I korta drag. Jordbruksekonomiska undersökningen Preliminära uppgifter JO 40 SM Sämre resultat för både växtodlings- och mjölkföretag

Relevanta dokument
Jordbruksekonomiska undersökningen Bättre ekonomiskt resultat i jordbruket år 2013

Jordbruksekonomiska undersökningen Ekonomiskt resultat i jordbruket år 2014

Jordbruksekonomiska undersökningen Preliminära resultat i jordbruket för år 2015

Jordbruksekonomiska undersökningen Bättre resultat för svin- och större växtodlingsföretag

Jordbruksekonomiska undersökningen Sämre nettoresultat under 2011 för mjölk-, köttdjurs-, och svinföretag

Jordbruksekonomiska undersökningen Preliminära resultat i jordbruket för år 2016

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) Preliminär statistik

Sämre ekonomisk resultat under år 2003 för svinföretag

Sämre ekonomiskt resultat under år 2002 för svinföretag

Jordbruksekonomiska undersökningen 2008 Slutlig statistik The 2008 Farm Economic Survey. Ökade intäkter för mjölkföretagen 2008

Jordbruksekonomiska undersökningen Sämre resultat för både växtodlings- och mjölkföretag

Jordbruksekonomiska undersökningen Korrigering av tabell 1-20 och av kommenterande text.

Jordbruksekonomiska undersökningen Försämrad lönsamhet i de mindre och mellanstora mjölkföretagen

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Jordbruksekonomiska undersökningen förbättrades resultaten för lantbrukarna

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

Jordbruksekonomiska undersökningen Bättre resultat för svin- och större växtodlingsföretag

Figur A. Antal nötkreatur i december

Antalet företag med mjölkkor minskar. Figur A. Antal nötkreatur i december

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) 2001

Antalet företag med mjölkkor fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) 2006 JO0901

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) 1999

Slakten av svin minskade under januari december 2006

Jordbrukarhushållens inkomster ökade Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar Kronor per hushåll

Figur A. Antal nötkreatur i december

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk

I korta drag. Antal nötkreatur i december 2018 JO 23 SM Antalet nötkreatur minskar. Number of cattle in December 2018

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

I korta drag. Animalieproduktion JO 48 SM Månadsstatistik 2002:10. Ökad slakt av nötkreatur och svin under oktober 2002

Odling av trädgårdsväxter i Sverige

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) 2013 JO0202

Stabil utveckling av antalet djur

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) 2009 JO0901

Mindre arbetstid och färre sysselsatta. Andelen kvinnor ökar och männen blir färre. Jordbruksföretagare ofta äldre

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) 2004

Marginell minskning av antalet nötkreatur. Minskning av antalet suggor och slaktsvin. Antalet får fortsätter att öka

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Jordbrukarhushållens inkomster 2014 och Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2015

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Färre mjölkkor men totalt fler nötkreatur. Marginell minskning av antalet svin

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) 2014 JO0202

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag

Hög utrikeshandel i november. Handelsnettot för januari november 2007 gav ett överskott på 114,4 miljarder kronor

,NRUWDGUDJ $QLPDOLHSURGXNWLRQ JO 48 SM nQDGVVWDWLVWLN². Animal products Monthly Statistics 2002:4

Juli månads handelsnetto i nivå med förväntningarna. Handelsnettot för januari-juli 2004 gav ett överskott på 110,6 miljarder kronor

Fler sysselsatta inom heltidsjordbruket Heltidsjordbruken brukar majoriteten av åkermarken

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Jordbrukets intäkter efter region och driftsinriktning 2013

Fortsatt stort exportöverskott i juli. Handelsnettot för januari-juli 2005 gav ett överskott på 94,2 miljarder kronor

Slakten av svin minskade under januari oktober Diagram 1. Invägning av mjölk (1 000 ton).

Markpriserna fortsätter stiga. Anders Grönvall,

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

I korta drag Handelsnettot för september högre än väntat

Importen ökade med 12 procent. Handelsnettot för januari juli 2007 gav ett överskott på 82 miljarder kronor

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region

Slakten av nötkreatur minskade under januari - april Diagram 1. Invägning av mjölk (1 000 ton).

