 9 anställda 10 49 anställda 50 249 anställda 250 anställda eller fler Anmärkning: Antalet medelstora och stora företag är så litet att de inte syns i diagramredovisningen av de olika företagsstorlekarnas andel av det totala antalet företag. Källa: SCB. 2 Med förädlingsvärde menas det värde företaget skapar som går utöver kostnaden för att skapa det. Detta värde räknas som företagets bidrag till bruttonationalprodukten, BNP. Förädlingsvärdet räknas fram genom att värdet av de insatsvaror som används dras från värdet av företagets produktion. 8

Fakta om företag och företagare Det här avsnittet ger dig en bakgrund till kvinnors och mäns företagande i Sverige. Den fakta och statistik som presenteras gäller kvinnors respektive mäns företag med 0 49 anställda. Här kan du läsa om andel företag som drivs och startas av kvinnor respektive män, vilka företagsformer som är vanligast, ålder och utbildningsnivå och inom vilka branscher kvinnor och män är verksamma. Avsnittet avslutas med att beskriva hur företagens ledning ser ut uppdelat på kvinnor respektive män och i vilken utsträckning annan sysselsättning förekommer vid sidan av att driva företaget. Kvinnor driver en fjärdedel av företagen Figur 2 visar att 23 procent av företagen i Sverige drivs av kvinnor och 77 procent av män. Andelen företag som drivs av kvinnor är ungefär samma hos företagare med utländsk bakgrund (24 procent). 3 Figur 2 Andel företag som drivs av kvinnor respektive män, procent. Kvinnor, 23 % Män, 77 % Anmärkning: Vissa undersökningar visar att andelen kvinnor som driver företag är högre vilket kan bero på att i de fall kvinnor och män driver företag gemensamt ses mannen ofta som företagsledare. Ökad andel kvinnor som driver företag Figur 3 visar utvecklingen av andelen företag som drivs av kvinnor mellan år 2005 till 2011. Andelen företag som drivs av kvinnor har ökat något (2 procentenheter) mellan år 2005 till 2011. 3 Den som är född utomlands eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands anses ha utländsk bakgrund. 9

Figur 3 Utvecklingen av andel företag som drivs av kvinnor mellan år 2005 till 2011, procent. 25 20 15 10 5 0 2005 2008 2011 Anmärkning: Tillväxtverket har låtit SCB bearbeta svaren från undersökningarna för åren 2005, 2008 och 2011. Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet 2005, 2008 och 2011. Kvinnor delar oftare ledningen av företaget inom familjen Knappt två tredjedelar av företagen leds av en ensam företagsledare (65 procent). I företag med gemensam ledning är det 19 procent av kvinnorna som leder företaget tillsammans med make/maka/sambo, motsvarande andel för männen är 15 procent. Män som delar ledningen av företaget gör det oftare med någon utanför familjen (21 procent av männen och 15 procent av kvinnorna). Figur 4 Andel företag som leds gemensamt med make/maka/ sambo respektive med partner utanför familjen, uppdelat på kvinnor och män, procent. 25 20 15 Kvinnor Män 10 5 0 utanför familjen make/maka/sambo En tredjedel av alla nya företag startas av kvinnor Figur 5 visar att cirka en tredjedel (32 procent) av alla nystartade företag i Sverige år 2010 startades av kvinnor. Sju procent av företagen startades av kvinnor och män gemensamt och 61 procent av företagen startades av män. 10

Figur 5 Andel nystartade företag av kvinnor, män och gemensamt år 2010, procent. Kvinnor, 32 % Män, 61 % Gemensam ledning, 7 % Källa: Tillväxtanalys, Nyföretagandet i Sverige 2010. Kvinnors nyföretagande ökar i snabb takt Figur 6 ger en överblick av utvecklingen, i relativa tal, av nyföretagandet mellan år 1994 och år 2010, uppdelat på före - tag startade av kvinnor, av män och av kvinnor och män gemensamt. Figuren visar att antalet nystartade företag har haft en positiv utveckling i alla de jämförda grupperna sedan år 1994. Utvecklingen följer samma mönster i stort, däremot är ökningen (procentuellt sett) högre för de företag som startades av kvinnor. Att antal företag som startas av kvinnor har ökat i snabbare takt kan på sikt ge en jämnare fördelning mellan kvinnor respektive män som startar och driver företag. Under år 1994 startades 8 564 nya företag av kvinnor i Sverige och år 2010 startade kvinnor 21 272 nya företag, vilket motsvarar cirka en tredjedel av alla nya företag i landet (se figur 3). Figur 6 Förändring av nystartade företag i relativa tal, uppdelat på företag startade av kvinnor, av män, och gemensamt, procent. 150 100 50 Kvinnor Män Gemensam ledning 0-50 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Anmärkning: Index är uträknat med 1994 som basår. Index för Kvinnor är 8 564 företag, index för Män är 22 556 företag och index för Gemensam ledning är 2 727 företag. I undersökningar före år 2007 ingick inte Jord-, skogsbruk & fiske eller Fastighetstjänster. Källa: Tillväxtanalys, Statistik över nystartade företag, 1994 2010. 11

