Klimatinvesteringsprogram

Ansökan om stöd till Klimatinvesteringsprogram Foto: Randy Mont.oya, Stirling Energy för Malmö stad 2008-2012

SAMMANFATTNING...3 ÅTGÄRDSTABELL...4 PROGRAMBESKRIVNING...5 BAKGRUND...5 MALMÖS MÅL OCH FÖRUTSÄTTNINGAR...5 PRIORITERINGAR OCH STRATEGIER I MALMÖ STADS KLIMATINVESTERINGSPROGRAM 2008 2012...8 Utvecklingen av Malmös energisystem...8 Förutsättningar för minskade utsläpp från energisektorn...8 Strategier och åtgärder inom energisektorn...9 Utvecklingen av transporsektorn...9 Förutsättningar för minskade utsläpp från transportsektorn...10 Strategier och åtgärder inom transportsektorn...10 Klimatpåverkan från fastighetssektorn...11 Förutsättningar för minskade utsläpp inom fastighetssektorn...11 Strategier och åtgärder inom fastighetssektorn...11 Strategier och åtgärder för information och folkbildning...12 SAMVERKAN OCH SAMRÅD...12 SAMRÅD MED LÄNSSTYRELSEN...13 SAMVERKAN MED ANDRA OFFENTLIGA INSATSER...13 JÄMSTÄLLDHETSASPEKTER PÅ MALMÖ STADS KLIMATINVESTERINGSPROGRAM...13 PROGRAMMETS SÄRSKILDA KVALITETER...13 ADMINISTRATION OCH UPPFÖLJNING...14 INFORMATION, FOLKBILDNING OCH RESULTATSPRIDNING...14 KONKURRENSPÅVERKAN...15 ÅTGÄRDER I MALMÖS LOKALA KLIMATINVESTERINGSPROGRAM 2008-2012...16 1. Soldriven stirlingmotor...16 2. Dual fuel - Produktion av flytande biometan...17 3. Dual fuel Konvertering av tunga fordon...17 4. FärdSmart-center Triangeln...18 5. FärdSmart-center Hyllie...19 6. Hela resan-konceptet med Citytunneln...20 7. Effektivisering av kommunens resor...20 8. Behovsstyrd ventilation i befintliga byggnader...21 9. Flerfamiljspassivhus vid Kalkbrottet...22 10. Flexibla lågenergihus...23 11. Värmefotografering av stadens byggnader...23 12. Klimatsmart Ikea akviferlager för värme och kyla...24 13. Energieffektivisering i miljonprogramshus...25 14. Klimatanpassad turism...25 15. Kommunikation av Malmös klimatinvesteringsprogram...26 2

Sammanfattning Att minska utsläppen av växthusgaser till en nivå som minimerar påverkan på jordens klimat är en av de största och svåraste utmaningarna för mänskligheten idag. Malmö stad har satt som mål i miljöprogram 2003 2008 att utsläppen av koldioxid som ett medelvärde för perioden 2008-2012 skall vara minst 25 % lägre än år 1990 vilket även innebär en minskning med 10 15 % eller mer räknat från år 1999. Dessa högt ställda lokala mål kan nås genom omfattande satsningar på förnybar energi, energieffektivisering och ett miljöanpassat trafiksystem. För att uppnå långsiktiga minskningar av malmöbornas klimatpåverkan krävs dessutom omfattande satsningar vad det gäller byggande, boende samt livsstil och konsumtionsvanor. Malmö stad söker i detta investeringsprogram stöd för 15 åtgärder under perioden 2008-2012. Malmös klimatinvesteringsprogram baseras på en samlad lokal strategi och analys för minskad klimatpåverkan. Programmet har tagits fram i en arbetsgrupp med både män och kvinnor representerade. Flera åtgärder är innovativa demonstrationsprojekt, vilket förväntas ge dynamiska effekter för tillväxt och god miljö. I programmet ingår åtgärder som syftar till att visa upp en soldriven stirlingmotor. Tekniken har mycket goda utsikter att etableras och ge stora energitillskott i framtiden. För att detta ska bli möjligt krävs demonstrationsprojekt i mindre skala. Två åtgärder är kopplade till produktion och anävndning av flytande biometan. Flytande biometan har stora fördelar som bränlse för tunga fordon tack vare att det kräver relativt sett litet lagringsutrymme. Det kan därför bli ett värdefullt fordonsbränsle i framtiden. Flera åtgärder i programmet syftar till att öka andelen resor som görs med cykel och kollektivtrafik. Genom att satsa på dessa fordonslag minskas biltrafiken i staden. Ett antal åtgärder i ansökan syftar till att minska klimatpåverkan från fastighetsbeståndet. Åtgärder genomförs i såväl det existerande bestånder som nya byggnader. Programmet avses att genomföras under fyraårsperioden 2008 2012. 3

Åtgärdstabell Åtgärdsnamn Total investeringskostnad (kr) Miljörelaterad investeringskostnad (kr) Bidrag (kr) Soldriven stirlingmotor 3 050 000 3 050 000 1 525 000 Dual fuel - Produktion av flytande biometan 24 640 000 24 640 000 7 395 000 Dual fuel - Konvertering av tunga fordon 1 360 000 1 360 000 680 000 FärdSmart-center Triangeln 52 500 000 23 500 000 11 750 000 FärdSmart-center Hyllie 19 500 000 11 500 000 5 750 000 Hela resan-konceptet med Citytunneln 9 100 000 9 100 000 4 550 000 Effektivisering av kommunens resor 3 575 000 3 575 000 1 787 500 Behovsstyrd ventilation i befintliga byggnader 8 750 000 8 750 000 4 375 000 Flerfamiljspassivhus vid Kalkbrottet 172 500 000 6 690 000 2 007 000 Flexibla lågenergihus 70 000 000 2 300 000 1 150 000 Värmefotografering av stadens byggnader 1 550 000 1 550 000 775 000 Klimatsmart Ikea - akviferlager för värme och kyla 4 600 000 4 600 000 690 000 Energieffektivisering i miljonprogrammshus 5 670 000 400 000 120 000 Klimatanpassad turism 285 000 285 000 142 500 Kommunikation av Malmös klimatinvesteringsprogram 1 083 500 1 083 500 541 750 Summa 378 163 500 102 383 500 43 238 750 4