Jordbrukarhushållens inkomster ökade under 2016

Jordbrukarhushållens inkomster ökade under 2017

Svag uppgång för arrendepriserna. Anders Grönvall,

2 Företag och företagare

32 De största genomsnittliga arealerna per företag noterades år 2005 för Södermanlands län med 59,0 hektar, Östergötlands län med 57,7 hektar, Uppsala

40 retag noterades år 2007 för Södermanlands län med 58,5 hektar, Västmanlands län med 58,3 hektar, Östergötlands län med 58,2 hektar samt Uppsala län

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

Största ökningen av arrendepriser sen EU-inträdet

2,7 procents hyreshöjning för hyresrätter. Knappt kr för 3 rum och kök

2 Företag och företagare 39 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper

Minskat antal företag, främst inom husdjursskötsel. Minskat arbetsbehov i jordbruket

Ökad andel kvinnor som företagare i enskild firma. Cecilia Branzén,

Mark- och arrendepriser

Slakten av svin minskade under januari - juli 2005

2 Företag och företagare

Antalet djur i jordbruket ökar

Slakten av nötkreatur minskade under januari - oktober 2007

2,3 procents hyreshöjning för hyresrätter

Slakten av svin ökade under januari februari Figur 1. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure 1. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

I korta drag. Animalieproduktion JO 48 SM Års- och månadsstatistik :10. Ökad slakt av svin under januari - oktober 2004

Slakten av svin ökade under januari maj Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, januari 2014

2 Företag och företagare

Medelarealen fortsätter att öka

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2012

Antal anläggningar med häst. Hästar i tätort och glesbygd

JO 48 SM Animal products Monthly Statistics 2001:11

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2003

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Slakten av svin ökade under januari juli Figur A. Invägning av mjölk (1 000 ton) Figure A. Milk delivered to dairies (1 000 metric tons)

Voluntary set-asides and area under forest management certification schemes

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2004

Transkript:

JO 40 SM 1002 Jordbruksekonomiska undersökningen 2009 Preliminära uppgifter The 2009 Farm Economic Survey Preliminary results I korta drag Sämre resultat för både växtodlings- och mjölkföretag 2009 Växtodlingsföretag Bruttoresultatet för växtodlingsföretagen försämrades för andra året i rad. Årets försämring beror framförallt på lägre intäkter då priserna gick ner jämfört med föregående år. Mjölkföretag Intäkterna från djurskötseln minskade p.g.a. lägre mjölkpris. Kostnaderna minskade visserligen även de något, men då intäkterna generellt minskade mycket mer blev resultatet betydligt lägre 2009 jämfört med 2008. Köttdjursföretag Intäkterna minskade medan driftskostnaderna ökade för andra året i rad. Detta ledde till ytterligare ett år med sämre bruttoresultat jämfört med föregående år. Svinföretag Lägre priser för foder var en anledning till att kostnaderna minskade för svinföretagen. Även intäkterna minskade men inte i lika stor omfattning. Detta gav ett något högre resultat 2009 än 2008. Lovisa Forssell SCB, tfn 08-506 943 94, lovisa.forssell@scb.se Glenn Sahlberg SCB, tfn 019-17 60 66, glenn.sahlberg@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Jordbruksverket, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 0082-0288 Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utkom den 15 december 2010. URN:NBN:SE:SCB-2010-JO40SM1002_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

Statens Jordbruksverk 2 JO 40 SM 1002 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Syfte och huvuddrag 3 Växtodlingsföretag 3 Mjölkföretag 3 Köttdjursföretag 4 Svinföretag 4 Kommentarer till tabellerna 4 Tabeller 5 Teckenförklaring 5 1. Intäkter och kostnader för växtodlingsföretag till nukostnad 2008 och 2009. Genomsnitt per företag 5 2. Intäkter och kostnader för mjölkföretag till nukostnad 2008 och 2009. Genomsnitt per företag 6 3. Intäkter och kostnader för köttdjurs- och svinföretag till nukostnad 2008 och 2009. Genomsnitt per företag 8 Fakta om statistiken 9 Detta omfattar statistiken 9 Definitioner och förklaringar 9 Så görs statistiken 10 Statistikens tillförlitlighet 10 Statistikens jämförbarhet över tiden 10 Bra att veta 11 Elektronisk publicering 11 In English 12 Summary 12 Background 12 Results 12 List of tables 12 List of terms 12

