: FISKERIVERKET INFORMERAR Undersökningar av kustnära fiskbestånd i mellersta Bohuslän: förekomst och storleksfördelning Fiskeriverkets Havsfiskelaboratoriums Torskprojekt steg II HENRIK SVEDÄNG, HANS HALLBÄCK OCH PETER JAKOBSSON Fiskeriverket, Havsfiskelaboratoriet Box, 3 Lysekil Tel: -17 E-mail: henrik.svedang@fiskeriverket.se Redaktionskommitté: Arne Andréasson, Avdelningschef, Avdelningen för havsresurser FredrikArrhenius, Laboratoriechef, Havsfiskelaboratoriet Henrik Svedäng, Havsfiskelaboratoriet Hans Hallbäck, Havsfiskelaboratoriet Peter Jakobsson, Havsfiskelaboratoriet För beställning kontakta: Fiskeriverket, Box, 1 GÖTEBORG Telefon: -73 3, Telefax: -73 ISSN 1- FISKERIVERKET
FISKERIVERKET INFORMERAR : (3-) Innehåll Sammanfattning English summary Inledning Material och metoder 7 Resultat Provfiske Torsk Vitling 1 Kolja Rödspotta Sandskädda Skrubba Jämförelser med tidigare studier Märkningsstudier av torsk 3 Diskussion Erkännande 3 Referenser 3 Appendix 1 3
FISKERIVERKET INFORMERAR : Sammanfattning Föreliggande rapport är en sammanställning av de resultat som har uppnåtts under Torskprojektets andra steg. Provfiske har utförts med bottentrål, då denna metod bedömts som den bästa för att följa såväl rekrytering av nya årsklasser som beståndsutvecklingen för flertalet bottenfiskarter. Expeditioner i tre fjordsystem, Brofjorden, Gullmaren och Hakefjorden-Marstrandsfjorden, samt vid några utsjölokaler har utförts vid fem tillfällen under. Fångad torsk har märkts med yttre, synliga märken och återutsatts i samband med provfisket. Provfisket visar tydligt att förekomsten av bland annat torsk och lyrtorsk/bleka har minskat kraftigt i kustområdet. Resultaten visar också att bottenfiskbeståndens storlekssammansättning har genomgått en betydande förändring under de senaste åren, så att fisk vars totallängd överstiger - 3 cm saknas nästan helt i kustområdet. Det betyder att i stort sett inga fiskbara bottenfiskbestånd existerar i de undersökta delarna av Bohuskusten. Det kan å andra sidan också noteras att rekryteringen av vissa bottenfiskarter som rödspotta, sandskädda och kolja är god eller till och med mycket god. Den goda rekryteringen av dessa tre arter i kustområdet kan tolkas som att miljösituationen är tillfredsställande; dvs en eventuellt negativ miljöpåverkan i kustområdet har inte resulterat i utebliven fiskrekrytering för dessa arter. Fångstresultaten visar också att en art som skrubba utgör ett viktigt undantag med en i stort sett oförändrad förekomst och storlekssammansättning. Skrubba saknar kommersiellt värde och lever i kustnära miljöer under hela sin livscykel. Det betyder i sin tur att skrubba är en av de få, relativt storvuxna bottenfiskarter som inte är utsatt för trålfiske i nämnvärd omfattning. Det faktum att hela bottenfisksamhället över en viss storlek är starkt påverkat, indikerar att grundorsaken till den nuvarande situation skall sökas i ett högt fisketryck. Fenomenet att arter som har sin huvudsakliga utbredning innanför trålningsgränsen utgör undantag, understryker detta samband. Eftersom många av de arter som är påverkade av denna starka storleksselektion endast kommer att ha en liten chans att uppnå könsmogen ålder, utgör självfallet denna process ett allvarligt hot både mot rekryteringen av viktiga kommersiella bestånd och mot biologisk mångfald.
FISKERIVERKET INFORMERAR : On the stock status of inshore demersal fish in the county of Bohuslän: abundance and size distribution. Summary The demersal inshore bottom fish community was studied on several occasions in by bottom trawling on the Swedish Skagerrak coast. In addition, cod caught in the survey were tagged and released, in order to study the migratory behaviour of coastal cod. This study clearily indicated that the abundance of for instance cod and pollack have been severely reduced at the coast. It was also shown that the size spectra of the demersal fish community has changed thoroughly during the past twenty years, so that fish longer than -3 cm in total length more or less were absent along the Swedish Skagerrak coast. The fish community was dominated by small-sized dab, plaice and whiting (over % in number), whereas the occurrence of cod was sparse. The evidently good recruitment of dab and plaice indicated that at the present the coastal area is functioning as a nursery area for different demersal species; hence, any possible negative or hazardous environmental factor(s) in the coastal zone has not resulted in recruitment failure. The fact that the whole demersal, inshore fish community was affected above a certain size, indicated a high fishing pressure. This theory was supported in the present study by the phenomenon that flounder, mostly found inside the trawling limit, had an unaffected size distribution. Because the opportunity of attaining sexual maturity of many of the affected species is likely to be small, this eroding process present an obvious threat to the diversity of the demersal fish community and to the recruitment of commercial important demersal species.
FISKERIVERKET INFORMERAR : Inledning För att erhålla ökad biologisk och ekologisk kunskap om kustnära fiskbestånd har Fiskeriverkets Havsfiskelaboratorium under initierat en rad delprojekt under samlingsnamnet "Torskprojektet", uppdelat i flera steg. Föreliggande rapport är en sammanställning av de resultat som har uppnåtts under Torskprojektets andra steg. Arbetet med att öka den biologiska kunskapen om de kustnära fiskbestånden sker också i samarbete med systerorganisationer i Danmark och Norge, liksom med Tjärnö Marinbiologiska laboratorium och Kristinebergs Marina Forskningsstation. Detta samarbetsprojekt är benämnt "Kustfisket i Skagerrak och Kattegatt" (finansierat av Nordiska Ministerrådet). Projekten i sin helhet syftar till att kartlägga beståndsförändringar för kommersiella bottenfiskarter i Västerhavet samt öka kunskapen om de kustnära beståndens biologi och ekologi. Under Torskprojektets första steg gjordes en sammanställning av tidigare provfiskeserier, loggböcker och informella journalföringar (Svedäng et al. ). Denna visade på en kontinuerlig nedgången av torskbestånden (Gadus morhua) i både Kattegatt och Skagerrak sedan början av 1-talet. Analysen angav också en hög fiskeridödlighet som en trolig huvudorsak till den minskande förekomsten av vuxen fisk i utsjön. För Skagerraks kustområden visade sammanställningen att fångstutbytet började minska redan under -talet, dvs att en försvagning av kustbestånden föregick nedgången i utsjön. De primära orsakerna till den negativa beståndutvecklingen i kustområdet kunde dock inte i Torskprojektets första steg anges med samma säkerhet som för utsjöbestånden, då grundläggande kunskap om kustbestånden saknas. Avsaknad av kontinuerliga studier av rekrytering (ungfiskproduktion) och beståndstatus, liksom osäkerhet om fiskens ursprung (dvs om den har förökats lokalt eller har kommit till kustområdet genom vandringar/larvdrift) är exempel på kunskapsluckor som försvårar en analys av orsakssambanden bakom beståndsnedgången. Den relativa betydelsen av miljöpåverkan, fiske, predation från säl etc för den negativa beståndsutvecklingen blir således svår att ange, så länge kunskap saknas om den historiska utveckling av beståndsstorlek, rekrytering, ålders- och storlekssammansättning och fiskeintensitet/dödlighet. Provfiske med bottentrål bedömdes i denna studie som den bästa vetenskapliga metoden för att följa såväl rekrytering av nya årsklasser som beståndsutveckling för flertalet bottenfiskarter. Trålningar bedömdes också som en relativt enkel metod för att fånga levande fisk i större antal i syfte att studera vandringsbeteende genom fiskmärkningar. Till detta kan läggas att historiska data från Bohuskusten i fråga om provfiskematerial till stor del grundar sig på trålningar: dvs tidigare trålundersökningar i Brofjorden (Hallbäck et al. ) samt provtrålningar som utförts av Havsfiskelaboratoriet och dess föregångare vid Bohuskusten från 1-talet fram till mitten av -talet. Syftet med föreliggande studie inom Torskprojektets andra steg var följande: att undersöka förekomst och storleksammansättning hos torsk med flera bottenfiskarter vid Bohuskustens inre och yttre delar för att bland annat kunna göra jämförelser med motsvarande historiska data att genom märkning studera vandringsbeteende hos torsk från Bohuskustens inre och yttre delar
FISKERIVERKET INFORMERAR : Material och metoder Provtrålningar Förekomst av torsk och annan bottenfisk studerades genom bottentrålning i mellersta Bohuslän under år med Fiskeriverkets undersökningsfartyg R/V Ancylus. Valet av undersökningsområden grundade sig dels på praktiska omständigheter, dvs där det var möjligt att genomföra bottentrålningar, dels på tillgång till bra referenssmaterial för studier av den historiska utvecklingen. De olika undersökningsområdena vid Bohuskusten var följande (enskilda lokaler inom parentes; se Fig. 1): a) Brofjorden (Trommekilen, Brofjordens inlopp, Malmöfjorden och NO Dynabrott) b) utsjölokaler utanför Lysekil (en provtagningslokal vid Harpan och två vid Sörgrundet) c) inre delen av Gullmaren (Saltkällefjorden, Färlevsfjorden, Bredungen och Bornörännan) d) yttre delen av Gullmaren (tre provtagningslokaler mellan Skår och Fiskebäckskil) e) Hakefjorden (Hake-, Askerö-, Halse- och Stigfjordarna) f) Marstrandsfjorden (tre provtagningslokaler mellan Åstol och fyren Hätteberget) Figur 1. Kartan visar de olika undersökningssområdena (namngivna) samt provtagningslokaler inom dessa i mellersta Bohuslän. Provtagningslokaler innanför trålningsgränsen: 1 - Brofjorden (Trommekilen), - Brofjordens inlopp, 3 - Malmöfjorden, - Dynabrott, - Saltkällefjorden, - Färlevsfjorden, 7 - Bredungen, - Bornörännan, - Skår, 1 - Fiskebäckskil, - Halsefjorden, 1 - Askeröfjorden, - Hakefjorden, 1 - Stigfjorden, - Marstrandsfjorden mellan fyren Hätteberget och Åstol. Provtagningslokaler utanför trålningsgränsen: 1 - Harpan och - Sörgrundet. EMBED Utöver detta gjordes även trålundersökningar i Gullmarens djupare delar mellan Bornöarna och Skår vid expeditionen i december. Inom varje område har olika trålningslokaler provats ut. Eftersom få trålningar har genomförts under de senaste tjugo åren var informationen mycket begränsad vid projekt- 7
FISKERIVERKET INFORMERAR : starten beträffande lämpliga trålbottnar, positioner för hinder etc. Utprovningen av trållokaler kom därför att bedrivas tämligen slumpmässigt, där även lokaler som till en början befanns lämpliga ur trålningssynpunkt, senare fick uteslutas på grund av bottenhinder. På så sätt kom antalet provtagningstillfällen per lokal att variera både inom och mellan områden under detta första provtagningsår. Förekomst av torsk och annan bottenfisk studerades vid fem skilda expeditioner: i februari, mars, juni, oktober och december. Vid den första trålexpeditionen i februari användes 1 fots kräfttrålar utan rullställ med mm diagonalmaska i lyftet (codend). Dock förlorades dessa två trålar vid denna första expedition utanför Pater Noster-skären. Därefter har samma trål använts, dvs 1 fots kräfttrål med rullställ och 7 mm diagonalmaska i lyftet, med undantag vid decemberexpeditionen, då också lyft med mm diagonalmaska användes i syfte att samla in småtorsk. Trålningar utfördes i dagsljus och uppgick i de flesta fall till 3 minuter per hal. Information om alla ostörda (godkända) tråldrag ges i Appendix 1 (dvs område, lokal, typ av tråldrag, datum, tråltid, lyftets maskstorlek, djup, beräknad trålad areal (trålad distans x beräknat avstånd mellan trålborden) och total fångstvikt för alla bottenfiskarter). Efter varje trålhal sorterades fångsten artvis, med undantag för så kallade märkningshal, då endast torskfångsten registrerades. Fångstvikten per fiskart registrerades med en noggrannhet av,1 kg. Eftersom undersökningen var riktad mot bottenfisk gjordes inga mätningar av sill (Clupea harengus) och skarpsill (Sprattus sprattus), vars förekomst endast noterades. I de flesta fall längdmättes hela fångsten till närmaste centimetergrupp. Vid stora fångster gjordes ett slumpmässigt stickprov för vissa arter. Stickprovets vikt registrerades och längdmättes. Genom förhållandet mellan stickprovets vikt och den totala fångstvikten, kunde skattning göras av totala antalet fångade fiskar per längdgrupp. Vid sidan av fiskfångsten registrerades även vikten av havskräfta (Nephrops norvegicus) och räka (Pandalus borealis). Kvalitativa bedömningar gjordes även av förekomsten av andra evertebrater, liksom av förekomsten av exempelvis tomma skal, tång och skräp som glas, tomburkar etc. Eftersom trålningarna också var ett sätt att erhålla torsk för märkningar i syfte att studera migrationsmönster, gjordes ansträngningar för att fånga och hålla levande torsk. Vid ovan nämnda expeditionstillfällen gjordes därför en del hal enbart i syfte att insamla torsk för märkning. Vid sidan av dessa expeditioner utfördes också i november en expedition i Hakefjordsområdet, med det enda syftet att fånga torsk för märkning. Referensmaterial Vissa uppgifter från Brofjordenundersökningen 1- har hämtats från Hallbäck et al. (). En redogörelse för samtliga provtrålningar i Brofjordenundersökningen ges i Svedäng et al. () med avseende på bottentrålningar efter torsk. Storleksfördelningen i trålfångsterna 3 för olika arter har hämtats från Hallbäck et al. (). De arter vars storleksfördelning på så sätt kan jämföras var torsk, kolja (Melanogrammus aeglefinus), vitling (Merlangius merlangus), rödspotta (Pleuronectes platessa), lerskädda (Hippoglossoides platessoides) och skrubba (Platichthys flesus). Registrering och värdering av tidigare provfisken som utförts av Havsfiskelaboratoriet och dess föregångare mellan och 7 är vid denna sammanställningen ännu ej avslutade. Från det provfiskematerial som redan nu finns tillgängligt har uppgifter från bottentrålningar i Brofjorden, Gullmaren, Hakeoch Stigfjorden använts som jämförelsematerial med avseende på storleks-
