Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm, 15 augusti 2012 1

Sammanfattning Sommaren 2012 har miljö- och byggförvaltningen i Sävsjö kommun inventerat enskilda avlopp kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån, Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön. Totalt har 303 fastigheter besökts och 254 av dessa har någon form av avloppsanläggning. Ungefär en tredjedel av huset med avloppsanläggning är fritidsboende och av husen som har en avloppsanläggning är permanentboende och hälften är fritidshus som används i varierande omfattning. Information om anläggningarnas utformning och placering har matats in i en databas. Genom uppgifter om anläggningens typ, skick och ålder har bedömning gjorts utifrån miljöbalkens krav. Totalt bedöms enbart 28,3 % av anläggningarna uppnå kraven. Den vanligaste typen av avlopp i det inventerade området är trekammarbrunn efterföljande infiltration. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR... 3 LAGAR OCH BESTÄMMELSER... 3 TEKNIKER FÖR ENSKILDA AVLOPP... 4 MILJÖMÅLEN... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 BEDÖMNINGSKRITERIER... 6 Slamavskiljning... 6 Efterbehandling/Utsläppspunkt... 6 RESULTAT... 7 BOENDEFORM... 7 ANLÄGGNINGSTYPER... 7 VARIANTER AV AVLOPPSANLÄGGNINGAR FÖR KOMBINERADE AVLOPP... 8 BRISTFÄLLIGA AVLOPP... 8 FÖRDELNING GODKÄNDA/BRISTFÄLLIGA AVLOPP I OLIKA AVRINNINGSOMRÅDEN... 9 SLUTSATSER... 9 MER INFORMATION... 10 2

BAKGRUND Under sommaren 2012 har miljö- och byggförvaltningen i Sävsjö under elva veckor inventerat enskilda avloppsanläggningar runt några av de vattendrag som är klassade till måttlig ekologisk status enligt Vattendirektivet. Informationen nedan finns även på www.avloppsguiden.se samt på Sävsjö kommuns hemsida. Enskilda avloppsanläggningar Till enskilda avloppsanläggningar räknas de avlopp som är byggda med teknik som är avsedd för ett eller ett fåtal hushåll. I Sverige finns cirka en miljon hushåll som inte är anslutna till kommunl avloppsrening. Ofta saknas ordentlig reningsanläggning och mer än hälften av avloppen bedöms inte uppnå godkänd rening. Små enskilda avlopp står således för en relativt stor del av föroreningarna till Sveriges sjöar och hav. De 10 % av hushållen som har enskilt avlopp släpper sammantaget ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga 90 % som är anslutna till kommunala reningsverk. Förutom att vara en källa till övergödande ämnen som bl.a. gör att sjöar växer igen så innehåller avloppsvatten smittämnen som kan sprida sjukdomar. Lagar och bestämmelser Allt utsläpp av avloppsvatten, oavsett om det är från ett hus eller från en hel stad, räknas som miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Detta innebär bland annat att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Detta är definierat i miljöbalkens andra kapitel. Dessutom står det i 12 i förordningen (1998:889) om miljöfarlig verksamhet att avloppsvatten som endast är renat genom slamavskiljning inte får släppas ut till ett vattenområde. Det är du som fastighetsägare som har ansvaret att se till att ditt avlopp uppfyller lagens krav. Observera att det i lagstiftningen inte står något om med vilken teknik man skall rena sitt avloppsvatten. Däremot ställs funktionskrav. För normal skyddsnivå gäller Minst 90 % avskiljning av organiskt material (BOD). Minst 70 % avskiljning av fosfor. Innan man bygger om ett avlopp eller bygger ett nytt avlopp skall man kontakta miljö- och byggförvaltningen för att få ett godkännande. Detta regleras av 13-16 i förordningen (1998:889) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Du skickar alltså in en tillståndsansökan och får den godkänd innan du börjar bygga avloppet. Mer information om detta finns att läsa på kommunens hemsida eller så kan miljö och byggförvaltningen bistå med material. Kontaktuppgifter och länkar till information finns längst bak i rapporten. Har man en avloppslösning med en sluten tank eller slamavskiljare (exempelvis en trekammarbrunn) så skall man i Sävsjö kommun vara ansluten till slamtömningsregistret. Det är möjligt att söka dispens från tömning i efterhand. 3