Statens Jordbruksverk 3 JO 40 SM 1002 Statistiken med kommentarer Syfte och huvuddrag Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) redovisar utvecklingen av jordbruksföretagens inkomst- och lönsamhetsförhållanden enligt företagsekonomiska principer. Resultaten från JEU används främst som underlag för att beskriva jordbrukets ekonomi, för jordbrukspolitiska analyser samt för forskning. Sedan 1995 samordnas uppgiftsinsamlingen i JEU med den uppgiftsinsamling Sverige som medlemsland i EU ska genomföra inom EU:s bokföringsundersökning FADN (Farm Accountancy Data Network). Uppgifterna i FADN används av EU främst som underlag för jordbrukspolitiska beslut och för uppföljning av EU:s jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy). JEU baseras på ett omfattande primärmaterial för ett slumpmässigt, stratifierat urval av jordbruksföretag. Det består av bokföringsmaterial avseende inkomster och utgifter samt uppgifter om lager, inventarier och anläggningar. Resultaten redovisas nationellt som medeltal per företag efter riksområde, driftsinriktning och standardiserat arbetsbehov. Medelfel beräknas för att belysa resultatens tillförlitlighet. Preliminära resultat från JEU redovisas i denna rapport för år 2009 och jämförs med definitiva resultat för år 2008. Vid en jämförelse bör beaktas att urvalen inte är konstanta mellan åren, varför ändringar i olika intäkts- och kostnadsposter får tolkas med försiktighet. I nedanstående resultatkommentarer finns medtaget uppgifter baserade på Jordbruksverkets indexberäkningar om prisändringar på jordbruksprodukter och produktionsmedel. Växtodlingsföretag Intäkterna för växtodlingsföretagen gick ner 2009. Det var framförallt de lägre priserna på spannmål som bidrog till de minskade intäkterna. De totala kostnaderna minskade något jämfört med 2008 men de specifika kostnaderna för växtodlingen ökade. Kostnadsminskningen hjälpte dock inte att dra upp resultaten till 2008 års nivå utan resultaten var betydligt lägre än tidigare år. Efter avskrivningar, arrenden och räntor får företagen i undersökningen till och med ett negativt nettoresultat. Omsättningen för djurskötseln minskade 2009. Den här statistiken är dock osäker då endast några av företagen har djur. Ändringen i intäkter och kostnader för djur är mer beroende av vilka företag som hamnar i urvalet än på faktiska förändringar hos växtodlingsföretagen. Mjölkföretag Intäkterna för djurskötsel har minskat för samtliga redovisningsgrupper med mjölkföretag. Lägre priser på mjölk under 2009 jämfört med 2008 är den främsta orsaken till att intäkterna minskat. Även intäkterna från växtodlingen har minskat, detta beror till stor del på att värdet på foder som ligger i lager har minskat i och med lägre priser. Kostnaderna för växtodling och djurskötsel har ökat något i de flesta grupperna. Övriga driftskostnader har dock sjunkit så kostnaderna är totalt sett lägre än 2008. Kostnadssänkningen är dock marginell jämfört med de minskade intäkterna som ger ett betydligt lägre resultat. För de största företagen är nettoresultatet till och med negativt.

Statens Jordbruksverk 4 JO 40 SM 1002 Köttdjursföretag Generellt minskar intäkterna både från växtodlingen och djurskötsel samtidigt som driftskostnaderna ökat. Bruttoresultatet minskar således jämfört med föregående år. Även de övriga kostnaderna ökade så nettoresultatet minskade ännu mer än bruttoresultatet. Skillnaden mellan 2008 och 2009 är inte speciellt stora varken för intäkterna eller kostnaderna men då intäktsminskningen och kostnadsökningen slås ihop blir resultatet betydligt lägre 2009. Svinföretag Även för svinföretagen har intäkterna minskat för växtodling och djurskötsel. Nedgången i växtodlingen beror till stor del på att värdet på lagret har minskat i och med lägre spannmålspriser. Driftskostnaderna har emellertid också minskat så bruttoresultatet hamnar på samma nivå som föregående år och nettoresultatet har till och med förbättrats något. Det är dock endast ett fåtal svinföretag med i redovisningen så resultaten bör tolkas med försiktighet. Kommentarer till tabellerna Grupperingen av företagen på olika driftsinriktningar med hjälp av typklassificeringssystem innebär inte att resultatutvecklingen för enskilda driftsgrenar kan renodlas. Växtodlingsföretag har växtodling som huvudsaklig driftsinriktning, men kan även ha betydande animalieinkomster, inkomster från körslor, inventariehyror etc. En resultatförändring i gruppen kan därför inte enbart tillskrivas pris- och/eller kvantitetsändringar inom växtodlingen. De preliminära resultaten för år 2009 bygger inte på samtliga företag i urvalet och vissa variabler är ännu inte färdiggranskade, varför vissa ändringar kan förväntas i den mer fullständiga redovisning som kommer i februari 2011.