FISKERIVERKET INFORMERAR : sammansättning av torskfångsten samt förekomst av lyrtorsk/bleka (Pollachius pollachius). Det kan noteras att många olika typer av bottentrålar har använts under denna långa tidsperiod, men att dessa generellt var av mindre storlek än den kräfttrål som har använts i denna studie, samt att lyftens maskvidd i de äldre trålarna var mindre. Märkningar Torsk längre än cm förvarades i ett vattenfyllt tråg ombord (ca liter). Fisk som uppträdde normalt och var utan yttre synliga skador längdmättes och märktes med Floy-tag (FD- Anchor tags) i ryggfenans bas. Märkena är numrerade, så att varje fisk skall kunna identifieras individuellt vid återfångst. Vid februariexpeditionen användes märken med gul färg, medan vid senare tillfällen har märken med röd färg använts. Efter märkning flyttades fisken till ett ytterligare vattenfyllt tråg för observation. Med en tidsvariation på mellan en halvtimma och två timmar återutsattes fiskar med normalt beteende (dvs om de simmade upprätt nära trågbotten) i närhet av fångstplatsen. Information om märkningen har spridits via tidningsartiklar och annonser för att erhålla en så hög återrapportering som möjligt. För varje återsänt märke, med uppgift om när och var fisken fångades, erhålles en ersättning (3 kronor). Behandling av data Fångst per ansträngning För att kunna jämföra fångstutbytet av bottenfisk mellan olika områden och expeditionstillfällen har fångsten per ansträngning (dvs antal eller vikt per tråltimme) beräknats per hal. Utgående från dessa enskilda observationsvärden har sedan ett medelvärde av fångst per ansträngning skattas per undersökningsområde och expeditionstillfälle. Varje observationsvärde/hal har alltså givits samma betydelse, oavsett tråltid. Artsammansättning Artsammansättningen per undersökningsområde har skattats som medelantalet fångade fiskar per tråltimme och längdgrupp under år (dvs alla observationsvärden har samma vikt). Skillnader i artsammansättning mellan expeditionstillfällen har inte analyserats i föreliggande rapport. Storlekssammansättning Storlekssammansättningen har analyserats genom att skatta medelantalet bottenfiskar per tråltimme och längdgrupp under år (dvs alla observationsvärden har samma vikt). Variationer i storlekssammansättning mellan olika provtagningstillfällen har analyserats för vissa arter. Ålderssammansättning I denna undersökning har ingen åldersanalys utförts. Tolkningar av fångstens ålderssammansättning i fråga om torsk, kolja, vitling och rödspotta har gjorts med hjälp av de provtagningsresultat som erhållits i det nu pågående EUprojektet vid Havsfiskelaboratoriet "EU Study Project (in support of the CFP) /7: Monitoring retention and discarding on commercial fishing vessels in the North Sea and Skagerrak" i vilket fångster provtas på slumpmässigt utvalda svenska fiskefartyg som bedriver bottentrålfiske i Skagerrak (dvs fiskar utanför trålningsgränsen).
FISKERIVERKET INFORMERAR : Statistisk analys Effekter av område (behandlat som slumpmässig faktor) och tid (marsdecember), liksom effekter av interaktioner mellan dessa två faktorer, på förekomsten (fångsten per ansträngning) av bottenfisk analyserades genom tvåvägs-variansanalys (Sokal och Rohlf 11). Skillnader mellan områden, respektive mellan expeditionstillfällen inom områden, analyserades med LSD-test (Least Significant Difference, dvs post-hoc parametrisk analys). Skillnader i frekvenser ifråga om förekomst/icke-förekomst i enskilda trålhal analyserades med Fishers exakta test av oberoende. 1
FISKERIVERKET INFORMERAR : Resultat Provfiske Fångstutbyte av samtliga bottenfiskarter Fångsten per ansträngning av samtliga bottenfiskarter var relativt likartad i de flesta områden, med undantag för generellt högre fångstnivåer i Marstrandsfjorden och Brofjorden (Tabell 1; LSD-test). Fångstutbytet vid olika områden över året skiljde sig emellertid avsevärt åt och någon likartad tidsmässig trend i fångstutveckling kunde inte observeras (Tabell : Tvåvägs-variansanalys). Tabell 1. Bottenfiskfångster gjorda med kräfttrål i mellersta Bohuslän. Tabellen visar antalet hal, medelvärde, minimi- och maximivärde av totalfångstvikt (kg) per tråltimme, och antal fiskar per tråltimme per område och expeditionstillfälle (månad). Område månad antal hal fångstvikt (kg/h) antal/h medel min max medel min max Brofjorden feb 71 1 1 Brofjorden mars 1 3 7 Brofjorden juni 7 1 Brofjorden okt 3 7 1 1 Brofjorden dec 71 37 17 3 Inre Gullmaren feb 3 1 1 3 3 Inre Gullmaren mars 1 3 Inre Gullmaren juni 3 Inre Gullmaren okt 3 7 13 71 1 Inre Gullmaren dec 1 3 1 Yttre Gullmaren mars 3 1 1 Yttre Gullmaren juni Yttre Gullmaren okt 1 Yttre Gullmaren dec 1 3 Hakefjorden mars 1 1 Hakefjorden juni 1 Hakefjorden okt 3 7 1 3 Hakefjorden dec 7 1 1 71 Marstrandsfjorden mars 3 1 3 7 Marstrandsfjorden juni 11 137 Marstrandsfjorden okt 3 37 3 Marstrandsfjorden dec 3 7 1 13 Utsjö feb 1 - - - - Utsjö mars 3 3 3 1 Utsjö juni 3 3 1 Utsjö okt 7 7 Utsjö dec 3
FISKERIVERKET INFORMERAR : Tabell. Tvåvägs-variansanalys av effekterna av tid och område på antalet fångade fiskar per tråltimme. Faktorer antal frihetsgrader F-värde Signifikansnivå Tid 1, Ej signifikant Område 7, <,1 Tid x Område 7 3, <,1 Analys av fångstutbytet (medelantal fiskar per tråltimme) inom område visade att fångstutbytet var något högre i Brofjorden i slutet av året, jämfört med de fångstresultat som erhölls i början av året (LSD-test, p<,). I den inre delen av Gullmaren, liksom i Hakefjorden och vid utsjö-lokalerna, var däremot fångstnivåerna högre i oktober, jämfört med övriga expeditionstillfällen (LSD-test, p<,). I Marstrandsfjorden och i den yttre delen av Gullmaren var slutligen fångsten per ansträngning relativt likartade under hela året (den stora ökning som kan konstateras i Marstrandsfjorden i december grundar sig på en enda stor fångst). Artsammansättning Samtliga fångade fiskarter innanför trålningsgränsen, liksom den genomsnittliga förekomsten av olika bottenfiskarter redovisas i Tabell 3. Det kan konstateras att plattfisk var den klart dominerande artgruppen (ca %). En uppdelning efter område visar på variationer mellan områden, men också att plattfisk intog en antalsmässig tätposition i samtliga områden innanför trålningsgränsen (Fig. ). Av plattfiskar var sandskädda och rödspotta undantagslöst de mest vanligt förekommande arterna. Bland torskfiskarna dominerade vitling i fångsterna innanför trålningsgränsen, medan kolja var vanligast vid utsjölokalerna. I den inre delen av Gullmaren utgjorde knot (Eutrigla gurnardus) ett markant inslag. Andra förväntade arter som gråsej (Pollachius virens) och bergtunga (Microstmus kitt) fångades endast förekom sporadiskt och lyrtorsk inte alls. 1
