1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan tas emot under vissa förutsättningar. Villkor för utsläpp av renat avloppsvatten fastställs genom miljötillstånd. En viktig förutsättning för att dessa villkor ska kunna uppfyllas är att oönskade ämnen inte släpps ut i avloppsnätet. Vissa ämnen kan skada avloppsnätet eller ge driftstörningar i avloppsreningsverket. Vid reningen bildas slam, som innehåller näringsämnen som kväve och fosfor samt mullbildande ämnen. Det är därför ett utmärkt jordförbättringsmedel. En förutsättning för att slam ska kunna användas i jordbruket är att det har ett lågt innehåll av oönskade ämnen, t ex metaller och svårnedbrytbara ämnen. Därför är det viktigt att slammet inte förorenas. Naturvårdsverket utfärdar bestämmelser som reglerar användningen av slammet. Idag kan slam användas som gödsel- och jord- Förbättringsmedel om gällande regler följs. Slam som uppfyller ställda krav benämns "biomull". Spillvatten leds till kommunens avloppsreningsverk och genomgår behandling innan det släpps ut i recipienten. Dagvatten leds oftast direkt till recipient utan rening, Dagvatten från detaljplanelagt område eller begravningsplats bedöms dock som avloppsvatten och ska genomgå minst slamavskiljning innan utsläpp sker till recipient. Dagvatten ska inte vara kopplat till spillvattennätet. Fastighetsägare måste ha kunskap om sitt ledningsnät. Lagar och bestämmelser lag (1970:244) OM ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGAR, VA-LAGEN, är tillämplig på allmänna kommunala va-anläggningar (ledningsnät, avloppsreningsverk m m). Den som driver en allmän va-anläggning är huvudman för anlägg-ningen. Allmänna bestämmelser för brukandet av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen, ABVA, finns i varje kommun.
2 (7) Följande riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra yrkesmässiga verksamheter är ett tillägg till ABVA och innehåller krav som huvudmannen ställer på utsläpp av spillvatten till det allmänna spillvattennätet samt högsta tillåtna halter av vissa ämnen. Dessa riktlinjer måste uppfyllas för att huvudmannen ska kunna rena avloppsvattnet på ett tillfredsställande sätt samt för att slutprodukten, slam och renat vatten, ska ha hög kvalitet. Vissa ämnen kan också skada ledningsnätet samt ge driftstörningar i avloppsreningsverket. Den som vill släppa ut spillvatten är skyldig att informera om sin verksamhet så att huvudmannen kan bedöma om utsläppen är acceptabla. Huvud- mannen kan begära att brukaren utför egenkontroll av sin verksamhet i form av t ex provtagning och journalföring. Huvudmannen har även rätt att låta undersöka va-installationen och utföra den provtagning som anses nödvändig. Lämplig provtagningspunkt bör finnas tillgänglig så att representativa prover kan tas. Erforderlig provtagning och analys ska bekostas av brukaren. Enligt miljöbalken skall alla som bedriver en verksamhet undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter som kan medföra risk för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter som kan antas vara mindre farliga (utdrag ur 6 MB). Prövning enligt miljöbalken (SFS 1998:808 och SFS 1998:811) görs av miljödomstolen, länsstyrelsen eller kommunens miljönämnd. Utsläpp till avloppsnätet ska alltid godkännas av huvudmannen förutom den myndighet som avgör tillståndsärendet. De villkor som fastställs vid prövning enligt miljöbalken eller annan lag gäller jämsides med de villkor som finns i va-lagen och i ABVA. Vad kan avloppsreningsverken ta hand om? AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Reningsprocessen är konstruerad för att bryta ned organiskt material och minska fosforhalten i avloppsvattnet. Många avloppsreningsverk kompletteras nu med processer för biologisk kväveavskiljning. De mikroorganismer som är verksamma vid kväveavskiljningen är känsligare för störande ämnen än många av de övriga mikroorganismer som utnyttjas i avloppsreningsverken. Detta innebär att högre krav måste ställas på avloppsvattnets sammansättning för att kväveavskiljningen ska fungera optimalt. Avloppsreningsverken är enligt va-lagen skyldiga att ta emot enbart spillvatten med en sammansättning liknande hushållsspillvatten. Enligt Naturvårdsverkets anslutningspolicy för kommunala avloppsanläggningar är inte avloppsreningsverken skyldiga att ta emot sådant spillvatten som med mindre miljöpåverkan kan behandlas på ett annat sätt. Spillvatten ska inte slentrianmässigt anslutas till kommunala avloppsreningsverk utan den bästa lösningen ska väljas. Bästa tillgängliga reningsteknik bör tillämpas för att förhindra oönskade utsläpp vare sig det gäller utsläpp till avloppsnätet eller direkt till recipienten. Rening av processvatten nära källan är ofta att föredra när det gäller att uppnå bästa möjliga resultat. Utspädning av processvatten i det kommunala ledningsnätet får inte tillgodoräknas.