Kvinnor driver oftare soloföretag I figur 7 visas andel företag i respektive storleksklass uppdelat på kvinnor och män. Något fler än hälften (55 procent) av företagen som drivs av kvinnor är soloföretag (0 anställda). Bland företag som drivs av män är företag med 1 9 anställda vanligast (48 procent). Tidigare undersökningar har visat att storleken på företaget är nära kopplat till branschtillhörighet. 4 Figur 7 Andel företag som drivs av kvinnor respektive män uppdelat på storleksklass, procent. 60 50 40 30 20 10 0 Kvinnor Män 0 anställda 1 9 anställda 10 49 anställda Anmärkning: Andelen företag med 10 49 anställda är större jämfört med figur 1, då figuren bara redovisar företag med 0 49 anställda. Hälften av kvinnors företag drivs som enskild näringsverksamhet Figur 8 visar i vilken juridisk form företag vanligtvis drivs, uppdelat på kvinnors respektive mäns företag. Bland de Figur 8 Företagets juridiska form. Andel företag uppdelat på kvinnor och män, procent Kvinnor Enskild näringsidkare, 49 % Aktiebolag, 41 % Handels- och kommanditbolag, 10 % Män Enskild näringsidkare, 35 % Aktiebolag, 58 % Handels- och kommanditbolag, 8 % Anmärkning: Andelen aktiebolag är större om alla storleksklasser är inkluderade. 4 Tillväxtverket 2011. Info nr 0296, s 24. 12

företag som drivs av kvinnor är hälften enskilda firmor (enskild näringsidkare, 49 procent). Bland företag som drivs av män är det aktiebolagsformen som är vanligast. Aktiebolag utgör 58 procent av företagen som drivs av män. Även kvinnor driver aktiebolag i hög utsträckning, 41 procent. Kvinnor har större andel företag i tjänstesektorn än i industrisektorn Figur 9 visar andel företag som drivs av kvinnor respektive män inom tjänste- och industrisektorn. 5 Både kvinnor och män driver i hög utsträckning företag inom tjänstesektorn, vilken utgör tre fjärdedelar (74 procent) av alla företag i undersökningen. Fler än nio av tio (93 procent) kvinnor och sju av tio (69 procent) män som driver företag verkar inom tjänstesektorn. Det finns en tydlig skillnad mellan sektorerna. Inom tjänstesektorn driver kvinnor mer än en fjärdedel (28 procent) av företagen medan endast 6 procent av företagen inom industrisektorn drivs av kvinnor. Figur 9 Andel företag inom tjänste- och industrisektorn uppdelat på kvinnor och män, procent. Tjänstesektorn Kvinnor, 28 % Män, 72 % Industrisektorn Kvinnor, 6 % Män, 94 % Majoriten av företagen inom Kultur, nöje, fritid & Annan service och Vård & omsorg drivs av kvinnor Kvinnor och män driver företag inom alla delar av näringslivet men andelen skiljer sig åt mellan olika branscher. 6 I figur 10 visas andel företag som drivs av kvinnor inom respektive bransch. Inom Kultur, nöje, fritid & annan service och Vård & omsorg är andelen företag som drivs av kvinnor i majoritet. Inom Utbildning är fördelningen relativt jämn mellan kvinnor 5 Tjänstesektorn består av branscherna G, H, I, J, M exklusive 70100, N, P, Q, R och S. Industrisektorn består av B, C, D, E och F. 6 Indelningen av branscherna baseras på branschindelningen från Företagens villkor och verklighet 2011. Se bilaga 2. 13

och män som driver företag. I övriga branscher är andelen företag som drivs av män högre. Figur 10 Andel företag som drivs av kvinnor inom respektive bransch, procent. Kultur, nöje, fritid & annan service (RS) Vård & omsorg (Q) Utbildning (P) Hotell & restaurang (I) Uthyrning, fastighetsservice (N) Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik (M) Handel (G) Information & kommunikation (J) Tillverkning (BC) El, gas, vatten & avlopp (DE) Transport (H) Bygg (F) Andelen företag som drivs av kvinnor totalt 0 10 20 30 40 50 60 Kultur, nöje, fritid & annan service är den bransch där kvinnors företag är i störst majoritet jämfört med mäns företag. Det är också den näst största branschen, räknat till andel företag som drivs av kvinnor uppdelat på olika branscher (se figur 11). Figur 10a visar andelen företag som drivs av kvinnor i olika delbranscher inom Kultur, nöje, fritid & annan service. Av figuren framgår det att andelen företag som drivs av kvinnor skiljer sig åt mellan de olika delbranscherna. Delbranschen Andra konsumenttjänster utmärker sig genom en hög andel företag som drivs av kvinnor, ungefär åtta av tio företag. Företag som ingår i denna delbransch är exempelvis spaanläggningar, hårvård och tvätterier. I delbranscherna Sport, fritid & spel och Konst, kultur & underhållning är andelen företag som drivs av kvinnor större än riksgenomsnittet (23 procent). 14