Programbeskrivning Bakgrund FN:s klimatpanel IPCC gör i sin fjärde utvärderingsrapport från 2007 bedömningen att jordens medeltemperatur kan komma att öka med 1,8-4,0 grader under detta sekel på grund av växthuseffekten. Följderna kan komma att bli förändrat klimat, förflyttade vegetationsgränser, ändrade förutsättningar för jord- och skogsbruk, höjning av havsytan och översvämningar i lågt liggande kustområden. Sverige har ratificerat Kyotoprotokollet och antagit följande miljökvalitetsmål för begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. I den nationella klimatstrategin ingår en rad åtgärder för att uppnå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. En viktig åtgärd är det statligt stödet till lokala klimatinvesteringsprogram (KLIMP) för att minska utsläppen av växthusgaser. 395 miljoner kronor har i statens budget för år 2007 avsatts för klimatinvesteringsprogram. Stödet hanteras av Naturvårdsverket och beslutas av Rådet för investeringsstöd. Länsstyrelsen har antagit målet att utsläppen av växthusgaser i Skåne räknat som medelvärde för perioden 2008-2012 skall vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Vidare föreslås att energianvändningen per capita ska minska med 4 % fram till år 2010 samt att el producerat med förnybara energikällor i Skåne ska öka med 2 TWh. Länsstyrelsen ger också en mängd förslag till åtgärder i Skånes Miljöhandlinsgprogram. Länsstyrelsen gör bedömningen att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan kommer att vara svårt att uppnå i Skåne främst på grund av ökande trafikvolymer. Malmös mål och förutsättningar I dokumentet Begränsad klimatpåverkan mål, förutsättningar och strategier för Malmös klimatarbete, som bifogas denna ansökan, ges en fördjupad information till följande beskrivning: 5

Kommunfullmäktige i Malmö stad har antagit följande klimatmål: Malmö stad har satt som mål i miljöprogram 2003 2008 att utsläppen av koldioxid som ett medelvärde för perioden 2008-2012 skall vara minst 25 % lägre än år 1990 vilket även innebär en minskning med 10 15 % eller mer räknat från år 1999. I miljöprogrammet ges förslag till åtgärder och indikatorer för uppföljning och utvärdering. Inventeringar och beräkningar visar att mer än 90% av klimatpåverkan till följd av emissioner av växthusgaser i Malmö härrör från koldioxidutsläpp. 38% 3% 9% 2% 48% Transport Service Industri Hushåll Energi Utsläppen i Malmö måste därför fortsätta att minska kraftigt. Utsläppen av koldioxid uppgår till 952 000 ton enligt SCBs beräkningar. Det motsvarar 3,5 ton koldioxid per invånare. Malmöborna bidrar dessutom uppskattningsvis med lika stora utsläpp utanför kommungränsen genom konsumtion av varor och tjänster. Världsgenomsnittet är cirka 3,9 ton koldioxidutsläpp per capita och bör minskas till 1,5 ton per capita om växthuseffekten ska kunna begränsas. Analysen visar behovet av att i det lokala klimatarbetet arbeta utifrån en helhetssyn med strategier på kort och lång sikt för att kunna uppnå målen om minskad klimatpåverkan. Malmö är en växande stad i en tätbefolkad region med hög miljöbelastning och stort expansionstryck. Malmö har samtidigt genom sin täthet, sitt geografiska läge och en del andra gynnsamma förutsättningar stora möjligheter att kunna bli en mycket resurssnål och ekologiskt effektiv stad. Det finns unika möjligheter för storskaliga satsningar på lokal och förnyelsebar energi från sol, vind, geotermi och biobränslen som kan kombineras med effektiva system för fjärrvärme, fjärrkyla och energilagring i berggrunden. Malmö har stora möjligheter att inom en tioårsperiod skapa ett mer miljöanpassat trafiksystem med god kollektivtrafik, goda cykelförbindelser och fordon som går på alternativa bränslen. Ett omfattande arbete med miljöfrågor och Agenda 21 pågår i Malmö. Tydliga mål och strategier för miljöarbetet har utarbetats. Inom kommunen pågår miljöutbildning av anställda och miljöledningssystem finns i nästan i hela den kommunala organisationen. Malmö stad har tidigare beviljats statligt bidrag åren 1998, 2000, 2002, 2004 och 2006 för lokala miljöinvesteringar. Dessa bidrag har varit en mycket betydelsefull faktor i arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling och lett till kraftfulla och genomgripande åtgärder bl.a. i Bo01/Västra Hamnen, Augustenborg och Rosengård samt för satsningar på våtmarker, trafik och förnybar energi. Åtgärderna har också fått stor uppmärksamhet både lokalt, nationellt och internationellt. Utöver Miljöprogrammet finns flera program och planer som behandlar ekologisk hållbarhet. Den mest betydelsefulla av dessa är sannolikt Översiktsplanen. Exempel 6

på andra planer och program är Naturvårdsprogram, Trafikmiljöprogram och Program för ekologiskt hållbart byggande. Klimatforum Malmö är ett nätverk för organisationer, företag och offentliga verksamheter i Malmö som arbetar aktivt med klimatfrågan eller är intresserade av att göra detta. Värd för forumet är Miljöförvaltningen Malmö stad, som bl.a. för detta ändamål inrättat ett klimatkansli. Syftet med Klimatforum Malmö är att: Skapa kontakt mellan klimataktörer i Malmö och underlätta samverkan mellan dessa. Stödja klimataktörer i Malmö i deras arbete. Underlätta idé- och informationsutbyte mellan aktörerna. Göra klimatarbetet i Malmö synligt för Malmöborna Öka kunskapen inom klimatområdet, både hos aktörerna i forumet och hos Malmöborna. Medlemmarna i forumet träffas ca 6 gånger per år. På träffarna lär man känna andra klimataktörer, utbyter erfarenheter och får veta vad som är på gång på klimatområdet i Malmö. Två gånger om året anordnas seminariedagar på olika klimatrelaterade teman. Dessa dagar är öppna för alla intresserade, såväl tjänstemän som en intresserad allmänhet. Då finns det möjlighet att ta del av intressanta föreläsningar, workshops och/eller utställningar som inspirerar och/eller höjer kunskapsnivån inom klimatområdet. Klimatkansliet ger ut ett nyhetsbrev 6 ggr per år med lokala klimatnyheter. Nyhetsbrevet är kostnadsfritt och skickas ut via e-post. Agenda 21-arbetet i Malmö omfattar en mängd aktiviteter i staden. Malmö stads Arbetet koordineras på Miljöförvaltningen och innefattar samordning, information, folkbildning, kunskapsspridning m.m. Malmö stad har också inrättat en lokal miljöfond som varje år fördelar 2 miljoner kronor för miljöprojekt till organisationer och kommunala förvaltningar. Agenda 21-arbetet i Malmö är mycket brett och omfattar alltifrån barnaktiviteter till industriprojekt. Det regionala samarbetet utvecklas alltmer. Hållbar Utveckling Skåne, Centrum för miljödriven näringslivsutveckling i Skåne, Ekologisk marknadscentrum samt Hållbar Mobilitet Skåne har alla tillkommit i nära samverkan med Malmö stad. Det internationella samarbetet om miljö och hållbar utveckling ökar alltmer. Malmö stad deltar i flera internationella projekt och nätverk. Malmö kommun är vidare aktiv i flera nationella och internationella nätverk för hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan, bl.a. Klimatkommunerna, Bygga/Bo dialogen, ICLEI/Cities for climate protection (CCP), och Energiecités. 7