FISKERIVERKET INFORMERAR : Tabell 3. Samtliga fiskarter observerade i provfiske med kräfttrål innanför trålningsgränsen i mellersta Bohuslän. Bottenfiskens förekomst redovisas som medelantalet fångade fiskar per tråltimme för samtliga ostörda hal (n=7) innanför trålningsgränsen. Den totala genomsnittliga fångsten av bottenfisk uppgick till ca 1 individer per tråltimme. Art (svenskt namn) Latinskt namn Antal/tråltimme medel ±standardavvikelse bergtunga Microstmus kitt,, blåvitling Micromestius poutassou,, fläckig sjökock Callionymus maculatus,, fyrtömmad skärlånga Enchelyopus cimbrius,,3 glyskolja Trisopterus minutus,7, gråsej Pollachius virens 1, 3, klorocka Raja radiata,1, knot Eutrigla gurnardus 1 3 kolja Melanogrammus aeglefinus 1 3 makrill Scomber scombrus - lerskädda Hippoglossoides platessoides 3 piggvar Psetta maxima,1, randig sjökock Callionymus lyra,,1 rödspotta Pleuronectes platessa rödtunga Glyptocephalus cynoglossus, 1, rötsimpa Myoxocephalus scorpius 7,3 sandskädda Limanda limanda 1 sandstubb Pomatoschistus minutus,3, sill Clupea harengus - skarpsill Sprattus sprattus - skrubba Platichthys flesus 1 7 skäggsimpa Agonus cataphractus,,1 slätvar Scophthalmus rhombus,7 1, spetsstjärtat långebarn Lumpenus lampretaeformis,3, stenbit Cyclopterus lumpus,1, svart smörbult Gobius niger,, taggmakrill Trachurus trachurus - - tejstefisk Pholis gunellus,,1 torsk Gadus morhua trubbstjärtat långebarn Leptoclinus maculatus,1,7 tungevar Arnoglossus laterna,7 1,7 tånglake Zoarces viviparus,1 1,1 wahls ålbrosme Lycodes vahlii,, vitling Merlangius merlangus 1 1 vitlinglyra Trisopterus esmarkii - - ål Anguilla anguilla,, äkta tunga Solea vulgaris 3,,1
FISKERIVERKET INFORMERAR : Brofjorden Inre Gullmaren rötsimpa 1% lerskädda % skrubba % äkta tunga,3% sandskädda 3% knot 1% övriga % torsk 1% vitling 7% kolja % rödspotta % övriga glyskolja % knot 1% 1% lerskädda 1% skrubba % äkta tunga sandskädda 1% % torsk 7% vitling 1% kolja % rödspotta 1% Yttre Gullmaren Hakefjorden rötsimpa % rödtunga 1% lerskädda % övriga 3% torsk % vitling % lerskädda,% skrubba % rötsimpa % övriga 1% torsk % vitling % skrubba % sandskädda 1% rödspotta 1% kolja 1% sandskädda % rödspotta 37% Marstrandsfjorden Utsjölokaler övriga % lerskädda % torsk % vitling 3% rödspotta 1% knot 1% lerskädda % sandskädda % fyrtömmad skärlånga 1% övriga % torsk % vitling 1% rödspotta % sandskädda 73% kolja % Figur. Artsammansättning i olika områden skattat som procent av medelantalet fiskar per tråltimme. Endast de arter vars andel av totalfångsten översteg,% redovisas. 1
FISKERIVERKET INFORMERAR : 1 1 1 1 1 Brofjorden 3 1 Inre Gullmaren 1 3 3 3 3 1 3 3 3 3 3 3 1 Yttre Gullmaren 1 7 3 1 Hakefjorden 1 3 3 3 3 1 3 3 3 3 3 3 1 Marstrandsfjorden 1 3 3 3 3 1 1 Utsjölokaler 1 3 3 3 3 Figur 3. Längdsammansättning för samtliga bottenfiskar i olika områden enligt skattningar av medelantalet fiskar per längdgrupp (cm) och tråltimme för samtliga godkända hal under (se appendix). Storlekssammansättning I samtliga områden var förekomsten av stor fisk, exempelvis över gällande minimimått, mycket ringa (Fig. 3). Variationen mellan olika områden var också påfallande liten; endast i den inre delen av Gullmaren finns en antydan om att den relativa förekomsten av fisk större än cm är något högre. Innanför trålningsgränsen utgjorde antalet fiskar med längd över 3 cm mellan 1,% (Brofjordenområdet) och,% (inre delen av Gullmaren) av fiskfångsten. För fiskar över cm var andelen mindre än,3 %. Torsk Fångstnivåer i olika områden Medelfångsten av torsk i olika områden och expeditionstillfällen redovisas i Tabell. Fångstutbytet vid olika expeditionstillfällen skiljde sig åt mellan områden och någon likartad trend i fångstutveckling mellan de olika områden kunde inte observeras (Tabell : Tvåvägs-variansanalys). Fångstnivåerna var genenomgående högre i Marstrandsfjorden och Hakefjorden jämfört med Brofjorden och den yttre delen av Gullmaren (LSD-test, p<,).
FISKERIVERKET INFORMERAR : Storlekssammansättning I samtliga områden var förekomsten av större, vuxen torsk mycket liten (Fig. ). I områden innanför trålningsgränsen utgjorde andelen torsk över cm mindre än % av medelantalet fångade torskar. Den största fångade torsken i samtliga tråldrag (inkluderande märkningshal: n=) innanför trålningsgränsen hade en längd av cm. I utsjölokalerna kan det dock noteras en något högre andel större torsk än i övriga områden (% över cm) Storlekssammansättningen vid vissa lokaler varierade påtagligt mellan olika expeditionstillfällen. I Hakefjorden kunde det noteras hur fisk större än cm, dvs troligen tvåårig torsk (född 1), började uppträdda i fångsterna i juni, för att senare försvinna i slutet av året (Fig. ). Det kan också observeras att torskungar födda började erhållas i fångsterna under senhösten. I den inre delen av Gullmaren var däremot andelen av i huvudsak tvåårig torsk torsk högst i februari-mars och fångsterna mellan och 3 cm var under resten av året mycket låga (Fig. ). I utsjön kan en viss ökning av något större torsk noteras i slutet av året (Fig. 7). Tabell. Torskfångster gjorda med kräfttrål i mellersta Bohuslän. Tabellen visar antalet hal, medelvärde, minimi- och maximivärde av fångstvikt (kg) per tråltimme, och antal fiskar per tråltimme per område och expeditionstillfälle (månad). Område månad antal hal fångstvikt (kg/h) antal/h medel min max medel min max Brofjorden feb,,, 1 mars 1,, 3, 1 juni,3 1,,1 okt 3 1,3, 1, dec,, 1, 7 Inre Gullmaren feb 3,, 1, 7 1 1 mars 1,,1,3 3 1 juni 3 3, 1,, 1 1 okt 3 1,,,3 7 1 dec,1,, 1 1 Yttre Gullmaren mars 3 3,,, 1 3 juni,7,, 1 1 okt,3,, dec 1,1, 3, Gullmaren djupt dec,,, 1 Hakefjorden mars 1,, 3,3 1 juni, 1, 37, 77 okt, 1,1,1 71 1 nov,,1 1,3 3 dec,3,, 1 1 11 Marstrandsfjorden mars 3, 1,7, 3 1 7 juni 1, 1,,1 7 7 okt 3,,, 1 1 dec 3, 3,, 1 Utsjölokaler feb 1,,, 1 1 1 mars,,3, 1 1 juni, 1,, 1 3 okt,7, 1, 1 3 dec, 1,,7 3 1
FISKERIVERKET INFORMERAR : Tabell. Tvåvägs-variansanalys av effekterna av tid och område på antalet fångade torskar per tråltimme. Faktorer antal frihetsgrader F-värde Signifikansnivå Tid 3, Ej signifikant Område, <,1 Tid x Område 1, Ej signifikant 3 1 Brofjorden 3 1 Inre Gullmaren 3 1 1 3 3 3 3 1 3 3 3 3 3 1 Yttre Gullmaren 3 1 Hakefjorden 1 3 3 3 3 1 3 3 3 3 3 1 Utsjölokaler 1 3 3 3 3 1 3 3 3 3 Marstrandsfjorden Figur. Förekomst och längdsammansättning av torsk i olika områden, enligt skattningar av medelantalet fiskar per längdgrupp (cm) och tråltimme för samtliga godkända hal under (se appendix).