Figur 10a Kultur, nöje, fritid & annan service. Andel företag som drivs av kvinnor, per delbransch, procent. Andra konsumenttjänster (S) Konst, kultur & underhållning (R) Sport, fritid & spel (R) Rep. av hushållsartiklar (S) 0 25 50 75 100 Anmärkning: Antalet företag verksamma inom Intressebevakning är för få för att kunna redovisas i denna undersökning. Även inom branschen Vård & Omsorg är företag som drivs av kvinnor i majoritet (52 procent). Däremot utgör branschen knappt 10 procent av kvinnors totala företagande (se figur 11). Skillnaderna mellan olika delbranscher är tydlig även inom Vård & Omsorg. Andelen företag som drivs av kvinnor inom Annan hälso- & sjukvård är hög (63 procent), jämfört med andelen inom Öppen hälso- & sjukvård (26 procent). I övriga tre delbranscher drivs ungefär hälften av företagen av kvinnor, vilket är långt högre än riksgenomsnittet. Figur 10b Vård & Omsorg. Andel företag som drivs av kvinnor, per delbransch, procent. Annan hälso- & sjukvård (Q) Öppna sociala insatser (Q) Särskilda boende (Q) Tandvård (Q) Öppen hälso- & sjukvård (Q) 0 25 50 75 100 Anmärkning: De slutna hälso- & sjukvårdsföretagen är för få för att kunna redovisas utifrån denna undersökning. Branschen avgör företagets storlek Figur 11 visar hur kvinnors företag fördelar sig branschvis, uppdelat på respektive storleksklass. Flest företag som drivs av kvinnor återfinns inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik och Kultur, nöje, fritid & annan service och Handel. Nästan 15

två tredjedelar av alla företag som drivs av kvinnor återfinns inom dessa tre branscher. I kvinnors företag inom branscherna Kultur, nöje, fritid & annan service och Vård & omsorg är soloföretag vanligast. Nära åtta av tio företag som drivs av kvinnor inom branschen Kultur, nöje, fritid & annan service och sju av tio inom Vård & omsorg är soloföretag. Inom Handel och Hotell & restaurang är företag med 1 9 anställda vanligast. Olika branscher skapar olika förutsättningar för företagens storlek. En tandläkarmottagning har till exempel färre anställda än ett pappersbruk. Företagens storlekssammansättning inom olika branscher skiljer sig något mellan kvinnors och mäns företag men följer generellt sett samma mönster. Figur 11 visar att de företag som drivs av kvinnor i hög utsträckning är verksamma inom branscher där andelen företag med anställda är liten, undantaget Handel. Att branschtillhörigheten påverkar företagets storlek är i linje med tidigare forskning. 7 Figur 11 Andel företag som drivs av kvinnor fördelat på bransch och uppdelat på storleksklasser, procent. Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (M) Kultur, nöje, fritid & annan service (RS) Handel (G) Vård & omsorg (Q) Hotell och restaurang (I) Uthyrning, fastighetsservice (N) Tillverkning (BC) Utbildning (P) Information & kommunikation (J) Bygg (F) Transport & magasinering (H) 0 anställda 1-9 anställda 10-49 anställda 0 5 10 15 20 25 Anmärkning: El, gas, vatten & avlopp (DE) är inte presenterad i figuren då andelen svarande är för låg. 7 Tillväxtverket 2011. Info nr 0359, s 25. 16

Störst andel företag som drivs av kvinnor finns i Norrbotten, Stockholm och Södermanland Andelen företag som drivs av kvinnor skiljer sig åt över landet. Av kartan nedan framgår att Norrbottens, Stockholms, Södermanlands, Kalmar och Uppsala län är de län som har högst andel företag med 0 49 anställda som drivs av kvinnor. I Hallands och Jönköpings län driver kvinnor unge - fär ett av fem företag. Skillnaden mellan andelen kvinnor som driver företag i Norrbottens län och i Jönköpings län är nästan 6 procentenheter. Figur 12 Andel företag som drivs av kvinnor i respektive län, procent. > 23 % 21 23 % < 21 % Län Andel Norrbotten 24,8 Stockholm 24,5 Södermanland 24,2 Kalmar 23,9 Uppsala 23,8 Skåne 22,8 Jämtland 22,7 Östergötland 22,3 Gotland 22,2 Västernorrland 22,0 V. Götaland 21,8 Kronoberg 21,3 Dalarna 21,3 Värmland 21,1 Blekinge 21,0 Gävleborg 20,7 Västmanland 20,4 Örebro 20,1 Västerbotten 20,1 Halland 19,8 Jönköping 19,1 Riket 22,7 17

Kvinnor som driver företag är yngre än männen Figur 13 visar åldersfördelningen för kvinnor respektive män som driver företag. Den största andelen företagare är i åldern 46 60 år, detta gäller både för kvinnor och för män. Kvinnor som driver företag utgör en större andel av ålderskategorin upp till och med 30 år och av ålderskategorin 31 45 år jämfört med männen. Drygt en fjärdedel av männen som driver företag är över 61 år (28 procent av männen och 17 procent av kvinnorna). Figur 13 visar att det är en liten andel av såväl kvinnor som män som driver företag och är 30 år eller yngre. Figur 13 Andel kvinnor och män som driver företag per åldersgrupp, procent. Kvinnor Upp t.o.m. 30 år, 4 % 31 45 år, 31 % 46 60 år, 48 % 61 år eller äldre, 17 % Män Upp t.o.m. 30 år, 2 % 31 45 år, 25 % 46 60 år, 44 % 61 år eller äldre, 28 % Större andel företag drivs av kvinnor i yngre åldrar Figur 14 visar andelen företag som drivs av kvinnor inom respektive åldersgrupp. Av figuren framgår det att andelen Figur 14 Andel företag som drivs av kvinnor per åldersgrupp, procent. 35 30 25 20 15 10 5 0 Upp t.o.m 30 år 31-45 år 46-60 år 61 år eller äldre 18

