S T A T E N S V Ä G I N S T I T U T STOCKHOLM RAPPORT 13 VÄGBELÄGGNIN GAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1941 1 94 1
FÖRTECKNING Ö V E R RAPPORTER FRÅN SVENSKA VÄGINSTITUTET O C H STATENS VÄGINSTITUT 1. Erfarenheter från provvägen vid Bålsta under åren 1932 och 1933, av N. von Matern och S. Hallberg... 1933 2. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 4... 1934 3. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 5... 1935 4. Hyvelblandning på kustvägen norr om Kalm ar år 1935, av N. von M atern... 1936 5. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 6... 1936 6. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 7... I937 7. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 8... 1938 8. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 9... 1939 9. Maskinblandning av grusvägbana Södra Åsbo 1938 1939, av G. B esko w... *939 10. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 4 0... 1940 11. Möjligheter till ökad användning av sulfitlut i Sverige... *94 12. Bomullsväv som inlägg i bituminösa beläggningar av S. Hallberg och A. Hjelmér... 1941 13. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 4 1... 1941
VÄGBELÄGGNINGAR PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR I SVERIGE DEN i JANUARI 1941 L å NDETS v å g IN G E N JÖ R E R ha till statens väginstitut lämnat uppgifter rörande längden av olika vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar den 1 januari 1941. Uppgifterna äro sammanställda i tabell 1 och grafiskt framställda på diagrammet fig. 1. Beläggningarna ha indelats i följande grupper: Grupp I (huvudsakligen permanenta vägbeläggningar): Till denna grupp hänföras gatsten, cementbetong (även tunn cementbetong,»vibrobetong») samt högvärdiga asfaltbeläggningar, vad de senare beträffar även dylika utförda som tunt slitläger. Med högvärdiga asfaltbeläggningar förstås här beläggningar framställda i blandningsmaskin och av sådan kvalitet, att de kunna nedslitas och ej tarva regelbundna, ofta upprepade ytbehandlingar. Grupp I I (huvudsakligen halv permanent a vägbeläggningar): T ill denna grupp hänföras beläggningar, erhållna genom indränkning eller ytbehandling av en makadam- eller grusvägbana med bituminösa bindemedel, cementbruk o. d. Indränknings- och ytbehandlingsbeläggningar äro grupperade på asfaltmakadam, tjärmakadam och emulsionsmakadam efter det bindemedel, som använts huvudsakligen vid anläggningen. Grupperingen avser sålunda icke de bindemedel, som senare blivit använda vid underhållet. Enär det i vissa fall visat sig svårt att erhålla fullständiga uppgifter om använda bindemedel, förefinnes viss osäkerhet beträffande längden av de olika slagen av indränkningsoch ytbehandlingsbeläggningar. Till grupp II föras även vissa enkla typer av bituminösa beläggningar såsom ytbehandling av grusväg, hyvelblandning och emulsionsbetong. Grupp III: Denna grupp omfattar grus- och makadamvägar, behandlade med dammbindande medel, såsom oljor, sulfitlut och hygroskopiska salter, vanligen utan efterföljande grusning. De vanliga, obehandlade grus- och makadamvägarna hava sammanförts under beteckningen grupp IV. Längden i km av de olika grupperna vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige sedan år 1930 framgår av tabell 2. Skillnaden i väglängd år från år för de olika grupperna för åren 1930 1941 framgår av tabell 3, där en ökning av väglängden inom gruppen betecknats med + tecken och en minskning med tecken.
Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar Grupp I. Län Storgatsten Smågatsten Cementbetong Tunn cementbetong Sandasfalt Topeka Grov asfaltbetong Tjärbetong Essenasfalt KHbeläggning Andra beläggningar 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 i 1 Stockholms... 5-5 7*7 27.8 6.2 I I.i 18.7 4.1 1-7 2.9 51.4 Uppsala... 16.4 5-9 I I. 1 0.9 6.5 Södermanlands... 21-3 18.4 2.7 45.8 0.8 13.0 1.0 I.i Östergötlands.... 3-» I I. 4 20.5 7.2 30.8 IO.1 Jönköpings... 6.5 33-1 0-3 Kronobergs... 0.2 18.9 2.5 I I.o 6.6 Kalm ar... 0.4 42.4 0.4 Gotlands... 7-3 7-2 B lekin ge... 92.8 3.2 4-5 5«Kristianstads... 8.0 l 8.5 25.2 1.8 0.2 15 1.2 0.2 33.8 25.1 3-i Malmöhus.... 1.0 96.4 85.7 3.0 4-3 99.0 19. I I.o 3.0 3-3 27.6 H allands... 58.6 J 3-6 0.6 10.9 14-3 12.8 2-3 Göteborgs o. Bohus 8.1 128.2 0.2 1.0 5.0 2.0 Alvsborgs... - 12.7 4.0 25-7 14.0 14.2 1-3 Skaraborgs... 8.5 0.4 12.6 3.6 Värmlands... 8.7 1.5 1.9 3-3 88.7 Ö rebro... 0.6 15.6 10.8 IO.0 1.9 15-5 1.8 0.3 Västmanlands... 44.2 28.4 Kopparbergs... O.9 1.6 0-3 3.6 53-^ 24.5 2.4 2.6 Gävleborgs... 7.6 2.5 21.0 O.7 5.0 0.7 Västernorrlands.. I I. 4 6-3 4.9 I.9 IO.9 I I. 0 Jämtlands.. 0.6 1.4 3.6 0.1 1-5 Västerbottens.... 0-3 Norrbottens... 10.2 0.8 Summa väglängd 27 599 275 23 49 575 40 53 222 71 105 i jan. 1940... 28 586 270 23 45 576 36 52 229 70 82 1939 27 488 239 1 1 44 5 1 1 36 50 207 69 63 1938... 27 405 223 8 44 433 37 43 183 62 58 1937... 24 352 201 7 4 i 324 39 43 149 43 62 1936... 23 293 167 2 39 218 37 3i 102 36 64 1935.... 24 201 124 28 121 39 10 5 25 67 1934... 24 1 7 1 98 26 75 39 1 34 5 64 1933... 25 154 78 24 49 38 1 26 74 1932... 24 143 5 21 24 38 1 24 74 1931... 19 133 39 14 14 36 1 16 53 1930... 19 in 21 9 6 36 1 8 2
i Sverige den 1 januari 19 4 1, längd i km. T abell i. G r u p p II. G r u p p III. Grupp IV. Summa väglängd Asfaltmakadam Tjärmakadam Emulsionsmakadam Hyvelblandning Ytbehandl. av grusväg med asfalt eller tjära Oljor Sulfitlut Andra beläggningar Hygroskopiska salter Vanliga grus- och makadamvägar I 2 1 3 I 4 15 1 6 17 1 8 19 2 0 2 1 2 2 102.8 65.5 3.2 6.6 40^-3 20.4 72 244 371 i 743 3 173 7-4 18.6 2.4 2.0 37-9 3-1 14 102 42 3 1 412 2 063 23.2 0.4 0.2 6-3 27 I 095 *1 261 2 517 44.2 6.4 25-7 20.9 1 1 159 690 3 185 4 226 I I.4 20.1 I.o 2 77 866 3 318 4 533 12.3 465 289 2796 3 602 8.9 37-3 16.8 34 x54 572 2 920 3 786 2.1 0.7 0.6 3-9 658 772 1 452 I9.8 i.i 9.2 2.1 54 510 746 1 448 60.4 39-5 11.7 20.1 3-3 23 314 830 1 875 3 444 202.7 148.6 5^-3 2.4 15-5 4 i 539 2 606 3 955 I9.8 2.7 35-3 7.6 0.5 4 353 I 677 2 253 1.5 35*3 3 221 166 I 872 2 444 4*5 38.7 ~ 36 560 2 210 2 139 5 060 9.8 1 2.7 3-2 IO.3 5-2 3 1 016 2 831 3 916 4.1 30.9 895 600 2 6 ll 4245 2.9 10.7 4I.8 io 5 762 I 522 2 501 44.2 78 7 6 