Förslag till nya och ändrade former av bidrag till föreningar och organisationer Det här är en lättläst sammanfattning av texten. 1. Inledning Bakgrund Kommunfullmäktige i Lund har bett Kultur- och fritidsnämnden att dela ut olika ekonomiska bidrag till föreningar och organisationer som arbetar med ungdomar, kultur, invandrare och pensionärer. Bidragen till föreningar har varit likadana de senaste 20 åren. Men samhället förändras. Därför är det viktigt att också förändra bidragen. Vad är ett remissförslag? När politikerna ska besluta i en viktig fråga är det bra att låta förslagen till ändringar gå ut på remiss. Då får alla som har med frågan att göra säga vad de tycker om förslagen. Detta är ett sådant remissförslag. 2. Uppföljning och utvärdering Idag kan man se på föreningars plats i samhället på två olika sätt. Det ena synsättet är att föreningar ska arbeta för sig själva och inte vara styrda av kommunerna. Det andra synsättet handlar om att föreningarna kan ta över en stor del av samhällets ansvar när samhället inte längre kan ta ansvar. Kultur- och fritidsförvaltningen tycker att man ska använda båda synsätten. Kommunen ska samarbeta med föreningarna genom att till exempel tala med dem. Då ökar kunskapen om
hur föreningarna använder bidragen och vilken nytta de gör. 3. Gemensam värdegrund Idag arbetar både föreningar och resten av samhället mycket med frågor som handlar om värdegrund. Det betyder att man har en gemensam plan för de värden som man tycker är viktiga. Kultur- och fritidsnämnden vill ta fram en gemensam värdegrund för alla som tar emot bidrag från kommunen. Värdegrund Föreningar och organisationer som får stöd av kultur- och fritidsnämnden ska ha en demokratisk grund. De ska följa FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Dessutom ska de följa dessa värderingar: Jämlikhet och jämställdhet Jämlikhet innebär att alla människor ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Jämställdhet betyder jämlikhet mellan olika kön. Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande betyder att alla medlemar ska kunna vara med och säga vad de tycker och också få veta vad som händer i en förening eller en organisation. Inkludering Inkludering betyder att alla ska känna sig välkomna och kunna vara med i verksamheten. Bevarande av miljön Att arbeta med miljön handlar om att se hur just den egna verksamheten 2
kan hjälpa till med att spara och skydda miljön. Drogförebyggande arbete Användande av alkohol, narkotika, dopning och tobak förkortas ANDT. ANDT skapar ohälsa hos människor och ökad otrygghet i samhället. Målet är ett samhälle fritt från narkotika och dopning och minskade skador av alkohol och tobak. Att levandegöra värdegrunden Alla som får bidrag av kultur- och fritidsnämnden ska välja minst ett av ovanstående fem områden att särskilt arbeta med under verksamhetsåret eller projektperioden. Det kan vara ett område som man känner särskilt mycket för, ett område där man har goda idéer som man gärna vill sprida till andra, eller ett område som man vill utveckla i den egna verksamheten. Man ska sedan berätta hur man arbetat med området på en enkel blankett som man skickar med verksamhetens projektredovisning eller årsredovisning. Kultur- och fritidsförvaltningen ska på olika sätt hjälpa till med till exempel rådgivning, utbildning och workshops. Man ska också kunna möta varandra och tala med varandra. På så sätt kommer bidragsformernas värdegrund att bli verklighet. 4. Ett intersektionellt förhållningssätt Orden intersektionellt förhållningssätt handlar om hur olika sorters strukturer för makt gör att vissa människor hamnar utanför. Strukturer för makt gör att de personer som inte anses normala kan hamna utanför 3
