Enskilda byggnader och anläggningar Här behandlas byggnader och anläggningar inom delar av tätorten på objektsnivå. Den byggnadsinventering kommunen genomfört 2005-2008 har, med vissa kompletteringar, bedömts utgöra tillräckligt underlag för värdering och handlingsrekommendationer under etapp 2. Därför görs här endast en hänvisning till denna. Inventeringen beskriver respektive objekt med rubriker som fastighetsbeteckning, byggnadstyp, byggnadsår, våningar, grund, tak och foder. Ibland anges också arkitekt, ombyggnationer eller annan information. Varje byggnad redovisas också med ett antal exteriöra fotografier. 1 Nedan följer exempel på byggnader inom prioriterade stadsdelar. 2 Geografi ska avgränsningsområden 1. Området innanför röd linje är prioriterat område. 2. Området söder om blått prickat streck är inventerat område. 45
Bolagsområdet Krematoriet, minneslunden i förgrunden. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Gamla sjukhuset/tusen toner, kv Malörten. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Flerbostadshus, kv Fjällbruden. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Kiruna sjukhus, gamla entrén. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Gamla brandstationen, kv Malörten. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Bläckhorn i tegel, kv Fjällrosen. Foto: Jennie Sjöholm 2007 46
Bolagshotellet, kv Fjällklockan. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Gula raden, kv Kattfoten. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Flerbostadshus, kv Ullspiran. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Flerbostadshus, kv Fjällvivan. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Bläckhorn, kv Fjällsippan. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Bolagsskolan, kv Gullriset. Foto: Jennie Sjöholm 2007 47
Centrum Kv Borrsmeden, Brytaren m.m. norr om Folkets hus. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Biblioteket, kv Malörten. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Kyrkoherdebostaden, kv Rörläggaren. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Kv Filaren. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Wennbergs hörna, kv Rörläggaren. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Kv Ortdrivaren. Foto: Jennie Sjöholm 2007 48
Hotell Ferrum och Folkets hus. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Centralskolan, kv Jordschaktaren. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Kv Kranföraren. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Kv Cementgjutaren. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Landströmska huset, kv Spelstyraren. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Kv Grundläggaren. Foto: Jennie Sjöholm 2007 49
Café Safari, kv Provtagaren. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Frälsningsarmén, kv Grundläggaren. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Martinsonska hörnan, kv Grundläggaren. Foto: Jennie Sjöholm 2007 50
Högalid Högalidskolan. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Isladan, Matojärvi. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Exempel på egnahemsbebyggelse, kv Skomakaren. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Exempel på egnahemsbebyggelse, kv Granen. Foto: Jennie Sjöholm 2007 51
Jägarskolan Jägarskolan. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Jägarskolan. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Jägarskolan. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Jägarskolan. Foto: Jennie Sjöholm 2007 52
Lokstallsområdet Exempel på bostadshus. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Norrbottens mus Lokstallarna. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Exempel på bostadshus. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Norrbottens mus Industrianläggning. Foto: Jennie Sjöholm 2007 53
Lombia Räddningstjänsten. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Värmeverket. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Lombia ishall. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Folkets park. Foto: Jennie Sjöholm 2007 54
Luossavaara Kv Banmästaren. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Kv Porfyren. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Kv Syeniten. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Kv Syeniten. Foto: Jennie Sjöholm 2007 55
Nedre Norrmalm Järnvägsparken. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Kv Konduktören. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Norrbottens museum Kv Loket. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Kv Stationsskrivaren. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Kv Stenängen. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Kv Trallan. Foto: Jennie Sjöholm 2007 56
