1 Göteborgs universitet Humanistiska fakulteten Institutionen för svenska språket Hans Landqvist <hans.landqvist@svenska.gu.se> Delkurs: Text och textanalys, 7,5 hp (kurser: LSV410, NS1301 och SV1301) Delkursens innehåll enligt kursplanen för LSV410, NS1301 och SV1301 Delkursen ger en fördjupning i några typer av språkvetenskaplig textanalys såsom genreanalys, samtalsanalys, retorisk analys, argumentationsanalys och interpretativ stilistisk analys. Vilka perspektiv som behandlas kan variera från termin till termin. Centralt för delkursen är kopplingen mellan de olika analysperspektiven och deras tillämpningar som verktyg för att analysera och beskriva såväl talade som skrivna texter. Tillämpning VT 2011 Delkursen behandlar modern text- och diskursteori inom olika centrala skolbildningar. Utgångspunkten är språkvetenskaplig teori, men utblickar görs mot annan textforskning. I delkursen undersöks hur textbegreppet på olika sätt har vidgats till att omfatta även frågor om tolkning och sociala praktiker, liksom vilka konsekvenser detta får för analysarbetet. Ur olika teoretiska perspektiv diskuteras och analyseras texter från skilda användningsområden och sociala kontexter. Mål enligt kursplanen för LSV410, NS1301 och SV1301 Efter genomförd delkurs ska studenten kunna visa god kunskap om centrala begrepp för de typer av textanalys som behandlats visa teoretisk medvetenhet och förtrogenhet med aktuella metoder vid självständigt genomförd textanalys redogöra för hur olika analysperspektiv skiljer sig åt, och hur de kan komplettera varandra diskutera och motivera val mellan olika textanalytiska perspektiv och angreppssätt i relation till forskningsuppgiftens syfte och material. Tillämpning VT 2011 Delkursen är främst upplagd som en läskurs där de studerande enligt anvisningar läser litteratur och löser individuella skriftliga examinationsuppgifter. Varje studerande skall dessutom genomföra en individuell muntlig presentationsuppgift enligt
2 senare anvisningar. Delkursen innehåller också lärarledda lektions- och seminarietillfällen. Vid dessa diskuteras litteraturen och de studerandes examinationsuppgifter. De studerande förutsätts delta aktivt vid dessa tillfällen. De titlar på litteraturlistan som är märkta, och som utgör obligatorisk kurslitteratur, delas ut vid det första kurstillfället. Examination och bedömning enligt kursplanen för LSV410, NS1301 och SV1301 Kursen bedöms med något av betygen väl godkänd (VG), godkänd (G) eller underkänd (U). För betyget väl godkänd på hela kursen krävs betyget väl godkänd på minst 50% av kursens poängantal. Tillämpning VT 2011 För betyget godkänd (G) på delkursen måste kravet på aktivt deltagande uppfyllas och samtliga uppgifter fullgöras med godkänt resultat. Uppgifterna skall såväl innehållsligt som språkligt vara utformade på ett sätt som uppfyller de krav som är formulerade för den aktuella uppgiften. Innehållet och den språkliga utformningen är således lika viktiga. De bifogade Text och språk: allmänna anvisningar skall följas! För betyget väl godkänd (VG) gäller, förutom att kraven för betyget godkänd skall vara uppfyllda, att minst 50% av de aktuella uppgifterna har bedömts med detta betyg. Uppgifter Viktning av uppgifter 1. Hur gör vi för att analysera texter? 20% 2. Texter och genrer samt texten som dialog 20% 3. Förslag till en textanalytisk undersökning 50% 4. Muntlig presentation av eget förslag till textanalytisk 10% undersökning
