Avfallsplan Höganäs kommun 2008-2011

HÖGANÄS KOMMUN Ersätter KFS KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2008:24 b Avfallsplan Höganäs kommun 2008-2011 Antagen av kommunfullmäktige 2008-05-22 Träder i kraft 2008-07-01

1 Sammanfattning Målen med alla avfallsplaner är att åtgärderna som föreslås skall minska avfallets mängd och dess farlighet. Denna plans syfte är att nå de mål som riksdagen och regeringen anvisar. Målen är inriktade på att minska mängden restavfall, att öka mängden separat insamlat organiskt material och att öka källsorteringsgraden under den kommande planperioden. Till år 2011 ska mängden restavfall minska till 175 kg per invånare och år (199 kg år 2006). Samtidigt ska mängden utsorterat organiskt avfall öka till 60 kg per invånare och år (43 kg år 2006). Det organiska avfallet ska vara rent från övrigt avfall för att kunna användas vid framställning av biogas och biogödsel. Källsorteringsgraden, det vill säga mängden källsorterat avfall i förhållande till den totala mängden hushållsavfall, ska uppgå till 55 procent år 2011 (47,6 procent år 2006). Avfallsplanen innehåller också mål för bättre sortering med resultat att restavfall och organiskt avfall är fritt från farligt avfall. Åtgärderna för att åstadkomma minskade restavfallsmängder och en ökad sorteringsgrad är främst inriktade på kontinuerlig kommunikation med de människor som på olika sätt berörs; hushåll, verksamheter, fastighetsägare, fastighetsskötare, entreprenörer, med flera. En förnyad översyn över gamla deponier ska göras senast 2010 för att uppdatera information och säkerställa att deponierna inte orsakar negativa effekter för människor och miljö. Avfallsplanen är framtagen i samarbete mellan NSR, Tekniska förvaltningen och Miljökontoret i Höganäs kommun. 2

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Innehållsförteckning... 3 3 Inledning... 4 3.1 Vad är avfall... 4 3.2 Ansvarsfördelning... 4 4 Nulägesbeskrivning - allmänna förhållanden i Höganäs... 6 4.1 Kommunal avfallsorganisation... 6 5 Hushållsavfall som kommunen ansvarar för... 7 5.1 Var avfallet uppkommer... 7 5.2 Insamlingssystem... 7 5.3 Behandling och mängder... 8 6 Förpackningar och tidningar... 10 6.1 Insamlingssystem... 10 6.2 Behandling och mängder... 10 6.3 Åtgärder för att förebygga returpappers- och förpackningsavfall och främja återanvändning... 11 7 Avfall från verksamheter... 12 7.1 Farligt avfall... 12 8 Befintliga behandlingsanläggningar... 13 8.1 Höganäs återvinningsanläggning - Tjörröd... 13 8.2 Invallningen... 13 9 Nedlagda deponier... 15 10 Koppling till nationella och regionala miljömål... 19 10.1 Minskad klimatpåverkan mål 1... 19 10.2 Giftfri miljö mål 4... 20 10.3 Skyddande ozonskikt mål 5... 20 10.4 God bebyggd miljö mål 15... 21 11 Mål och åtgärder... 22 11.1 Mål för att minska mängden avfall... 22 11.2 Mål för sortering och behandling av organiskt material... 23 11.3 Mål för att minska avfallets farlighet... 23 11.4 Åtgärder... 23 12 Uppföljning... 26 13 Referenser... 26 3

3 Inledning 3.1 Vad är avfall En trasig stol är detta avfall? Ja, kanske, om du vill bli av med den. Har du tänkt renovera stolen är den inte längre att betrakta som avfall. I miljöbalken (15 kap 1 ) finns följande definition för avfall: Varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Avfall är allt som vi vill eller måste göra oss av med. Det finns många olika typer av avfall. Kommunen har ansvar för hushållsavfall och definitionen på detta lyder: Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Därmed jämförligt avfall kan t ex vara avfall från en restaurang, affär, personalmatsal, skola eller äldreboende där avfallet ser ut ungefär som hushållsavfall. Det är alltså inte helt självklart vad som klassas som avfall. 3.2 Ansvarsfördelning Ansvaret för avfallshanteringen i Sverige vilar på oss alla. Kommuner och myndigheter Producenter Hushåll Verksamhetsutövare 3.2.1 Kommuner och hushåll Enligt miljöbalken 15 kap 8 har kommunen ansvar för insamling och omhändertagande av allt hushållsavfall, undantaget avfall under producentansvar, se nedan. Detta kallas kommunens renhållningsskyldighet. Kommunen måste hämta det hushållsavfall kommuninvånarna vill bli av med och får ta betalt för den tjänsten. När det gäller hushållsavfall får ingen annan transportera detta än kommunen eller den som gör det på kommunens uppdrag. Hushållen måste lämna avfallet till kommunen. Kommunen ansvarar för allt farligt avfall som ingår i hushållsavfallet. Ansvaret omfattar insamling, transport och behandling. Höganäs kommun har sedan tidigare utökat sitt ansvar för det farliga avfallet att även omfatta det som uppkommer inom industrin och andra verksamheter. Den 1 juli 2007 upphör kommunens möjlighet att ansvara för verksamheternas farliga avfall. Via ett samarbetsavtal överlåts insamling och behandling av allt farligt avfall som uppkommer i kommunen till NSR. Kommunen har också en skyldighet att organisera insamlingssystem för småbatterier och sedan se till att batterierna sorteras och transporteras till upparbetning eller slutförvaring. Det ekonomiska ansvaret har dock producenterna av batterier. 4