SJ-området Exempel på bostadshus. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Exempel på bostadshus. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Exempel på bostadshus. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Exempel på bostadshus. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Järnvägshotellet. Foto: Jennie Sjöholm 2007 57
Terrassen Kv Björnen. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Kv Sälen. Foto: Jennie Sjöholm 2007, Bergaskolan. Foto: Jennie Sjöholm 2007, 58
Triangeln Flerbostadshus, Kv Valen. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Triangelskolan. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Exempel på bostadshus. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Exempel på bostadshus. Foto: Jennie Sjöholm 2007 59
Östermalm Kv Orten. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Kv Pallen. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Östermalmskolan. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Exempel på uthus, kv Knostret. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Exempel på bostadshus, kv Knostret. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Kv Malmtapparen. Foto: Jennie Sjöholm 2007 60
Kv Malmtapparen. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Kv Vagntipparen. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Kv Vagntipparen. Foto: Jennie Sjöholm 2007 61
Övre Norrmalm Långholmen, kv Bagaren. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Exempel på bostadshus, kv Kakelugnsmakaren. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Exempel på bostadshus, kv Kakelugnsmakaren. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Norrmalmskolan. Foto: Jennie Sjöholm 2007 Samegården, kv Montören. Foto: Jennie Sjöholm 2007 62
referensram Referensram UNDERLAG OCH KÄLLOR Kulturmiljöanalysen bygger på befintligt underlagsmaterial i form av olika utredningar, men även den omfattande litteratur som finns om Kiruna har aktivt använts. Det källmaterial som finns att tillgå är av olika karaktär, där vissa miljöer i Kiruna och epoker i samhällets framväxt har framträtt tydligare än andra. Detta har medfört att vissa delar av analysen har blivit mer ingående, även om en någorlunda jämbördig genomgång har eftersträvats. De viktigaste bakgrundsmaterialen anges nedan. Se Källor och litteratur för fullständig redovisning. Fördjupad översiktsplan Kiruna C Den fördjupade översiktsplanen för Kiruna C, antagen 2007, har varit en viktig utgångspunkt i arbetet, då kulturmiljöanalysen är avsedd att användas som ett komplement till/utgöra en del av planen. Bland annat har översiktsplanens beskrivning och indelning av tätorten i olika områdestyper nyttjats och tjänar som referens vid den systematisering av staden som görs här. Den återfinns också beskriven i text och illustration i analysens nivå 3. Rapportens format och layout har också anpassats efter den fördjupade översiktsplanen, med avsikten att betona sambandet och underlätta kommunens användning av dokumentet. Byggnadsinventering Kiruna kommun har 2005-2008 genomfört heltäckande byggnadsinventeringar av utvalda delar av tätorten. Denna håller en objektsnivå med relativt utförlig information om respektive byggnad, samt exteriöra bilder över varje objekt. Inventeringen har utförts av Torsten Sidmalm. Befintlig inventering har i etapp 1 betraktats som beskrivning, steg 1, i utförd DIVE-analys. Under analysens värderings- och rekommendationsskede, det vill säga under etapp 2, kommer den att utgöra väsentligt underlag, då kommunen uttryckt behov av handlingsrekommendationer på byggnadsnivå. Enkätmaterial Projektet Vad är Kiruna värt? Kiruna en kulturvärderingsanalys, utfört av Norrbottens museum, omfattar bland annat en enkätundersökning genomförd vid det kommunala gymnasiet Hjalmar Lundbohmsskolan, där frågor kring vad som är intressant och bevarandevärt i Kiruna ställdes. Enkätens resultat tillsammans med svaren i enkätundersökningen Vilken är din bild av Kiruna?, genomförd av Kiruna kommuns stadsarkitektkontor, indikerar vad kirunaborna själva uppskattar. Materialen presenteras kort i analysen. Övrigt Betydelsefullt i arbetet har också Norrbottens museums tidigare engagemang i Kiruna varit. Häribland har rapporten Vad är Kiruna värt? Kiruna en kulturvärderingsanalys och erfarenheterna från detta arbete nyttjats. Bevarandeplan mm Kommunens bevarandeplan från 1984 har också varit betydelsefull i utförandet av analysen, då denna innehåller en systematisk genomgång av Kirunas äldre bebyggelse. Vidare har generalplaner från 1956 respektive 1968 varit användbara, liksom senare kommunala planer, då dessa skildrar bebyggelsens framväxt under perioder som inte omfattas av bevarandeplanen. 63