Prioriteringar och strategier i Malmö stads klimatinvesteringsprogram 2008 2012 Utvecklingen av Malmös energisystem De senaste årtiondena har energisektorns utsläpp av koldioxid minskat kraftigt i Malmö. Minskningarna har skett främst tack vare en utbyggnad av fjärrvärmesystemet och en övergång till naturgas och förnybara råvaror som energikällor. Energisektorn står dock fortfarande för 40 % av de lokala utsläppen av koldioxid. Sektorns andel av de lokala metan- och dikväveoxidutsläppen är också stor. Utsläppen sker främst som en följd av användningen av fossila bränslen, mestadels naturgas, i produktionen av fjärrvärme. Utsläppen sker till viss del också vid mer småskalig uppvärmning med olja och naturgas som energiråvara. Dessutom orsakar malmöbornas konsumtion av el också utsläpp av växthusgaser även om merparten av dessa utsläpp sker utanför Malmö. Energisystemet i Malmö genomgår för närvarande stora förändringar. Ett naturgaseldat kraftvärmeverk är under uppförande. När kraftvärmeanläggningen tas i drift kommer de lokala utsläppen av växthusgaser att öka markant. Anläggningen kommer årligen att producera ca 3 TWh el, en mycket stor ökning av elproduktionen i Malmö. Malmö kommer att gå från att vara nettoimportör till nettoexportör av el. Den el som produceras i Malmö kommer att tränga ut el producerad i kolkondensverk. Nettoeffekten av anläggningen blir mycket stora reduktioner av växthusgaser på en global nivå. Naturgas är en ändlig resurs som bildar koldioxid när den förbränns. I den mån användningen av naturgas tränger ut användning av kol och olja är dess miljöeffekter positiva. På sikt måste dock användningen av naturgas minskas till förmån för alternativ som bygger på förnybara bränslen. Förutsättningar för minskade utsläpp från energisektorn Malmös geografi och naturförhållanden ger stora möjligheter att ta till vara energi från förnybara energikällor. Malmös täthet och välutbyggda infrastruktur ger också goda möjligheter för fortsatt miljöanpassning av energisystemet. Den kunskap och de nätverk som byggts upp de senaste åren skapar en viktig grund för det fortsatta arbetet för ett klimatanpassat energisystem. Aktörer från kommuner, energibolag, byggsektorn och forskare har i samarbete genomfört flera långtgående projekt med syfte att miljöanpassa Malmös energisystem. Resultaten har varit projekt som i flera fall rönt stor internationell uppmärksamhet, bidragit till metod- och teknikutveckling och givit stora miljöeffekter. 8

Strategier och åtgärder inom energisektorn Malmö stad och de aktörer som samverkar i Malmö stads klimatinvesteringsprogram är ense om en vision där naturgasen på sikt ersätts med biogas och på ännu längre sikt med vätgas. I Malmö stads tidigare klimatinvesteringsprogram ingår det åtgärder som syftar till att ta de första betydande stegen för att förverkliga visionen. Det är åtgärder som är av stor betydelse för utvecklingen av bränslena biogas, hythane och vätgas. I detta program finns det åtgärder som bygger vidare på och kompletterar de tidigare gjorda satsningarna. I programmet ingår det en anläggning för produktion av flytande biometan. Flytande biometan kan med fördel användas för tunga transporter eftersom den kräver litet lagringsutrymme. Därmed kan biometan bli ett viktigt steg för att miljöanpassa de tunga transporterna. I ansökan ingår dessutom en åtgärd som syftar till att konvertera fordon till dual-fuel-tekniken där de kommer att använda flytande biometan och diesel som drivmedel. På så sätt skapas en tillgång och en efterfrågan samtidigt. Möjligheterna att tillgodogöra sig energi från solen spelar en avgörande roll i omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. I Malmö genomförs det för närvande satsningar på att integrera solenergi i stadsmiljön. Satsningarna har i svenska mått mätt har varit omfattande. Kombinerat med de fysiska investeringarna genomförs det i samverkan med bla Energikontoret i Skåne och Lunds tekniska högskola bedrivs Solarcity Malmö som är en större informationssatsning på solenergi. Nu vill Malmö ta ett steg vidare i solenergisatsningen och demonstrera en teknologi som har utsikter att få en stor framtida spridning. Malmö stad vill visa upp en soldriven stirlingmotor. Produkten som utvecklas i Malmö är unik och har stort potential att bli en framgångsrik exportprodukt i framtiden. För att få igång en större produktion är det av stor vikt att en anläggning installeras i Malmö för att kunna marknadsföra Kockums och Malmö som en förebild inom miljöteknik, internationellt och nationellt. Det är också viktigt att ha en testanläggning för att vidareutveckla tekniken. I tidare klimatinvesteringsprogram har det funnits med omfattande satsningar på biogas, hythane och vätgas. Det har varit frågan om fysiska investeringar som syftat till ökad produktion, distribution och förbrukning av energigaserna. Satsningen på industrigaser fortsätter i detta klimatinvesteringsprogram. Genom att uppföra en anläggning för produktion av flytande biometan samt konvertera fordon för drift av dual fuel, en blandning av flytande biogas och diesel, sker en utveckling som är viktig för att möjliggöra att tunga transporter ska kunna minska sin klimatpåverkan. Utvecklingen av transporsektorn Medan utsläppen från energiproduktion och industri har minskat betydligt under 1990-talet har trafiksektorns utsläpp varit oförändrade eller t.o.m. ökat lite. Idag kommer ungefär hälften av koldioxidutsläppen i Malmö från trafiksektorn. Ungefär hälften av alla resor i Malmö sker med bil medan cykel som det andra vanligaste fortskaffningsmedlet står för ca ¼. Kollektivtrafikresandet i Malmö har ökat med 40 % de senaste 6-7 åren. Ändå har kollektivtrafiken i Malmö en marknadsandel av alla resor på endast ungefär 13 %. Det är en låg andel jämfört med Stockholm och Göteborg. 9