Statens Jordbruksverk 5 JO 40 SM 1002 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure Bokstav Medelfel i procent för medelfel av redovisat medelvärde A B C D E F G < 2,0 2,1 5,0 5,1 10,0 10,1 20,0 20,1 50,0 50,1 100,0 > 100,1 1. Intäkter och kostnader för växtodlingsföretag till nukostnad 2008 och 2009. Genomsnitt per företag 1. Receipts and costs in crop production in current costs 2008 and 2009. Average per holding, SEK Riksområde Riksområde 1 Driftsinriktning Jordbruksväxter Jordbruksväxter Storleksgrupp 800 800 1600 1600 Standardtimmar 1599 1599 3199 3199 År 2008 2009 2008 2009 Antal företag 95 67 74 66 Antal företag i populationen (LBR 2008, 2009) 3 925 3 883 2 519 2 541 Intäkter växtodling 357 700 C 251 200 C 1 111 700 C 716 400 C Intäkter djurskötsel 92 400 E 3 300 E 234 900 E 40 100 F Intäkter direktersättningar 175 200 B 154 700 B 381 900 C 337 600 B Övriga intäkter 112 300 D 105 500 D 247 300 D 235 600 D Summa intäkter jordbruk 737 500 C 514 800 C 1 975 800 C 1 329 600 C Kostnader växtodling 157 400 C 194 900 C 422 600 C 469 200 B Kostnader djurskötsel 42 200 E 2 900 E 119 300 E 26 800 F Arbetskostnad för anställda 12 000 E 6 600 F 89 200 E 44 500 E Underhåll 60 000 C 55 900 D 152 600 C 113 800 C Övriga driftskostnader 174 300 B 162 500 C 401 200 C 332 400 C Summa driftskostnader 445 900 C 422 800 C 1 184 900 C 986 700 C Bruttoresultat 291 700 C 91 900 D 790 900 C 342 900 D Avskrivningskostnader 79 500 C 66 300 C 178 200 D 190 100 C Arrendekostnader 27 300 D 21 400 E 128 000 D 116 300 D Räntenetto 15 000 E 6 500 E 58 400 E 37 100 E Summa övriga kostnader 121 800 C 94 300 C 364 600 C 343 500 C Nettoresultat 169 900 D -2 400 G 426 300 D -600 G

Statens Jordbruksverk 6 JO 40 SM 1002 2. Intäkter och kostnader för mjölkföretag till nukostnad 2008 och 2009. Genomsnitt per företag 2. Receipts and costs in milk production in current costs 2008 and 2009. Average per holding, SEK Riksområde Riksområde 1 Driftsinriktning Mjölk Mjölk Storleksgrupp 1600 1600 3200 3200 Standardtimmar 3199 3199 5599 5599 År 2008 2009 2008 2009 Antal företag i urvalet 28 26 29 33 Antal företag i populationen (LBR2008, 2009) 413 363 1 221 1 104 Intäkter växtodling 47 400 E 25 300 E 152 600 E 74 500 E Intäkter djurskötsel 563 300 C 399 100 C 1 305 100 B 883 700 B Intäkter direktersättningar 131 500 C 142 000 D 275 300 C 291 100 C Övriga intäkter 29 400 E 20 400 E 94 600 E 78 000 E Summa intäkter jordbruk 771 600 C 586 700 C 1 827 600 B 1 327 200 B Kostnader växtodling 62 800 D 61 000 D 155 700 D 177 200 D Kostnader djurskötsel 185 600 D 187 000 C 354 500 C 379 200 C Arbetskostnad för anställda 700 F 2 800 F 44 700 E 45 500 E Underhåll 47 100 D 35 700 D 102 200 D 81 800 C Övriga driftskostnader 175 300 C 149 900 C 359 600 C 295 100 C Summa driftskostnader 471 500 C 436 400 C 1 016 700 B 978 700 B Bruttoresultat 300 100 D 150 300 D 810 900 C 348 500 D Avskrivningskostnader 57 300 D 64 000 E 124 500 D 131 900 D Arrendekostnader 14 100 E 10 100 D 44 200 E 44 800 E Räntenetto 3 100 F 5 300 F 33 200 E 20 400 E Summa övriga kostnader 74 600 D 79 400 E 201 900 D 197 100 C Nettoresultat 225 600 E 70 900 E 609 000 C 151 400 E 2. forts. Riksområde Riksområde 2 Driftsinriktning Mjölk Mjölk Storleksgrupp 1600 1600 3200 3200 Standardtimmar 3199 3199 5599 5599 År 2008 2009 2008 2009 Antal företag i urvalet 45 36 51 54 Antal företag i populationen (LBR2008, 2009) 788 693 1 312 1 222 Intäkter växtodling 15 800 F 17 300 F 43 500 E 20 300 E Intäkter djurskötsel 473 200 C 327 700 C 1 270 400 B 777 300 B Intäkter direktersättningar 136 000 C 144 900 C 259 900 B 263 200 C Övriga intäkter 57 000 E 47 900 E 99 300 D 84 300 E Summa intäkter jordbruk 682 000 C 537 800 C 1 673 100 B 1 145 100 B Kostnader växtodling 50 100 D 61 700 D 101 000 C 97 300 C Kostnader djurskötsel 157 000 C 166 700 C 410 500 C 400 500 C Arbetskostnad för anställda 1 100 F 1 800 F 47 200 E 30 600 E Underhåll 46 800 D 43 900 D 90 000 C 83 300 C Övriga driftskostnader 171 500 C 146 400 C 337 700 C 267 800 C Summa driftskostnader 426 400 C 420 400 C 986 300 C 879 400 C Bruttoresultat 255 600 D 117 300 E 686 800 C 265 700 C Avskrivningskostnader 53 000 C 59 300 C 133 900 C 146 000 C Arrendekostnader 3 500 D 3 900 E 18 800 D 21 800 D Räntenetto -13 400 D -6 600 E -30 300 E -12 600 E Summa övriga kostnader 43 200 D 56 700 D 122 400 D 155 200 D Nettoresultat 212 400 D 60 700 E 564 400 C 110 500 E

