JORD-OCHSKOGSBRUKSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 11/1999 rd

J sub 1111999 rd- RP 58/1999 rd JORD-OCHSKOGSBRUKSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 11/1999 rd Regeringens proposition med rörslag till lagar om ombildande av Växtförädlingsanstalten till ett aktiebolag och om ändring av lagen om främjande av växtförädlingsverksamheten INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 21 september 1999 en proposition med förslag till lagar om ombildande av Växtförädlingsanstalten till ett aktiebolag och om ändring av lagen om främjande av växtförädlingsverksamheten (RP 58/1999 rd) till jord- och skogsbruksutskottet för beredning. sakkunniga Utskottet har hört - enhetschef Timo Tolvi, jord- och skogsbruksministeriet - konsultative tjänstemannen Kirsi Äijälä och konsultative tjänstemannen Antero Laavakari, finansministeriet - direktör Markku Suojanen, Centralförbundet förlant-och skogsbruksproducenter MTK - överdirektör Voitto Koskenmäki, förädlare Juha Vilkki, förtroendeman Reino Aikasalo och förtroendeman Tuula Louhi, Boreal Växtförädling - biträdande direktör Hannes Kulmala, Försörjnings beredskapscentralen - agronom Ossi Junnila. Därtill har Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund och Titasiemen Oy lämnat skriftliga sakkunnigutlåtanden. PROPOSITIONEN Regeringen föreslår en lag om ombildande av Växtförädlingsanstalten till ett aktiebolag samt ändringar i lagen av främjande av växtförädlingsverksamheten. Samtidigt föreslår regeringen att lagen om Växtförädlingsanstalten upphävs. I den föreslagna lagen om ombildande av Växtförädlingsanstalten till ett aktiebolag ges statsrådet rätt att överlåta egendom och affärsverksamhet i den nettobudgeterade statliga inrättningen Växtförädlingsanstaltens besittning till det aktiebolag som skall bildas. Aktiebolagets verksamhet skall omfatta förädling och marknadsföring av odlingsväxter som speciellt lämpar sig för odlingsförhållandena i Finland och andra nordliga områden, produktion och marknadsföring av förökningsmaterial till odlingsväxter samt övrig anknytande affärsverksamhet. Aktiebolaget fortsätter Växtförädlingsanstaltens verksamhet. statsrådet ges också rätt att vidta andra åtgärder till följd av omorganiseringen. RP 5 8/1999 r d 200231

J sub 11/1999 rd- RP 58/1999 rd Motivering Lagen om främjande av växtförädlingsverksamheten föreslås bli ändrad genom att de särskilda bestämmelserna om Växtförädlingsanstalten stryks och det i lagen tas in en möjlighet att med medel ur försörjningsberedskapsfonden betala ersättning till företag som förädlar jordbruksgrödor för förädling i Finland av växtarter som nationellt sett är viktiga med tanke på försörjningsberedskapen men som är ekonomiskt olönsamma för förädlingsföretagen. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2000 och skall bli behandlad i samband med den. De föreslagna lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2000. UTSKOTTETSSTÄLLNINGSTAGANDEN Allmän motivering Allmänt Utskottet understryker i likhet med regeringen i den allmänna motiveringen att den globala prognosen för produktionen och konsumtionen av livsmedel, den senaste tidens fluktuationer i världsmarknadspriserna på spannmål och strategin för vårt eget jordbruk inom EU alla talar för en kraftig satsning på växtförädling. Odling inom den nordliga regionen kan väntas bli relativt sett viktigare än i dagsläget, när det inte längre går att i någon större utsträckning öka odlingsarealen inom de varmare regionerna. Växtförädlingen är därför en av de strategiska nyckelfunktionerna när det gäller att utveckla vårt jordbruk. I propositionsmotiveringen konstateras att den finländska utsädesmarknaden inte fungerar på ett tillfredsställande sätt för närvarande och att det därför vore till fördel om affärsföretag och intresseorganisationer inom branschen kunde knytas till växtförädlingen och utvecklaodet av utsädesmarknaden också som riskkapitalinvesterare och ägare. Utskottet har redan tidigare lyft fram den svåra situationen på utsädesmarknaden, bland annat så tidigt som i sitt betänkande om regeringens proposition med förslag till lag om handel med utsäde (JsUB 2811992 rd RP 26811992 rd). Stödjande sig på erhållen utredning påpekade utskottet då att om man ställer utsädeskostnaderna i relation till skörden blir andelen hos oss uppskattningsvis sju procent, om skörden är cirka 3 000 kg per hektar. Motsvarande siffra i Centraleuropa är tre procent då skörden är 5 000 kg per hektar. Utskottet fann också i sitt betänkande sannolikt att jordbrukarna allt mer kommer att ty sig till utsäde som producerats på lägenheten när spannmålsodlingen blir mindre lönsam och priset på köpt utsäde stiger. I samband med behandlingen av propositionen om ändring av lagen om handel med utsäde (RP 21111997 rd) påpekade utskottet i sitt betänkande JsUB 15/1997 rd att kontrollerat utsäde utgjorde 60 procent av allt utsäde som användes till sådd i skiftet mellan 1980- och 1990-talet, medan andelen låg på bara ungefär 20 procent vid den tidpunkt då utskottet kom med sitt betänkande. Utskottet vill än en gång påtala sakförhållandet och de anknytande konsekvenserna för utsädesmarknaden i vårt land. Det är viktigt, menar utskottet, att priset på utsäde inom utsädesbranschen kan sänkas under de närmaste åren för att certifierat utsäde skall börja användas i Finland i samma utsträckning som internationellt. I detta sammanhang vill utskottet poängtera att det nya bolaget bör arbeta aktivt på att skaffa mer intäkter på exportmarknaden, eftersom den finländska utsädesmarknaden är alltför liten för att kunna finansiera en konkurrenskraftig och effektiv växtförädling som omspänner alla arter av betydelse för jordbruket i vårt land. Det är i och för sig bra att genom delägarskap försöka knyta finländska jordbruksföretag och jordbruksorganisationer till växtförädlingsföretaget och vidare till växtförädlingen, menar utskottet. Den i propositionsmotiveringen nämnda aktieemissionen kan då tillföra verksamheten kapital som behövs för investeringar i teknik och marknadsföring. Utskottet påpekar dock att merparten av utsädet för närvarande säljs via små avtalsföretag och icke organiserade gårdspacke- 2