FISKERIVERKET INFORMERAR : 1 antal/tråltimme 1 feb mars juni okt dec 1 3 3 3 7 Figur. Längdsammansättning av torsk i Hakefjorden vid olika expeditionstillfällen enligt skattningar av medelantalet fiskar per längdgrupp (cm) och tråltimme. antal/tråltimme 1 1 3 3 3 7 feb mars juni okt dec Figur. Längdsammansättning av torsk i den inre delen av Gullmaren enligt skattningar av medelantalet fiskar per längdgrupp (cm) och tråltimme. antal/tråltimme 3 1 1 3 3 3 7 feb mars juni okt dec Figur 7. Längdsammansättning av torsk vid utsjölokaler utanför Lysekil vid olika expeditionstillfällen, enligt skattningar av medelantalet fiskar per längdgrupp (cm) och tråltimme. 1
FISKERIVERKET INFORMERAR : Vitling Förekomst och storlekssammansättning Förekomsten av vitling var relativt likartad mellan områden (Fig. ). I samtliga områden var fångsten av storvuxen vitling obetydlig. Andelen av vitlingfångsten över cm (minimimåttet för vitling) var mindre än % vid samtliga lokaler, förutom i Marstrandsfjorden där andelen utgjorde 3%. Storlekssammansättningen vid vissa lokaler visar tydligt hur två till tre årsklasser av vitling kan observeras samtidigt i provfisket. Exempelvis kan det i den inre delen av Gullmaren tydligt noteras hur troligen i huvudsak ett- och tvåårig vitling bildade en bimodal längdfördelning, samtidigt som vitlingungar födda växte upp till fångstbar storlek under hösten. 3 3 1 Brofjorden 1 Inre Gullmaren 1 1 1 3 37 1 1 1 3 37 3 3 1 Yttre Gullmaren 1 Hakefjorden 1 1 1 3 37 1 1 1 3 37 3 3 1 Marstrandsfjorden 1 Utsjölokaler 1 1 1 3 37 1 1 1 3 37 Figur. Förekomst och längdsammansättning av vitling i olika områden enligt skattningar av medelantalet fiskar per längdgrupp (cm) och tråltimme för samtliga ostörda hal under. 1
FISKERIVERKET INFORMERAR : Kolja Förekomst och storlekssammansättning Den största förekomsten av kolja noterades vid utsjölokalerna utanför Lysekil (Fig. ). Förekomsten av kolja i Brofjorden och i den yttre delen av Gullmaren var också betydligt högre än i den inre delen av Gullmaren och i Marstrandsfjorden. I Hakefjorden fångades inte en enda kolja. Storlekssammansättningen visar också tydligt att i stort sett all kolja härstammar från en enda årsklass, dvs från 1. Endast i den inre delen av Gullmaren gjordes spridda fångster av något större kolja. 1 1 Brofjorden Inre Gullmaren 1 3 3 3 1 7 1 3 3 3 1 7 1 1 1 Yttre Gullmaren 3 3 3 1 7 7 3 1 1 3 3 3 1 1 7 Marstrandsfjorden 3 3 3 1 7 Utsjölokaler Figur. Förekomst och längdsammansättning av kolja i olika områden enligt skattningar av medelantalet fiskar per längdgrupp (cm) och tråltimme för samtliga ostörda hal under (observera en annan skala på y-axeln vid utsjölokalerna).
FISKERIVERKET INFORMERAR : Rödspotta Förekomst och storlekssammansättning Den största förekomsten av rödspotta noterades i Brofjorden och i Marstrandsfjorden (Fig. 1). I samtliga områden var förekomsten av större rödspotta liten. Förutom en något högre andel i Gullmaren utgjorde andelen rödspottor över minimimåttet på cm mindre än % av fiskfångsten vid samtliga lokaler. 1 1 Brofjorden 3 1 Inre Gullamren 1 3 1 3 3 1 Yttre Gullmaren 3 1 Hakefjorden 1 3 1 3 1 1 Marstrandsfjorden 3 1 Utsjölokaler 1 3 1 3 Figur 1. Förekomst och längdsammansättning av rödspotta i olika områden enligt skattningar av medelantalet fiskar per längdgrupp (cm) och tråltimme för samtliga ostörda hal under (observera en annan skala på y-axeln vid Brofjorden och Marstrandsfjorden). Storlekssammansättningen vid enskilda lokaler visar tydligt hur en eller flera årsklasser av rödspotta kan följas i provfisket, exempelvis i Brofjorden där i huvudsak en stark årsklass från 1 successivt ökar i både förekomst och storlek (Fig. ).
FISKERIVERKET INFORMERAR : 3 Medelantal/h 1 februari mars juni oktober december 1 Figur. Längdsammansättning av rödspotta i Brofjorden vid olika expeditionstillfällen, beräknat på det oviktade medelvärdet av antalet fiskar per längdgrupp (cm) och tråltimme. I Hakefjorden kan man däremot konstatera att dels är förekomsten av något större rödspotta relativt något högre i början av året jämfört med Brofjorden, dels försvinner rödpotta över cm ur fångsterna i slutet av året (Fig. 1). Längre ut i samma fjordsystem, dvs i Marstrandsfjorden, kan det motsatta mönstret observeras med den högsta fiskförekomsten i slutet av året (Fig. ). 1 1 mars juni oktober december 1 Figur 1. Längdsammansättning av rödspotta i Hakefjorden vid olika expeditionstillfällen, beräknat på det oviktade medelvärdet av antalet fiskar per längdgrupp (cm) och tråltimme.
FISKERIVERKET INFORMERAR : 3 3 Medelantal/h 1 mars juni oktober december 1 Figur. Längdsammansättning av rödspotta i Marstrandsfjorden vid olika expeditionstillfällen, beräknat på det oviktade medelvärdet av antalet fiskar per längdgrupp (cm) och tråltimme. I den inre delen av Gullmaren skiljer sig storleksfördelningsmönstret från övriga områden, dvs förekomsten av rödspotta av något större storlek är relativt högre här än i andra områden (Fig 1). Storlekssammansättningen förändras heller inte så starkt över året som exempelvis i Hake- och Marstrandsfjorden (Fig. 1). Medelantal/h 3 1 februari mars juni oktober december 1 1 3 Figur 1. Längdsammansättning av rödspotta i den inre delen av Gullmaren vid olika expeditionstillfällen, beräknat på det oviktade medelvärdet av antalet fiskar per längdgrupp (cm) och tråltimme. Sandskädda Förekomst och storlekssammansättning Sandskädda förekom rikligast i Marstrandsfjorden och Brofjorden (Fig. ). I samtliga områden var förekomst av större sandskädda ringa (över cm). I den inre delen av Gullmaren och i Marstrandsfjorden kan man notera en något högre förekomsten av sandskädda över cm, vilket eventuellt är orsakad av en annan åldersammansättning. Andelen sandskäddor över cm utgjorde dock mindre än 3% av medelantalet fångade sandskäddor vid samtliga lokaler, förutom en något högre andel i Marstrandsfjorden.