3 (7 ) Särskild reningsavgift DE ALLMÄNNA AVGIFTER som huvudmannen tar ut av abonnenterna är avsedda att täcka de kapital- och driftskostnader som avledande och rening av normalt hushållsavloppvatten medför. Om behandlingsbara föroreningar i avloppsvatten orsakar merkostnader vid reningen, kan särskild reningsavgift tas ut. De föroreningar som kan medföra särskild reningsavgift är: syreförbrukande ämnen (BOD 7 ) suspenderad substans (SS) fosfor (P) kväve (N) Dagvatten I DE FLESTA KOMMUNER avleds dagvatten (yt- och takvatten) samt dräneringsvatten till närmaste vattendrag utan att renas i något avloppsreningsverk. Dessa vatten ska inte anslutas till spillvattennätet. De kan bidra till driftproblem som t ex slamflykt orsakad av hög flödesbelastning. Vidare ökar utsläppet av föroreningar med det renade avloppsvattnet eftersom resthalterna i princip är konstanta oberoende av flödet genom ett avloppsreningsverk. Från föroreningssynpunkt har dagvattenutsläppen fått en allt större betydelse efter hand som mängden oönskade ämnen från andra källor minskat. Framför allt är det organiskt material, vissa metaller samt näringsämnen som fosfor och kväve som via dagvattnet når våra vattendrag. Dagvattnets innehåll av föroreningar beror på vilka ytor vattnet passerar. Föroreningsbelastningen begränsas effektivast och sannolikt billigast vid källan. Därför ska alltid möjligheterna till ett lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) vid ny- eller ombyggnad undersökas. Miljöbalken föreskriver allmänt förbud mot att släppa ut orenat avloppsvatten i vattenområde (recipient). Dagvatten från detaljplanelagt område eller begravningsplats är också avloppsvatten som skall genomgå minst slamavskiljning innan utsläpp sker till recipient. Oönskade ämnen 0ÖNSKADE ÄMNEN, SOM VISSA METALLER OCH VISSA ORGANISKA ÄMNEN, SKA INTE AVLEDAS TILL AVLOPPSNÄTET. Till dessa hör bl a ämnen som är giftiga, svårnedbrytbara eller bioackumulerbara (byggs in i levande organismer). Ett ämnes miljöpåverkan bestäms utifrån ämnets nedbrytbarhet och vattenlöslighet, ämnets akuta giftighet gentemot fisk, kräftdjur eller grönalg samt risken för att det lagras upp i levande organismer. Ett ämne eller avloppsvatten klassificeras som svår-
nedbrytbart om kvoten BOD 7 /COD Cr understiger 0,43 enligt OECD:s riktlinjer. Kräv alltid av leverantören att få ta del av ett aktuellt varuinformationsblad. Där ska produktens olika kemiska ämnen och deras eventuella miljöfarliga egenskaper redovisas (KIFS 1994:12, allmänt råd). Produkter med miljöfarliga egenskaper ska undvikas. Detta gäller såväl processkemikalier som tvätt- och rengöringsmedel. Enligt miljöbalkens 6 är alla användare skyldiga att använda den minst farliga produkten om det finns alternativ. Används ämnen som är olämpliga från miljösynpunkt i en process kall utgående processavloppsvatten renas innan det släpps ut i det allmänna ledningsnätet. 4 (7) Farligt avfall VISSA PROCESSBAD OCH ANDRA VÄTSKOR klassificeras som farligt avfall enligt förordningen (1996:971) om farligt avfall. I bilaga 2 och 3 till förordningen finns sådant avfall upptaget som anses farligt. Exempel på farligt avfall är förbrukade processbad, skär- och spillolja, färg- och limrester, lösningsmedel m m. Farligt avfall ska tas om hand separat och skickas med godkänd transportör för behandling eller destruktion vid särskild anläggning. Övrigt avfall INGA FORMER AV ÖVRIGT AVFALL (t ex från avfallskvarnar, kasserad råvara eller produkt) får tillföras avloppsnätet såvida inte överenskommelse gjorts med huvudmannen. Skador OLÄMPLIGA UTSLÄPP KAN GE UPPHOV TILL många olika typer av skador eller störningar på vägen mellan abonnent och det vattendrag där avloppsreningsverkets renade vatten släpps ut. Abonnent är ersättningsskyldig för de skador som orsakas av avloppsvattnet. Det kan vara bl a följande: I ledningsnätet genom explosion igensättning korrosion I avloppsreningsverket genom förgiftning av mikroorganismerna i den biologiska reningen, bl a nitrifikationshämning överbelastning försämrad kemisk rening försämrade slamegenskaper och slamkvalitet försämrad syreupptagningsförmåga för aktivt slam