Statens Jordbruksverk 7 JO 40 SM 1002 2. forts. Riksområde Riksområde 3 Riket Driftsinriktning Mjölk Mjölk Storleksgrupp 1600 1600 1600 1600 Standardtimmar 3199 3199 3199 3199 År 2008 2009 2008 2009 Antal företag i urvalet 39 36 112 98 Antal företag i populationen (LBR2008, 2009) 369 333 1 570 1 389 Intäkter växtodling 47 700 E 17 600 F 35 600 E 19 600 E Intäkter djurskötsel 474 000 D 298 100 D 497 900 C 336 100 C Intäkter direktersättningar 310 100 D 270 400 C 195 900 C 191 100 B Övriga intäkter 23 600 E 23 200 D 37 800 D 31 100 D Summa intäkter jordbruk 855 300 C 609 400 C 767 200 B 578 000 B Kostnader växtodling 43 900 D 66 900 E 51 400 C 63 400 D Kostnader djurskötsel 160 900 D 161 900 D 166 100 C 170 400 C Arbetskostnad för anställda 1 600 F 400 F 1 200 E 1 600 F Underhåll 52 600 D 47 600 D 48 900 C 43 000 C Övriga driftskostnader 203 900 C 156 000 B 183 900 B 151 000 B Summa driftskostnader 462 900 C 432 700 C 451 500 B 429 400 B Bruttoresultat 392 400 D 176 700 D 315 700 C 148 600 D Avskrivningskostnader 61 900 D 67 800 D 57 300 C 63 800 C Arrendekostnader 3 400 E 3 200 E 6 400 D 5 300 D Räntenetto -16 500 E -8 600 E -10 000 E -4 100 E Summa övriga kostnader 48 900 E 62 300 D 53 700 D 65 000 D Nettoresultat 343 500 D 114 400 E 262 000 C 83 600 D 2. forts. Riksområde Riket Riket Driftsinriktning Mjölk Mjölk Storleksgrupp 3200 3200 5600 5600 Standardtimmar 5599 5599 År 2008 2009 2008 2009 Antal företag i urvalet 108 113 128 152 Antal företag i populationen (LBR2008, 2009) 3 059 2 816 1 096 1 156 Intäkter växtodling 85 300 D 39 400 D 187 300 D 164 200 D Intäkter djurskötsel 1 260 200 B 821 700 B 3 698 500 C 2 555 800 C Intäkter direktersättningar 334 000 B 348 300 C 924 200 C 816 300 C Övriga intäkter 92 500 D 77 200 D 243 500 D 231 300 D Summa intäkter 1 771 900 B 1 286 600 B 5 053 500 C 3 767 600 C Kostnader växtodling 120 700 C 124 800 C 307 800 C 317 300 C Kostnader djurskötsel 391 600 B 399 600 B 1 150 600 C 1 213 100 C Arbetskostnad för anställda 45 900 E 37 300 E 387 800 D 396 500 D Underhåll 94 800 C 85 800 B 259 700 C 252 600 C Övriga driftskostnader 355 200 B 287 200 B 993 700 C 805 900 C Summa driftskostnader 1 008 200 B 934 600 B 3 099 500 C 2 985 500 C Bruttoresultat 763 700 B 351 900 C 1 954 000 C 782 100 C Avskrivningskostnader 137 200 C 148 600 C 482 100 C 525 100 C Arrendekostnader 28 100 D 29 800 D 165 400 D 166 300 D Räntenetto -1 800 G 1 100 G 175 700 D 123 400 D Summa övriga kostnader 163 400 C 179 400 C 823 300 C 814 900 C Nettoresultat 600 400 B 172 500 D 1 130 700 C -32 800 G

