1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari - 31 december 2010. Året som gått. Verksamhetsåret 2010 är ännu ett innehållsrikt år för Föreningen Nordens lokalavdelning i Luleå. Föreningen Norden är en folkrörelse som verkar för nordiskt samarbetet med delaktighet för alla, oberoende av ursprung. Föreningens ledord är gemenskap, grannskap och globalisering. Våra medlemsmöten är fortsatt välbesökta och uppskattade! I en stad av Luleås storlek finns många konkurrerande arrangemang. Lyckade resor har genomförts till Rovaniemi och Suomussalmi.. Ekonomin har väsentligt förbättrats under året. Möjligheterna till ekonomiskt stöd genom Föreningen Nordens avtal med Vuxenskolan bidrar till förbättringen. Lokalkostnaderna fortsätter dock att öka. Konkurrensen om lämplig, centralt belägen lokal är stor. Endast vår- respektive höstprogram levereras som brev. Påminnelser och övrig information till medlemmarna skickas av ekonomiska skäl med e- post, vilket innebär, att de inte alltid når alla medlemmar. Medlemsutvecklingen har tyvärr stagnerat, men föreningen är fortfarande Norrbottens i särklass största Nordenförening. Styrelsen Ordinarie ledamöter Lillemor Karlström, ordförande Ove Bucht, vice ordförande Betty Carlsson, kassör Kyllikki Kenttä, sammankallande i programgruppen Paula Nilsson Huss, ledamot Jan Höök, ledamot Hans Zackari, ledamot Ersättare Carin Dufberg Viola Engström, sekreterare Programgrupp Kyllikki Kenttä Paula Nilsson Huss Betty Carlsson Jan Höök Rolf Johansson Revisorer Ordinarie Bertil Henriksson Rolf Johansson Ersättare Allan Sundberg Valberedning Sven Pettersson, sammankallande Eila Pettersson Birger Engström Styrelsesammanträden 8 protokollförda sammanträden har genomförts under kalenderåret: 14 januari, konstituerande sammanträde 8 februari, 15 april, 27 maj, 26 augusti, 23 september, 28 oktober och 29 november.
2 Årsmötet ägde rum i Kyrkans hus, 8 februari. Ett 40-tal personer deltog. Förhandlingarna leddes av Margareta Bladfors Eriksson. Marit Lamberg var sekreterare vid mötet. För kvällens programinslag svarade bibliotekarie Jan Olofsson, som berättade om Johan Ludvig Runeberg i anslutning till firandet av skaldens födelsedag 5 februari. Till kaffet bjöds på traditionell Runebergskaka bakad av Kyllikki Kenttä. PROGRAMVERKSAMHET 18 januari berättade journalist Katja Güth och visade bilder för ett 50-tal åhörare om sin resa från gräns till gräns, älv till älv. Från kalla krigets gräns med bommar och murar till fredens älv, från Östtyskland till Lappland. 22 februari föreläste Jan Erik Åhman om Arktis i ett förändrat klimat. Nordiskt gästabud firades 22 mars. Jouko Järvinen berättade om slow food-trenden, som var årets tema. Ett 50-tal personer åt köttsoppa. 12 april kåserade Maija Ruisniemi under rubriken Ska vi ligga på spikmattan och äta fett? Resa till Rovaniemi 17-18 april reste ett gäng i minibuss på en sedan länge planerad resa till Rovaniemi. När vi kom fram, möttes vi av Raija Kivilahti och Ossi Takkinen. Vi åt lunch på/i Rovala, leverkaka och/eller en köttgryta, som Norden Rovaniemi bjöd på. Ossi är chef på Rovala, som är en förening som driver bl.a. äldreboende och folkhögskola. Vi fick också information om sommarens kurs i finska. Sedan åkte vi till Arktikum, som är Raijas arbetsplats. I anslutning till Arktikum bygger nu motsvarande Skogsvårdsstyrelsen ett flervåningshus i trä, som bl.a. också kommer att innehålla museum och svara för försäljning av fiskekort. Besöket på Arktikum var som alltid intressant. Vi fick bl.a. ingående information om klimatpåverkan i det arktiska området. Forskare från hela världen är engagerade, dock lyser svenskarna i stort sett med sin frånvaro! Vi tittade också hastigt på en del av dräktutställningen. På kvällen var det middag, då ytterligare nordister anslöt. En del av sällskapet gick efter middagen ner i källardjupen för att lyssna till blues och dansa. På söndag gick huvuddelen av delegationen i kyrkan. Altartavlan från 50-talet är berömd. Vi åkte också