4 I 413 2 372 10.8 29.1 2.0 85.8 28.9 2 500 I 7II 4456 1.5 20.5 6 250 783 2 OO8 3 io 7 3*1 40.0 0.6 I3.8 13.2 461 906 3 374 4857 0.6 0.7 2.1 3-9 9 218 7 11 3 499 4 4 5 ^ 1-3 19.9 0.3 1-3 - 144 211 7267 7 é4 S 3-5 14.7 2.6 2 34é 4 325 6 703 5V 405 324 62 720 95 211 4 773 20 171 58 883 88 210 544 421 35 60 630 48 925 3 026 48 806 3 1 236 88 043 501 381 346 40 274 44 614 2 203 43 599 37 127 86873 473 333 343 23 159 5i 432 2043 37418 42 973 85771 440 300 32 6 15 150 47 463 176 7 28 494 5 938 84225 328 233 295 5 108 32 725 1 276 22 296 56 282 82 592 308 146 267 4 59 8 791 610 16435 61738 81055 217 90 216 1 43 12 509 720 12 691 64 283 79 319 164 52 [54 1 9 13 90 505 8 262 68 448 7 8 16 7 126 24 in 10 463 4 307 71 531 76 971 97 24 67 10 192 1 982 73 T7 75 867 34 7 28 11 35 35 73 433 74 i n
Fig. i. Utvecklingen av vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige åren 1938 1940.
Väglängd för olika grupper åren 1 9 3 0 19 41. Tabell 2. Grupp 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 Väglängd i km. Grupp 11.. (huvudsakligen permanenta beläggningar) Grupp I I.. (huvudsakligen halvpermanenra beläggningar) Grupp I I I.. (dammbundna grusvägar) 213 325 399 4 6 9 537 689 I 012 I 285 I 5 2 3 I 745 i 997 2039 80 198 2 7 1 393 579 7 9 2 I O O I I 278 I 382 1585 2053 2 133 385 2 174 4 7 7 0 8857 13 920 17 836 24 297 30724 3 9 893 46 416 52 757 25 155 Grupp I V.. (vanliga grus- o. makadamvägar) 73 433 73 170 7i 531 68 448 64 283 6l 738 56 282 50938 42 973 37 127 31 236 58 883 Summa väglängd.. 74 i n 7 5 8 6 7 76 971 7 8 i é 7 79 319 8l 055 82 592 84225 85771 86 873 88 043 88 210 1 H är ingå även tunna bituminösa slitlager av högklassig typ. Skillnad i väglängd fö r olika grupper 19 3 0 1941. Tabell 3. Grupp 1930 1931 19 3 1 1932 19 3 2-1933 1933 1934 1934 1935 1935 193 6 1936 1937 1937 1938 1938 1939 1939 1940 1940 I94I Väglängd i km. Grupp I + 1 1 2 + 74 + 70 -f 68 + 152 + 323 + 2 7 3 + 238 + 222 + 2 5 2 + 4 2 Grupp II + 118 + 73 +122 +186 + 213 + 209 + 2 7 7 +104 + 203 + 468 + 80 Grupp III +1789 + 2 596 + 4087 +5 063 +3 916 -j- 6 461 +6427 + 9 169 -f 6 523 + 6 341 --27 602 Grupp I V 2 6 3 1 639 3 083 4165 2 545 5456 5 3 4 4 7965 5 846 5 891 + 27 647 Summa väglängd + 1756 + 1 104 + 1 196 + 1 152 +1736 + 1537 + 1633 + 1546 + I 102 + I 170 + 167 T abell 4. Län Väglängd i km Grupp I Grupp II Grupp III 14-11+ 111 M alm öhus... 343 (8-7) 426 (10.8) 580 (14.7) 1349 (34-1) Stockholms...... 137 (4-3) 605 (19.0 687 (21.7) 1429 (45.0) Kristianstads...... 267 (7.8) 135 (3-9) 1167 (33-9) 1569 (45.6) H allands......... M 00 66 (2.9) 357 (15-8) 576 (25.6) Göteborgs och Bohus... 145 (5-9) 37 (i-s) 390 (16.0) 572 (23 4) Siffror inom parentes angiva längden i /o av vägnätet inom resp. län.