som till exempel personer med funktionsnedsättning men också personer som är homosexuella. När man förstår att det finns olika strukturer för makt och normer kan man också arbeta för att få bort dessa strukturer och normer. Då blir det lättare för alla att kunna vara med. 5. Fyra teman för framtidens stöd Vi har haft ett system för bidrag till föreningar och organisationer. Vi vill nu ändra på det systemet eftersom också samhället har förändrats. Idag lever vi i ett samhälle där många olika sorters människor finns. Vi tror också att samhället kommer att förändras ännu mer i framtiden. Därför måste vi ha ett system för att ge bidrag som också snabbt kan ändras. Så här vill vi dela upp stöden: A. Stöd till föreningar med verksamhet för barn och unga Föreningar som har ledarledd verksamhet för barn och unga. Ledaren är oftast en vuxen med uppdrag att lära ut. På så sätt får barn och unga utvecklas i exempelvis idrott, friluftsverksamhet eller kulturverksamhet. B. Stöd till ungas egen organisering Ungas egen organisering handlar om unga som väljer att organisera sig själva i en föreningsform, där det är unga själva som startar, leder och organiserar andra unga. Men även för unga som inte vill organisera sig i en förening. C. Stöd till publika arrangemang Här handlar det om att stödja arrangemang eller verksamhet 4
som är av intresse för alla i Lund. Särskilt gäller det bidrag till kulturföreningar och kulturproducenter eller kulturarrangörer i Lund. Men temat betyder också att publika idrottsarrangemang ska kunna få stöd. D. Stöd till folkbildning och lika rättigheter Detta tema handlar om stöd till studieförbund, organisatoriskt arbete för mänskliga rättigheter där bland annat invandrarföreningar och pensionärsföreningar finns med. 5. Stöd till föreningar med verksamhet för barn och unga Inledning Detta handlar om stöd till idrottsföreningar men också exempelvis scoutföreningar. För att få stöd ska föreningen ha en verksamhet som leds av vuxna. Kommunen ger kommunalt lokalt aktivitetsstöd, LOK-stöd, till föreningar med verksamhet för barn och unga i åldern 7 till 20 år. Lokalkompensationsbidraget har varit och är ett viktigt bidrag för föreningar som inte är i kommunens lokaler. Förvaltningen föreslår därför att detta stöd ska finnas kvar. Det så kallade utvecklingsbidraget infördes år 2011. Vi föreslår att det ändrar namn till Bidrag för upprustning och utveckling av föreningsägda anläggningar. Bidragsform: Kommunalt lokalt aktivitetsstöd, LOK Bidraget ska hjälpa föreningarnas arbete och göra så att barn och ungdomar lär sig att ta ansvar, och att de får kunskap om demokrati. För vilka? 5
Vi ger bidraget till föreningar med barn- och ungdomsverksamhet. Föreningarna ska vara för barn mellan 7 och 20 år. Så ska bidraget vara Vi ger bidraget till föreningar med verksamhet för barn och unga som ett aktivitetsbidrag. Vi vill att aktivitetsbidraget ska ha två delar, en del som mäter hur många som är med i verksamheten, men också en del för att kunna genomföra projekt. I den flexibla delen föreslår vi att bidraget till sommarkolloverksamhet ska vara med, och kallas Stöd till lovverksamhet. Regler för bidraget Vi delar ut kommunalt lokalt aktivitetsstöd till föreningar som har en ledarledd verksamhet. Föreningarna ska även i fortsättningen ha minst 20 medlemmar som är folkbokförda i Lunds kommun. Så ska kommunen betala för bidraget Den kvantitativa delen av bidraget, kommunalt lokalt aktivitetsstöd, ska betalas genom idrottens vanliga budget. Vi har inga särskilda pengar till att införa en flexibel del. Därför behöver vi 850 tusen kronor. Vi måste göra omfördelningar inom kultur- och fritidsnämndens totala budget eller få mer pengar till vår budget. Vi för över pengar för sommarkollo till flexibel del. Bidragsform: Lokalkompensationsbidrag Lokalkompensationsbidraget ska göra det mer rättvist mellan dem som är i egna lokaler eller som hyr av någon annan än kommunen och de verksamheter som är i kommunens lokaler. 6