3.2.2 Producenter Producenterna ansvarar för det avfall som omfattas av det lagstiftade producentansvaret. Producentansvar innebär att den som tillverkar en produkt är skyldig att insamla, bortforsla, materialåtervinna och/eller energiutnyttja det avfall som uppstår då produkten kasseras. En producent är den som yrkesmässigt tillverkar, importerar, fyller och/eller säljer en vara. Alla produkter omfattas inte av förordningen om producentansvar. Idag råder producentansvar för följande avfallsslag (inom parentes det materialbolag som sköter producenternas ansvar): bilar (Bil Producentansvar Sverige AB) däck (Svensk däckåtervinning) returpapper (Pressretur) förpackningar (Returkartong, Plastkretsen, Metallkretsen, Svensk GlasÅtervinning) elektriska och elektroniska produkter (El-Kretsen) glödlampor och vissa belysningsarmaturer (El-Kretsen) Syftet med producentansvaret är att få produkter som är mer resurssnåla, lättare att återvinna och som inte innehåller farliga ämnen. 3.2.3 Hushåll Hushållen är skyldiga att sortera det avfall som uppkommer i hushållet. Sorteringen ska ske enligt reglerna i de kommunala föreskrifterna om avfallshantering. I Höganäs ska farligt avfall sorteras ut från restavfallet. Även organiskt avfall bör sorteras ut från restavfallet och lämnas separat. Det organiska avfall som separeras från restavfallet ska vara så rent att det går att återvinna. Dessutom har alla hushåll en skyldighet enligt förordningarna om producentansvar att sortera ut förpackningar, tidningar, däck, glödlampor och elavfall. Det utsorterade avfallet ska sedan lämnas i kommunens eller producenternas insamlingssystem. 3.2.4 Verksamhetsutövare För t ex företag och industrier gäller att ansvaret för avfallet ytterst ligger hos avfallsproducenten. Det är företaget som ska ha kunskap om avfallet och dess effekter på miljön. Företaget ska också hålla sig uppdaterat vad det gäller förändringar i lagstiftningen. Verksamheter i Höganäs ska sortera ut farligt avfall från restavfallet. Dessutom har även verksamheter en skyldighet enligt förordningarna om producentansvar att sortera ut förpackningar, tidningar, däck, glödlampor och elavfall. 5

4 Nulägesbeskrivning - allmänna förhållanden i Höganäs Höganäs kommun har ca 23 800 invånare (2006). Det finns i kommunen 7 800 villor, 2500 bostäder i flerfamiljshus och 1600 fritidshus. Kommunen är till ytan ca 142 km 2, med sex större tätorter, Höganäs, Viken, Lerberget, Nyhamnsläge, Mölle och Jonstorp. I Kullabygden hittar man i stället en härlig natur, och lugn och ro. Oavsett var man befinner sig är det aldrig mer än några kilometer till närmaste strand, samtidigt som skolor, service och kommunikationer finns på cykelavstånd. Under sommarmånaderna ökar folkmängden, och därmed avfallsmängden, väsentligt då många turistar i kommunen. 4.1 Kommunal avfallsorganisation Höganäs kommun har det övergripande ansvaret för avfallshanteringen och avfallsplaneringen. För insamling och transport av förpackningar och tidningar anlitas en entreprenör, Ohlssons AB. Samma entreprenör samlar också in restavfall och organiskt från 30 procent av hushållen. Från övriga hushåll samlar kommunen själv in restavfall och organiskt. Hämtning av trädgårdsavfall utförs av kommunen. Sydspol AB tömmer slambrunnar, slutna tankar och fettavskiljare på entreprenad. Ohlssons AB tömmer latrin. Höganäs kommun har också tillsammans med fem andra nordvästskånska kommuner ett konsortialavtal med NSR som löper till slutet av 2020. Detta avtal innebär att NSR ansvarar för behandling av avfallet. 6

5 Hushållsavfall som kommunen ansvarar för 5.1 Var avfallet uppkommer Hushållsavfallet uppkommer i hushåll, kommunala verksamheter, som t ex äldreboende och skolor, samt företag. Exempel på hushållsavfall kan vara köksavfall, slam från slambrunnar, grovavfall, färgrester och annat farligt avfall. 5.2 Insamlingssystem Insamlingssystem och abonnemang skiljer sig åt beroende på om fastigheten används som enfamiljs- eller flerfamiljsfastighet. Verksamheter väljer för sitt hushållsavfall villa- eller flerfamiljsabonnemang beroende på hur mycket hushållsavfall de har. Målsättningen är att fastighetsägarna skall välja abonnemang som främjar källsortering, men minsta krav är att organiskt avfall skall källsorteras vid fastigheten. Om fastighetsägaren inte väljer abonnemang för tidnings- och förpackningsmaterial ska dessa så kallade återvinningsmaterial lämnas vid Höganäs återvinningsanläggning eller någon av de elva återvinningsstationer som finns i kommunen. 5.2.1 Villafastigheter och fritidshus Renhållningssystemet för villafastigheter och fritidshus innebär som standardabonnemang ett 190-liters delat plastkärl för rest- och organiskt avfall som töms varannan vecka. I standarabonnemanget ingår också två delade 240-liters delade kärl för tidningar, papper, färgat och ofärgat glas samt två plastsäckar för hård- och mjukplast och en plastkorg för metall. Förpackningarna och tidningarna töms var åttonde vecka. Det finns flera olika abonnemang att välja mellan utöver standard. 5.2.2 Flerfamiljsfastigheter Renhållningssystemet för flerfamiljsfastigheter innebär ett antal olika storlekar på kärl och tömningsfrekvenser att välja mellan. De flesta flerfamiljsfastigheterna har ett eget gemensamt soprum för alla lägenheter, där det brukar finnas utrymme för separata kärl till förpackningar och tidningar, som hämtas som en extra tjänst utöver organiskt- och restavfall. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att teckna avfallsabonnemang. Fastighetsägaren ska anvisa lämplig förvaringsplats av grovsopor. 5.2.3 Gemensamma tjänster I abonnemanget ingår hämtning av grovsopor, elavfall och farligt avfall, som hämtas en gång om året på särskilt utvalda platser. Grovsopor, elavfall och farligt avfall kan också lämnas av respektive användare på Höganäs återvinningsgård. Förpackningar och tidningar kan lämnas på återvinningsstationer eller på återvinningsgården. Höganäs återvinningsgård tar även emot trädgårdsavfall. Abonnemang för hämtning av trädgårdsavfall kan beställas hos Höganäs kommun. Kärlen är 190 eller 370 liter och töms 19 gånger per år under perioden mars-november. 7