Motivering J sub 11n999 rd - RP 58/1999 rd rier. Dessa små leverantörer har dock problem med att få stamutsäde eftersom marknaden fungerar utifrån volympris. För att det nya aktiebolaget inte skall bidra till en ökad koncentration på marknaden, är det enligt utskottet viktigt att delägarna i så stor utsträckning som möjligt representerar olika instanser inom utsädesförsäljningen. Utskottet förutsätter följaktligen att så många utsädesförsäljare som möjligt beaktas när ägarbasen i det nya aktiebolaget breddas genom den riktade emissionen (Utskottets förslag till uttalande l). Enligt propositionsmotiveringen kommer staten initialt att teckna hela aktiestocken i bolaget. Ägarbasen breddas genom en riktad aktieemission omedelbart efter att bolaget har inlett sin verksamhet. I budgetpropositionen för 2000 ingår ett uttalande om den riktade aktieemissionen. Enligt uttalandet får statsrådet godkänna en höjning av aktiekapitalet i det aktiebolag som bildas för att ta över Växtförädlingsanstaltens verksamhet; höjningen kan leda till att staten avstår från sin bestämmanderätt eller från en kvalificerad majoritet i bolaget. Utskottet framhåller att staten fortfarande bör ha bestämmanderätt efter aktieregleringen och att uttalandet bör omformuleras i överensstämmelse härmed när budgetpropositionen behandlas. Regeringen konstaterar i motiveringen att aktiebolaget inte väntas gå med vinst inom en överskådlig framtid. Bolaget bör trots det försöka uppnå bästa möjliga ekonomiska resultat med hänsyn till att resultatet belastas av att bolaget förädlar växtarter som nationellt sett är viktiga men ekonomiskt olönsamma för förädlarna. På denna punkt instämmer utskottet i regeringens motivering att det är nödvändigt att utveckla sorter av odlingsgrödor som lämpar sig för nordliga förhållanden, om vi skall kunna upprätthålla vår försörjningsberedskap. I Finland är dock vår förädling av många viktiga odlingsväxter olönsam då de odlade mängderna är så små. Utskottet anser det därför vara av vital betydelse att Försörjningsberedskapscentralen på föreslaget sätt får rätt att ur försörjningsberedskapsfonden betala ersättning till förädlingsföretag för att trygga tillgången till utsäde för nationellt viktiga odlingsgrödor. Jord- och skogsbruksutskottet har alldeles särskilt varit angeläget om att den genetiska mångfalden bevaras i fråga om jordbruksgrödor, en ståndpunkt som bland annat framgår av betänkandet om ändringen av lagen om handel med utsäde. I enlighet med sin tidigare linje vill utskottet lyfta fram saken också i detta sammanhang. Den genetiska mångfalden är nämligen stor uttryckligen i växtförädlingsmaterialet Växtförädlingsanstalten, en statlig inrättning, har insett detta och tar inte bara fram frövara för använda sorter utan har också sparat frön från avvecklade linjer, även om ingen yrkat på det eller någon annan omständighet tvingat till det. När Växtförädlingsanstaltens ägarbas förändras i och med den föreliggande lagändringen, är det helt tänkbart att de privata ägarna säljer ut växtförädlingsmaterialet exempelvis utomlands. Om så sker är det högst sannolikt att våra jordbruksgrödors genetiska mångfald minskar väsentligt och att det blir avsevärt svårare att få genmaterial som lämpar sig för förhållandena här i norr. För att denna händelsekedja aldrig skall kunna uppstå förutsätter utskottet att det inrättas en "biodiversitetsenhet för jordbruksgrödor och trädgårdsväxter" i anknytning till Lantbrukets forskningscentral Enheten skall ha till uppgift att bevara den genetiska mångfalden i fråga om jordbruksgrödor, även om grödorna (arter/sorter) eventuellt är ekonomiskt olönsamma vid en viss tidpunkt (Utskottets förslag till uttalande 2 ). På sikt handlar det ju om den viktigaste faktorn i vår nationalförmögenhet, en faktor som också är relevant för försörjningsberedskapen när tillgången till utsäde hotas helt eller delvis. I en utredning till utskottet konstateras att statens ansvar för pensionerna minskar i och med bolagiseringen. För närvarande bestäms pensionerna för Växtförädlingsanstaltens personal enligt lagen om staten pensioner (280/1966). Det ansvar för pensionerna som uppstått medan Växtförädlingsanstalten var en statlig inrättning skulle vila på staten också efter bolagiseringen. Från och med den dag aktiebolaget inleder af- 3