företag som drivs av kvinnor är högre i de yngre åldrarna (33 procent av alla företag som drivs av en person som är 30 år eller yngre drivs av kvinnor, 15 procent av företagen i den äldsta gruppen, 61 år eller äldre). Kvinnor som driver företag är mer välutbildade I figur 15 visas andel kvinnor och män med eftergymnasial utbildning som driver företag. En större andel av kvinnorna som driver företag har en eftergymnasial utbildning (45 procent av kvinnorna och 35 procent av männen). En fjärdedel av kvinnorna som driver företag har en högskoleutbildning som är tre år eller längre. En förklaring till detta kan vara att företag som drivs av kvinnor är verksamma inom branscher där en eftergymnasial utbildning är vanligt bland företagare. Exempelvis drivs drygt åtta av tio företag inom Vård & omsorg av en person med eftergymnasial utbildning. Figur 15 Andel med eftergymnasial utbildning uppdelat på kvinnor och män som driver företag, procent. 50 40 30 20 10 0 Kvinnor Män Forskarutbildning Högskoleutbildning, tre år eller längre Högskoleutbildning, kortare än tre år En av fyra driver företaget på deltid Knappt en fjärdedel av företagarna har en annan sysselsättning utöver att leda sitt företag och är därmed så kallade kombinatörer. Andelen som har en annan sysselsättning är relativt lika för kvinnor och män (25 procent av kvinnorna och 23 procent av männen). En större andel av de tillfrågade kvinnorna har en heltidseller deltidsanställning vid sidan av att driva företaget, i jämförelse med männen. 18 procent av kvinnorna som driver företag har en heltids- eller deltidsanställning, jämfört med 12 procent av männen. En större andel av männen som har en 19

annan sysselsättning är verksamma som företagsledare i andra företag, jämfört med kvinnorna (9 procent av männen och 4 procent av kvinnorna). Figur 16 Andel kvinnor respektive män som har annan sysselsättning utöver att leda företaget, procent. 25 20 15 10 5 0 Kvinnor Män 20

Företagen och deras omvärld Det här avsnittet beskriver företagens relation till omvärlden, hur innovativa företagen är och i vilken utsträckning de arbetar med hållbarhetsfrågor. Samverkan vanligare i större företag Att samverka inom olika områden kan ge ökad effektivisering och nya kunskapsmöjligheter. Genom att exempelvis samverka genom erfarenhetsutbyte och innovation kan företagen stärka sin konkurrenskraft på marknaden. Samverkande företag har överlag en positiv syn på hur företaget kommer att utvecklas. 8 Figur 17 visar andel företag som samverkar regelbundet med andra företag, uppdelat på de som drivs av kvinnor respektive av män i olika storleksklasser. En större andel av företagen som drivs av män samverkar regelbundet med andra företag, jämfört med företag som drivs av kvinnor, det gäller i alla jämförda storleksklasser. Det är vanligast att samverkan sker på lokal nivå, det gäller både för företag som drivs av kvinnor respektive av män. Samverkan i kvinnors företag handlar främst om utbildning, kompetensutveckling, marknadsföring, export och försäljning. Mäns företag samverkar till största delen inom produktion av företagets varor/tjänster och inom inköp, logistik och transport. Rimligtvis påverkar den bransch där företaget är verksamt också vilka områden man samverkar inom. Figur 17 Andel företag med regelbunden samverkan uppdelat på kvinnor och män, procent. 60 50 40 30 20 10 0 0 anställda 1-9 anställda 10-49 anställda Kvinnor Män 8 Tillväxtverket 2011. Info nr 0359, s 51. 21

Få företag tillhör kedjor Att tillhöra en kedja är förenat med en positiv tilltro till företagets utveckling. Med kedja avses verksamheter som helt eller delvis drivs under samma namn eller varumärke. Exempelvis franchisekoncept, frivillig fackhandelskedja och återförsäljarkedja. Figur 18 visar att andel företag som ingår i en kedja är låg, både för företag som drivs av kvinnor respektive av män. Bland företag som drivs av män är andelen något större jämfört med företag som drivs av kvinnor (6,8 procent av mäns företag respektive 5,6 procent av kvinnors företag tillhör en kedja). Figur 18 Andel företag som tillhör en kedja uppdelat på kvinnor och män, procent. 8 6 4 2 0 Kvinnor Män Vart fjärde företag i Sverige är internationaliserat Begränsade möjligheter på den inhemska marknaden har gjort att svenska företag sedan länge sökt sig till en internationell arena för att utveckla sin verksamhet. Förutom nya marknader att sälja sina varor och tjänster på, kan internationalisering ge nya affärs- och kundskapsmöjligheter och i slutändan ökad konkurrenskraft. Figur 19 visar att ett av fem företag som drivs av kvinnor är internationaliserade (20 procent). 9 Det är en lägre andel i jämförelse med företag som drivs av män (26 procent). Internationaliseringsgraden har en tydlig branschkoppling, 9 Med internationaliserade företag menas företag som på olika sätt har en koppling till en internationell marknad genom att de antingen har egen exportverksamhet, egen importverksamhet, ingår som en del i en utländsk kedja eller samverkar med företag i utlandet. 22