Tömning av slam från enskilda avlopp och slutna tankar sker minst en gång per år, efter avisering från kommunen, i övrigt kan fastighetsägaren beställa tömning vid behov. Fett gör att det lätt blir stopp i avloppsledningarna. Därför måste alla restauranger och dylika verksamheter ha en fettavskiljare. Denna ska tömmas så ofta att fett inte följer med flödet till efterföljande ledningssystem, vilket är beroende på anläggningens belastning, typ och storlek. Tömning skall dock ske minst två gånger per år. Om restauranger har flytande fett ska de ha en så kallad fettunna att hälla det i. 5.3 Behandling och mängder Det mesta avfallet från Höganäs kommun transporteras direkt till NSR:s återvinningsanläggning i Helsingborg. En del hushållsavfall behandlas på NSR:s anläggning, annat mellanlagras eller förbehandlas innan det skickas vidare för återvinning, förbränning eller annan slutbehandling. Kg per invånare Total mängd (ton) Restavfall (kärl- och säckavfall) 199,4 4758 Organiskt avfall 43,2 1030 Trädgårdsavfall (från trädgårdskärl; övrigt trädgårdsavfall vägs inte) 97,7 2331 Grovavfall 76,1 1815 Farligt avfall asbest 0,81 19,4 Farligt avfall bilbatterier 1,6 25,4 Farligt avfall elektronik, exkl. kylmöbler och vitvaror 7,88 188,1 Farligt avfall - vitvaror 5,39 128,7 Farligt avfall - kylmöbler 3,05 72,9 Farligt avfall impregnerat trä 1,80 42,9 Övrigt farligt avfall från miljöbodar - kemikalier, m.m. (exkl. batterier) 1,12 26,6 Småbatterier 0,18 4,4 Tabell 1. Insamlade mängder hushållsavfall i Höganäs år 2006 5.3.1 Restavfall Hushållens restavfall mals, metaller sorteras ut med hjälp av magneter och resten siktas till två fraktioner, en organisk och en brännbar. Den brännbara fraktionen transporteras till förbränning för energiutvinning. Den tyngre organiska fraktionen komposteras. Den färdiga kompostjorden siktas och blir jord som används inom NSR:s anläggning som konstruktionsmaterial. 5.3.2 Organiskt avfall Det källsorterade organiska avfallet mals och blandas med vatten. När blandningen pressas bildas två delar, pressvätskan som leds till biogasanläggningen och en torrare del. I biogasanläggningen rötas pressvätskan och biogas bildas. Biogasen renas och används sedan som fordonsbränsle. Återstoden av den flytande delen, biogödseln, används som näring i jordbruket. Den torrare delen, som blir kvar efter utpressning, komposteras och blir till jord. Jorden används sedan inom anläggningen för till exempel täckning av gamla deponiområden. 8

NSR:s biogasanläggning kommer att byggas ut för att fördubbla kapaciteten. Målet är att allt utsorterat organiskt avfall, från hösten 2007, ska behandlas i biogasanläggningen för att bli biogas och biogödsel. 5.3.3 Trädgårdsavfall Trädgårdsavfallet komposteras och den färdiga komposten kan sedan användas som jordförbättringsmedel eller som grundmaterial i olika jordblandningar. Det grövre trädgårdsavfallet flisas till grönflis som används vid förbränning. 5.3.4 Grovavfall Den del av grovavfallet som är möjlig att återvinna sorteras ut. Hit hör till exempel skrot, trä och möbler. Övrigt krossas och siktas. Den grövre brännbara fraktionen transporteras sedan till förbränning medan det utsiktade materialet används som konstruktionsmaterial på Filborna återvinningsanläggning. 5.3.5 Slam Slam från enskilda avlopp och slutna tankar behandlas tillsammans med övrigt avloppsvatten vid reningsverket i Höganäs. Det rötade slammet transporteras till NSRs anläggning i Helsingborg. Där komposteras det med trädgårdsmaterial och den färdiga jorden används sedan som sluttäckningsmaterial på Filborna 5.3.6 Farligt avfall och småbatterier NSR har ett lager för sortering, ompackning och märkning av allt farligt avfall, som måste transporteras vidare för slutlig behandling hos godkända behandlingsföretag. En del av det utsorterade materialet, såsom bly, kadmium och nickel från batterier, återvinns till nya produkter. Annat skickas till speciella förbränningsanläggningar, där man tar vara på värmen. Exempel på farligt avfall som förbränns är färgrester, limavfall och bekämpningsmedel. Kvicksilverhaltigt avfall, från t.ex. termometrar, slutförvaras i slutna bergrum, eftersom kvicksilver inte är tillåtet att återvinna. 9

6 Förpackningar och tidningar Förpackningar och tidningar omfattas av lagen om producentansvar. Producentansvaret innebär att det är producenternas ansvar att tillhandahålla ett insamlingssystem samt att se till att en viss del av till exempel förpackningarna återvinns. 6.1 Insamlingssystem I Höganäs kommun har idag drygt hälften av villahushållen och ca 20 procent av flerfamiljsfastigheterna fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Om fastighetsägaren inte väljer abonnemang för fastighetsnära hämtning av tidnings- och förpackningsmaterial ska dessa så kallade återvinningsmaterial lämnas vid någon av de elva återvinningsstationer (se tabell 2) som finns i kommunen eller vid Höganäs återvinningsgård. Höganäs, ICA Kvantum, Järnvägsgatan Höganäs, Smältaregatan/Gärdesgatan Ingelsträde, Våtamåsavägen Jonstorp, Kullens Livs, Jonstorpsvägen 42 Mjöhult, G:a stationen Mölle, Kullabergsvägen Nyhamnsläge, Skeppet, Elehultsvägen Viken, Solrosvägen Väsby, Idrottsplatsen Östra Lerberget, Rättarevägen 132, P-plats Farhult, Farhultsboden Tabell 2. Förteckning över återvinningsstationer i Höganäs kommun 6.2 Behandling och mängder Kg per invånare Total mängd (ton) Tidningar 80,5 1915 Pappersförpackningar 21,5 512 Glasförpackningar 24,0 571 Plastförpackningar 9,4 225 Metallförpackningar 2,6 63 Tabell 3. Insamlade mängder tidningar och förpackningar från hushållen år 2006 10