upp på Ounasvaara och beundrade utsikten. Sedan gjorde vi en guidad rundtur bl.a. till universitetsområdet med 5000 heltidsstudenter och lika många i öppet universitet. Arkitekturen i Rovaniemi är mycket intressant. Alvar Aalto, en av de mest kända finska arkitekterna designade återuppbyggnaden av Rovaniemi 1944-1945. Stadsplanen för återuppbyggnaden av Rovaniemi döljer en pusselbild av renar. Bl.a. biblioteket och stadshuset är ritade av Alvar Aalto. Norges nationaldag firades 17 maj. Luleå var en av fyra städer i Sverige där norrmän och svenskar med band till vårt västliga grannland firade Norges födelsedag i organiserade former. I likhet med de andra officiella 17 maj-arrangemangen i Sverige fick vi ekonomiskt bidrag från Norska ambassaden. Lokala företag i Luleå och institutioner i Narvik bidrog också på olika sätt. Årets firande var lagt till Morvingården i Luleå där ett fyrtiotal norska lulebor och Norgeättlingar med sina svenska familjer och vänner hade trevligt. Menyn bestod av norsk spekemat, rømmegrøt och kaffe med bløtkake. Norske lulebon Gunnar A Kajander var värd. Mycket uppskattad var 17 maj-hälsning från borgmästaren i Tromsø, Arild Hausberg. Tromsø är Luleås norska vänort. I sin hälsning hänvisade han till att broderländerna skildes relativt fredligt från varandra i 1905. Sedan dess har det varit fred och samarbete som präglat grannskapet längs hela den
3 långa gemensamma gränsen. Majlis Granström med norsk far och starka norska rötter höll ett mycket personligt och varmt 17 majtal. Hon beskrev mycket levande sin bakgrund som dotter till en norsk krigsflykting och en ung svensk mor. Som vuxen togs hon emot med öppna armar av sin stora norska släkt och sina halvsyskon, som hon nu har regelbunden kontakt med. Att vara svensk-norsk är berikande, avslutade Majlis Granström sitt 17 maj-tal till stor applåd. Två glada musikanter med det klingande namnet Ortens patrask stod för underhållningen. Väl förberedda hade de övat in Ja, vi elsker. Musikaliska hälsningar överbringades från Finland, Ryssland, Kanada och Sverige. Kvällen avslutades med frågetävling. 1-3 september arrangerades en resa till Suomussalmi och Raate, för att på plats studera spåren efter vinterkriget 1939-40. Ett 25-tal personer deltog i resan under ledning av Rolf Johansson, som berättade om händelserna i området. Tage Ranängen höll i de kulturella inslagen. Ödebyn Suomussalmi kyrkby, som finnarna brände ner innan ryssarna intog byn, besöktes. Gruppen gjorde också ett besök i kyrkan, som byggdes där med bidrag från USA och stod klar 1950. Nästa etapp var Raate-vägen och Raaten Porttis mycket fina museum över händelserna i Suomussalmi och Raate. Efter besöket i museet gick resan mot ryska gränsen med ett stopp vid Purasjokilinjen och befästningarna där. Vid gränspassagen kunde den gamla gränsvaktarstugan beses. Den var bemannad med gränsbevakare, som fick ta till flykten den 30 november 1939, då ryssarna invaderade Finland. En gigantisk uppvisning av den finska stridstekniken ägde rum på Raate-vägen. Den slutade med att hela den ryska divisionen förintades. Resan hem gick över Kuusamo och föregicks av ett stopp för att beskåda Reijo Kelas konstutställning Det stilla folket ute i det fria. I Kuusamo togs gruppen emot av ordföranden för Nordens lokalavdelning, Anne Sjöberg, som berättade om sin verksamhet. Turistbyrån informerade om Kuusamo. Posio och Pentiks anläggningar gav tillfälle till shopping på hemvägen. Surströmmingsfest 6 september Vi åt surströmming i Morvingården och lyssnade till uppskattad underhållning av Duo Ulla-Stina. Norrbottens första landskapsflora presenterades 4 oktober av Kerstin Haraldsson, ordförande i Föreningen Norrbottens flora och eldsjälen i inventeringsarbetet, Irma Davidsson. De berättade och visade vackra bilder om hur inventeringsarbetet gått till och hur man pressar växter. 