Tekniker för enskilda avlopp Det finns alltså olika tekniker att välja mellan för att rena avloppsvatten från enskilda hushåll. Vad som passar bäst beror på de lokala förhållandena. På avloppsguidens hemsida finns det listor på diplomerade avloppsentreprenörer och sakkunniga som man kan anlita om man vill ha hjälp med att välja avloppslösning. Efter att avloppsanläggningen är byggd så är det viktigt att den sköts så att den fortsätter att fungera som den ska. Har man till exempel en efterbehandling i form av en infiltration är det viktigt att se till att det inte växer sly eller träd i närheten, vars rötter kan täppa igen infiltrationen. Du bör därför ha regelbunden översikt av ditt avloppssystem. Miljömålen 5 av de 16 nationella miljökvalitétsmålen berör särskilt enskilda avlopp. * Ingen övergödning * Levande sjöar och vattendrag * Hav i balans, levande kust och skärgård * Grundvatten av god kvalitet * God bebyggd miljö Miljömålen är allmänt formulerade och för att kunna omsätta dem i praktiken arbetar man med mer konkreta mål på lokalnivå. Ett av målen inom Sävsjö kommun är att vattendragen i kommunen skall hålla god status enligt vattendirektivet. SYFTE Genom att inventera enskilda avlopp kring några förorenade vattendrag kan kommunen få en överblick av avloppens status och möjlighet att uppmana till åtgärder för de avlopp som inte uppnår lagkraven. På så sätt förbättras smittskyddet och övergödningen motarbetas. På sikt ökar då chanserna att nå de svenska miljömålen. METOD Inventeringen utfördes under elva veckor under sommaren 2012. Avrinningsområden kring förorenade vattendrag hade tidigare ritats ut mha topografiska kartor. 4

Figur 1: Karta över de områden som inventerades. Fastigheter innanför gränsen för avrinningsområdet markerades ut och ett brev med inventeringsmeddelande skickades till alla fastighetsägare. Brevet innehöll information om vad inventeringen innebär och en besökstid. I brevet framgick att fastighetsägaren gärna fick närvara, men att det även gick bra att istället ringa och berätta om vart avloppet är placerat och hur det fungerar. För varje avloppsanläggning registrerades bland annat uppgifter om nyttjandeform (permanentbostad eller fritidshus), vilken typ av avloppsanläggning som används, hur ofta tömning sker och anläggningens ålder. Alla lock till slamavskiljare öppnades för inspektion av dess standard. Avloppsanläggningar och dricksvattenbrunnar fotograferades och ritades in i kartprogrammet ArcPad. Vid de fåtal inventeringsbesök där fastighetsägaren inte var närvarande och inte gått att nå via telefon har enbart den information som var möjlig att registrera på plats noterats. Målet var att för varje enskild avloppsanläggning få tillräcklig information för att kunna bedöma om anläggningen är god eller bristfällig. 5

Bedömningskriterier Vid den här inventeringen har vi dragit gränsen för enskilda avlopp vid de fastigheter som har åtminstone rördelar som leder BDT-vatten eller WC-vatten ut ur huset. I många fall består avloppen av en slamavskiljare och en efterbehandling. För dessa har bedömning gjorts i två steg där slamavskiljningen och efterbehandlingen bedömts separat. Om ett eller båda av de två stegen underkänts har avloppet i slutresultatet räknats in bland de underkända avloppen. Slamavskiljning Trekammarbrunnar har bedömts som godkända om kammarväggarna är intakta samt om det har funnits ett T-rör på utloppet. De trekammarbrunnar som har varit översvämmade vid inventering har oftast underkänts. I de fall då det varit uppenbart att det är brist i efterbehandlingen som orsakat översvämningen så har trekammarbrunnen godkänts och efterbehandlingen underkänts. En- och tvåkammarbrunnar har bedömts som underkända på grund av otillräcklig slamavskiljning. Tvåkammarbrunnar är däremot godkända som slamavskiljning för Bad-, Disk- och Tvättvatten (BDT). I de fall där BDT-vatten och WC-vatten har gått till skilda anläggningar har två bedömningar gjorts. Efterbehandling/Utsläppspunkt Infiltrationsanläggningar har huvudsakligen bedömts utifrån dess ålder. En infiltrationsanläggning som belastas året runt har bedömts ha en livsläng på mellan 15-25 år. Detta är ganska högt räknat och det finns undersökningar som visar att reningskapaciteten avtar tidigare än så. Den här inventeringen har vi bedömt alla normala infiltrationer äldre än 25 år som underkända. Stenkistor har uteslutande bedömts som underkända på grund av bristfällig eller ingen rening. Direktutsläpp av avloppsvatten från slamavskiljare har underkänts samt direktutsläpp av BDT-vatten. Infiltrationer yngre än 25 år där nivå av vätska i fördelningsbrunn, luftningsrör eller trekammarbrunn som tyder på översvämmning har bedömts som underkända. Pga sämre reningskapacitet är det inte att rekommendera att ha dagvatten ihopkopplat med avloppsvatten. Detta har dock inte inventerats och kommer inte tas med i bedömningen. Dagvatten ihopkopplat med avloppsvatten kan få till följd att avloppsanläggningar svämmar över. En översvämmad anläggning innebär att orenat vatten direkt kan komma i kontakt med grundvattnet samt att anläggningen löper mycket stor risk att sättas igen. 6