6.2.1 Tidningar Pressretur ansvarar för tidningarna. Tidningarna grovsorteras i NSR:s returpappersanläggning och transporteras till Hyltebruk i Småland där de återvinns till nytt tidningspapper. Enligt förordningen (1994:1205) om producentansvar för tidningar, ska minst 75 procent av returpappret i Sverige materialåtervinnas. Det kravet uppfylls idag. 6.2.2 Förpackningar av papper Returkartong har ansvaret för återvinning av pappersförpackningar och förpackningar av wellpapp. Pappersförpackningarna balas och transporteras sen till pappersbruk där pappersmassan görs till ny kartong eller ytskikt till gipsskivor. Enligt förordningen (1997:185) om producentansvar för förpackningar, ska minst 65 procent av förpackningarna av papper och wellpapp materialåtervinnas. 6.2.3 Förpackningar av glas Svensk glasåtervinning ansvarar för glasförpackningarna. Glas kan smältas om hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. Glaset används vid tillverkning av nya förpackningar, vid framställning av isoleringsmaterial och som flytmedel i betong. Minst 70 procent av glasförpackningarna ska materialåtervinnas, vilket uppfylls med råge idag. 6.2.4 Förpackningar av mjuk- och hårdplast Plastkretsen har ansvar för såväl hårda som mjuka platsförpackningar. Största delen av mjukplasten används vid energiutvinning, det vill säga den förbränns och värmen tas tillvara. Förpackningar av mjukplast materialåtervinns ibland, när kvaliteten tillåter, och blir då till bland annat plastplank. Hårdplastförpackningarna sorteras efter kvalitet. Delar av plasten förbränns, medan annat transporteras till återvinningsindustrin för förädling och tillverkning av nya plastprodukter. De återvunna plastförpackningarna blir till nya förpackningar, diskborstar, fleecetröjor med mera. Minst 21 procent av plastförpackningarna ska materialåtervinnas och minst 59 procent ska antingen materialåtervinnas eller förbrännas. 6.2.5 Förpackningar av metall Metallkretsen ansvarar för metallförpackningarna. De sönderdelas och sorteras sedan med hjälp av magneter innan materialet omsmälts och återvinns till nya förpackningar, armeringsjärn, bildelar, mm. Minst 70 procent av metallförpackningarna ska materialåtervinnas. 6.3 Åtgärder för att förebygga returpappers- och förpackningsavfall och främja återanvändning Bättre källsortering leder också till att människor får en bättre uppfattning om hur mycket och vilken typ av förpackningsavfall var och en bidrar med. Kanske leder detta i förlängningen till en större medvetenhet och förändring av förpackningsavfallets mängd och sammansättning. 11

7 Avfall från verksamheter Avfall från verksamheter, som inte är hushållsavfall eller farligt avfall, får transporteras till valfri godkänd anläggning. En stor del av företagens avfall transporteras till NSR, medan annat transporteras till andra anläggningar. Kommunen saknar styrmedel att påverka vart avfallet transporteras och samlad statistik över avfallsmängder saknas. De största avfallsslagen är plast, trä, skrot, papper, schaktmassor och restavfall. 7.1 Farligt avfall Farligt avfall från verksamheter i Höganäs var under 2006 totalt ca 1593 ton (exklusive vitvaror, kylmöbler och övrig elektronik samt blybatterier över tre kilo). Nedan redovisas de största avfallsgrupperna från 2006. 7.1.1 Avfall från oorganisk-kemiska processer med tungmetaller, 586 ton Avfall från oorganisk-kemiska processer som innehåller andra tungmetaller än arsenik och kvicksilver (586 ton) skickas vidare och läggs på särskild deponi för farligt avfall. 7.1.2 Produktionsserier som inte uppfyller ställda krav och oanvända produkter, 512 ton Det mesta från denna grupp är oorganiskt avfall som innehåller farliga ämnen (509 ton) och skickas vidare till särskild deponi för farligt avfall. 7.1.3 Oljeavfall och avfall från flytande bränslen, 226 ton De två största delarna i denna grupp är maskinrumsolja från sjöfart (91 ton) och oljehaltigt vatten från oljeavskiljare (65 ton). Oljehaltiga fraktioner avvattnas på NSR:s anläggning i Helsingborg innan de skickas vidare till entreprenörer som återanvänder eller eldar oljan. 7.1.4 Kasserade organiska kemikalier som innehåller farliga ämnen (119 ton) Dessa kemikalier skickas vidare för förbränning i särskild förbränningsanläggning för farligt avfall. 7.1.5 Elektronik, vitvaror, kylmöbler och blybatterier över tre kilo Elektronik (188 ton), vitvaror (129 ton) och kylmöbler (73 ton) är tre stora avfallsgrupper. Dock saknas uppdelning i statistiken mellan vad som kommer från hushåll och vad som kommer från verksamheter. Produkterna har producentansvar och det är El-Kretsen som, bland annat, ansvarar för att de plockas isär och de farliga ämnena omhändertas. För blybatterier över tre kilo har vi gjort följande antagande för uppdelning mellan hushållsavfall och verksamhetsavfall. De bilbatterier som lämnas på återvinningsgården (25 ton) redovisas under hushållsavfall. Utöver detta har 83 ton batterier samlats in. Av dessa kommer större delen från verksamheter. 12

8 Befintliga behandlingsanläggningar 8.1 Höganäs återvinningsanläggning - Tjörröd Anläggningen är belägen norr om Höganäs, öster om väg 111 och ligger inom fastigheterna Tjörröd 2:5, 7:4, 7:5, 10:1 och 11:1. Nuvarande verksamhet vid anläggningen koncentreras alltmer till de södra delarna av anläggningen. Större delarna av den gamla deponin kommer att avslutas och täckas enligt gällande bestämmelser. Delar av den gamla deponin har hårdgjorts och utnyttjas idag för olika verksamheter som kompostering och lagring av material. Anläggningen ägs av NSR AB och består av en återvinningsgård för hushåll där hushållen kan lämna förpackningsmaterial, elavfall, farligt avfall, trädgårdsavfall med mera. Anläggningen har ytor för mottagning av grövre träavfall, ris och grenar för flistillverkning, ytor för kompostering av park- och trädgårdsavfall och ytor för schakt. Dessutom finns ytor för omlastning och sortering av industriavfall. Restavfallet lastas i containers och förs till slutbehandling på Filborna återvinningsanläggning. Återvinningsgården är öppen måndag till fredag samt lördag förmiddag. Anläggningen är en så kallad B-anläggning, med tillstånd från Länsstyrelsen, enligt SNIkoderna 90.004-2, 90.003-1 och 90.005-1. Enligt tillståndet får högst 100 000 ton material tas emot per år. Anläggningen tog år 2005 emot 14713 ton avfall, varav 2850 ton schakt användes internt. 8.2 Invallningen Anläggningen är belägen väster om tätorten Höganäs, norr om hamnen och har fastighetsbeteckning Svampen 1. Området är ca 10 hektar och är en invallning av havet. Anläggningen ägs av Höganäs AB och startade 1977. 8.2.1 Tillstånd Vattendom från 1975-11-28, VA 74/1974, DVA 57/1975. Ingick därefter i koncessionsbeslutet från 1981-03-04, Ä 137/77. 1992 (1992-05-15, 137-1059-90) fick verksamheten ett nytt tillstånd och 2000-05-11, M 405-99, fick bolaget tillstånd för en väsentlig utökning av produktionen på pulversidan och därmed ökad avfallsmängd. Tillståndet meddelades som en deldom då Miljödomstolen undantog invallningen i avvaktan på ny detaljplan för området, då den för tidpunkten aktuella planen ej medgav utökad deponering. I tillståndet uppskattades den totala deponeringsvolymen till 600 000 m 3. En ny ansökan lämnades in varpå bolaget sökte utökning av deponeringen på 500 000 m 3 utöver gällande tillstånd. Ny detaljplan för området vann laga kraft 19 december 2002. Det för invallningen gällande tillståndet är daterat 2004-01-15 (M 3005-03) och medger utfyllnad till 500 000 m 3 utöver tillståndet från år 1992. Domen som kom år 2000 var en deldom för utökad produktion, undantaget invallningen. 8.2.2 Verksamhet Deponering av industriavfall som ugnsslagg, filterstoft och keramiskt skrot (tidigare även takpapp). Avfallet kommer från Höganäs ABs egen verksamhet. Sedimenterad tunnelslagg och filterstoft har grävts upp och deponerats på Rögladeponin, se nedan. 13