21 oktober besöktes Norrbottens minne, ett arkiv som innehåller bl.a. brev, protokoll, dagböcker, medlemsmatriklar, ritningar och kassaböcker. De berättar om tidigare generationers verksamheter inom olika områden t.ex. Föreningen Nordens lokalavdelnings historia i Luleå. Kura skymning, 8 november, firades traditionsenligt i samarbete med stadsbiblioteket. Årets tema var Det magiska Norden. Högläsningstexterna skänkte eftertanke om betydelsen av broarna mellan den nordiska litteraturens ursprung och vår tids egenartade nordiska fantasy; mellan myt och verklighet; mellan då och nu i Norden. Cathrine Parment läste med stor inlevelse trolska texter från Eddan till Ajvide. Bibliotekarien Jan Olofsson underhöll med en trollpolska och Pelle Lindblom hade författat en blodtörstig krönika. 22 november berättade Föreningen Nordens distriktsordförande i Norrbotten, Jan Olof Hedström om Norrbotten 200 år och beskrev länets födelse under stora våndor.. 25-28 november kom en busslast Nordenvänner från Alta på förjultur till Boden och Luleå. 26 november gästade de vänorten Boden med kommunen som värd. Vid kvällens middag förstärktes representationen av medlemmar från Föreningen Norden i Luleå. Lördagen inleddes med en guidad tur i Luleå med Marit Lamberg som ciceron. Ett besök gjordes också i Världsarvet Gammelstads kyrkstad. Sedan handlades julklappar innan kvällens julbord. Lokalföreningen välkomnade med glögg. 18 medlemmar från Luleå och 6 från Kalix och Boden
4 deltog. Efter julbordet var det samkväm med allsång både på norska och svenska. Allsångsledare var Ove Bucht och Guri Hanssen. 6 december firades Finlands självständighetsdag med Finska Föreningen i Luleå. 14 december samlades vi vid julgröten och underhölls av Jonas Björnström med Emelie i sällskap. ÖVRIGA AKTIVITETER ÅRETS NORDIST 2010 Till Årets Nordist i Luleå utsågs Kjell Lundholm med följande motivering: Under ett 30-tal år har Kjell Lundholm med stort engagemang ägnat sig åt att skriva om Norrbotten, Nordkalotten och Barentsområdet. Under Märkesåret 2009 var han en ofta anlitad föreläsare med teman från sin bok I krigets spår 1809-2009 - tvåhundra år av norrbottnisk historia. Han är en mycket uppskattad guide både lokalt och i regionen. Sedan decennier är han också en mycket aktiv medlem i Föreningen Norden. Som styrelseledamot i Tornedalica medverkar han i samverkan över riksgränserna i publiceringen av böcker och skrifter med anknytning till Tornedalen och Norrbotten. REPRESENTATION Från lokalföreningen deltog följande personer i Föreningen Norden Norrbottens distriktsstämma, som genomfördes i Luleå 20 mars: Betty Carlsson, Marja-Liisa Kopsala, Kyllikki Kenttä, Gun-Britt Forsberg, Lars Lassinantti och Lillemor Karlström. Jan-Erik Åhman deltog som ledamot i distriktsstyrelsen och Jan Lundgren som ersättare i densamma. Lillemor Karlström var även ledamot i distriktets valberedning. Katja Güth valdes av distriktsstämman till fullmäktigeombud vid Föreningen Nordens fullmäktigemöte på Nordens folkhögskola, Biskops-Arnö, vilket innebar att Norrbottens distrikt sänkte genomsnittsåldern bland ombuden betydligt. Katja har rapporterat, att hon blev imponerad av den livliga debatten om principprogrammet och det demokratiska förfarandet. Största problem verkade vara föryngringen och att värva nya medlemmar. Anföranden av författaren Arne Ruth och Nordiska rådets Sinikka Bohlin upplevdes som särskilt intressanta. Kirunaföreningens motion väckte starka känslor, för att man tyckte att en politisk yttring inte har plats i opolitiska Norden. Ändå fortsatte en aningen politisk och administrativ debatt i grupparbeten om Nordens principprogram. Typ: hur långt går Norden, omfattas Östersjöregionen och Baltikum också? Nytt var att Sápmi numera omfattas. Samtliga Nordkalottländer har varit representerade vid Karesuandogängets möten inför Nordkalottkonferensen 2010 i Ylläs. Från Luleå har bl.a. ordföranden och Ove Bucht deltagit. Karesuandogänget bildades 2004 på initiativ av verksamhetsledarna på Nordkalotten. Det består av aktiva Nordenmedlemmar. Inför sommarens konferens hade de studerat och diskuterat teman med anknytning