För vilka? Föreningar som är i egna lokaler eller som hyr av någon annan än kommunen. Så ska bidraget vara Vi räknar ut storleken på bidraget genom att multiplicera aktivitetsbidragets storlek med 18 poäng. Det betyder att vi ger lite mer än 200 kronor till varje sammankomst. Regler för bidraget Vi ger lokalkompensationsbidrag för aktiviteter i lokal som föreningen äger, årsförhyr eller hyr tillfälligt utanför kultur- och fritidsförvaltningens idrotts- och skollokaler. Förreningen ska ha sin verksamhet i lokalen. Föreningen får inte ha andra bidrag till lokalen. Föreningen kan som mest få 95 procent av sina lokalkostnader betalda genom Lokalkompensationsbidraget. Så ska kommunen betala för bidraget Stödet får plats i budgeten för kommunalt lokalt aktivitetsstöd. Bidragsform: Bidrag för upprustning och utveckling av föreningsägda anläggningar Bidraget ska göra skillnaderna mindre mellan de föreningar som är i kommunala lokaler och de föreningar som har sin verksamhet i egna lokaler. Med hjälp av bidraget ska föreningen kunna göra förbättringar i den egna lokalen. För vilka? Bidraget ska gå till bidragsberättigade föreningar med stor barn- och ungdomsverksamhet som har sin verksamhet i egna lokaler. Så ska bidraget vara Bidraget är sammanlagt 1,5 miljoner kronor i den budget vi har nu. 7
Föreningarna ansöker om bidraget en gång varje år. Regler för bidraget För att få bidraget ska föreningen betala minst 40 procent av kostnaderna själva. Föreningen ska också lova att den ska finnas en viss tid in i framtiden. Det som föreningen har fått pengar till ska de visa att de använt pengarna till senast 30 juni året efter det att föreningen fått bidraget. Så ska kommunen betala för bidraget Pengar till stödet finns inom idrottens vanliga budget. 5.B Stöd till ungas egen organisering Inledning Med uttrycket Ungas egen organisering menar man både unga som startar och driver egna föreningar och unga som väljer att arbeta tillsammans men utan att ha någon förening. Vanliga föreningar med styrelser, stadgar och regelbundna tider för aktiviteter passar inte längre alla unga idag. De vill aktivera sig när de själva vill och har lust. De vill organisera sig på annat sätt än i en förening. Idag delar kultur- och fritidsförvaltningen ut 300 tusen kronor till unga som inte behöver tillhöra någon förening. Vi föreslår att bidraget byter namn till Cash och breddas till andra områden än kultur. Idag finns föreningar för unga som inte riktigt passar in i reglerna för dem som kan söka det kommunala lokala aktivitetsstödet. För att kunna stödja dessa föreningar på ett rättvist sätt föreslår vi en ny bidragsform: Unga leder unga. 8
Bidragsform: Cash Bidraget ska stärka och utveckla demokratin i samhället och demokratiska värderingar hos unga genom att skapa möjligheter att organisera sig utifrån sina egna idéer, intressen och förutsättningar. För vilka? Målgruppen är unga i åldrarna 13 till 25 år som bor eller går i skolan i Lund. Så ska bidraget vara Bidraget går till ungas egen organisering i kultur, idrott och samhällsfrågor. Regler De som kan få bidraget är: Projekt som genomförs för och av unga i Lunds kommun Projekt som bygger på demokratiska grunder Unga i åldrarna 13 till 25 år som bor eller studerar i Lund Så ska kommunen betala för bidraget Cash kommer att kosta kommunen 150 tusen kronor utöver de 300 tusen kronor som redan finns. Bidragsform: Unga leder unga Vi vill stärka och utveckla demokratin i samhället och demokratiska värderingar hos unga genom att hjälpa unga att organisera sig i föreningsform utifrån de ungas egna idéer, intressen och förutsättningar. För vilka? Bidragsformen Unga leder unga är för föreningar i Lund där de flesta av medlemmarna är folkbokförda i Lund och de flesta av styrelseledamöterna är i åldern 13 till 25 år. 9