ungefär hälften av företagen inom Handel är internationaliserade, men bara fem procent inom Vård & omsorg. 10 Figur 19 Andel internationaliserade företag uppdelat på kvinnor och män, procent. Kvinnor Internationaliserade, 20 % Övriga, 80 % Män Internationaliserade, 26 % Övriga, 74 % Sex av tio företag är innovativa Internationaliseringen har accelererat de senaste decennierna vilket har gett nya möjligheter men även ökat den internationella konkurrensen. En ökad konkurrens har satt press på företagens förmåga att vara innovativa bland annat när det gäller att ta fram nya produkter och produktionsprocesser, vilket är viktigt för företagens utveckling och tillväxt. Innovation är på det sättet nära förknippat med ekonomisk utveckling. Figur 20 visar att sex av tio företag anser sig vara innovativa 11 (60 procent), vilket gäller för både kvinnors och mäns företag. Det är vanligast att företag anser sig vara innovativa när det gäller introduktion av nya tjänster och introduktion av nya varor, det gäller såväl för kvinnors som för mäns företag. Figur 20 Andel innovativa företag uppdelat på kvinnor och män, procent. Kvinnor Innovativa, 59 % Övriga, 41 % Män Innovativa, 60 % Övriga, 40 % 10 För mer information om branschers internationalisering : Tillväxtverket 2012 Info nr 0408, s 55. 11 Definitionen innovativa företag är en sammanlagd variabel av samtliga indikatorer för innovation: introduktion av nya varor, nya tjänster, nya produktionsprocesser, ny organisation/ledarskap, ny marknadsföring. Den speglar med andra ord företag som är innovativa inom ett eller flera av de områden som undersökts. 23

Företag som drivs av kvinnor anser sig mer innovativa än de som drivs av män gällande introduktion av nya metoder att marknadsföra eller sälja företagets varor/tjänster. Fyra av tio företag har en policy för hållbarhetsfrågor För att skapa ett fungerande och konkurrenskraftigt näringsliv är det viktigt att företagen, förutom att driva företaget på ett ekonomiskt hållbart sätt, också väger in miljömässiga och sociala förhållanden i sitt arbete. Profilering inom socialt ansvarstagande kan öka förtroendet för företagen vilket i sin tur skapar konkurrensfördelar. Av figur 21 framgår det att runt fyra av tio företag har en utarbetad policy för hållbarhetsfrågor. Inom hållbarhetsfrågor ingår exempelvis miljömässiga riktlinjer inom den dagliga verksamheten (tillverkning, transporter och inköp av varor och tjänster), riktlinjer för sociala frågor (sponsring av sociala projekt) och riktlinjer för etiska frågor (mänskliga rättigheter och fabrikskontroll hos leverantörer). Andel företag som har en utarbetad policy kring de här frågorna är jämnt fördelad mellan företag som drivs av kvinnor respektive av män. Andelen kommer sannolikt att öka framöver, då 16 procent av företagen som drivs av kvinnor har ambitionen att inom fem år utveckla en policy kring hållbarhetsfrågor. En något större andel av företag som drivs av kvinnor har en framtagen policy för sociala frågor, medan det är vanligare för företag som drivs av män att ha en policy gällande miljöfrågor. Figur 21 Andel företag som drivs av kvinnor respektive män som har en policy för hållbarhetsfrågor, procent. Kvinnor Arbetar med hållbarhetsfrågor, 39 % Övriga, 61 % Män Arbetar med hållbarhetsfrågor, 40 % Övriga, 60 % 24

Företagens vilja att växa Företagen i undersökningen har fått svara på om de vill låta sitt företag växa om de hade möjlighet. Resultatet visar att tillväxtviljan är relativt stor hos Sveriges företagare. Företag med en positiv tillväxtvilja har även visat sig ha en större faktisk tillväxt mellan 2007 och 2009 än de företag som uppger att de inte ville växa. 12 I det här avsnittet presenteras hur företagens vilja att växa ser ut. Skillnader mellan län och branscher presenteras också. Högre tillväxtvilja i kvinnors företag I figur 22 visas tillväxtviljan för företag som drivs av kvinnor respektive män. Av figuren framgår det att en större andel av kvinnorna vill låta sitt företag växa, jämfört med företag som drivs av män. Nästan åtta av tio företag som drivs av kvinnor har en positiv tillväxtvilja. Företag som drivs av män är samtidigt något mer benägna att växa både gällande omsättning och antal anställda. Företag som drivs av kvinnor är mer benägna att vilja växa utan att öka antal anställda. Figur 22 Andel företag som vill låta sitt företag växa uppdelat på kvinnor och män, procent. Kvinnor Ja, både omsättning och antal anställda, 37 % Ja, men utan att öka antal anställda, 40 % Nej, 20 % Män Ja, både omsättning och antal anställda, 40 % Ja, men utan att öka antal anställda, 32 % Nej, 25 % Anmärkning: Det partiella bortfallet för kvinnor respektive män uppgår till 3 procent. 12 Tillväxtverket 2011. Info nr 0359, s 30. 25

Hög och stabil tillväxtvilja i kvinnors företag Sedan år 2005 har tillväxtviljan i kvinnors företag legat på en hög och stabil nivå. I snitt uppger drygt 75 procent av kvinnors företag i undersökningarna 2005 2011 att de vill växa. Figur 23 Utveckling av andel företag som drivs av kvinnor och som vill låta sitt företag växa, procent. 80 60 40 20 0 2005 2008 2011 Anmärkning: Tillväxtverket har låtit SCB bearbeta svaren från undersökningarna för åren 2005, 2008 och 2011. Storlek på företaget påverkar tillväxtviljan Figur 24 visar att tillväxtviljan är som störst bland företag med 10 49 anställda. Ju större företaget är desto mer benäget är företaget att växa i omsättning och i antal anställda. Hälften av företagen som drivs av kvinnor med 1 9 anställda vill växa i både omsättning och antal anställda. Att företagets storlek påverkar viljan att växa har framkommit vid tidigare studier. 13 Kvinnor driver överlag mindre företag (se figur 7) men kvinnors företag har trots detta totalt sett en högre sammanlagd tillväxtvilja än mäns företag (se figur 22). Figur 24 Andel av företag som drivs av kvinnor som vill låta sitt företag växa i respektive storleksklasser, procent. 100 75 50 Ja, men utan att öka antalet anställda Ja, både omsättning och antalet anställda 25 0 0 anställda 1-9 anställda 10-49 anställda 13 Tillväxtverket 2011. Info nr 0359, s 30. 26