referensram ANDRA UTGÅNGSPUNKTER Aspekter på staden Varje stad har flera egenskaper som i samspel åstadkommer just den stadens karaktär och förutsättningar. I arbetet med att analysera kulturmiljön som resurs i det framtida Kiruna har vi utgått från såväl fysiska, sociala och mentala aspekter. Den fysiska staden Grunden i den fysiska aspekten är platsens förutsättningar; geografiskt läge, berg, vatten, växlighetstyper, väderstreck, med mera. Till detta kommer byggda strukturer som vägar, järnvägar, gruvor, dammar med mera. Stadsdelar, byggnader och platser, och detaljer som belysning, parkmöbler med mera tillkommer. Den sociala staden Den sociala aspekten är stadens funktioner och hur de används, vilka funktioner och verksamheter som finns, hur de är länkade, hur rörelserna ser ut, vilka som använder vad, om stadens uppbyggnad motverkar eller underlättar olika gruppers behov av trygghet, frihet och identitet. Den mentala staden Den mentala aspekten är inte beroende av plats och fysisk verklighet utan är den bild vi bär med oss; våra minnen, associationer, attityder och föreställningar av staden. Denna aspekt är viktig att beakta i en omvandlingsprocess där trygghet, identitet och positiva minnen, kan upplevas som hotade. Hållbarhet I Miljöbalkens portalparagraf anges att lagen skall tillämpas så att / / mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas... Tillvaratagande av kulturvärden i den fysiska miljön är viktigt för ett långsiktigt hållbart samhälle. Analysen betraktas därför i detta perspektiv. Den direkta diskussionen om hållbarhet är dock kortfattad. Olika aspekter på hållbarhet överlappar varandra. Kulturmiljö, stadsbyggnad och arkitektur påverkar och påverkas av hållbarhetsaspekternas hela spektrum, och i bilden till höger ges exempel på delaspekter för att visa på hållbarhetens komplexitet. mötesplatser sammanhang mångfald delaktighet och inflytande SOCIALA ASPEKTER kulturmiljö arkitektur estetik KULTUR entreprenörsklimat arbetskraft lokal marknad trygghet social reciliens traditioner, bruk handel folkhälsa och attityder identitet föreningsliv naturresurser återanvändning och återbruk SAMHÄLLS- EKONOMI transporter EKOLOGI global marknad ekonomiska värden näringsliv lokalt och globalt klimat deltagande orörd natur hantverk konst material resursanvändning berättelser litteratur teater energianvändning biologisk film historia mångfald Det hållbara samhället och exempel på delaspekter. Illustration Annie Arnqvist, MAF Arkitektkontor 64
referensram AVGRÄNSNINGAR I analysen har kulturmiljön och dess mångfald av aspekter varit utgångspunkt. Avgränsningar har gjorts dels utifrån vad som ur kulturmiljösynpunkt är rimligt att undersöka,, dels efter beräknad tidsåtgång. Att analysen genomförts utifrån befintligt underlagsmaterial, har också påverkat valet av avgränsningar. Slutligen bör betonas vikten av kulturmiljöanalysens etapp 2, utan vilken denna etapp 1 endast innebär ett till hälften slutfört arbete som inte konkret går att använda som planeringsunderlag. Då rapporten ska resultera i ett hanterligt och användbart material riktat till en bred målgrupp, har det varit viktigt att hålla den informativ och samtidigt relativt kortfattad. En avvägning av mängden kartor och fotografier har gjorts efter vad vi anser vara motiverat att illustrera i rapporten. Den geografiska avgränsningen följer gränsen för den del av Kiruna som klassats som kulturmiljö av riksintresse. Detta omfattande område har strukturerats genom fyra nivåer. I tidigare bevarandeplan behandlas endast stadens äldre bebyggelse. I denna kulturmiljöanalys finns inga tidsgränser utan alla bebyggelseområden behandlas i något avseende. FORTSATT ARBETE Kommunens byggnadsinventering har under hösten 2008 kompletterats med Lokstallsområdet i nordost. Del av stadskärnan samt cetralortens norra delar är ej inventerade. Eventuella kompletteringar kan delvis göras på mer översiktlig områdesnivå där kvarter eller sammanhållna områden, istället för enskilda byggnader, utgör inventeringsenheter. Delar av bebyggelsen bör dock inventeras grundligt på byggnadsnivå, för att materialet ska kunna utgöra tillräckligt underlag för en revidering av befintlig bevarandeplan. Vid sidan av kulturmiljöanalysen kan det vara betydelsefullt med analyser och studier med fokus på andra aspekter av hållbarhet i en långsiktig utveckling av Kiruna som stad. 65