8.2.3 Mängder Mängder som tillförts anläggningen är: 2006: ca 29 000 ton 2005: tillfört ca 25 000 ton utfört till Rögla ca 50 000 ton 2004: ca 25 100 ton 2003: ca 23 700 ton 2002: ca 24 200 ton 14

9 Nedlagda deponier En inventering av gamla avfallsupplag genomfördes 1985. Totalt identifierades fjorton deponier. I samband med Vägverkets projekt, 2006 och 2007, med väg 111:as nya sträckning förbi Vikens samhälle påträffades sex stycken deponier. Vägverket sanerade tre av deponierna fullständigt de resterande deponierna sanerades endast partiellt. De kvarlämnade deponierna som sanerats partiellt kan saneras i efterhand men bedömning gjordes att de inte utgör någon större risk för människors hälsa eller miljö. Av tabell 4 framgår samtliga kända deponier i Höganäs kommun. Deponierna har klassats utifrån risker och behov av åtgärder i fyra klasser. Miljöavdelningen kommer att göra en ansvarsutredning för de gamla deponierna och lämna denna till miljönämnden för ställningstagande under första halvåret 2007. Flertalet av deponierna är troligen kommunala deponier, vilket bland annat styrks av muntliga uppgifter. Enligt utsago var det kommunens hälsovårdsmyndighet som anvisade var någonstans det gick bra att dumpa sitt avfall. Protokoll från Väsby-Vikens hälsoskyddsnämnd anger bland annat 1963 att: Municipal renhållningsverksamhet förekommer i Viken och soptömning sker med enskild entreprenör. Att kommunen deponerade sitt avfall i gamla märgelhålor var något som var allmänt vedertaget och accepterat av olika myndigheter. Problemet i dagsläget är att knyta någon miljöjuridiskt ansvarig verksamhetsutövare till deponierna. Att hävda att kommunen är moraliskt ansvarig för sina gamla deponier är inte särskilt svårt, desto svårare är det att hitta ett lagstöd för att kunna kräva att kommunen skall ta ansvar för sina gamla miljösynder. Om inte kommunen miljöjuridiskt eller på frivillig basis kan knytas till deponierna kan eventuellt krav riktas mot fastighetsägarna. 4 särskilda miljöskyddsåtgärder synes ej behövliga 3 objektet synes kunna föras till grupp 4 efter enkla åtgärder 2 prov och undersökningar bör göras för att kunna ta ställning till behov av åtgärd 1 särskilda miljöskyddsåtgärder bedöms nödvändiga Avfallsupplag (fastighetsbeteckning) Jonstorp 10:6, 11:3 och S:1 Påbörjad Avslut ad Beskrivning 1955 1977 Hushållsavfall, rivningsavfall och schaktmassor. Klass Kommentar 2 Fd. strandkärr på lätt jord. Tjörröd 33:1 ca 1940 1952 Främst koksaska. 4 F d lertäkt. Ersattes med Tjörröd 7:5 m fl. 15

Tjörröd 7:5, 10:1 och 11:1 1952 2000 Hushålls-, rivningsoch industriavfall samt schaktmassor. Farligt avfall kan ha deponerats under 1950-70-talen. Smedstorp 2:4 1965 1971 Hushålls-, rivningsoch industriavfall Krapperup 19:1 1954 1972 Hushålls-, rivningsoch industriavfall Våtamosse 1:1 (1) och Södra Danhult 5:5, 5:31(2) Höganäs 33:1, 33:4 och 33:8 Västra Klappe 10:2, 10:3 Västra Klappe 12:1, 13:1 Västra Klappe 2:5, Rödmossen 16:1 1965 1971 Hushålls-, rivnings och industriavfall samt farligt avfall 4 Koncessionstillstånd, lerjord. Fr o m 2000 drivs anläggningen som en kretsloppsanläggning. Inkommande material sorteras, mellanlagras och skickas till återvinning eller slutbehandling på Filborna återvinningsanläggning. 4 F d grustag 1800- talet 1959-60 1950 1960-70 Slagg från kol- och lerbrytning, koksaska, samt mindre mängd industriavfall Hushållsavfall, blandat med industriavfall, ev. farligt avfall. 1950 Hushållsavfall, blandat med industriavfall, ev. farligt avfall. 1950 1960-70 Västra Klappe 1:1 1950 1960-70 Ry 1:29 1950 1960-70 Hushållsavfall, blandat med industriavfall och ev. farligt avfall. Hushållsavfall, blandat med industriavfall och ev. farligt avfall. Hushållsavfall, blandat med industriavfall och ev. farligt avfall. 4 Kallad Bränneslyckan 4 Tre deponier (delvis f d märgeldamm, två f d lertäkter) 4 Kallad Ärtan och Bönan 4 Tre deponier (f d märgeldamm) 4 Tre deponier (f d märgeldamm) 4 En deponi (f d märgeldamm) 4 En deponi (f d märgeldamm) 4 En deponi (f d märgeldamm) 16