Hög tillväxtvilja inom såväl tjänste- som industrisektorn Figur 25 visar tillväxtviljan hos företag som drivs av kvinnor inom tjänste- respektive industrisektorn. Som synes är tillväxtviljan hög i båda sektorerna. Företag som drivs av kvinnor har en större sammanlagd tillväxtvilja än de som drivs av män, både i tjänste- och industrisektorn. Figur 25 Andel företag som drivs av kvinnor som vill låta sitt företag växa inom tjänste- respektive industrisektorn, procent. Tjänstesektorn Ja, både omsättning och antal anställda, 37 % Ja, men utan att öka antal anställda, 40 % Nej, 20 % Industrisektorn Ja, både omsättning och antal anställda, 40 % Ja, men utan att öka antal anställda, 40 % Nej, 16 % Anmärkning: Det partiella bortfallet uppgår till 3 procent för Tjänstesektorn och 4 procent för Industrisektorn. Kvinnors företag inom branscher med anställda vill växa I figur 26 visas tillväxtviljan i företag som drivs av kvinnor inom respektive bransch. Det framgår i figuren att tillväxtviljan ser olika ut för olika branscher. Inom branscherna Hotell & restaurang och Handel, där andelen företag med anställda är stor (se figur 11), finns en positiv tillväxtvilja. Inom Vård & omsorg och Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik, där majoriteten av företagen är soloföretag, är viljan att växa i omsättning och antal anställda som lägst. Företag som drivs av kvinnor har en högre sammanlagd vilja att utvecklas och växa i åtta av de tolv branscherna i figur 26 i jämförelse med företag som drivs av män. 14 14 Inom Hotell & restaurang, Handel, Tillverkning, Uthyrning, fastighetsservice, Byggverksamhet, Transport & magasinering, Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik och Vård & omsorg har företag som drivs av kvinnor en högre sammanlagd tillväxtvilja, jämfört med företag som drivs av män. 27

Figur 26 Andel företag som drivs av kvinnor och som vill låta sitt företag växa uppdelat på bransch, procent. Hotell och restaurang (I) Handel (G) Tillverkning (BC) Uthyrning, fastighetsservice (N) Bygg (F) Transport & magasinering (H) Kultur, nöje, fritid & annan service (RS) Utbildning (P) Information & kommunikation (J) Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (M) El, gas, vatten & avlopp (DE) Vård & omsorg (Q) Samtliga branscher (företag som drivs av kvinnor) Ja, både omsättning och antalet anställda Ja, men utan att öka antalet anställda 0 25 50 75 100 28

I Norrbotten vill kvinnors företag växa genom att anställa Figur 27 visar att andelen företag som drivs av kvinnor som vill växa genom att anställa är högst i Norrbottens län (52 procent). Även i Jämtlands och i Jönköpings län är andelen hög (49 respektive 47 procent). I sydvästra Sverige och Västernorrlands län är andelen företag som drivs av kvinnor som vill växa genom att anställa lägre och i Blekinge län är andelen mindre än en tredjedel (28 procent). Figur 27 Andel företag som drivs av kvinnor som vill växa i antal anställda i respektive län, procent. > 50 % 45 50 % 40 45 % 35 40 % 30 35 % < 30 % Län Andel Norrbotten 51,5 Jämtland 48,9 Jönköping 46,7 Gävleborg 44,8 Dalarna 42,8 Västmanland 42,5 Kalmar 42,4 Västerbotten 41,2 Södermanland 40,4 Östergötland 40,0 Uppsala 39,0 Stockholm 37,8 Örebro 37,5 Värmland 37,2 Gotland 36,4 Skåne 34,2 Västernorrland 33,6 Halland 32,0 V. Götaland 31,8 Kronoberg 30,7 Blekinge 27,8 Riket 1 37,0 1 Företag som drivs av kvinnor 29

Kvinnors företag har högst tillväxtvilja i Västerbottens län Figur 28 visar den totala tillväxtviljan för företag som drivs av kvinnor inom landets olika län. Det framgår av figuren att Blekinge, trots den låga andel företag som vill växa i antal anställda, ligger lika med den sammanlagda tillväxtviljan för riket totalt. Västerbottens län har den högsta sammanlagda tillväxtviljan av alla län. Nio av tio företag som drivs av kvinnor i Västerbottens län vill växa i omsättning eller både i omsättning och antal anställda. Hallands län har den lägsta totala tillväxtviljan av alla län. Figur 28 Andel företag som drivs av kvinnor och som vill låta sitt företag växa uppdelat på län, procent. Västerbottens län Norrbottens län Gävleborgs län Jönköpings län Dalarnas län Västernorrlands län Jämtlands län Stockholms län Östergötlands län Uppsala län Västmanlands län Blekinge län Värmlands län Örebro län Kalmar län Gotlands län Kronobergs län Södermanlands län Västra Götalands län Skåne län Hallands län Riket (företag som drivs av kvinnor) 0 25 50 75 100 Ja, både omsättning och antalet anställda Ja, men utan att öka antalet anställda 30