FISKERIVERKET INFORMERAR : 1 1 3 1 Brofjorden 3 1 1 3 Inre Gullmaren 3 1 1 3 Yttre Gullmaren 3 1 1 3 Hakefjorden 3 1 1 3 Marstrandsfjorden 3 1 1 3 Utsjölokaler Figur. Förekomst och längdsammansättning av sandskädda i olika områden enligt skattningar av medelantalet fiskar per längdgrupp (cm) och tråltimme för samtliga ostörda hal under (observera olika skalor på y-axeln vid Brofjorden och Marstrandsfjorden). Skrubba Förekomst och storlekssammansättning Skrubba förekom rikligast på grunda bottnar eller i fjordsystemens inre delar, dvs i Brofjorden, i den inre delen av Gullmaren och i Hakefjordenområdet (Fig. 1). Däremot var den relativa förekomsten av stor, vuxen skrubba tämligen likartad i samtliga områden. Det är också värt att notera att förekomsten av storvuxen skrubba är hög, i motsats till tidigare behandlade arter. Exempelvis var andelen skrubbor över cm högre än % vid samtliga lokaler.
FISKERIVERKET INFORMERAR : Brofjorden Inre Gullmaren Medelantal/h 3 Medelantal/h 3 1 1 37 1 37 1 3 1 37 1 Yttre Gullmaren 3 1 Hakefjorden 37 1 3 1 Marstrandsfjorden 37 1 3 1 Utsjölokaler 37 1 Figur 1. Förekomst och längdsammansättning av skrubba i olika områden enligt skattningar av medelantalet fiskar per längdgrupp (cm) och tråltimme för samtliga ostörda hal under. Jämförelse med tidigare studier Brofjordenundersökningarna 1-1 Fångstutbytet för torsk (medelfångstvikt per tråltimme och expeditionstillfälle) i Brofjordenområdet var betydligt lägre än under hela undersökningsperioden 1- (Fig. ). I medeltal för hela år var fångstvikten av torsk per tråltimme ca kg i Brofjorden (oviktat medelvärde för de fem olika expeditionsomgångarna). Motsvarande medelvärde för hela perioden 1- var kg per tråltimme (antal fångstmedelvärden: n=3).
FISKERIVERKET INFORMERAR : 3 fångstvikt torsk (kg)/h 3 1 jan- jan-7 jan-7 jan- jan- jan- jan- jan- jan- År och månad Figur. Förekomst av torsk (medelfångstvikt (kg) per tråltimme) olika månader mellan 1-1 i Brofjorden samt för de fem expeditionsomgångarna under. De uppgifter som föreligger om trålfångstens längdsammansättning i Brofjordenundersökningen härrör från 3 (Hallbäck et al. ), dvs det sammanlagda antalet fiskar per längdgrupp som fångades i provtrålningarna under detta år för torsk, kolja, vitling, rödspotta, sandskädda, lerskädda och skrubba (dvs så kallade poolade värden). En jämförelse mellan 3 och visar på anmärkningsvärda skillnader i storleksfördelning för samtliga arter med undantag för skrubba, dvs att förekomsten av fisk större än ca 3 cm har minskat kraftigt (Fig. 1).
FISKERIVERKET INFORMERAR : 3 3 Torsk 3 Torsk 3 Kolja 3 Kolja Frekvens (%) 1 Frekvens (%) 1 3 3 3 73 3 1 1 1 3 37 3 Vitling 3 Vitling Rödspotta 3 Rödspotta Frekvens (%) 1 Frekvens (%) 1 1 1 3 1 1 3 3 3 3 3 Sandskädda 3 Lerskädda 3 Sandskädda Lerskädda Frekvens (%) 1 Frekvens (%) 1 1 1 1 1 3 3 3 1 1 1 3 3 3 3 3 3 Frekvens (%) Skrubba 3 Skrubba Figur 1. Den relativa förekomsten per längdgrupp för den sammanlagda trålfångsten i Brofjordenområdet 3 (Hallbäck et al. ) och i denna studie av torsk, kolja, vitling, rödspotta, sandskädda, lerskädda och skrubba. Det totala antalet fångade och längdmätta individer 3 var för torsk: st, kolja: 17 st, vitling: st, rödspotta: st, sandskädda: 37 st, lerskädda: 17 st samt för skrubba: 3 st. Motsvarande var för torsk: 1 st, kolja: 7 st, vitling: 13 st, rödspotta: st, sandskädda: 7 st, lerskädda: 7 st samt för skrubba: 73 st. Notera att längdintervallet är cm för torsk, 1 cm för övriga arter.
FISKERIVERKET INFORMERAR : Havsfiskelaboratoriets tidigare trålningar i de tre fjordsystemen Jämförelser av bland annat storlekssammansättning kan också göras med de trålningar som utfördes av Havsfiskelaboratoriet fram till mitten av - talet. En preliminär jämförelse av torskens längdsammansättning har gjorts på material från de fjordsystem som ingått i kustundersökningarna, dvs Brofjorden, Gullmaren och Hakefjorden. De uppgifter som föreligger om den relativa längdsammansättningen för torsk, dvs andelen observationer per längdgrupp av den totala fångsten under perioden 1-, har jämförts med torskfångstens relativa längdsammansättning (Fig. 1). På samma sätt som vid jämförelsen med materialet från Brofjorden 3 är dagens avsaknad av vuxen torsk markant för samtliga tre fjordsystem
FISKERIVERKET INFORMERAR : Relativ frekvens (%) 1 7 3 Brofjorden 1-7 Brofjorden 1 1 3 3 3 7 1 3 7 71 7 7 3 7 1 1 Gullmaren 1- Gullmaren Relativ frekvens (%) 1 1 1 3 3 3 7 7 7 1 1 Hakefjorden 1-7 Hakefjorden Relativ frekvens (%) 1 3 3 3 1 7 3 71 7 77 3 Figur 1. Den relativa förekomsten av torsk per längdintervall (cm) i Brofjordenområdet, Gullmaren och Hakefjorden för tråldrag gjorda före 1 samt under år.