till konferensen. Lillemor Karlström redogjorde vid konferensen för resultaten av gruppdiskussionerna. Katja Güth svarade också för en presentation i egenskap av inflyttad företagare. Tyvärr var som vanligt den svenska officiella representationen svag. Simo Rundgren summerade konferensen i sitt avslutningstal på finska här nedan ett sammandrag: Vi har också blivit påminda om hur annorlunda det skulle se ut, om vi inte hade haft nationsgränser med olika hinder för Nordkalottens befolkning inom vardagsliv, handel, företagande etc. Dessa gränser har dock ännu inte ryckt sönder vår gemensamma kultur och vårt näringsliv. Men alltid när vi pratar om problem, så pekar vi också på möjligheter. Det är vi som måste arbeta för att avlägsna gränser för i verkligheten vill varken Oslo, Stockholm eller Helsingfors göra detta. Våra huvudstäder skulle betrakta ett gränslöst Nordkalotten för handel, kultur och industri som en
5 statskupp. Den här regionen är en av världens rikaste. Detta är en anledning till varför Oslo, Stockholm och Helsingfors vill bevara status quo. Med falsk information försöker man underhålla lögnen om att de nordliga regionerna är en börda för staten. Vi ser ju hur vi hjärntvättas så att de själva kan behålla makten och kraften. Visst, vi har en negativ befolkningskurva i många Nordkalottkommuner, men det finns också en rad positiva tecken med trendbrott även på det området. Inte tillräckligt förvisso, men ungdomen har nu en mer positiv framtidssyn. Det är många och mycket som ska kunna samsas i vår rika men känsliga natur en krävande utmaning. Gruvnäring, turismen, renskötsel, skogs- och jordbruk, fiske, allt detta är grundstenar i regionens näringsliv. När vi sedan lägger till olja och gas har vi skissat upp världens rikaste region vår egen region. Vi måste själva vara aktiva när vi skapar vår framtid här Från Luleå deltog också Viola och Birger Engström, Jan-Erik Åhman och Bertil Henriksson i konferensen tillsammans med verksamhetsledaren Marit Lamberg och representanter från Sveriges Nordkalottkommitté. Nästa Nordkalottkonferens äger rum om två år i Harstad. MEDLEMMAR 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 153 214 252 281 299 309 295 263 230 Sveriges Nordkalottkommitté har under året beviljats medlemskap som stödjande medlem. Medelåldern i föreningen är hög, vilket till största delen förklarar tappet av medlemmar. EKONOMI Medlemsavgiften höjdes 2009. Fortsatta ansträngningar för att hitta nya källor till finansiering av verksamheten är nödvändiga. Kommunen beviljar inte årsbidrag till föreningen. Föreningen Norden i Sverige har avtal med Vuxenskolan, vilket i någon mån förbättrat det ekonomiska läget. Norska ambassaden lämnar bidrag till 17 maj-firandet År 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Intäkter 54 494,00 165 871,50 52 002,45 30 652,00 71 432,00 41 610,00 123 595,00 Kostnad 48 282,00 148 987,98 61 973,25 44 185,00 67 664,00 33 106,00 100 042,00 Resultat +6 212,00 +16 883,52-9 970,80-13 353,00 +3 768,00 +8 504,00 +23 553,00
6 SLUTORD Styrelsen för Föreningen Norden i Luleå vill rikta ett hjärtligt tack till Föreningen Norden i Norrbotten, Föreningen Norden i Sverige, Norska ambassaden, Kulturförvaltningen/stadsbiblioteket, Luleå Finska Förening, Sveriges Nordkalottkommitté, Norrbottens läns landsting, Vuxenskolan och övriga som bidragit till ännu ett framgångsrikt verksamhetsår. Styrelsen vill också särskilt uppmärksamma arbetsinsatsen från ersättarna Carin Dufberg och Viola Engström. Sist, men inte minst, tackar vi alla medlemmar, som genom flitigt deltagande i olika evenemang stimulerar oss i styrelsen till nya tag och fortsatta aktiviteter Vi önskar den nya styrelsen lycka till med att genom öppenhet, engagemang och påverkan öka kontakterna och stärka det mellanfolkliga samarbetet för en positiv utveckling på Nordkalotten, i Barentsregionen och i världen. Luleå i januari 2011 Lillemor Karlström Kyllikki Kenttä Betty Carlsson Paula Nilsson Huss Jan Höök Hans Zackari Ove Bucht