Rödmossen 16:1 1950 1960-70 Ry 2:1 1950 1960-70 Höganäs Gödstorp 1:3 Höganäs Stubbarp 38:1 Hushållsavfall, blandat med industriavfall och ev. farligt avfall. Hushållsavfall, blandat med industriavfall och ev. farligt avfall Okänt Okänt Hushålls och rivningsavfall blandat med industriavfall. Deponien är delvis utgrävd och sanerad. De utgrävda massor bestod av jordmassor med innehåll av avfall såsom brädor, plast keramik, järnskrot och traktordäck. Analysresultat visade på föroreningshalter under Naturvårdsverkets riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). Deponin innehöll till största delen natursten med viss inblandning av glas och mindre järnskrot. Analysresultat visade på föroreningshalter över MKM avseende Zn i ett av totalt två samlingsprover. 4 En deponi (f d märgeldamm) 2 Tre deponier (f d märgeldammar) 4 En deponi (f d märgeldamm), påträffades av Vägverket i samband med arbete kring nya dragningen av Väg 111. Provtagning ej gjord av kvarlämnade massor. 4 En deponi (f d märgeldamm), påträffades av Vägverket i samband med arbete kring nya dragningen av Väg 111. Provtagning ej gjord av kvarlämnade massor. 17

Brännan 23:4 Hushållsavfall, trädgårdsavfall, byggavfall, jord och stenmassor. Analysresultat visade på föroreningshalter över MKM avseende Cu och Zn i ett av totalt tio samlingsprover. 4 En deponi (f d märgeldamm), påträffades av Vägverket i samband med arbete kring nya dragningen av Väg 111. Provtagning ej gjord av kvarlämnade massor. Stora Görslöv 25:1 1972 2006 Processpecifikt avfall, främst ugnslagg, avskilt filterstoft och materialspill från Svampverket på Höganäs AB. Även kasserat takpapp, plaströr mm. Sluttäckt år 2006. Kallad Rögladeponin. Ägare Höganäs AB. Avslutat inom angiven tid (2005-06-30), efter godkänd avslutningsplan (inkl. samråd). Kontrollprogram enligt deponeringsförordnin gen. Tabell 4. Förteckning över nedlagda avfallsupplag inom Höganäs kommun 18

10 Koppling till nationella och regionala miljömål I dagsläget saknas lokala miljömål för Höganäs kommun som är kopplade till de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. I dokumentet Höganäs mot ett hållbart samhälle Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun finns miljömål angående upphandling av miljöanpassade transporter och förnybara bränslen (se nedan). I övrigt saknas miljömål som berör avfallshanteringen. Nedan redogörs för de nationella och regionala miljömål och åtgärder som har relevans för avfallsområdet. I de 16 svenska miljökvalitetsmålen (se bilaga 1) finns under minskad klimatpåverkan, giftfri miljö, skyddande ozonskikt och god bebyggd miljö övergripande mål som berör avfallshanteringen direkt. Det finns även mål under de andra punkterna som berör avfallshanteringen mer indirekt. För mer information hänvisas till www.miljomal.nu De nationella miljömålen har anpassats till regionala förutsättningar av länsstyrelsen i Skåne år 2003. De skånska miljömålen har vidare delats upp i ett antal åtgärder. För varje åtgärd finns ansvariga aktörer samt datum för när åtgärden ska vara utförd. 10.1 Minskad klimatpåverkan mål 1 Nationellt delmål: De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 1990. Regionala delmål: Samma som ovan. Energianvändningen per capita skall minska med fyra procent till år 2010 jämfört med år 2002. El producerad från förnybara energikällor i Sverige ska öka med 10 TWh från 2002 års nivå till år 2010. För Skåne innebär detta 2 TWh el. Regionala åtgärder: Miljökrav ställs vid upphandling av transporttjänster och endast fordon med goda miljöegenskaper upphandlas. Ansvar: Företagen och myndigheterna från och med 2004. En förbättrad infrastruktur för biogasanvändare utvecklas och minst ett tankställe med alternativa fordonsbränslen finns i varje kommun. Ansvar: Region Skåne och kommunerna senast år 2005. En strategi för lokal och regional produktion av biogas tas fram. Ansvar: Region Skåne och kommunerna senast år 2005. Andelen el- och värmeproduktion baserad på förnybara energikällor ökar. Ansvar: Kommunerna, kommunala bolagen, och energiproducerande anläggningar från och med år 2004. 19

Lokala miljömål: Kommunen ska vid utformning av förfrågningsunderlag för nyanskaffning av motorfordon särskilt vikta möjlig användning av förnybara drivmedel i syfte att uppnå en fordonspark av bästa miljöklassning. Ansvar: Tekniska förvaltningen, från och med år 2005. Kommunen ska medverka till att minst ett tappställe med naturgas/gasol eller biogas/övrigt förnybart bränsle anordnas inom kommunen. Tappstället ska vara tillgängligt för såväl allmänhet som kommun. Ansvar: Kommunledningskontoret, år 2005. 10.2 Giftfri miljö mål 4 Nationellt delmål: Förorenade områden ska vara identifierade och inom minst 100 av de områden som är mest prioriterade med avseende på riskerna för människors hälsa och miljön ska arbetet med sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år 2005. Minst 50 av de områden där arbete påbörjats ska dessutom vara åtgärdade. Regionala delmål: År 2010 ska kunskapen om halter av särskilt farliga ämnen i Skånes naturmiljö och dess negativa effekter på ekosystem eller arter ha ökat. Det nationella delmålet om förorenad mark innebär för Skåne att förorenade områden ska vara identifierade och riskklassade senast 2005. Regionala åtgärder: Inventeringen och saneringen av PCB och kvicksilver i fastigheter intensifieras. Ansvar: Fastighetsägarna och kommunerna senast år 2004 (inventering) respektive år 2008 (sanering). För att minska hushållens spridning av farliga ämnen sprids information om produktval, återvinning och farligt avfall. Ansvar: Handeln och kommunerna från och med år 2004. Skånes förorenade områden identifieras eller riskklassificeras i enlighet med Regionalt program för inventering och efterbehandling av förorenade områden i Skåne län. Ansvar: Länsstyrelsen och kommunerna senast år 2005. 10.3 Skyddande ozonskikt mål 5 Nationellt delmål: År 2010 skall utsläppen av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört. Regionalt delmål: Samma som ovan. Regional åtgärd: Ozonnedbrytande ämnen i till exempel isoleringsmaterial och kasserade kylmöbler samlas in. Ansvar: Kommunerna, renhållningsföretagen, Länsstyrelsen, Polismyndigheten och Tullverket från och med år 2004. 20