Väglängderna den i januari 1941 för grupperna I, II och III angivas i tabell 4 för Malmöhus, Stockholms, Kristianstads, Hallands samt Göteborgs & Bohus län, vilka ha största längden av permanenta och halvpermanenta beläggningar. Av tabellerna framgår, att utvecklingen på beläggningsområdet under 1940 på grund av kristiden varit mindre än tidigare. Den sammanlagda längden av de vägar, som hade permanent eller halvpermanent beläggning eller voro behandlade med dammbindande medel (summan av grupperna I, II och III) var för hela riket den 1 januari 1941 29 327 km eller ca 33.2 % av hela vägnätet. Den 1 januari 1940 voro motsvarande siffror 56 807 km eller ca 64.5 % av hela vägnätet. Motsvarande procentsiffror voro den 1 januari 19 31 ca 3.6 %, 1935 ca 23.8 %, 1939 ca 57.3%. Minskningen under 1940 faller inom Grupp III, omfattande behandling med dammbindande medel. Denna grupp har under år 1940 minskat från 52 757 km till 25 155 km, vilket orsakat en motsvarande ökning av längden på de obehandlade grus- och makadamvägarna. A v de dammbindande medlen inom grupp III har dock den inom landet framställda sulfitluten kommit till ökad användning. Sulfitluten ökades sålunda under år 1940 från 3 026 km till 4 773 km, d. v. s. med 1 747 km. Motsvarande ökning under år 1939 var 823 km. ökningen i användningen av sulfitlut har dock icke varit tillräckligt stor för att motsvara minskningen av övriga dammbindningsmedel, såsom importerade oljor och hygroskopiska salter. Under år 1940 minskade sålunda användningen av oljor med 714 km (1939 en ökning av 3 11 km) och hygroskopiska salter med 28 635 km (1939 en ökning av 5 207 km). Såsom framgår av tabell 2 utgör längden av permanenta och halvpermanenta beläggningar (summan av grupperna I och II) för närvarande ca 4 172 km eller ca 4.7 % av hela vägnätet. Den 1 januari 1940 var motsvarande procentsiffra ca 4.6 %, 1939 ca 3.8 %. A v de helpermanenta vägbeläggningarna (grupp I) har smågatstenen ökat under år 1940 med 13 km1 (1939 98 km) och beläggningstyper, som upptagits under rubriken»andra beläggningar» (kolumn 1 1 i tabell 1) visar en sammanlagd ökning av 23 km. I denna senare grupp äro upptagna bl. a. amiesite ca 52 km och asfaltlösningsbeläggningar såsom kallmak ca 12 km och kvartsitstahlas ca 11 km. ökningen är främst beroende på under året nytillkomna asfaltlösningsbeläggningar. De övriga typerna av helpermanenta beläggningar ha under året icke nämnvärt ökat. Essenasfalten visar en mindre minskning beroende på inkorporeringar under året. A v de halvpermanenta beläggningarna ha indränkningsbeläggningarna (kolumn 12, 13 och 14 i tabell 1) något minskat, vilket beror på ommätning av väglängderna inom Stockholms län. ökningen i längden av ytbehandlade grusvägar var under 1940 90 km. Motsvarande ökning under 1939 var 356 km. 1 ökningen av längden smågatsten är i verkligheten större, enär stora smågatstensbeläggningar påbörjats under året men ej helt fullbordats. Dessa beläggningar ingå ej i siffran 13 km. Stockholm 19 4 1. Iv a r Hseggströms B o k tryckeri A. B. 410800