FISKERIVERKET INFORMERAR : Det kan också noteras att förändringen i storlekssammansättningen är störst i Gullmaren och minst i Hakefjorden, dvs förekomsten av större fisk var relativt lägre i Hakefjorden under perioden 1-, jämfört med Gullmaren och Brofjorden. För lyrtorsk analyserades det historiska materialet ifråga om förekomst och icke-förekomst i trålfångster för perioden 1-7. Det sammanlagda antalet analyserade hal i Brofjorden, Gullmaren och Hakefjorden uppgick till st, varav lyrtorsk observerades i totalt 1 hal (%). Detta kan jämföras med noll observationer av lyrtorsk i trålhal innanför trålningsgränsen, dvs fångstresultaten indikerar att beståndet av lyrtorsk i kustområdet har minskat (Fishers exakta test av oberoende; p=,). Märkningsstudier av torsk Sammanlagt märktes 7 torskar med floy-tags under år (Tabell ). Hittills har återfångstandelen varit högst för torsk som fångats i utsjön och lägst för torsk som fångats och återutsatts i Hake- och Marstrandsområdet. Eftersom denna studie avses att fortsätta samt att den rapporterade återfångstandelen fortfarande är så låg, presenteras här ingen närmare analys av märkningsmaterialet. Tabell. Antal märkta torskar och antal rapporterade återfångster under år. Andelen återfångster redovisas per område. Område antal märkta antal återfångster andel i procent Gullmaren- Brofjorden 1,1 Hake- och Marstrandfjorden, Utsjölokaler, 3
FISKERIVERKET INFORMERAR : Diskussion Under de senaste två decennierna har rapporter från både allmänhet och fiskeribiologer avlöst varandra om minskande förekomst av torsk och annan bottenfisk i Västerhavet (Degerman 1, Pihl och Ulmestrand 1, 13, Hagström et al. 1, Almer 1). I en kustfiskeutredning som utfördes av länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län poängterades att torskfisket hade försämrats dramatiskt i Bohusläns skärgårdar i början av 1-talet (Degerman 1). I samma utredning förutspåddes också att det framtida kustnära torskfisket troligen skulle komma att bedrivas i området mellan ytterskärgården och trålningsgränsen. Vidare underströks att behovet av forskning och åtgärder var stort för att kunna vända den negativa utvecklingen. Idag, nästan år senare, kan det konstateras att behovet av kunskap och åtgärder kvarstår och att den negativa beståndsutvecklingen har fortsatt, så att även utsjöbestånden av torsk i Västerhavet numera betecknas som utanför biologiskt säkra gränser (ICES ). De resultat som erhållits i Torskprojektets andra steg visar emellertid på mer betydande förändringar av hela bottenfisksamhället, än vad som tidigare har framkommit. Resultaten pekar på att bottenfiskbeståndens storleksspektra har reducerats så kraftigt, att fisk vars totallängd överstiger -3 cm mer eller mindre saknas i kustområdet. Det betyder att i stort sett inga fiskbara bottenfiskbestånd existerar i de undersökta delarna av Bohuskusten. Det kan samtidigt noteras att rekryteringen av vissa bottenfiskarter är god. Den goda rekryteringen av bland annat rödspotta, sandskädda och kolja i kustområdet kan tolkas som att miljösituationen är tillfredsställande; dvs en eventuellt negativ miljöpåverkan i kustområdet inte har resulterat i utebliven fiskrekrytering för vissa arter. I den frånvaro av större, vuxen fisk som är genomgående för hela bottenfisksamhället utgör skrubba ett viktigt, och för hela provfiskeserien konsistent, undantag. Skrubba saknar kommersiellt värde och har ett i Västerhavet relativt stationärt beteende (Molander 1), dvs lever i kustnära miljöer under hela sin livscykel, något som klart framgår även i denna undersökning. Det betyder i sin tur att skrubba är en av de få, relativt storvuxna bottenfiskarter som inte är utsatt för trålfiske i nämnvärd omfattning. Lerskädda är också exempel på en art som saknar kommersiellt värde, men som i denna studie visar på samma typ av förändring av storleksammansättning som de kommersiellt intressanta arterna. Lerskädda har emellertid ett annat vandringsbeteende än skrubba, vilket medför att den utgör en bifångstart i bottentrålsfisket och sålunda kan lerskäddebestånden över en viss storlek förmodas vara utsatta för en förhöjd dödlighet. Det förhållandet att hela bottenfisksamhället är starkt påverkat över en viss storlek, visar på att grundorsaken till den nuvarande situation kan sökas i ett högt fisketryck. Fenomenet att arter som har sin utbredning huvudsakligen innanför trålningsgränsen utgör undantag, understryker detta samband. På samma sätt har andra studier påvisat ett samband mellan ett allt smalare storleksspektrum och en ökande fiskeintensitet (Gislason och Lassen ). Det är vidare rimligt att anta att det fiske som påverkar bottenfiskbestånden mest i utsjön är det som är utformat för att exploatera dessa resurser, dvs olika former av bottentrålsfiske. Det är också av vikt att påpeka att fenomenet med ett minskande storleksspektrum inte är nytt, utan en del av en process som troligen pågått under lång tid. För exempelvis bottenfiskssamhället i Nordsjön har ett kontinuerligt minskande storleksspektrum kunnat beläggas mellan - talet och 1-talet (Rice och Gislason 1). Eftersom många av de arter som är påverkade av denna starka storleksselektion endast kommer att ha en liten chans att uppnå könsmogen ålder, utgör självfallet denna process ett allvarligt hot både mot rekryteringen av viktiga kommersiella bestånd och mot biologisk mångfald.
FISKERIVERKET INFORMERAR : Erkännade Havsfiskelaboratoriet tackar våra finansiärer Västra Götalandsregionen, Västra Götalands län, EU:s strukturfond, Nordiska Ministerrådet och Fiskeriverket. Referenser Almer, B. 1. Halländskt havsfiske under år. Ur Värna Västerhavet! Medan tid är. Sportfiskarna i Väst. Kommittén Värna Västerhavet. s. -. Gislason, H. och Lassen, H.. On the linear relationship between fishing effort and the slope of the size spectrum. ICES CM : DD. s. Hagström, O., Larsson, P-O. och Ulmestrand, M. 1: Swedish cod data from the international young fish surveys 11-1. Demersal Committee CM 1/G:. ICES 1. Degerman, E. 1. Kustfisket i Göteborg och Bohus län. Rapport från Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län 1. s. Hallbäck, H. Hagström, O. & Winström, K.. Fiskeribiologiska undersökningar i Brofjorden -7. Meddelande från Havsfiskelaboratoriet, Lysekil. Nr. s. exkl. bilagor. ICES.. Report of the working group on the assessment of demersal stocks in the North Sea and Skagerrak. ICES CM /ACFM:7. Molander, R. 1. Flundrefamiljen, Pleuronectidae. Ur K. A. Andersson: Fiskar och fiske i Norden. Natur och Kultur, Stockholm. s. 1-17. Pihl, L. & Ulmestrand, M. 1: Kusttorskundersökningar på Svenska Västkusten. Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län 1. 1 s. Pihl, L. och Ulmestrand, M. 13. Migration pattern of juvenile cod (Gadus morhua) on the Swedish west coast. ICES Journal of Marine Science, 3-7. Rice, J och Gislason, H. 1. Patterns of change in the size spectra of numbers and diversity of the North Sea fish assemblage, as reflected in surveys and models. ICES Journal of Marine Science 3, 1-1. Sokal, R.S. och Rohlf, F.J. 11. Biometry. San Francisco: W.H. Freeman. s. Svedäng, H., Svedäng, M., Frohlund, K.och Øresland, V.. Analys av torskbeståndens utveckling i Skagerrak och Kattegatt. Fiskeriverkets Havsfiskelaboratoriums Torskprojekt, delrapporter 1-3. FINFO :1, 1 s. 3