Fram till år 2015 förväntas trafikarbetet öka med ca 15% i centrala Malmö och ca 35% i ytterområden. För att klara klimatmålet krävs stora satsningar på mer miljöanpassade transporter. De genomförda och planerade stora infrastruktursatsningar i och omkring Malmö samt stadens strukturomvandling kommer att ställa trafiksystemet inför stora utmaningar de närmaste 10 åren. Malmös befolkning ökar, stora exploateringsområden byggs ut, den regionala arbets- och bostadsmarknaden växer ihop och den internationella trafiken ökar i och med Öresundsbron och Citytunneln. Detta kommer att innebära ökat resande och stora förändringar i trafik- och rörelsemönster i regionen. Samtidigt innebär dessa förändringar nya förbättrade förutsättningar för en effektiv kollektivtrafik. Förutsättningar för minskade utsläpp från transportsektorn I Malmö finns goda förutsättningar för att skapa ett resurseffektivt och miljöanpassat transportsystem. Malmö är en kompakt stad och stadens topografi tillsammans med det milda klimatet främjar cykelanvändning. Busstrafiken gynnas av de korta avstånden och den täta bebyggelsestrukturen. Med bättre framkomlighet för bussar, effektiv spårbunden trafik och flexibla lösningar för kombinerade transporter kan nya konkurrenskraftiga alternativ till bilen erbjudas till malmöborna. Strategier och åtgärder inom transportsektorn I Malmö pågår sedan mitten av 1990-talet ett aktivt och målinriktad arbete för att minska trafikens miljöpåverkan. Malmö stads Trafikmiljöprogram innehåller ett stort antal åtgärder som beräknades kunna minska det totala trafikarbetet. År 2011 kommer Citytunneln och till tunneln anknutna satsningar att stå klara. Målsättningen med trafikmiljöarbetet i Malmö är att maximalt utnyttja de möjligheter som denna utveckling skapar och fram till år 2011 etablera ett nytt miljöanpassat trafiksystem för hela Malmö. Detta är ett långsiktigt arbete i flera steg och kräver åtgärder inom ett antal områden. Att bryta trenden av ökad biltrafik är den viktigaste målsättningen för trafikmiljöarbetet i Malmö. Biltrafiken ökar som följd av den ekonomiska tillväxten i regionen och kan påverkas antingen genom att begränsa tillgänglighet med restriktioner och avgifter eller genom att erbjuda attraktiva alternativ till privatbilism. En välutbyggd cykelinfrastruktur är en förutsättning för att få fler malmöbor att ta cykeln istället för bilen och på så sätt minska trafikens utsläpp. Malmö stad arbetar strukturerat med åtgärder vars målsättning är att öka cykeltrafikens andel av transportarbetet. Den kanske allra viktigaste byggstenen i ett miljöanpassat trafiksystem i Malmö är välfungerande kollektivtrafik. De närmaste årens utveckling innebär stora utmaningar för kollektivtrafiken men även stora möjligheter. Malmö stad arbetar sedan flera år tillbaka aktivt med att utveckla och miljöanpassa kollektivtrafiken. Alla Malmös stadsbussar drivs idag med naturgas vilket har bidragit till att betydligt minska 10

kollektivtrafikens utsläpp av CO 2, NO x och andra skadliga ämnen. Att kunna erbjuda konkurrenskraftiga alternativ för hela reskedjan från dörr till dörr med hög komfort är mycket viktigt för att öka kollektivtrafikens andel av transportarbetet. Att påverka resan innan den har börjat är ett effektivt sätt att minska trafiksektorns utsläpp. Därför arbetar Malmö stad med mobilitetsåtgärder inom klimatinvesteringprogrammet. I Malmös klimatinvesteringsprogram ingår det åtgärder som syftar till att öka andel resor i Malmö som görs med kollektivtrafik och cykel. Genom att förbättra för dessa transportslag kan antalet miljöstörande bilresorna minskas. Åtgärderna för att förbättra möjligheterna för cyklister och bussresenärer är angelägna sett ur ett klimatperspektiv. De är också mycket angelägna i arbetet för att minska luftföroreningarna i staden. Klimatpåverkan från fastighetssektorn Bygg- och fastighetssektorn står för en stor del av miljöbelastningen i samhället. Den svarar för ca 40 procent av energiförbrukningen, 50 procent av elanvändningen och 25 procent av avfallsproduktionen. Av samhällets transportarbete är ca 10 procent kopplat till byggande. Klimatpåverkan uppstår främst genom energiförbrukning och transporter men även användningen av varor innehållande växthusgaser har betydelse. I Malmö pågår ett aktivt och långsiktigt arbete för hållbart byggande, boende och förvaltning i samverkan mellan näringslivet, kommunen, organisationer, boende och andra aktörer. Augustenborg och Västra Hamnen har blivit ledande utvecklingsområden för hållbart samhällsbyggande. Under 2002 antogs också ett lokalt program för ekologiskt hållbart byggande i Malmö. Malmö deltar vidare i flera nationella och internationella initiativ för hållbart byggande, bland annat Bygga/Bo dialogen. Förutsättningar för minskade utsläpp inom fastighetssektorn Potentialen för minskad klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn är stor. Det är viktigt att ny bebyggelse blir mer miljöanpassad och energieffektiv eftersom byggnader används under lång tid. Möjligheterna till energibesparing i befintliga fastigheter är också stor. Strategier och åtgärder inom fastighetssektorn De satsningar som har gjorts i Malmö på att genomföra långtgående åtgärder i såväl nybyggnation som befintliga bostadsområden har på många sätt varit lyckade. Malmö kan idag visa prov på områden med låg energiförbrukning där inslaget av förnybara energikällor är stort. I Malmös klimatinvesteringsprogram ingår det satsningar som syftar till att genomföra långt gående åtgärder i existerande fastighetsbestånd. Exempel på det är åtgärderna behovsstyrd ventilation i befintliga byggnader, energieffektiviseringar i Rosengård och fotografiering av stadens fastigheter med värmekamera. 11

Det ingår också satsningar i områden eller fastigheter som är under uppbyggnad. HSB Malmö deltar i ansökan med ett projekt som syftar till att uppföra flerfamiljshus i passivhus teknik. Serviceförvaltningen, Malmö stad söker också medel för att uppföra flexibla byggnader i passivhusteknik. IKEA söker medel för att förse varuhuset som ska uppföras utanför staden med kyla och värme som tas från en akvifer. Strategier och åtgärder för information och folkbildning För att största möjliga effekt ska uppnås av de fysiska investeringarna bör de göras i samverkan med informationsinsatser. Malmöborna ska bli medvetna om de nya möjligheter som de erbjuds genom de åtgärder som ingår i klimatinvesteringsprogrammet genom strukturerade informationsinformationsinsatser. Malmö stad genomför redan ett strukturerat klimatinformationsarbete och kommer att intensifiera detta. Staden ser information och folkbildning som viktiga delar i det lokala klimatarbetet och avgörande om långsiktiga förändringar ska komma till stånd. I klimatinvesteringsprogrammet ingår därför en åtgärd för klimatinformation som är tät knuten till programmets åtgärder om fysiska investeringar. En särskild informationsinsats som belyser turismens klimatpåverkan ingår i programmet. Samverkan och samråd För att kunna få fram bra och effektiva klimatåtgärder har Malmö stad haft en omfattande dialog och sökt samverkan med aktörer inom olika intresseområden. Vad gäller energiproduktion har dialogen bland annat skett med E.ON eftersom de äger och förvaltar fjärrvärme- och fjärrkylasystemen i Malmö. Inom trafiksektorn har diskussioner främst förts med Gatukontoret och Skånetrafiken, men också med en mängd andra aktörer. Information om KLIMP till aktörer inom Bygga/Bo-sektorn har lämnats muntligt och skriftligt vid flera olika tillfällen. Diskussioner om KLIMP har också förts med en mängd olika lokala och regionala samverkansparter i Malmös miljö- och Agenda 21 arbete, bland annat i Klimatforum Malmö. KLIMP-ansökan är tydligt förankrad och en viktig del i arbetet med att genomföra de lokala målen i Malmös miljöprogram. Stadens klimatarbete har kommit att genomsyra allt fler kommunala verksamheter och planeringsprocesser. Diskussioner har förts med företrädare med ett stort antal kommunala förvaltningar och bolag. Dialogen har förts både med företrädare för fackförvaltningar och med representanter för stadsdelsförvaltningar. Företrädare för ett antal olika förvaltningar kommer att bli engagerade i genomförandet av de olika åtgärderna. Diskussioner om stadens klimatstrategi förs i de forum där exempelvis stadens energi- och transportsystem planeras och utvecklas. Den förankras också i stadens fysiska planering. Malmös lokala klimatarbete är en frukt av ett långsiktigt miljöarbete som engagerat många invånare och verksamma i Malmö. I arbetet med detta program har 12

