ett nytt steg i energiforskningen



Relevanta dokument
Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Yttrande över Forskning och innovation för ett hållbart energisystem (Dnr: N2012/6345/E)

Forskningsområden. Energisystem och marknad. Energianvändning inkl. transporter

Sysselsättningseffekter

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Energigas en klimatsmart story

Sektorsbeskrivning för riksintresse energiproduktion och energidistribution

Basprogram Systemteknik

Energimyndigheten stödjer forskning och innovation

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Mars En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Sverigedemokraterna 2011

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

SMARTA LÖSNINGAR FÖR EN HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING

Sektorsbeskrivning Energiproduktion

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

En konferens om framtida och nutida utveckling av Sveriges olika elsystem. CHALMERS KONFERENS MAJ 2017, GÖTEBORG

VindEL-programmet. Energimyndighetens nya programsatsning på forskning och innovation inom vindkraftsområdet

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Demonstrationsprogram. för Elfordon Erfarenheter hittills Magnus Henke -Energimyndigheten

Värme och kyla i Energimyndighetens strategi och kommande FoI satsning. Fjärrsyn konferens 14 juni 2017 Sofia Andersson

Energiläget En översikt

11 Fjärrvärme och fjärrkyla

framtider Energisystemet 2020

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete

VindEL-programmet. Energimyndighetens programsatsning på forskning och innovation inom vindkraftsområdet

Säker och hållbar gasförsörjning för Sverige

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Lokala energistrategier

Energiforskning och innovation skapar samhällsnytta. Behovsmotiverad forskning får mest stöd. Innovation behövs för omställning till hållbarhet

Ren energi för framtida generationer

Energiläget 2018 En översikt

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Fjärrvärmen är en integrerad del av det hållbara energisystemet. Fjärrvärmens ambition är att bidra till de samhälleliga målen:

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Fjärrvärmen är en integrerad del av det hållbara energisystemet. Fjärrvärmens ambition är att bidra till de samhälleliga målen:

ENERGIFORSK FUTUREHEAT PROGRAMBESKRIVNING

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

Mot ett energismart Falun 2050

Remiss av underlag inför beslut om riktlinjer för forskning och innovation på energiområdet för perioden , M2015/0464/Ee

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden:

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biokraftvärme isverigei framtiden

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost

Industrin och energin. Peter Nygårds

VindEL-programmet. Energimyndighetens nya programsatsning på forskning och innovation inom vindkraftsområdet

Miljö- och energidepartementets remiss av Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:2)

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Basprogram Systemteknik

Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden

Forskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri

TRAFIKDAGE 2018, ÅLBORG ÅSE BYE, PROJEKTLEDARE BLUE MOVE

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson, Sofia Backéus. REMISSYTTRANDE M2015/04264/Ee

Bio2G Biogas genom förgasning

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr!

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box OSKARSHAMN. Strategi 1(9) Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Energistrategi en kortversion

fjärrvärmen och miljön

Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi

En sammanhållen klimat- och energipolitik

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

Jämförelse med uppsatta mål

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte

El- och värmeproduktion 2012

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

För en bred energipolitik

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Transkript:

ett nytt steg i energiforskningen

MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen med en samlad organisation för energiforskning är helt rätt. Vi samlar aktörer från industrin, samhället och den akademiska världen. Energisystemet hänger ihop allt mer och Energiforsk kan bidra till en effektivare forskning över gränserna, där flera energibärare ingår. I en framtid med ett ännu mer sammansatt energisystem blir det viktigare att forska kring effektiva och samordnade lösningar. Jag förväntar mig att Energiforsk blir starkt i svenska energisammanhang och att möjligheterna till medverkan i större internationella forskningssatsningar från exempelvis EU ökar. Kontaktytorna mot våra uppdragsgivare är viktiga. Till forskningsområdena hör områdesstyrelser med ansvar för den strategiska inriktningen för forskningen. Därtill finns också ett externt forskningsråd som är viktigt när det gäller forskningens övergripande strategiska inriktning. En bärande tanke med Energiforsk är att de energisysteminriktade forskningsområdena ska växa. Därtill ska den nya organisationen vara stark när det gäller att föra ut resultat så att de gör nytta för uppdragsgivarna. Effektiv kommunikation är därför ett tydligt uppdrag för Energiforsk.

MONIKA ADSTEN KÄRNKRAFT Säker och kostnadseffektiv kärnkraft Genom forskning bidrar vi till att våra kärnkraftverk kan drivas vidare på ett säkert och kostnadseffektivt sätt. Så länge det är motiverat säkerhetsmässigt och ekonomiskt finns det goda förutsättningar för att driva ett svenskt kärnkraftverk i 50 till 60 år. Utvecklingen är densamma i andra länder. I USA ger myndigheterna klartecken till förlängd driftstid för befintliga kärnkraftverk. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kärnkraftsområdet har successivt ökat eftersom det är viktigt att kunna driva anläggningarna på ett tillförlitligt sätt. Forskningen sker i sammanhållna program, men också i enskilda projekt och förstudier.

CRISTIAN ANDERSSON VATTENKRAFT En viktig resurs för balansering Vattenkraften svarar för nästan hälften av den svenska el produktionen och utgör en viktig resurs för att balansera kraftsystemet. Energiforsk bidrar med ny kunskap och kompetens för att vidareutveckla vattenkraften. Forskningsområdet omfattar tillrinning, dammars säkerhet, miljöfrågor samt underhåll och förnyelser av anläggningarna. Verksamheten genomförs i värdefullt samarbete med näringsliv, myndigheter och universitet.