FISKERIVERKET INFORMERAR : Appendix 1: Samtliga ostörda hal utförda i mellersta Bohuslän : Område, lokal, månad, typ av hal, lyftets maskstorlek (mm), tråltid (min), beräknad trålad areal (ha: trålad distans x beräknat avstånd mellan trålborden), tråldragets medeldjup och total fångstvikt (kg) för alla bottenfiskarter (normal hal- full registrering av alla bottenfiskarter, märkningshal - endast registrering av torsk). Area lokal månad typ av hal mask -vidd (mm) tråltid (min) trålad areal (ha) medeldjup (m) totalfångst (kg) Brofjorden Malmöfjorden feb normal, 3, Brofjorden Malmöfjorden feb normal, 3 1, Brofjorden Trommekilen feb normal 3,3 7, Brofjorden Malmöfjorden feb normal 3, 3, Brofjorden Trommekilen mars normal 7 1,,7 Brofjorden Malmöfjorden mars normal 7, 3,7 Brofjorden Malmöfjorden mars normal 7 3,3 Brofjorden Yttre Brofjorden mars normal 7 3,,7 Brofjorden Malmöfjorden juni normal 7 3 3,, Brofjorden Brofjordens inlopp juni normal 7 3, 3, Brofjorden Trommekilen juni normal 7 3 3,1 1 1,3 Brofjorden Malmöfjorden juni normal 7 3,,3 Brofjorden Brofjordens inlopp okt normal 7 3,7,3 Brofjorden Malmöfjorden okt normal 7 3,7 3,1 Brofjorden Trommekilen okt normal 7 3,, Brofjorden Trommekilen dec normal 7 3 3, 3,7 Brofjorden Trommekilen dec normal, 1, Brofjorden Brofjordens inlopp dec normal 7, 3,3 Brofjorden Malmöfjorden dec normal 7 3, 3 7,1 Inre Gullmaren Saltkällefjorden feb normal,, Inre Gullmaren Färlevsfjorden feb normal 3 1 1, Inre Gullmaren Bornörännan feb normal 7,3 3 1,1 Inre Gullmaren Saltkällefjorden mars normal 7 3,1 3,3 Inre Gullmaren Bornörännan mars normal 7, 37, Inre Gullmaren Färlevsfjorden mars normal 7 1,7 1, Inre Gullmaren Bredungen mars normal 7 37 3 3, Inre Gullmaren Saltkällefjorden juni normal 7 7, 3,1 Inre Gullmaren Bredungen juni normal 7 3,7 3 1, Inre Gullmaren Bornörännan juni normal 7, 3 Inre Gullmaren Saltkällefjorden okt normal 7 3, 7, Inre Gullmaren Bornörännan okt normal 7 3,7 3 37, Inre Gullmaren Bredungen okt normal 7 3,7 3 1,3 Inre Gullmaren Saltkällefjorden dec normal 7 3,, Inre Gullmaren Bredungen dec normal 7 3, 3, Inre Gullmaren Bredungen dec normal 7 3, 3, Inre Gullmaren Bornörännan dec normal 3, 3,1 Inre Gullmaren Bredungen dec normal 7 3, Yttre Gullmaren Skår mars normal 7 3,1 1, Yttre Gullmaren Fiskebäckskil mars normal 7 3,1, Yttre Gullmaren Skår mars normal 7 3,1 3 1, Yttre Gullmaren Skår juni normal 7 3, 1, Yttre Gullmaren Skår juni normal 7 3,, Yttre Gullmaren Skår okt normal 7 3,7, Yttre Gullmaren Skår okt normal 7 3,7 1,1 Yttre Gullmaren Skår dec normal 7 3 1, 1,
FISKERIVERKET INFORMERAR : Area lokal månad typ av hal mask -vidd (mm) tråltid (min) trålad areal (ha) medeldjup (m) totalfångst (kg) Yttre Gullmaren Skår dec normal 7 3 1, 7, Yttre Gullmaren Hällebäck-Skår dec normal 3 1,3 1 1 Yttre Gullmaren Skår, djupt dec normal 3 1, Gullmaren djupt SO Bornö dec normal 3 1,1 7, Gullmaren djupt O Lilla Bornö dec normal 3 1,3,7 Hakefjorden Halsefjorden mars normal 7 3, 1 Hakefjorden Askeröfjorden mars normal 7 1 1, 1, Hakefjorden Hakefjorden mars normal 7 3, 1, Hakefjorden Hakefjorden mars normal 7 3, 1,1 Hakefjorden Halsefjorden juni normal 7 3 3, 1 3,3 Hakefjorden Askeröfjorden juni normal 7 3, 7, Hakefjorden Hakefjorden juni normal 7 3, 1,7 Hakefjorden Hakefjorden juni normal 7 3, 1 3, Hakefjorden Hakefjorden okt normal 7 3,7 1 3, Hakefjorden Halsefjorden okt normal 7 3 1 3 Hakefjorden Askeröfjorden okt normal 7 3, 1, Hakefjorden Hakefjorden okt märkeshal 7 7, Hakefjorden Hakefjorden nov märkeshal 7 7,7 3,7 Hakefjorden Hakefjorden nov märkeshal 7 7, 1 Hakefjorden Hakefjorden nov märkeshal 7 7,, Hakefjorden Hakefjorden nov märkeshal 7 7,, Hakefjorden Askeröfjorden nov märkeshal 7 7, Hakefjorden Askeröfjorden nov märkeshal 7 7,3 3 Hakefjorden Askeröfjorden nov märkeshal 7 7 1,7, Hakefjorden Askeröfjorden nov märkeshal 7 7,,1 Hakefjorden Stigfjorden nov märkeshal 7 7,7 1 1 Hakefjorden Askeröfjorden nov märkeshal 7 7,, Hakefjorden Askeröfjorden nov märkeshal 7 7,, Hakefjorden Askeröfjorden nov märkeshal 7 7,, Hakefjorden Askeröfjorden nov märkeshal 7 7,,1 Hakefjorden Hakefjorden dec normal 7 3,,3 Hakefjorden Hakefjorden dec normal 3, 1, Hakefjorden Stigfjorden dec normal 1, Hakefjorden Halsefjorden dec normal 7 3 1, Hakefjorden Askeröfjorden dec normal 7 3,,3 Marstrandsfjorden Marstrandsfjorden mars normal 7 3, 1, Marstrandsfjorden Marstrandsfjorden mars normal 7 3, 3, Marstrandsfjorden Marstrandsfjorden mars normal 7 3, 3 7,3 Marstrandsfjorden Pater Noster juni normal 7, 3 3, Marstrandsfjorden Marstrandsfjorden juni normal 7, 37,7 Marstrandsfjorden Marstrandsfjorden okt normal 7, 1 Marstrandsfjorden Marstrandsfjorden okt normal 7 3, 37, Marstrandsfjorden Marstrandsfjorden okt normal 7, 37, Marstrandsfjorden Marstrandsfjorden dec normal 7 3, 3 1, Marstrandsfjorden Marstrandsfjorden dec normal 7 3, 37, Utsjö Harpan feb normal 1 1,3 Utsjö Harpan mars normal 7 3,, Utsjö Harpan mars normal 7 3, 1, Utsjö Sörgrundet juni märkeshal 7 7, 3, Utsjö Sörgrundet juni normal 7 3, 1,3 3
FISKERIVERKET INFORMERAR : Area lokal månad typ av hal mask -vidd (mm) tråltid (min) trålad areal (ha) medeldjup (m) totalfångst (kg) Utsjö Sörgrundet juni normal 7 3, 7, Utsjö Sörgrundet juni normal 7 3 7,, Utsjö Harpan okt normal 7 3, 1 3, Utsjö Sörgrundet okt normal 7 3 1,, Utsjö Sörgrundet okt normal 7 3 1, 1, Utsjö Sörgrundet okt normal 7 1,3 3, Utsjö Sörgrundet okt märkeshal 7 7, 1, Utsjö Sörgrundet dec normal 7 3, 3 3,3 Utsjö Sörgrundet dec normal, 1 3,7 Utsjö Sörgrundet dec normal 7 3,, Utsjö Sörgrundet dec normal 3 1, 1, Utsjö Harpan dec normal 7 3 7, 7,1 3