Statens Jordbruksverk 8 JO 40 SM 1002 3. Intäkter och kostnader för köttdjurs- och svinföretag till nukostnad 2008 och 2009. Genomsnitt per företag 3. Receipts and costs in beef- and pig production in current costs 2008 and 2009. Average per holding, SEK Riksområde Riket Driftsinriktning Köttdjur Svin Storleksgrupp 800 800 1600 1600 Standardtimmar 3199 3199 5599 5599 År 2008 2009 2008 2009 Antal företag i urvalet 90 90 66 58 Antal företag i populationen (LBR2008, 2009) 8 062 7 702 458 420 Intäkter växtodling 64 000 E 46 900 E 189 400 E 113 300 E Intäkter djurskötsel 197 100 C 164 500 C 1 260 100 D 1 150 100 D Intäkter direktersättningar 255 900 C 267 600 C 160 600 D 176 600 D Övriga intäkter 108 900 D 97 800 E 87 100 E 82 200 E Summa intäkter jordbruk 626 000 C 576 800 C 1 697 200 D 1 522 200 D Kostnader växtodling 67 900 C 78 500 D 157 600 D 179 900 D Kostnader djurskötsel 71 800 D 72 400 D 749 900 D 604 700 D Arbetskostnad för anställda 3 500 E 7 200 F 30 900 E 27 200 E Underhåll 52 100 C 53 700 C 72 000 D 67 100 D Övriga driftskostnader 180 000 C 197 600 C 323 600 D 284 500 D Summa driftskostnader 375 300 C 409 400 C 1 333 900 D 1 163 300 D Bruttoresultat 250 700 D 167 400 D 363 300 D 358 800 E Avskrivningskostnader 83 300 C 92 300 C 136 800 D 140 900 D Arrendekostnader 16 400 D 17 300 D 57 500 E 53 500 E Räntenetto -6 500 F -1 800 G 59 600 E 26 700 F Summa övriga kostnader 93 100 C 107 800 C 253 900 D 221 100 E Nettoresultat 157 600 D 59 600 E 109 400 E 137 800 E