J sub 1111999 rd- RP 5811999 rd Förslag till beslut färsverksamheten regleras pensionsskyddet i enlighet med lagen om pension för arbetstagare (39511961 ). Av utredningen framgår att Växtförädlingsanstalten och personalorganisationerna där ingått en avsiktsförklaring, som också innefattar vissa pensionsregleringar. Syftet med regleringen är att äldre anställda och anställda med lång tjänstetid skall garanteras pensionsförmåner enligt lagen om statens pensioner graderade såsom överenskommits i förklaringen. Meningen är att bolaget köper det avtalade extra pensionsskyddet hos ett försäkringsinstitut som tillhandahåller tjänster av detta slag. Det framförhandlade tilläggspensionsskyddet har beräknats uppgå till två miljoner mark fram till den dag då bolaget grundas, det vill säga den l januari 2000. Detta retroaktiva ansvar skall täckas med krediter som bolaget upptar. Ett lika stort belopp finns upptaget i den ingående balansen för bolaget under främmande kapital. Utskottet föreslår nedan att 4 i lagen om ombildande av Växtförädlingsanstalten till ett aktiebolag kompletteras med en bestämmelse om att staten deltar i finansieringen av tilläggspensionsskyddet Detaljmotivering 4. Utskottet föreslår att 2 mom. kompletteras med en bestämmelse om finansieringen av det retroaktiva pensionsansvaret Såsom ovan konstaterats har Växtförädlingsanstalten och personalorganisationerna ingått en avsiktsförklaring om bland annat var pengarna till tilläggspensionerna skall tas. Enligt förklaringen kostar det retroaktiva tilläggspensionsskyddet bolaget uppskattningsvis cirka två miljoner mark. För att tilläggspensionsskyddet skall kunna ordnas i enlighet med avsiktsförklaringen krävs det att staten ser till att det nya bolaget har ekonomiska resurser att betala den retroaktiva tilläggspensionen. Därför föreslår utskottet en bestämmelse i 2 mom. om att staten deltar med två miljoner mark i finansieringen av bolagets pensionsansvar. F örslag till beslut Med stöd av det ovan anförda föreslår jord- ochskogsbruksutskottet vördsamt att två uttalanden godkänns (Utskottets förslag till uttalanden), att det andra lagförslaget godkänns utan ändringar och att det första lagförslaget i övrigt godkänns utan ändringar men 4 med följande ändringar: 4 (l mom. som i RP) Staten deltar med två miljoner mark i fmansieringen av bolagets pensionsansvar. (Nytt 2 mom.) Utskottets förslag till uttalanden l Riksdagen förutsätter att de instanser som säljer utsäde i så stor omfattning som möjligt beaktas när ägarbasen i det nya aktiebolaget breddas genom en riktad aktieemission. 2 Riksdagen förutsätter att det i anknytning till Lantbrukets forskningscentral inrättas en "biodiversitetsenhet för jordbruksgrödor och trädgårdsväxter", som har till uppgift att bevara den genetiska mångfalden i fråga om jordbruksgrödor, även om grödorna (arter/sorter) är ekonomiskt olönsamma vid en viss tidpunkt. 4

J sub 1111999 rd - RP 5811999 rd Helsingfors den 24 november 1999 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Timo Kalli/cent vordf. Kari Rajamäki /sd medl. Hannu Aho /cent Nils-Anders Granvik /sv Pertti Hemmilä /saml Matti Kangas /vänst Tapio Karjalainen /sd Marja-Leena Kemppainen /fkf Jari Koskinen /saml Lauri Kähkönen /sd Esa Lahtela /sd Eero Lämsä/cent Pertti Mäki-Hakola /saml Olli Nepponen /saml Erkki Pulliainen l gröna Unto Valpas /vänst. 5