Hinder för tillväxt och utveckling Att uppmärksamma hinder som kan försvåra företags möjligheter att nå sin fulla potential är betydelsefullt. Beslutsfattare har en viktig uppgift i att försöka minimera tillväxthinder och underlätta för utveckling och tillväxt. I avsnittet redovisas vilka stora hinder för tillväxt som företagen upplever. Tillgången till kapital som ett hinder för tillväxt beskrivs specifikt. Brist på egen tid ett stort hinder för tillväxt Tre av tio företag upplever brist på egen tid som ett stort hinder för tillväxt. Det är därmed den faktor som flest företag upplever som ett stort hinder för företagets tillväxt. Figur 29 visar att fler företag som drivs av kvinnor upplever företagets lönsamhet och konkurrens från andra företag som hinder för företagets utveckling och tillväxt. Likaså upplever en större andel av kvinnors företag kapacitet i nuvarande lokaler som ett stort hinder för tillväxt jämfört med mäns företag. Figur 29 Hinder för företagets utveckling och tillväxt. Andel företag som upplever olika faktorer som ett stort hinder, uppdelat på kvinnor respektive män, procent. Brist på egen tid Konkurrens från andra företag Lagar och myndighetsregler Företagets lönsamhet Tillgång till lämpig arbetskraft Kapacitet i nuvarande lokaler Tillgång till lån och krediter Tillgång till externt ägarkapital Efterfrågan på företagets produkter Tillgång till infrastruktur Kvinnor Män 0 5 10 15 20 25 30 35 31

Fler företag som drivs av män upplever brist på lämplig arbetskraft som ett stort hinder, likaså upplever en något större andel av mäns företag tillgång till lån och krediter som ett stort hinder jämfört med kvinnors företag. Upplevelsen av övriga hinder är relativt jämnt fördelade mellan kvinnors och mäns företag. Tidigare undersökningar har visat att hinder för tillväxt har en tydlig branschkoppling. 15 Tillgång till lån och krediter, ett större hinder för kvinnors företag med anställda Figur 30 beskriver närmare tillgång till lån och krediter, företagets lönsamhet och brist på egen tid som stora hinder för tillväxt. Figuren visar andel företag som drivs av kvinnor som upplever hindren som stora i respektive företags storleksklass. En större andel av företag med anställda upplever tillgång till lån och krediter som ett stort hinder. Andelen företag som upplever företagets lönsamhet och brist på egen tid som stora hinder är störst i soloföretag, andelen företag som upplever dessa hinder som stora minskar ju fler anställda företaget har. Figur 30 Hinder för företagets utveckling och tillväxt. Kvinnors företag uppdelat på antal anställda, procent. 35 30 25 20 15 10 5 0 Tillgång till lån och krediter Företagets lönsamhet Brist på egen tid 0 anställda 1-9 anställda 10-49 anställda Tydliga skillnader mellan länen i hur kvinnors företag upplever tillgång till kapital Ett av tio företag upplever tillgången till lån och krediter som ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt, en länsvis uppdelning ger en mer diversifierad bild. Figur 31 visar att en större andel av kvinnors företag i Södermanlands 15 Tillväxtverket 2011. Info nr 0359, s 68. 32

och Västerbottens län upplever tillgången till lån och krediter som ett stort hinder för tillväxt jämfört med övriga län. Andelen är runt tre gånger större i dessa län i jämförelse med Skåne och Blekinge. Figuren visar också på skillnader mellan företag som drivs av kvinnor respektive män. I Södermanlands län och i Dalarnas län är det betydligt fler av kvinnors företag som upplever tillgången till lån och krediter som ett stort problem jämfört med mäns företag. I Södermanlands län upplever ungefär ett av sex företag som drivs av kvinnor tillgången till lån och krediter som ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt, jämfört med ett av tio företag som drivs av män. Figur 31 Tillgång till lån och krediter som ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt. Andel företag som drivs av kvinnor och män i respektive län, procent. Södermanlands län Västerbottens län Dalarnas län Jämtlands län Gotlands län Västmanlands län Gävleborgs län Norrbottens län Östergötlands län Västra Götalands län Uppsala län Kronobergs län Kalmar län Örebro län Jönköpings län Västernorrlands län Stockholms län Hallands län Värmlands län Skåne län Blekinge län Kvinnor Män Riket 0 5 10 15 20 33

Andel beviljade lån skiljer sig mellan länen Staplarna till vänster i figur 32 visar andel företag som ansökt om lån och krediter under de senaste tre åren, uppdelat på företag som drivs av kvinnor respektive av män i olika län. Figuren visar på stora skillnader mellan landets olika län och mellan kvinnors och mäns företag inom länen. I Värmlands och Södermanlands län har en större andel av kvinnors företag ansökt om lån och krediter, jämfört med mäns företag. I de övriga 19 länen är det tvärtom. I Norrbottens och Jämtlands län har drygt 40 procent företag som drivs av kvinnor ansökt om lån och krediter, jämfört med 25 procent i Stockholms län. Figur 32 Andel företag som under de tre senaste åren har ansökt om lån och krediter och andel som ansökt men inte beviljats, uppdelat på kvinnor och män i respektive län, procent. Södermanlands län Stockholms län Gotlands län Örebro län Östergötlands län Västerbottens län Skåne län Västmanlands län Uppsala län Dalarnas län Jämtlands län Blekinge län Västernorrlands län Värmlands län Jönköpings län Kronobergs län Gävleborgs län Hallands län Västra Götalands län Kalmar län Norrbottens län Andel företag som ansökt Andel företag som fått avslag Kvinnor Män 60 50 40 30 20 10 0 10 20 30 40 34