allmänheten främst engagerats via företrädare för olika organisationer, t.ex. Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet. Allmänhetens engagemang under genomförandetiden kommer att vara stort mycket viktigt. De olika åtgärderna kommer att engagera ett stort antal malmöbor och Malmöföretag. Samråd med Länsstyrelsen Samråd med Länsstyrelsen i Skåne län har ägt rum den 22 oktober 2007. Vid samrådet diskuterades så väl programmet som stort som enskilda åtgärder. De synpunkter som framkom vid samrådet har bearbetats i ansökan. Samverkan med andra offentliga insatser Malmös klimatinvesteringsprogram är en integrerad del av Malmö stads miljö- och klimatarbete. De åtgärder som finns med i programmet är viktiga för att nå målen i Malmö stads miljöprogram och Malmö stads Agenda 21 dokument. Malmö stad har vid det här laget samordnat ett antal lokala investeringsprogram. Programmen har haft mycket stor påverkan på det lokala miljöarbetet. Åtgärderna har också i flera fall visat sig vara mycket kostnadseffektiva sett från bidragsgivare och från Malmö stad. Ett stort antal åtgärdsägare har deltagit med stora ekonomiska resurser för att få åtgärderna till stånd. Malmö stad använder sig av ett antal styrmedel för att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser och utnyttjar de möjligheter till stöd som finns nationellt och Åtgärder som omfattas av andra styrmedel, som exempelvis handel med utsläppsrätter, elcertificatssystemet etc, finns inte med i klimatinvesteringsprogrammet. Jämställdhetsaspekter på Malmö stads klimatinvesteringsprogram Samtliga förvaltningar inom Malmö stad arbetar med ett lokalt jämställdhetsarbete. Jämställdhetsplaner med mål och åtgärder uppdateras årligen. Malmö stad ser jämställdhet och integration som viktiga arbetsområden och avser att kommunicera dessa frågor gentemot huvudmännen för de åtgärder som ingår i programmet. I framtagandet av programmet har såväl kvinnor som män deltagit. Både hos Malmö stad och hos de åtgärdsägare som finns representerade i programmet finns båda könen representerade, detta både på handläggar- och chefsnivå. Programmets särskilda kvaliteter Ett antal av de åtgärder som ingår i Malmö stads klimatinvesteringsprogram är pilotprojekt och nydanande utvecklingsprojekt. Förutom angivna miljöeffekter förväntas programmet leda till ökad sysselsättning, positiv miljöanpassad näringslivsutveckling, utvecklad välfärd samt bidra till att göra Malmö till en mer miljöanpassad och attraktiv stad. 13

I programmet ingår åtgärder som minskar utsläppen från flera olika samhällssektorer. Det ingår projekt för omställning av energisystemet, för minskad miljöpåverkan från trafiken, klimatanpassat byggande samt klimatvänlig turism och fritidsbeteende. Det görs också satsningar för att minska klimatpåverkan från näringslivet. Kopplat till de övriga åtgärderna genomförs en informations- och folkbildningsinsats. Ett stort antal aktörer kommer att vara involverade i projekten. Såväl kommunala aktörer som privata ingår som åtgärdsägare. Ett stort antal boende och verksamma i Malmö kommer att bli delaktiga i projekten. Malmö stads klimatarbete är långsiktigt. De åtgärder som ingår i detta program syftar till att skapa varaktiga förändringar och storskaliga omställningar i energi- och trafiksystem. Många åtgärder i programmet ligger i den tekniska framkanten med nära anknytning till forskningsfronten. Förutom de kontakter som projektägare har med forskarsamhället kommer även en övergripande vetenskapliga utvärderingar att göras av programmet. Administration och uppföljning Kommunstyrelsen i Malmö ansvarar för genomförandet av det lokala klimatinvesteringsprogrammet. Miljöförvaltningens strategiska avdelning samordnar och administrerar programmet på Kommunstyrelsens uppdrag. Miljöförvaltningen ansvarar också för uppföljning och utvärdering av programmet. Malmö stad har arbetet med lokala investeringsprogram sedan 1998 och har därför upparbetat rutiner för verksamhetsrapportering och slutrapportering. Genom kontraktsskrivande med kommersiella aktörer säkerställs att dessa uppföljer de krav på rapportering etc som regelverket kräver. En plan för vetenskaplig uppföljning och utvärdering av tidigare lokala investeringsprogrammet har tagits fram i samarbete med forskare från Malmö Högskola och Lunds Universitet. Omfattningen och inriktningen på uppföljnings- och utvärderingsinsatser i detta program beror på vilka åtgärder i programmet som beviljas bidrag. Utöver detta kommer Malmö stad att låta genomföra en ekonomi- och miljörevision av hela programmet när åtgärderna är genomförda. Via Malmö stads Miljöredovisning görs en uppföljning av hur åtgärderna bidrar till att nå de lokala miljömålen. Information, folkbildning och resultatspridning Malmö stad arbetar strukturerat med klimatinformation. Stort utrymme i det lokala klimatinformationsarbetet kommer att ges för informations och folkbildningsinsatser om åtgärderna i Malmös lokala klimatinvesteringsprogram. Utöver detta ingår flera riktade informations- och folkbildningsinsatser i Malmös klimatinvesteringsprogram som förstärker och kompletterar de investeringsåtgärder som genomförs. Information om det lokala klimatinvesteringsprogrammet sprids via trycksaker, som det årliga miljöbokslut och den lokala Agenda 21-tidningen Grön stad. Information sprids också via Malmö stads hemsida. 14

Via regionala, nationella och internationella nätverk och samarbetsprojekt sprids resultat och erfarenheter till yrkesverksamma utanför staden. Det finns ett stort nationellt och internationellt intresse för de projekt som ingått i tidigare lokala investeringsprogram. Malmö stad tar emot en ständig ström av besökare som vill studera Västra Hamnen och Augustenborg områdena. Via besök från intresserade besökare kommer informationen om detta klimatinvesteringsprogram att spridas. Konkurrenspåverkan Merparten av åtgärderna i klimatinvesteringsprogrammet genomförs av kommersiella aktörer. Det stora engagemanget hos näringslivet i Malmö är en stor tillgång det lokala klimatarbetet. Samtidigt är staden mån om att ett eventuellt bidrag inte påverkar konkurrensen på aktuella marknader. En konkurrensbedömning har gjorts för varje åtgärd i programmet. De åtgärder som ingår i programmet är förknippade med merkostnader för projektägarna. Bidraget täcker endast en del av dessa kostnader. Även med bidrag kommer alltså projektägarna ha betydande merkostnader för åtgärderna. 15