10.4 God bebyggd miljö mål 15 Nationella delmål: 2010 ska uttaget av naturgrus i landet vara högst 12 miljoner ton per år och andelen återanvänt material utgöra minst 15 procent av ballastanvändningen. Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall ska minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå, samtidigt som den totala mängden genererat avfall inte ökar. Samtliga avfallsdeponier har senast år 2008 uppnått enhetlig standard och uppfyller högt uppställda miljökrav enligt EU:s beslutande direktiv om deponering av avfall. Senast år 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök, och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Senast år 2010 ska matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. Regionala delmål: Det nationella delmålet för naturgrus innebär för Skåne att länets uttag av naturgrus år 2010 skall vara högst 1 miljon ton per år och andelen återanvänt material utgöra minst 15 procent av ballastanvändningen. Övriga delmål samma som ovan. Regionala åtgärder: Insatser vidtas för att bidra till att materialåtervinningsstationer startar på de platser som är lämpliga för ändamålet. Ansvar: Länsstyrelsen från och med år 2004. Insatser vidtas för att bidra till att minska den totala mängden avfall och minska dess farlighet. Ansvar: Producenterna, hushållen, handeln och verksamhetsutövarna från och med år 2004. En mer fastighetsnära insamling av farligt avfall införs. Ansvar: Handeln och kommunerna från och med år 2004. Omställningen från deponering till behandling, återvinning (inklusive biologisk behandling) och förbränning med energiutvinning intensifieras ytterligare. Ansvar: Kommunerna, avfallsbolagen och deponiägarna från och med år 2004. Vid upphandling införs krav på återanvänt eller återvunnet material för att lättare få avsättning för återvunna material. Ansvar: Kommunerna och beställarna från och med år 2004. Avfallsflödena i länet kartläggs. Ansvar: Länsstyrelsen och renhållningsbolagen senast år 2006. De anpassnings- och avslutningsplaner som upprättats i enlighet med förordningen 2001:512 om deponering av avfall genomförs. Ansvar: Verksamhetsutövarna senast år 2008. Mindre deponier kartläggs ytterligare och tillsynen av olagliga tippar ökas. Ansvar: Länsstyrelsen och kommunerna år 2005. Avfallsinlämningen och behandlingen styrs över till system med separat hantering av bland annat organiskt avfall. Ansvar: Kommunerna och verksamhetsutövarna från och med år 2004. Tillräcklig behandlingskapacitet skapas för biologiskt material. Ansvar: Kommunerna och verksamhetsutövarna från och med år 2004. 21

11 Mål och åtgärder Det övergripande målet för all avfallshantering i Sverige är att minska mängden avfall och dess farlighet. 11.1 Mål för att minska mängden avfall Allt avfall som uppkommer innebär en miljöbelastning även om avfallet går att återvinna. Därför bör mål om större mängd insamlade tidningar, förpackningsmaterial eller organiskt avfall inte ses som fristående mål, utan som ett sätt att minska mängden osorterat restavfall. kg/inv 450,0 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Restavfall Organiskt Förp.& tidn. Tabell 5. Den totala mängden hushållsavfall, kg/invånare, 1996-2006 Den totala mängden avfall är en bra måttstock på vårt slit- och slängsamhälle. Mellan åren 1996 och 2006 har den totala mängden hushållsavfall 1 ökat med 47 kilo/invånare (se tabell 5). Det är en trend som inte bör fortsätta. Med en årlig konsumtionsökning är det rimligt att anta att även mängden avfall ökar om inte åtgärder sätts in. Därför kan det vara ett mål i sig att inte låta den totala mängden avfall öka. Jmfr år 2006 Mål år 2011 Krav 2010 Restavfall 2 199,4 kg/inv. 175 kg/inv. Organiskt avfall 43,2 kg/inv. 60 kg/inv. 35 % av allt organiskt material ska återvinnas. Källsorteringsgrad (källsorterat avfall 3 / total mängd hushållsavfall 4 ) 47,6 % 55 % 1 Restavfall, organiskt avfall samt förpackningar och tidningar. 2 Med restavfall avses här restavfall exklusive farligt avfall, el-, grov- och trädgårdsavfall. 3 Med källsorterat avfall avses här mängden organiskt avfall, förpackningar och tidningar som ingår i hushållsavfallet. 4 Med total mängd hushållsavfall avses här källsorterat material och restavfall exklusive farligt avfall, el-, grov- och trädgårdsavfall. 22

Kommentar: Mängden restavfall uppgick år 2006 till 199 kilo per invånare. Mängden organiskt avfall uppgick år 2006 till 43 kilo per invånare och källsorteringsgraden var 47,6 procent. Nationellt gäller att från och med 2010 ska 35 procent av allt organiskt material återvinnas. 11.2 Mål för sortering och behandling av organiskt material Vid plockanalyser får felsorteringen av det organiska avfallet vara högst fyra procent. Organiskt avfall ska vara så rent att inga lass klassas om. Allt utsorterat organiskt avfall ska senast våren 2008 användas till produktion av biogas och biogödsel. Kommentar: Plockanalyser på organiskt material och restavfall kommer att utföras minst vartannat år. Omklassning av organiskt avfall sker vid tömning på Filborna om materialet innehåller mer än tio procent annat avfall. 11.3 Mål för att minska avfallets farlighet Samtidigt som det är en önskan att minska mängderna farligt avfall är det viktigt att det farliga avfall som ändå uppkommer samlas in och tas omhand på ett säkert sätt. Därför är det svårt att formulera ett mål om önskvärd mängd insamlat avfall. Inte desto mindre är det en viktig åtgärd att informera och på andra sätt påverka människor så att det farliga avfallet minskas och lämnas in. Ett index som visar om det farliga avfallet hamnar på rätt ställe eller inte är att undersöka om restavfallet och det organiska avfallet innehåller något farligt avfall. Det undersöks med hjälp av plockanalyser på restavfall och organiskt avfall minst vartannat år. Vid plockanalyser på organiskt material får dessutom materialet innehålla högst fyra procent annat material. Vid plockanalyser får inget organiskt avfall eller restavfall innehålla något farligt avfall. Kommentar: Plockanalyser på organiskt material och restavfall ska utföras minst vartannat år. 11.4 Åtgärder För att påverka attityder och beteenden i en miljöanpassad riktning är det viktigt att kontinuerligt kommunicera med hushåll och verksamheter med hushållsavfall, fastighetsägare och -skötare, entreprenörer, med flera. För att kunna kommunicera på ett trovärdigt sätt bör kommunen föregå med gott exempel i det interna miljöarbetet. Strategiskt miljöarbete i form av t ex lokala miljömål och miljöpolicys bör prioriteras och lyftas fram / synliggöras på kommunens hemsida. 23