Så ska bidraget vara Det går att söka bidraget varje år. Föreningarna kan söka bidrag för bland annat: hyra av lokaler, förbrukningsmaterial, inhyrning av föreläsare och instruktörer, resor och resekostnader i samband med verksamheten, tjänster inom teknik, ljud, ljus, vakt och bevakning. Regler för bidraget Föreningar som kan få bidraget ska: finnas i Lund. arbeta demokratiskt ha minst 3 medlemmar ha medlemmar i åldern 13 till 25 år ha en styrelse där de flesta är i åldern 13 till 25 år behöver inte vara kopplade till en stadsbidragsberättigad riksorganisation behöver inte ta ut medlemsavgifter av sina medlemmar inte kunna gå att tjäna pengar på Så ska kommunen betala för bidraget Unga leder unga kommer att kosta kommunen 900 tusen kronor. 5.c Stöd till publika arrangemang Inledning Inom temat Stöd till publika arrangemang finns kulturbidragen: projektbidrag och verksamhetsbidrag. Dessutom föreslår vi ett nytt bidrag till publika idrottsarrangemang. Bidragsform: Projektbidrag för publika arrangemang Kommunen ska se till att det finns publika arrangemang som är bra och intressanta för alla i Lund. Bidraget ska gå till tidsbegränsade arrangemang och projekt. Det betyder att man inte kan få projektbidrag under flera år för samma projekt. För vilka? 10
Vi kan ge bidrag till organisationer, till exempel en ideell förening eller en ekonomisk förening, men också till grupper eller personer, som ordnar något för alla. Eftersom bidrag till publika idrottsarrangemang inte finns idag, saknar vi exakta regler för vilken typ av arrangemang som skulle kunna få bidrag. Regler för bidraget Kommunen kan ge bidrag till: bra arrangemang som har svårt att hitta pengar på andra sätt arrangemang som alla kan gå till och som är intressant för alla arrangemang som sker i Lunds kommun verksamhet som inte tillhör någon särskild religion eller politiskt parti Kommunen kan inte ge bidrag till: verksamhet i kommunala förvaltningar eller kommunala bolag köp av lokaler och utrustning verksamhet som är religiös eller politisk stödgalor eller andra arrangemang för välgörande ändamål verksamhet där man mest vill tjäna pengar verksamhet inom utbildning eller forskning Så ska bidraget vara Det går att söka projektbidrag fyra gånger varje år. Så ska kommunen betala för bidraget Det finns redan pengar till de publika kulturarrangemangen i vår budget. För att betala de publika idrottsarrangemangen behöver vi 100 tusen kronor mer för varje år. Bidragsform: Verksamhetsbidrag för publika arrangemang Kommunen ska se till att det finns publika arrangemang som är bra och intressanta för alla i Lund. Detta bidrag är ett årligt bidrag till verksamhet som fortsätter år efter år och där en del av dem som arbetar får lön. Verksamheten ska också vara viktig för Lund. 11
För vilka? Vi kan ge bidrag till organisationer till exempel en ideell eller ekonomisk förening, som ordnar något för alla. Eftersom bidrag till publika idrottsarrangemang inte finns idag, saknar vi exakta regler för vilken typ av arrangemang som skulle kunna få bidrag. Regler för bidraget Kommunen kan ge bidrag till: bra arrangemang som har svårt att hitta pengar på andra sätt arrangemang som alla kan gå till och som är intressant för alla arrangemang som sker i Lunds kommun verksamhet som inte tillhör någon särskild religion eller politiskt parti Kommunen kan inte ge bidrag till: verksamhet eller projekt i kommunala förvaltningar eller bolag köp av lokaler och utrustning verksamhet som är religiös eller politisk stödgalor eller andra arrangemang för välgörande ändamål verksamhet där man mest vill tjäna pengar verksamhet inom utbildning eller forskning Så ska bidraget vara Man kan söka verksamhetsbidrag en gång om året. När vi bestämmer vem som ska få bidraget tittar vi på hur bra arbetet är, hur bra publiken kommer att tycka att det är, och hur duktiga de som arbetar i organisationen är. Vi tittar också på hur organisationen arbetar med att nå ut till publiken och vilken reklam de tänker göra. Vi tittar också på vilken ekonomi organisationen har. Så ska kommunen betala för bidraget 12