Åtgärder i Malmös lokala klimatinvesteringsprogram 2008-2012 1. Soldriven stirlingmotor I Malmö håller företaget Kockums på att utveckla en ny produkt som producerar el av instrålad solenergi på ett mycket effektivt sätt. Produkten bygger på tekniken från en stirlingmotor. Stirlingmotorn är en motor som drivs med hjälp av extern värmetillförsel med utvändig förbränning eller koncentrerad instrålad solvärme. Genom att koncentrera solenergin med hjälp av stora speglar värms den varma sidan på motorn upp och motorn startar. Motorn kopplas sedan till en generator som producerar el. Verkningsgraden beräknat på spegelytan ligger på 29,4 %, vilket är världsrekord i verkningsgrad. Det kan till exempel jämföras med solceller som har en verkningsgrad på ca 10-15 %. En enhet har en spegelyta på ca 80 kvm och har en effekt på 25 kw. Anläggningen följer solen från morgon till kväll för att fokusera solstrålarna maximalt. Projektet omfattar att installera en demonstrationsanläggning i Malmö. Tekniken att producera el med hjälp av en stirlingmotor och solenergi har potential att bli en stor produkt för elproduktion i solrika regioner. För att tekniken ska kunna slå igenom krävs att demonstrationsanläggningar byggs för att testköra, förbättra och marknadsföra tekniken. Att installera en solstirling skulle ge ett stort mervärde för Malmö som demonstration av en lokalt utvecklad teknik. Dessutom finns möjligheter att bygga upp en inhemsk industri för produktion av solstirling, vilket skulle ge arbetstillfällen och tillväxt för Malmö. Stora miljöeffekterna uppnås när produkten får ett genomslag på den internationella marknaden. Miljöeffekt per år Miljöeffekt totalt Åtgärdens kostnadseffektivitet Huvudman och 3 050 000 3 050 000 1 525 000 15 000 kwh 450 000 kwh Projektet är ett viktigt demonstrationsprojekt där den största miljöeffekten är att tekniken kan visas upp för intressenter från olika delar av världen. Serviceförvaltningen E-post Martin Norlund martin.norlund@malmo.se 16

2. Dual fuel - Produktion av flytande biometan Gasnätet är endast utbyggt längs västkusten, kompletterat med en del ledningar inåt landet. Biogasanläggningar byggs upp efterhand men finns ännu bara på ett begränsat antal platser. För att förbättra infrastrukturen för fordonsgas är därför möjligheten att producera flytande biogas (LBG) ett mycket intressant alternativ. Flytande biogas har en väsentligt lägre transportkostnad och därmed kan den transporteras längre än komprimerad biogas (CBG). Miljöbelastningen från transporten kan också minska då större volymer kan distribueras per transport. Syftet med projektet är att bygga och driva en demonstrationsanläggning med kryogen uppgraderingsteknik för produktion av flytande biogas och flytande koldioxid. Genom att använda s.k. kryogen reningsteknik kan biogas i flytande form produceras. Flytande biogas kan med fördel användas för tunga transporter eftersom den kräver betydligt mindre lagringsutrymme. Vid reningen produceras samtidigt flytande koldioxid som kan användas som ersättning för dieseldrivna kylaggregat och fluorerade köldmedel i kylbilar. Kryogen reningsteknik för produktion av flytande biogas och koldioxid finns ännu inte demonstrerad i Sverige. 24 640 000 24 640 000 7 395 000 Miljöeffekt per år 1 669 ton CO 2 Miljöeffekt totalt 33 376 ton CO 2 Åtgärdens Bidragskronor kostnadseffektivitet Årlig CO 2/ minskning*livslängd på investering Huvudman och E.on Gas Sverige AB Staffan Ivarsson 0, 33 kr/ kg CO 2 E-post: staffan.ivarsson@eon.se 3. Dual fuel Konvertering av tunga fordon Dual-fueltekniken innebär att ett dieselfordon använder fordonsgas tillsammans med diesel eller FAME. Därmed utnyttjas dieselmotorns bättre verkningsgrad (jämfört med en ottomotor) samtidigt som upp till 90 % fordonsgas kan användas som drivmedel. Fördelen med denna teknik är att fordonet vid behov kan drivas med enbart diesel vilket ökar räckvidden för fordonen. Genom användning av dualfuelteknik och lagring av gas i flytande och komprimerad form blir bränslet attraktivt även för långväga lastbilstransporter. 17

Flytande biometan (LBG) produceras och tillhandahålls enligt åtgärd 2. Tack vare användningen av krygen reningsteknik kan man avskilja koldioxid vid uppgradering av biogas och erhålla både koldioxid och biometanen i flytande form. Dual-fuel-tekniken kräver att fordonen byggs om för att kunna tanka och förbränna både flytande biometan och diesel. Vid konverteringen kompletteras den befintliga dieselmotorn med ett system för gastillförsel samt styrsystem för optimering av driften avseende motoreffekt och emissioner. Fordonen förses också med tankar för flytande metan. Lastbilar med kylaggregat kan konvertera dessa så att de drivs av koldioxid istället för fluorerade köldmedel och dieseldrift. Fordonen kan konverteras hos Serviceförvaltningen i Malmö stad 1 360 000 1 360 000 680 000 Miljöeffekt per år 1 669 ton CO 2 Miljöeffekt totalt 13 350 ton CO 2 Åtgärdens kostnadseffektivitet Bidragskronor Årlig CO 2/ minskning*livslängd på 0,06 kr/ kg CO 2 investering Huvudman och Per-Arne Nilsson E-post: Malmö stad per-arne.nilsson@malmo.se 4. FärdSmart-center Triangeln Citytunneln öppnar 2011. Station Triangeln är en av tre Citytunnelstationer och beräknas få fler resenärer än Centralstationen. Malmö stad vill att området kring Triangeln, vilket omfattar en mängd arbetsplatser och bostäder, skall präglas av en hållbar stadsmiljö med goda förutsättningar för hållbara resbeteenden. För att uppnå detta är det av central betydelse att kombinera attraktiva fysiska förutsättningar med ett målinriktat beteendepåverkansarbete. Mot denna bakgrund vill Malmö stad uppföra innovativa och moderna anläggningar för cykelparkering vid station Triangelns södra respektive norra stationsuppgångar. Dessa kommer att slutprojekteras och uppföras så att de fungerar smidigt ihop med station Tringeln. I direkt anslutning till den norra stationsuppgången uppförs ett underjordiskt cykelgarage i S:t Johannesgatans sträckning (väst-östlig) med kapacitet för ca 1000 cyklar, med angöring direkt från gatuplan. I direkt anslutning till den södra stationsuppgången, korsningen Kapellgatan och Smedjegatan, uppförs en tvåvånings cykelgarage ovan jord med kapacitet för ca 2000 cyklar. Cykelgaragen är tänkta att utgöra två av flera FärdSmart-Centra i staden; moderna, väderskyddade och trygga utrymmen där man kan samla och erbjuda 18