Statens Jordbruksverk 9 JO 40 SM 1002 Fakta om statistiken Bokföringsundersökningar för att belysa den ekonomiska utvecklingen för grupper av jordbruksföretag har i Sverige genomförts under en lång följd av år. Benämningen på dessa undersökningar, som är urvalsundersökningar, är Jordbruksekonomiska undersökningen (JEU). År 1976 övertog SCB denna undersökning från dåvarande Lantbruksstyrelsen och har därefter årligen genomfört den. På grund av den påbörjade avregleringen av jordbruket under början av 1990- talet bedömdes denna undersökning vara av mindre betydelse än tidigare och urvalsstorleken minskade ganska kraftigt under dessa år. Efter 1995 har emellertid urvalsstorleken i JEU ökat eftersom det i samband med Sveriges medlemskap i EU ställdes krav på att Sverige skall genomföra en bokföringsundersökning av viss storlek och anpassad till EU:s företagsekonomiska system Farm Accountancy Data Network (FADN). För närvarande ingår drygt 1 000 jordbruksföretag från Sverige i denna statistik. Detta omfattar statistiken Definitioner och förklaringar Den population, som denna statistik ska belysa, utgörs av jordbruksföretag som ägs eller arrenderas av enskild fysisk person eller fysiska personer i samverkan (s.k. enkelt bolag) samt jordbruksföretag i form av handelsbolag och aktiebolag. Företag som ägs av stat och kommun m.fl. tillhör inte populationen. De minsta jordbruksföretagen ingår heller inte i populationen. Med jordbruksföretag avses verksamhet i jordbruk och boskapsskötsel som bedrivs under en och samma driftsledning. Detta Statistiska meddelande redovisar definitiva resultat för år 2008 och preliminära resultat för år 2009 enligt den svenska typologin. Resultaten redovisas för de dominerande driftsinriktningarna i Sverige och på riksområdena RO1, RO2 och RO3 (RO 1: Södra och mellersta Sveriges slättbygder, RO 2: Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder, RO 3: Norra Sverige). Undersökningens innehåll har anpassats till kraven för EU:s bokföringsundersökning FADN (Farm Accountancy Data Network). Denna anpassning innebär att beräkningarna av resultatet i jordbruket enbart omfattar nominellt resultat till nukostnad. Med nukostnaden för en tillgång avses ett återanskaffningsvärde som reducerats med hänsyn till ålder och förslitning genom avskrivning. De skattningar som redovisas är vägda medeltal. Företagen vägs med den inverterade urvalssannolikheten för respektive urvalsdel. Därutöver läggs en vikt på som är proportionell mot urvalsstorleken för de olika urvalsdelarna. De substitutionsföretag som ersatt bortfallsföretag i urvalet har behandlats på samma sätt som om de vore utvalda från början, dvs. med samma vikt som det ordinarie företaget skulle ha haft. Intäkterna i tabellen är uppdelade på intäkter från växtodling, djur, direktstöd och övriga intäkter. Intäkter från växtodling består av intäkter från sålda grödor, värdet av uttag för hushållets konsumtion samt värdeförändringar i lager. Intäkter från djur består av intäkter från sålda djur och djurprodukter, värdet av uttag för hushållets konsumtion samt värdeförändringar i lager. Kostnaden för inköp av djur har dragits från intäkterna. Övriga intäkter består av övriga intäkter med anknytning till jordbruksproduktionen enligt EU:s definitioner. Intäkter från skogsbruk ingår inte.

Statens Jordbruksverk 10 JO 40 SM 1002 Driftskostnaderna i tabellen är uppdelade på kostnader relaterade till animalieproduktionen, växtodlingen, underhåll samt kostnader som är gemensamma för flera produktionsgrenar. Kostnader för skogsbruk ingår inte. Övriga kostnader består av kostnaden för de anställda som inte är anhöriga till brukaren, avskrivning av byggnader och inventarier, samt nettot av de finansiella kostnaderna. Så görs statistiken Denna preliminära redovisning bygger på ett stratifierat, slumpmässigt urval om knappt 1000 jordbruksföretag. Ett s.k. roterande urvalsförfarande tillämpas, vilket innebär att urvalsföretagen ingår i undersökningen flera år i rad och att en del av urvalet byts varje år. Från och med undersökningsåret 1995 har nya företag valts efter driftsinriktning och storlek enligt EU:s typologisystem. Tidigare valdes nya företag efter det typologisystem som gäller i Sverige. SCB samarbetar i uppgiftsinsamlingen med 19 regionala kontor tillhörande LRF Konsult. Materialinsamlingen är omfattande och innefattar främst företagens löpande bokföring av inkomster och utgifter. Dessutom fordras kompletterande uppgifter såsom inventeringar och insamling av uppgifter om arbete och skörd. En del uppgifter hämtas direkt från Jordbruksverkets lantbruksregister och Jordbruksverkets administrativa stödregister avseende EU:s direktstöd. Granskning av materialet sker dels med nationellt utvecklade kontrollprogram, dels med hjälp av det vid EU-kommissionen tillgängliga granskningsprogrammet. Statistikens tillförlitlighet För att belysa den osäkerhet som finns i resultaten på grund av att beräkningarna grundar sig på ett urval av företag redovisas i tabellerna medelfelen för skattningarna. I medelfelet inkluderas även effekten av andra slumpmässiga fel. Medelfelen blir stora inom redovisningsgrupper där få företag utgör grunden för de redovisade skattningarna eller där stora variationer föreligger mellan enskilda företagsuppgifter. Stora relativa medelfel kan också erhållas inom redovisningsgrupper där redovisade medelvärden är relativt små. I likhet med andra bokföringsundersökningar har JEU stora bortfallsproblem, som påverkas av att deltagandet i JEU innebär relativt stor uppgiftslämnarbörda. Bortfallets storlek har under de senaste åren varit ca 50 % för de företag som ska ingå första året. Dessa företag ersätts av andra slumpmässigt valda företag så att en total urvalsstorlek om nästan 1 000 företag erhålls. För övriga delar av urvalet har bortfallet varit någon procent. Ett stort bortfall kan ha en snedvridande effekt på undersökningens resultat. Speciella studier av bortfallet har gjorts vid några olika tillfällen och senast 2007. Vid dessa studier har bl. a. bortfallsföretagens uppgifter i LBR jämförts med de deltagande företagens LBR- och skatteuppgifter. Resultaten har inte visat på anmärkningsvärt stora skillnader men slutsatser har varit svåra att dra då det är komplicerat att jämföra de uppgiftsvariabler som samlas in i JEU och de som finns att tillgå i studiematerialet. Statistikens jämförbarhet över tiden I detta preliminära Statistiska meddelande (SM), jämförs resultaten för år 2009 med definitiva resultat för år 2008. I båda fallen är beräkningarna anpassade till