RESULTAT Resultatet nedan är en sammanställning av de hushåll som vid inventering visar sig ha någon typ av avlopp. Boendeform Inom det inventerade området finns ca en tredjedel fritidshus. Det är flera fritidshus som har installerat toalett de senare åren och i samband med det byggt nytt avlopp Figur 2: Fördelningen Fritidshus och permanentboende. Med Annat menas föreningsbyggnader, församlingshem eller liknande. Anläggningstyper Inom inventeringsområdet har de allra flesta en traditionell vattentoalett och ett kombinerat avlopp. Endast ett fåtal använder sig av nyare typer av torrtoaletter, förbränningstoaletter eller något annat som gör att man kan skilja på toalettsvatten och BDT vatten. Toalettvatten och BDT-vatten skiljer sig åt i innehåll. Toalettvatten innehåller största andelen näringsämnen, smittämnen och syreförbrukande ämnen och BDT-vatten innehåller största andelen vatten. Enbart BDT-avlopp Separerat WC- och BDT-avlopp Kombinerat WCoch BDT-avlopp Figur 3: Flertalet boende har kombinerade BDT- och WC-avlopp. 7

Varianter av avloppsanläggningar för kombinerade avlopp Den vanligaste avloppsanordningen i det inventerade området är en trekammarbrunn med efterföljande infiltration, se figur 4. Stapel nr 4 och 5 nedan uppfyller normalt lagkraven. Figur 4: Visar tekniken för de enskilda anläggningarna för kombinerat avlopp inom inventeringsområdet. Bristfälliga avlopp Total inventerades 254 fastigheter. 72 av dessa hade ett avlopp helt utan anmärkning, vilket motsvarar 28,3%. 71,7% hade alltså ett avlopp som behövde förbättras på ett eller annat sätt. Detta är något högre än genomsnittet i Sverige som sägs ligga på 50-60% underkända anläggningar. Det har varit en regnig sommar 2012 vilket satte avloppsanläggningarna på prov. I flertalet tillfällen visade sig slamavskiljaren eller efterbehandlingen vara översvämmad. Detta gällde även nya anläggningar. 8 stycken avloppsanläggningar byggda 1990 eller senare visade sig vara översvämmade vid inventering. En trolig anledning till detta är att infiltrationen installerats för nära grundvattnet och vatten således letar sig in bakvägen. En annan brist på i övrigt godkända anläggningar var att T-rör kunde saknas. 8

Fördelning godkända/bristfälliga avlopp i olika avrinningsområden Andelen bristfälliga avlopp är ganska lika i de olika avrinningsområdena och det är inget område som har generellt bättre eller sämre standard på avloppen. Kring Bodaån har 92 fastigheter med avlopp inventerats. 19 av dessa har ett avlopp utan anmärkning, vilket motsvarar ca 21 %. Kring aktuell del av Vämmesån har 13 fastigheter med avlopp inventerats. 3 av dessa har ett avlopp utan anmärkning, vilket motsvarar ca 23 %. Kring Sävsjöån har 51 fastigheter med avlopp inventerats. 17 av dessa har ett avlopp utan anmärkning, vilket motsvarar ca 33 %. Kring aktuell bäck till Allsarpasjön har 68 fastigheter med avlopp inventerats. 23 av dessa har ett avlopp helt utan anmärkning, vilket motsvarar ca 34 %. Kring Hägnaån och omkringliggande aktuella bäckar har 92 fastigheter med avlopp inventerats. 19 av dessa har ett avlopp utan anmärkning, vilket motsvarar ca 21 %. 9

SLUTSATSER - Andelen bristfälliga avlopp i det inventerade området ligger något högre än i Sverige i genomsnitt. - Det är få hushåll som separerar BDT-vatten och avloppsvatten - Flera anläggningar har problem med översvämning MER INFORMATION www.avloppsguiden.se www.savsjo.se Klicka vidare till Avfall, vatten & miljö, Enskilda fastigheter, Enskilda avlopp Naturvårdsverkets rapport, Små avloppsanläggningar, Handbok till allmänna råd. Handbok 2008:3 http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-0153-7.pdf Avloppsbroschyr, Är det dags att anlägga enskilt avlopp http://www.miljosamverkanf.se/download/projekt/avlopp/avloppsbroschyr.pdf Kontakt på Sävsjö kommun: Miljöinspektör Emelie Gustavsson Tel 0382-15265 emelie.gustavsson@savsjo.se 10