mervärdesskapande tjänster och faciliteter som möjliggör ett optimalt användande av cyklar och verkar statushöjande i sig. Samtidigt kommer också stadsbussförsörjningen att vara god för området. Detta gör att man kan samordna en rad funktioner mellan olika resandekategorier som bidrar till att skapa attraktiva möjligheter för Hela resankonceptet. 52 500 000 23 500 000 11 750 000 Miljöeffekt per år 1 657 ton CO 2 Miljöeffekt totalt 49 707 ton CO 2 Åtgärdens kostnadseffektivitet Bidragskronor Årlig CO 2/ minskning*livslängd på 0,41 kr/ kg CO 2 investering Huvudman och Gatukontoret E-post: magnus.fahl@malmo.se Magnus Fahl 5. FärdSmart-center Hyllie Hyllievång är ett av de största utbyggnadsområdena i Malmö, och kompletterar stadsdelarna i södra Malmö med service, arbetsplatser och attraktiva bostäder - något som länge har varit en brist. Hyllievång blir också ett nytt profilområde i Öresundsregionen, med verksamheter som är attraktiva både ur ett regionalt och nationellt perspektiv. Projektet vill etablera ett innovativt FärdSmart-center med fokus på cykelfaciliteter, som knyter an till kommande citytunnelstation vid Hyllie. Från denna station avgår tåg i flera riktningar, inte minst till Köpenhamn. I direkt närhet så kommer det att finnas både stads- och regionbuss. FärdSmart-centret byggs i form av ett cykelgarageplaceras med 1000 cykelplatser i direkt anslutning till Hyllie torg i den nya stadsdelen. Cykelgaraget ligger därmed i direkt anslutning till Hyllie station som byggs i samband med Citytunnelstationen. 19 500 000 11 500 000 5 750 000 Miljöeffekt per år 1 232 ton CO 2 Miljöeffekt totalt 36 963 ton CO 2 Åtgärdens kostnadseffektivitet Bidragskronor Årlig CO 2/ minskning*livslängd på 0,27 kr/ kg CO 2 investering Huvudman och Gatukontoret E-post: magnus.fahl@malmo.se Magnus Fahl 19

6. Hela resan-konceptet med Citytunneln I Malmö stad pågår en omvälvande investering i infrastruktur för kollektivt resande - Citytunneln öppnar i början av 2011. Malmö stad vill att området kring stationerna (Malmö C, Triangeln och Hyllie), vilket innefattar en mängd arbetsplatser och bostäder, skall präglas av en hållbar stadsmiljö. I och med Citytunnelns öppnande och andra insatser enligt Hela-resan -perspektivet, skapas förutsättningar för att göra kollektivtrafik i kombination med cykel och gång till ett attraktivare färdmedel än bilen. Vår avsikt är att koppla på beteendepåverkande insatser till denna investering i ett tidigt skede innan och efter färdigställandet. Ska ett hållbart transportsystem skapas krävs en kombination av fysiska insatser och mjuka åtgärder, med syfte att förändra attityder och beteende. Konceptet är tänkt att innehålla; Bearbetning av och dialog med boende nära Citytunnelns stationer Utveckla arbetsplatskoncept på företag som har goda förutsättningar för arbetspendling med tåg via Citytunneln. 9 100 000 9 100 000 4 550 000 Miljöeffekt per år 1 629 ton CO 2 Miljöeffekt totalt 16 290 ton CO 2 Åtgärdens Bidragskronor kostnadseffektivitet Årlig CO 2/ minskning*livslängd på investering Huvudman och Gatukontoret Magnus Fahl 0,34 kr/ kg CO 2 E-post: magnus.fahl@malmo.se 7. Effektivisering av kommunens resor I en inventering av Malmö stads transporter för 2006 framgick det att resandet med tjänstebil uppgår till ca 600 000 mil och resor med privat bil i tjänsten till 200 000 mil. De beräknade koldioxidutsläppen från bilanvändningen blir totalt 1400 ton per år. Eftersom hälften av Malmö stads bilresor är under 5km och 1/3 under 3 km, är potentialen stor att kunna ersätta flera bilresor med kollektivtrafik, cykel eller gång. Projektet innebär en kombination av fysiska investeringar och beteendepåverkande insatser. Det handlar om att utveckla ett arbetsplatskoncept med stöd, rådgivning, information och fysiska investeringar för att stödja hållbara resor i Malmö stads regi. Konceptet är tänkt att innehålla; Innovativ och säker Cykelpool för stadshusets tjänstecyklar Investering i webb-konferensutrustning 20

Bilpool kalkyl för införande av bilpool på Malmö stads 21 förvaltningar Resvaneundersökning till och från jobbet samt tjänsteresor. Mobilitetsåtgärder för att stödja och stimulera nyttjandet av investeringarna. 3 575 000 3 575 000 1 787 000 Miljöeffekt per år 772 ton CO 2 Miljöeffekt totalt 7 720 ton CO 2 Åtgärdens kostnadseffektivitet Bidragskronor Årlig CO 2/ minskning*livslängd på 0,29 kr/ kg CO 2 investering Huvudman och Gatukontoret E-post: magnus.fahl@malmo.se Magnus Fahl 8. Behovsstyrd ventilation i befintliga byggnader Stadsfastigheter, som förvaltar kommunens offentliga lokaler, har med gott resultat installerat behovsstyrt inomhusklimat i ny bebyggelse. Stadsfastigheter vill nu prova att installera teknik för behovsstyrt inomhusklimat i en stor del (ca 80 000 m 2 ) av det befintliga fastighetsbeståndet. Projektet består av tre delåtgärder: 1) Injusteringsberäkning och injustering av värmesystemet (radiatorer och aerotemprar) vilket bland annat innebär injustering med tryck/flödesmätning av samtliga stamventiler och shuntgrupper, upprättande av protokoll med inställningsvärde, tryck och flöde för samtliga stamventiler och shuntgrupper samt sänkning av framledningstemperaturer. 2) Närvarostyrning av belysning. 3) Konvertering av ventilationssystem till styrning på temperatur och CO2 (CO2-halt i rum mindre än 1000 ppm). 21