STEFAN MONTIN ENERGISYSTEM OCH MARKNAD Helhetssyn och systemtänkande Omställningen av energisystemet innebär ett flertal stora utmaningar. Behovet av helhetssyn och ett tänkande i hela energisystemet ökar. Genom Energiforsk kan energibranschen möta framtidens utmaningar på energiområdet med den helhetssyn som dagens komplexa marknader kräver. Vår energisystemforskning ska fördjupa kunskaperna om energisystemets framtida omställning och utveckling. I första hand kommer vi att ta fram forskningssynteser som kan ge svar på frågor i ett helhetsperspektiv.

MARTIN RAGNAR FORSKNINGSCHEF OCH SKOGSINDUSTRIELL ENERGI Stammen i svensk industri Den svenska skogen växer så det knakar. I många och stora fabriker runt om i landet omvandlas virket till plank, massa och pappersprodukter. Skogsindustrin är en mycket stor energi förbrukare och även små processförändringar kan innebära stora energibesparingar. Därför är det viktigt att söka efter sådana. Forskningen kring energi i skogsindustrin syftar till att finna sätt att energieffektivisera produktionen. Därtill ska vi hitta smarta sätt att ta tillvara energi i olika restströmmar, vare sig de finns i form av värme eller biomassa.

MARTIN RAGNAR FORSKNINGSCHEF OCH ENERGIGASER OCH FLYTANDE DRIVMEDEL Mer förnybart i tanken Genom att röta eller förgasa biomassa kan man framställa miljövänliga och förnybara fordonsbränslen. Målet med den här forskningen är att ställa om fordonsflottan så att den blir oberoende av fossila bränslen. Biogas, metanol och dimetyleter och elektricitet tillhör framtidens intressantaste förnybara drivmedel. Forskningen kring energigaser och flytande drivmedel motiveras av behovet att ställa om transportsektorn. Målet är att med hög energieffektivitet omvandla lågvärda biomassaströmmar till miljövänliga fordonsbränslen, men också till råvaror för den kemiska industrin. Detta kan ske genom rötning, fermentering, förgasning, pyrolys och elektrolys.

HELENA SELLERHOLM BRÄNSLEBASERAD EL- OCH VÄRMEPRODUKTION Konsten att hantera besvärliga bränslen Ökade miljökrav innebär att driftsförutsättningarna för kraftverken förändras och att anläggningarna måste anpassas. Biobränslen kan till exempel vara besvärliga och öka risken för korrosion. Men med ny teknik och nya material kan problemen bemästras. Målet med forskningen är att finna metoder och teknik som leder till ökad effektivitet, minskade kostnader och lägre miljöpåverkan. Här handlar det om forskning och utveckling av alla bränslebaserade elproduktionsanläggningar. Våra projekt genomförs såväl inom näringslivet som på universitet och högskolor och kopplingen dem emellan är ofta stark.

ÅSE MYRINGER FJÄRRVÄRME OCH FJÄRRKYLA SAMT ENERGIANVÄNDNING INKLUSIVE TRANSPORTER Fjärrvärme och fjärrkyla i det hållbara samhället Forskning som stärker fjärrvärme och fjärrkyla, kan uppmuntra konkurrenskraftig affärs- och teknikutveckling. Därmed skapas resurseffektiva lösningar för framtidens hållbara energisystem. Detta till nytta för energibranschen, kunderna, miljön och samhället i stort. De flesta projekt inom området fjärrvärme och fjärrkyla sker inom ramen för samverkansprogrammet Färrsyn. Programmet finansieras av Energimyndigheten och fjärrvärmebranschen genom Svensk Fjärrvärme. Fjärrsyn är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som syftar till att till att stärka fjärrvärmens och fjärrkylans roll i klimatarbetet.

ERIK THUNBERG ELNÄT, VINDKRAFT OCH SOLEL Sol- och vindkraftsforskning driver utvecklingen Utbyggnaden av vindkraft i Sverige har varit framgångsrik, mycket tack vare den kunskap och kompetens som mångårig elnäts- och vindkraftsforskning bidragit med. På samma sätt bidrar forskningen om samverkan mellan elnät och solceller till att flytta fram positionen också för solel. Den här forskningen ska stärka vindkraftens och solelens förutsättningar och möjligheter i elproduktionen. Det görs genom att samtidigt studera elnätens funktion i förhållande till de nya varierande energikällorna.

Ett nytt steg i energiforskningen Energiforsk är en forsknings- och kunskapsorganisation som samlar stora delar av svensk forskning och utveckling om energi. Målet är att öka effektivitet och nyttiggörande av resultat inför framtida utmaningar inom energiområdet. Vi arbetar inom ett antal forskningsområden som beskrivs här. Vårt uppdrag är också att ta fram kunskap om resurseffektiv energi i ett helhetsperspektiv från källan, via omvandling och överföring till användning av energin. Genom samverkan och dialog verkar vi för att höja kvaliteten på och nyttan av forskningen i nära samarbete med våra uppdragsgivare som är energiföretag, tillverkande industrier, myndigheter med flera. Energiforsk ägs av Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Svenska kraftnät, Energigas Sverige och Swedegas. Energiforsk AB Org.nr 556974-2116 Telefon: 08-677 25 30 Fax: 08-677 25 30 E-post: kontakt@energiforsk.se Besök: Olof Palmes gata 31, Stockholm. Nordenskiöldsgatan 6, Malmö Post: 101 53 Stockholm www.energiforsk.se