3 Preliminär lektionsplanering Tidpunkt och lokal Ti 22/2, kl. 9.15 11 G312 On 9/3, kl. 9.15 11 C361 On 16/3, kl. 13.15 15 C456 On 23/3, kl. 9.15 12 C360 Innehåll Introduktion Texter och textanalys Diskussion utifrån uppgift 1 Textanalytiska perspektiv Den dialogiska texten Genrebegreppet Diskussion utifrån uppgift 2 Textanalytiska metoder Texter och helhetsperspektiv Seminarium utifrån deltagarnas förslag till textanalytiska undersökningar, dvs. uppgift 3 Summering och avslutning Examinationsuppgift som diskuteras och lämnas in 1. Hur gör vi för att analysera texter? Skriftlig inlämning av uppgiften senast 10/3, kl. 16.00, pdf-fil! 2. Texter och genrer samt texten som dialog Skriftlig inlämning av uppgiften senast 17/3, kl. 16.00, pdf-fil! 3. Förslag till en textanalytisk undersökning + 4. Muntlig presentation av förslag till textanalytisk undersökning Skriftlig inlämning av uppgiften senast 24/3, kl. 16.00, pdf-fil! Litteratur som läses inför träffen Hellspong & Ledin (1997) [Bok] Ledin (1999) Svensson (2005) Hellspong & Ledin (1997) [Bok] Helgesson (2007) Ledin (2001, [1996]) (Kopia] Rahm (2005) Exempelmaterial, obligatorisk litteratur, referenslitteratur
4 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Valbar fördjupningskurs i Svenska språket/nordiska språk/svenska för blivande lärare LITTERATURLISTA, VT 2011 (Hans Landqvist) Text och textanalys, 7,5 högskolepoäng Helgesson, Karin 2007. För det här jobbet kan vi mycket väl tänka oss en kvinna. Utvecklingen av några genrekonventioner i platsannonsen 1955 1995. I: Nordman, Marianne et al. (red.), Svenskans beskrivning 29. Förhandlingar vid Tjugonionde sammankonsten för svenskans beskrivning. (Skrifter utgivna av Svensk-Österbottniska samfundet. 70.) Vasa: Svensk-Österbottniska samfundet r.f., s. 111 118. [8 s.] Hellspong, Lennart & Per Ledin 1997. Vägar genom texten. Handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur. [303 s.] [Eventuellt aktualisering från tidigare kurs.] Ledin, Per 2001 [1996]. Genrebegreppet. (Rapporter från projektet Svensk sakprosa. 2.) Lund: Lunds universitet. [41 s.]. Även tillgänglig på adressen <www.studentlitteratur.se/files/sites/svensksakprosa/ledin_rapp02.pdf>. Ledin, Per 1997. Intertextualitet, smärta och ett mångstämmigt apotek. I: Andersson, Roger & Patrik Åström (red.), Till Barbro. Texter och tolkningar tillägnade Barbro Söderberg den 23 september 1997. (Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet, MINS, 45.) Stockholm: Stockholms universitet, s. 63 86. [24 s.] Ledin, Per 1999. Texter och textslag en teoretisk diskussion. (Rapporter från projektet Svensk sakprosa. 27.) Lund: Lunds universitet. [43 s.] Rahm, Henrik 2005. Representativt uppträdande och vana vid förhandlingar. Drag i genren platsannons 1945 1995. I: Falk, Cecilia & Lars-Olof Delsing, (red.), Studier i svensk språkhistoria 8. (Lundastudier i nordisk språkvetenskap. A 63.) Lund: Lunds universitet, s. 263 271 [9 s.] Svensson, Jan 2005. Att bedriva historisk textforskning. Några teoretiska reflektioner. I: Falk, Cecilia & Lars-Olof Delsing, (red.), Studier i svensk språkhistoria 8. (Lundastudier i nordisk språkvetenskap. A 63.) Lund: Lunds universitet, s. 61 72 [12 s.] Referenslitteratur Med referenslitteratur menas böcker eller publikationer som kommer att hänvisas till för fördjupning. Referenslitteraturen kan också användas för fördjupning vid kursens slutuppgift och även vid eventuellt uppsatsskrivande. All referenslitteratur behöver dock inte läsas (eller införskaffas). Bergström, Göran & Kristina Boréus 2009 [2005]. Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Bhatia, Vijay K. 2004. Worlds of Written Discourse. (Advances in Applied Linguistics.) London & New York: Continuum. Björkvall, Anders 2009. Den visuella texten. Multimodal analys i praktiken. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter. 40.) Uppsala: Hallgren & Fallgren. Englund, Boel & Per Ledin (red.) 2003. Teoretiska perspektiv på sakprosa. Lund: Studentlitteratur. Fairclough, Norman 1992. Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press. Fairclough, Norman 2003. Analysing Discourse. London: Routledge. Gunnarsson, Britt-Louise 2009. Professional Discourse. (Continuum Discourse Series.) London & New York: Continuum. Gunnarsson, Britt-Louise & Karlsson, Anna-Malin (red.) 2007. Ett vidgat textbegrepp. (TeFa. 46.) Uppsala: Uppsala universitet. Hellspong, Lennart 2001. Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur. Karlsson, Anna-Malin 2006. En arbetsdag i skriftsamhället. (Språkrådets skrifter. 2.) Stockholm: Språkrådet & Norstedts Akademiska Förlag. Kress, Gunther & Theo Van Leeuwen 2004. Reading Images. The Grammar of Visual Design. London & New York: Routledge. Lagerholm, Per 2008. Stilistik. Lund: Studentlitteratur. Melander, Björn & Björn Olsson (red.) 2001. Verklighetens texter. Lund: Studentlitteratur. Melin, Lars & Sven Lange 2000 [1986]. Att analysera text. Stilanalys med exempel. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur. Nyström Höög, Catharina (red.) 2009. Medborgare och myndigheter. (TeFa. 47.) Uppsala: Uppsala universitet. Textvård. Att läsa, skriva och bedöma texter 2006. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden. 94 & Småskrift utarbetad av Svenska språknämnden.) Stockholm: Svenska språknämnden. Wodak, Ruth & Michael Meyer (eds.) 2001. Methods of Critical Discourse Analysis. London: Sage. Young, Lynne & Brigid Fitzgerald 2006. The Power of Language. London: Equinox. 5
6 Text och språk: allmänna anvisningar Textstruktur Underlätta för läsaren att ta till sig innehållet i texten! Strukturera därför texten klart på alla aktuella nivåer: helheten, kapitlen alternativt avsnitten, styckena, meningarna och satserna! OBS 1. Citat som blockcitat måste språkligt kopplas samman med den omgivande texten! OBS 2. Citat i löpande text måste språkligt kopplas samman med den omgivande texten! Styckeindelning och styckemarkering Gör en innehållslig styckeindelning som underlättar läsningen! Markera nytt stycke med 1 blankrad eller indrag (0,5 cm)! OBS 1. Blanda inte de båda markeringssätten i samma text! OBS 2. Försök inte markera nytt stycke genom att inte fylla en rad ut i högermarginalen! Samband Tänk på läsaren och visa samband i texten tydligt (innehållsliga samband och logiska samband)! Syftning Var vaksam på syftningar hos pronomen (de, den, det, man osv.) så att läsaren förstår vad skribenten vill säga! Meningsbyggnad Undvik satsradning! Undvik grafiska meningar utan huvudsats! Undvik satsfragment! Välj en ordföljd som följer svenskans regler och som underlättar läsningen! Samordna inte olika syntaktiska enheter, t.ex. en fras med en bisats eller en satsförkortning! Ordval Välj exakt rätt ord i det aktuella sammanhanget! Använd ordböcker för att kontrollera vad ord betyder och hur de kombineras (fraser, kollokationer, idiom)! Interpunktion Använd kommatecken för att underlätta för läsaren att se hur meningar är uppbyggda (s.k. tydlighetskommatering)! Använd frågetecken vid direkta frågor och punkt vid indirekta frågor! Använd kolon inför uppräkningar, inte semikolon! Använd kolon inför citat, inte semikolon! Formalia Skilj mellan bindestreck, t.ex. icke-aktiv, och tankstreck, t.ex. Hon levde 1917 1999. Markera citat i löpande text med citattecken eller kursiv stil, dvs. XXXX eller XXXXX.
Skriv längre citat som s.k. blockcitat, dvs. citatet står som ett eget stycke (en blankrad före och en efter) med indrag (förslagsvis 1 cm) till vänster och till höger! Blockcitat markeras vanligen inte med citattecken eller kursiv stil. Markera språkliga exempel i löpande text (både felexempel och korrekta exempel) med citattecken eller kursiv stil! Markera betydelser i språkvetenskaplig text med enkla citattecken, dvs. XXX! Grafem skrivs inom vinkelparenteser, t.ex. <s> och <a>, fonem skrivs inom snedstreck, t.ex. /s/ och /a/, och konkret uttal (fonetisk skrift) skrivs inom hakparenteser, t.ex. [sa:hunglat]. Utforma referenslistor i enlighet med aktuella anvisningar för sådana! 7