8 750 000 8 750 000 4 375 000 Miljöeffekt per år 191 ton CO 2 Miljöeffekt totalt 2 867 ton CO 2 Åtgärdens kostnadseffektivitet Bidragskronor Årlig CO 2/ minskning*livslängd på investering Huvudman och Serviceförvaltningen Bunmi Odubeyi 2, 06 kr/ kg CO 2 E-post bunmi.odubeyi@malmo.se 9. Flerfamiljspassivhus vid Kalkbrottet HSB kommer vid Kalkbrottet uppföra ett nytt bostadsområde med 750 lägenheter. HSB har mycket höga ambitioner och avser att göra långtgående satsningar för att områdets energiförbrukning ska hållas låg. Förnybara energikällor kommer att nyttjas för att förse området med den energi som förbrukas. En värmepump kommer att tillvara ta energin ur det vatten som finns i en tunnel som går till kalkbrottet. En 1000 m2 stor solfångaranläggning kommer också att förse området med ytterligare värme. I den första byggetappen kommer tre flerfamiljshus uppföras med passivhusstandard. De erfarenheter som dras vid den första etappen kommer att styra den vidare utvecklingen av området. 172 500 000 6 690 000 2 007 000 Miljöeffekt per år 353 ton CO 2 Miljöeffekt totalt 17 635 ton CO 2 Åtgärdens kostnadseffektivitet Bidragskronor Årlig CO 2/ minskning*livslängd på investering Huvudman och HSB Malmö Annika Nilsson 0,26 kr/ kg CO 2 E-post annika.nilsson@malmo.hsb.se 22

10. Flexibla lågenergihus Åtgärden är ett utvecklingsprojekt som syftar till att ta fram en hållbar byggnadstyp som ska stå modell för framtida byggande inom kommunen när det gäller offentlig verksamhet inom vård och skola. Byggnaden ska utformas så att kan användas inom förskola, skola eller äldreboende. Sverige har nyligen fått en standard för bostäder byggda enligt den så kallade passivhusprincipen. Projektets syfte gällande energieffektivitet omfattar, förutom att åstadkomma två energisnåla byggnader, även att testa och anpassa standarden på de aktuella verksamhetstyperna. Eftersom den standard som finns framtagen inte omfattar lokaler, är framtagandet av en sådan, en viktig del i utvecklingen mot ett mer hållbart byggande i Sverige. Energieffektivitet nås i projektet genom ett extremt tätt och välisolerat klimatskal samt genom avancerad behovsstyrning av ventilation och belysning. Effektiv solavskärmning säkerställer ett bra inomhusklimat utan kylbehov. Åtgärderna ska enligt konceptet leda till en halvering av byggnadens totala energianvändning jämfört med en likvärdig byggnad. 70 000 000 2 300 000 1 150 000 Miljöeffekt per år 14 ton CO 2 Miljöeffekt totalt 700 ton CO 2 Åtgärdens kostnadseffektivitet Bidragskronor Årlig CO 2/ minskning*livslängd på 3,8 kr/ kg CO 2 investering Huvudman och Serviceförvaltningen E-post: Johan Larsson johan.larsson@malmo.se 11. Värmefotografering av stadens byggnader Uppvärmning av fastigheter kräver mycket energi. Det finns en stor potential att minska värmeförbrukningen i fastigheter som har dålig energiprestanda. Ett sätt att kunna fokusera på de fastigheter som läcker mest energi är att fotografera hela Malmös (tätortens) yta med värmekamera från luften, så kallad termografi. Resultaten på mätningarna kan presenteras som digitala bilder som visar på värmeläckage på ett lättfattbart sätt. Resultatet kan även kopplas till kommunens fastighetskarta. I ett nästa steg kan sedan fastighetsägare kontaktas och informeras över vilka åtgärder som kan göras för att spara pengar och miljön. I åtgärden sker fotograferingen sker med infrarödsensorer under överflygning med flygplan. Detta har flera fördelar jämfört med fotografering från satellit: 23

Kortare avstånd mellan sensorn och objektet minskar risken för störningar i mätningen genom atmösfären Hög upplösning på materialet ger stor detaljeringsgrad 1 550 000 1 550 000 775 000 Miljöeffekt per år 9 358 ton CO 2 Miljöeffekt totalt 93 580 ton CO 2 Åtgärdens kostnadseffektivitet Bidragskronor Årlig CO 2/ minskning*livslängd på investering Huvudman och Miljöförvaltningen Per-Arne Nilsson 0,009 kr/ kg CO 2 E-post: per-arne.nilsson@malmo.se 12. Klimatsmart Ikea akviferlager för värme och kyla IKEA ska bygga ett nytt varuhus i Malmö. I samband med planeringen av det nya varuhuset har IKEA undersökt möjligheterna att använda så miljöanpassade system som möjligt för uppvärmning och kyla i varuhuset. I Malmö är förutsättningarna generellt mycket goda att använda grundvattenbaserade energisystem sk akvifersystem. För det nya varuhuset planeras ett akvifersystem som täcker hela kylbehovet med frikyla från grundvatten och där 80 % av värmebehovet tillgodoses med spillvärmeförstärkt grundvatten som värmekälla. 4 600 000 4 600 000 690 000 Miljöeffekt per år 226 ton CO 2 Miljöeffekt totalt 5 646 ton CO 2 Åtgärdens Bidragskronor kostnadseffektivitet Årlig CO 2/ minskning*livslängd på investering Huvudman och IKEA Roland Hedlund 0,20 kr/ kg CO 2 E-post: roland.hedlund@memo.ikea.com 24

13. Energieffektivisering i miljonprogramshus Newsec avser att genomföra åtgärder för att energianvändningen och minska miljöpåverkan från sina fastigheter i Rosengård, ett av Malmös största miljonprogramsområden med flerfamiljshus. Det aktuella fastighetsbeståndet består av 21 bostadsbyggnader med 3, 6, eller 9-våningar som värms med fjärrvärme. Varje byggnad har en undercentral från 1960-talet och varje byggnad har ett frånluftssystem med fläktar på tak, sammanlagt 42 stycken, som även dessa är från 60-talet. Både undercentralerna och fläktarna har uppnått sin tekniska livslängd. Projektet syftar därför till att byta ut både undercentraler och takfläktar för att på så vis sänka energianvändningen av fjärrvärme och el samtidigt som en minskad miljöbelastning uppnås. De nya undercentralerna kommer att monteras med en ny typ av energieffektiv styrning som ännu inte är speciellt vanligt förekommande i Sverige. Den nya styrfunktionen kommer sedan att bli webbaserad för att möjliggöra momentan styrning och uppföljning. 5 670 000 400 000 120 000 Miljöeffekt per år 258 ton CO 2 Miljöeffekt totalt 5 160 ton CO 2 Åtgärdens Bidragskronor kostnadseffektivitet Årlig CO 2/ minskning*livslängd på investering Huvudman och 0,03 kr/ kg CO 2 Newsec Asset Management E-post : Thomas Marot thomas.marot@newsec.se 14. Klimatanpassad turism Malmö stad håller på att etablera sig mer och mer som turiststad. Antalet besökare har ökat de senaste åren och ligger just nu på 1,3 miljoner människor per år, som i snitt stannar 2 nätter per besök. Till detta kommer 4,1 miljoner dagsbesökare per år (resor till arbete och utbildning är inte inräknade här). Besökarnas syfte är både fritidsresor och affärsresor. 80 % av besökarna kommer till Malmö med bil. Turism och fritidsresor är ett område som man hittills har arbetat med i liten omfattning när det gäller att minska dess klimatpåverkan. I denna åtgärd vill vi ge konkreta förslag till ett klimatvänligt fritids- och semesterbeteende. Målgrupp är både besökare som kommer till Malmö samt malmöborna själva. 25