Staplarna till höger i figur 32 visar andel företag som har fått avslag på sin ansökan om lån och krediter, uppdelat på kvinnor respektive män. Länsvisa skillnader är tydliga även här. Av de som ansökt om lån i Södermanlands län har 32 procent fått avslag bland kvinnors företag, jämfört med 11 procent av mäns företag. I Gotlands och Östergötlands län har dubbelt så många företag som drivs av kvinnor fått avslag, jämfört med de som drivs av män. 35

Bilaga 1. De undersökta företagen Företagen är representativa för hela landets företag inom vissa kriterier (se nedan). De representerar cirka 320 000 företag med 0 49 anställda. Uppräknat drivs 72 612 av dessa företag av kvinnor. I undersökningen ingår företag med minsta omsättning på 200 000 kronor per år och i alla branscher utom jordbruk, skogsbruk, fiske, fastighet och finans. De juridiska företagsformerna som ingår är aktiebolag, handels- och kommanditbolag samt enskilda näringsidkare. Se också separat faktaruta sid 5 gällande undersökningen Företagens villkor och verklighet 2011. 36

Bilaga 2. Branschindelning Näringsgrenar (enligt SNI 2007) som ingår i de olika branscherna: Bygg (F): SNI 41 43 El, gas, vatten & avlopp (DE): SNI 35 39 Handel (G): SNI 45 47 Hotell & restaurang (I): SNI 55 56 Information & kommunikation (J): SNI 58 63 Juridik, ekonomi, SNI 69 75 vetenskap & teknik (M): Kultur, nöje, fritid & SNI 90 96 annan service (RS): - Konst, kultur & underhållning (R): SNI 90 010 91 040 - Sport, fritid & spel (R): SNI 92 000 93 290 - Intressebevakning (S): SNI 94 111 94 990 - Reparation av hushållsartiklar (S): SNI 95 110 95 290 - Andra konsumenttjänster (S): SNI 96 011 96 090 Tillverkning (BC): SNI 5 33 Transport & magasinering (H): SNI 49 53 Utbildning (P) SNI 85 Uthyrning, fastighetsservice (N): SNI 77 82 Vård & omsorg (Q): SNI 86 88 - Öppen hälso & sjukvård (Q): SNI 86 211 86 222 - Tandvård (Q): SNI 86230 86904 - Annan hälso & sjukvård (Q): SNI 86 901 86 903 och 86 905 86 909 - Särskilda boenden (Q): SNI 87 100 87 902 - Öppna sociala insatser (Q): SNI 88 101 88 102 och 88 991 88 995.13 37

Litteratur SCB 2004, ISSN: 1652 2818. Könsuppdelad statistik. Ett nödvändigt medel för jämställdhetsanalys. Tillväxtanalys 2010, Dnr 2010/255. Nyföretagandet i Sverige 2010. Tillväxtverket 2009, Info nr 0012. Kvinnor och mäns företagande Fakta & statistik 2009. Tillväxtverket 2010, Info nr 0124. Många miljarder blir det... Fakta och nyckeltal om kvinnors företag. Tillväxtverket 2010, Info nr 0157. Tjänstesektorn kvinnors och mäns företagande. Fakta & statistik. Tillväxtverket 2010, Info nr 0159. Kunden i fokus professionell affärsrådgivning. Kunskapsöversikt. Tillväxtverket 2011, Info nr 0296. Varför ska man främja kvinnors företagande? Tillväxtverket 2011, Info nr 0329. Dokumentation och svarsöversikt. Företagens villkor och verklighet 2011. Tillväxtverket 2011, Info nr 0359. Tillväxtmöjligheter och tillväxthinder för svenska små och medelstora företag. Företagens villkor och verklighet 2011. Tillväxtverket 2011, Info nr 0393. Företagare med utländsk bakgrund. Företagens villkor och verklighet 2011. Fakta & statistik. Tillväxtverket 2012, Info nr 0408. Internationalisering i svenska små och medelstora företag. Företagens villkor och verklighet 2011. 38

Tillväxtverket Swedish Agency for Economic and Regional Growth Tel 08-681 91 00 www.tillvaxtverket.se Tillväxtverket underlättar förnyelse i företag och regioner, och gör det enklare för företag. Hur ser småföretagandet i Sverige ut? I vilka branscher och regioner finns kvinnor och män som driver företag? Vill de låta sina företag växa? Vilka hinder för tillväxt upplever man att det finns? Det finns många likheter mellan kvinnors och mäns företagande men det finns också skillnader. I den här broschyren presenteras fakta och statistik om kvinnors och mäns företag med ett särskilt fokus på kvinnors företag. Info 0425. Produktion: Ordförrådet AB. Tryck: DanagårdLitho AB. Tryckt i 2 000 ex, april 2012. Därefter tryck vid behov. Den statistiska sammanfattningen ger en bred översikt över villkor och verklighet för kvinnors och mäns företag i Sverige. Statistiken presenteras även länsvis. På Tillväxtverkets hemsida, www.tillvaxtverket.se, under Fakta och statistik finns fler resultat om kvinnors företagande på länsnivå som inte ryms i den här broschyren. 40