Statens Jordbruksverk 11 JO 40 SM 1002 EU:s definitioner och bygger på det material som lämnas till EU-kommissionen och som också används i deras redovisningar. Det finns mindre skillnader mellan EU:s definitioner och de definitioner som fram till år 2001 användes i den svenska redovisningen. 2007 byttes metoden för värdering och avskrivning av byggnader. Då avskrivningstiden kortades och värdet baserades på anskaffningsvärden jämfört med skick och standard som tidigare varit fallet, minskade värdet och avskrivningskostnaderna generellt med den nya metoden. Detta försvårar jämförbarheten över tiden. Bra att veta Redovisningen i detta SM baseras på definitioner som fastställts av EUkommissionen i 79/65 EEC. Detta SM utgör preliminär statistik och ett mera omfattande definitivt SM över resultaten kommer att publiceras den 18 februari 2011. Beskrivning av statistiken Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i Beskrivning av statistiken för Jordbruksekonomiska undersökningen. Detta dokument finns tillgängligt på Jordbruksverkets och SCB:s webbplatser. Elektronisk publicering Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Statistik samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.

Statens Jordbruksverk 12 JO 40 SM 1002 In English Summary Background The Farm Economic Survey (JEU) is an annual book-keeping survey. The aim of the survey is to illustrate the development of receipts and costs in agriculture. As a member state of the EU, Sweden is obliged to deliver data to the Farm Accountancy Data Network (FADN). Annually a database containing data on 1 000 farms is delivered to DG Agriculture at the EU Commission. The base of the calculations is nominal result in agriculture at current cost. The current cost for an asset is the replacement value reduced by depreciation. In data management Statistics Sweden (SCB) cooperates with LRF Konsult and with local agents all over the country. Data from part of farms is collected and delivered by the Swedish Rural Economy and Agricultural Societies, a consulting firm. The data is subject to intensive control processing both at the national level and at DG Agriculture. Results The results shown in the tables are based on Swedish typology and compare the receipts and the costs in agriculture for the years 2008 and 2009. The results presented for year 2009 are preliminary but are compared to 2008 year s final data. The final data for 2009 will be presented on February 18, 2011. The tables indicate that the gross margin for crop and dairy production have decreased compared to the previous year. This is mainly a consequence of lower prices on both cereals and milk. The results for cattle production decreased as well while pig production had about the same result as in 2008. List of tables Explanation of symbols 5 1. Receipts and costs in crop production in current costs 2008 and 2009. Average per holding, SEK 5 2. Receipts and costs in milk production in current costs 2008 and 2009. Average per holding, SEK 6 3. Receipts and costs in beef- and pig production in current costs 2008 and 2009. Average per holding, SEK 8 List of terms Anställd Antal Arbetskostnad för anställda Arrendekostnader Avskrivningskostnader Bruttoresultat Employee Number Labor costs of employees Rent paid Depreciation Gross margin

Statens Jordbruksverk 13 JO 40 SM 1002 Direktersättningar Djurskötsel Driftsinriktning Driftskostnader Företag Intäkter Jordbruk Jordbruksväxter Kostnader Köttdjur Mjölk Nettoresultat Nukostnad Population Riksområde Räntenetto Standardtimmar Storleksgrupp Summa Svin Tabell Underhåll Växtodling År Övriga Direct subsidies Animal breeding Line on production Production-costs Holding Receipts Agriculture Agriculture plants Costs Beef cattle Milk Net result Current cost Population Major region Net interest Standard ours Size category Total Pigs Table Maintenance Crop production Year Other