5 (7) I vatten- eller markrecipienten genom påverkan från ämnen som inte är behandlingsbara i avloppsreningsverket I arbetsmiljön genom hälsorisker orsakade av flyktiga lösningsmedel svavelväte cyanväte allergiframkallande ämnen frätande ämnen Begränsningsvärden PARAMETRAR OCH ÄMNEN SOM KAN ORSAKA olika olägenheter för huvudmannens avloppshantering anges i tabell 1 som riktvärden i förbindelsepunkten till dagoch spillvattennätet. Med ett riktvärde avses ett värde som inte bör överskridas. Förbindelsepunkten ligger vanligen i anslutning till tomtgränsen. I samma tabell anges även vilken olägenhet som kan uppkomma om angivna riktvärden inte följs. Olägenheterna kan orsakas även av kortvariga överskridanden. De i tabell 1 angivna riktvärdena bör därför alltid innehållas. I tveksamma fall krävs en bedömning av huvudmannen. Vissa metaller kan påverka driften av de biologiska processerna i ett avloppsreningsverk negativt. Oönskade metaller kommer vanligen från många små källor. Den negativa effekten av dessa utsläpp visar sig tydligast som förhöjda metallhalter i avloppsslammet, eftersom avskiljningsgraden är hög för de flesta metaller i ett kommunalt avloppsreningsverk. I tabell 2 anges riktvärden för metaller. Metallhalterna i tabellen avser momentanvärden. Överskrids dessa värden medför det vanligen krav på interna reningsåtgärder före avledning till det kommunala avloppsnätet. Den utsläppta mängden har även stor betydelse för hur utsläppet bedöms. Mängden kan bestämmas utifrån flödesproportionellt sammansatta dygns- eller veckoprover. Vid drift av avloppsreningsverk med enheter för avskiljning av kväve används vanligen bakterier som är betydligt känsligare för toxiska ämnen än de bakterier som bryter ned organiskt material. Vid bestämning av nitrifikationshämning studeras nitrifikationshastigheten för en eller flera koncentrationer av avloppsvatten. Uppmätta hastigheter jämförs sedan med hastigheten för ett kontrollprov. Hämningsgraden uttrycks som procent av kontrollprovets nitrifikationshastighet. I tabell 3 anges ett riktvärde för nitrifikationshämning. För ämnen som inte finns angivna i tabellerna får en bedömning göras från fall till fall. Att ett ämne saknas i en tabell innebär inte att det fritt får släppas ut till avloppsnätet. Huvudmannens bedömning avgör om utsläpp får ske. Vidare får inte avsiktlig utspädning av processavloppsvatten ske för att erhålla lägre halter.
6 (7) Riktvärdendag- eller spillvattennät Tabell 1 Riktvärden (momentanvärden) för ett antal parametrar i förbindelsepunkten till kommunens dag- eller spillvattennät. Parameter Riktvärde Enhet Typ av olägenhet ph 6,5-11 Materialskador Temperatur 45 o C Materialskador Klorid (Cl) 2500 mg/l Materialskador Sulfat (summa SO 4, SO 3, S 2 O 3 ) 350 mg/l Materialskador Magnesium (Mg) 300 mg/l Materialskador Ammonium (NH 4 ) 30 mg/l Materialskador Fett (avskiljbart) 100 mg/l Igensättning Opol. alif. kolväten ("mineralolja") 50 mg/l Störning i reningsprocess/recipient Totalcyanid (tot CN) 0,5 mg/l Gasbildning, cyanväte Fri cyanid (CN) 0,1 mg/l Gasbildning, Cyanväte Anmärkning: Krav på lägre halter kan aktualiseras vid utsläpp till dagvattennätet för att skydda recipienten. Riktvärdenavloppsvatten till spillvattennät Tabell 2 Riktvärden (momentanvärden) vid anslutning av metallhaltigt avloppsvatten till kommunens spillvattennät. Parameter Riktvärde Enhet Bly (Pb) 0,05 mg/l Kadmium (Cd) 0,001 mg/l Koppar (Cu) 0,5 mg/l Krom (Cr) 0,05 mg/l Kvicksilver (Hg) 0,001 mg/l Nickel (Ni) 0,05 mg/l Silver (Ag) 0,05 mg/l Tenn (Sn) 0,05 mg/l Zink (Zn) 0,5 mg/l
7 (7) Tabell 3 Riktvärde (dygnsmedelvärde) avseende nitrifikationshämning för ett flödesproportionellt sammansatt dygnsprov vid utsläpp till kommunens spillvattennät. Parameter Riktvärde Enhet Nitrifikationshämning vid en inblandning av 20 % processavloppsvatten < 20 % hämning