11.4.1 Åtgärd 1 Kommunikation med hushållen ska röra områden som insamling av farligt avfall, organiskt avfall, förpackningar och tidningar samt betona vikten av rätt sortering och rena material. Kommunikationen ska bestå av personliga kontakter såväl som informationsutskick. Ansvar: Tekniska förvaltningen och NSR. 11.4.2 Åtgärd 2 En satsning på kommunikation med fastighetsskötare och fastighetsägare görs med syfte att öka sorteringen av organiskt material samt förpackningar och tidningar i flerfamiljsfastigheter. Satsningen innefattar också hjälp med att underlätta sorteringen och sprida information till de boende. Ansvar: Tekniska förvaltningen. 11.4.3 Åtgärd 3 Information om återvinningsgårdens service ska årligen nå ut till de boende i Höganäs, via till exempel NSR:s hemsida, kommunens hemsida, informationsutskick, telefonkatalogen och lokala tidningar. Ansvar: NSR och Tekniska förvaltningen. 11.4.4 Åtgärd 4 Kampanj för att få fler att sätta in fettavskiljare och att samla in sitt vegetabiliska fett i fettunnor. Fettet återvinns sedan i biogasanläggning för framställning av biogas och biogödsel. Ansvar: Tekniska förvaltningen (VA) och NSR. 11.4.5 Åtgärd 5 Diskussion utifrån resultaten på plockanalyserna om vilka åtgärder som behövs. Ansvar: Tekniska förvaltningen. 11.4.6 Åtgärd 6 Undersöka kundnöjdhet, som bland annat omfattar insamlingssystem, hantering av grovsopor och farligt avfall och återvinningsgårdens service. Ansvar: Tekniska förvaltningen. 11.4.7 Åtgärd 7 Alla kommunala förvaltningar ska på alla arbetsställen införa full källsortering, vilket innebär sortering av alla förpackningsslag, tidningar, batterier, organiskt avfall och restavfall senast 2008. Ansvar: Alla kommunala förvaltningar. Kommunledningskontoret ansvarar för årlig uppföljning. 11.4.8 Åtgärd 8 Utveckla rutinerna kring kontrollen av: att alla hushåll med enskilda brunnar har abonnemang på slamtömning. att de hushåll med undantag för hämtning av organiskt p.g.a. hemkompostering inte slänger sitt organiska avfall bland restavfallet att verksamheter skaffar abonnemang för sitt hushållsavfall och att det är en rimlig dimensionering av dessa. Ansvar: Tekniska förvaltningen. 11.4.9 Åtgärd 9 NSR ökar satsningen mot företag för att få så mycket avfall som möjligt till återvinning. Ansvar: NSR 24

11.4.10 Åtgärd 10 Vid ändringar av renhållningstaxan ska det vara en ambition att sträva efter att gynna källsortering och minska mängden restavfall. Ansvar: Kommunfullmäktige. 11.4.11 Åtgärd 11 En förnyad översyn över gamla deponier ska göras senast 2010. Eventuella brister vid gamla avfallsupplag bör åtgärdas. Ansvar: Kommunfullmäktige och miljöavdelningen (kommunfullmäktige ansvarar för att redovisa vilka deponier som har varit kommunala). 11.4.12 Åtgärd 12 Det regionala samarbetet stärks. Ansvar: NSR och kommunfullmäktige. 25

Uppföljning Avfallsplanen ska följas upp vartannat år med redovisning till Kommunfullmäktige och NSR:s styrelse. Skriftlig redovisning ska lämnas senast i maj månad år 2009, 2011, 2013 och så vidare. 12 Referenser Sveriges miljömål, www.miljomal.nu, 06-09-25 Skånes miljömål, www.skanesmiljomal.info, 06-09-12 Förpacknings- och tidningsinsamlingen, www.ftiab.se, 06-09-21 Miljöbalken Förordning (1994:1205) om producentansvar för tidningar Förordning (2006:1273) om producentansvar för förpackningar Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Miljörapport för Tjörröds återvinningsanläggning, 2005 Höganäs mot ett hållbart samhälle Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun, antaget av KF 05-04-28 26

13 Sveriges nationella miljökvalitetsmål 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv 27

Bilaga 2: Uppgiftsskyldighet Uppgifterna avser år.. (from 1/1-31/12) Inkom Handläggare Företagsuppgifter Företagets namn Gatuadress Postnummer Postadress Telefon Fax Kontaktperson E-post Datum Underskrift Namnförtydligande Uppgifterna nedan skall efter anmodan lämnas till Miljöavdelningen, 263 82 Höganäs. Uppgifterna får basera sig på mätningar, beräkningar eller bedömningar och får anges antingen i kubikmeter eller ton. Fyll i avfallsmängder i ton eller m 3. Om ett avfallsslag inte normalt uppkommer markera med streck. Om avfallsslaget ej uppkommit under året, men normalt förekommer, markera med 0. 28

Uppgifter Avfallsslag Ton/år m 3 /år Transportör Behandlingsanläggn Slutomhändertaget Restavfall Jord och schakt Avfall från energiutvinning Avfall från behandling av industriellt avloppsvatten Övrigt.. Återvunnet Organiskt avfall Mjukplast förpackningar Hårdplast förpackningar Cellplast (Frigolit) Pappersförpackningar Kontorspapper Wellpapp Glasförpackningar Trä Asfalt Betong Elektriska och elektroniska produkter. Gips (t ex skivor) Metaller Övrig skrot Freon (värmepump, kyl, frys) Övrigt. 29

Farligt avfall Ton/år m 3 /år Transportör Behandlingsanläggn Oljeavfall Lösningsmedelsavfall Färg- och lackavfall Limavfall Starkt surt eller alkaliskt avfall Avfall som innehåller kadmium Avfall som innehåller kvicksilver Avfall som innehåller antimon, arsenik, barium, bly, kobolt, koppar, krom, nickel, selen, silver, tallium, tenn, vanadin eller zink. Avfall som innehåller cyanid Avfall som innehåller PCB Bekämpningsmedelsavfall Laboratorieavfall Övrigt.. 30