Det finns redan pengar till de publika kulturarrangemangen i vår budget. För att betala för de publika idrottsarrangemangen behöver vi 100 tusen kronor varje år. 5D. Stöd till folkbildning och lika rättigheter Inledning Temat Stöd till folkbildning och lika rättigheter handlar om bidrag till invandrarföreningar, pensionärsorganisationer och studieförbund. Kommunen ska också arbeta för att ge utökat inflytande för de nationella minoriteterna i frågor som handlar om dem. Därför föreslår vi att också de organisationer som företräder de nationella minoriteterna, det vill säga romers, judars, samers, sverigefinnars och tornedalingars rättigheter, kan få bidrag. Vi föreslår också att bidraget till invandrarföreningar ska byta namn till bidrag till etniska organisationer. Dessutom föreslår vi att bidragen till pensionärsorganisationer, etniska organisationer och nationella minoritetsorganisationer samlas under bidragsformen Bidrag till rättighets- och kulturbärande organisationer. Bidragsform: Bidrag till rättighets- och kulturbärande organisationer Att se till att det finns mångfald i samhället och att alla kan vara med på samma villkor. För vilka? Utredningens förslag om bidrag till rättighets- och kulturbärande organisationer innehåller två olika alternativ. I det ena alternativet ger vi bidraget till tre typer av rättighets- och kulturbärande organisationer: pensionärsorganisationer, 13
etniska organisationer och nationella minoritetsorganisationer. I det andra alternativet ger vi bidraget till alla typer av rättighets- och kulturbärande organisationer, även till exempelvis hbtq-organisationer, organisationer som arbetar mot diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning, och jämställdhetsfrämjande organisationer. Regler för bidraget För att ha rätt till bidrag ska organisationen: ha stadgar, organisationsnummer, egen vald styrelse och revisorer vara öppen för alla som stödjer det som organisationen vill inte arbeta med partipolitik eller bara religiöst arbete kunna visa en planerad verksamhet ha minst 20 bidragsberättigade medlemmar Bidragsberättigad medlem är: person som är folkbokförd i Lunds kommun person som har betalt medlemsavgift med lägst 70 kronor senast 31 december året innan det år organisationen söker bidraget Så ska bidraget vara Organisationen får bidrag utifrån hur många medlemmar den har och vilken verksamhet den har. Så ska kommunen betala för bidraget Vi föreslår att budgeten för bidrag till invandrar- och pensionärsorganisationer ska betala bidraget till rättighets- och kulturbärande organisationer. De senaste två årens pengar som ingen fått använder vi till de nationella minoritetsorganisationerna. Bidraget till det andra alternativet ska betalas med extra 150 tusen kronor. Bidragsform: Utvecklingsbidrag för att främja mångfald och jämlikt deltagande i samhället Att arbeta för mångfald och jämlikt deltagande i samhället. Det betyder att alla ska kunna vara med på samma villkor. 14
För vilka? Utvecklingsbidraget är till för alla typer av rättighets- och kulturbärande organisationer, till exempel pensionärsorganisationer, etniska organisationer, nationella minoriteter, hbtq-organisationer, organisationer som arbetar mot diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning, organisationer som representerar personer med funktionsnedsättning, samt jämställdhetsfrämjande organisationer. Så ska bidraget vara Man kan söka utvecklingsbidraget för att starta eller utveckla en organisation. Man kan söka utvecklingsbidraget under hela året för projekt som inte ingår i bidraget till rättighets- och kulturbärande organisationer. Så ska bidraget betalas För att betala utvecklingsbidraget föreslår vi att vi får 150 tusen kronor mer varje år. 6. Övriga bidragsformer Under denna rubrik hittar du uppdragsersättningar där det finns ett avtal mellan kultur- och fritidsnämnden och en organisation som utför ett uppdrag. Här hittar du också bidrag som inte ingår naturligt i de fyra bidragstemana. Bidragsform: Uppdragsersättningar Uppdragsersättningar är stöd från kommunen genom avtal om utförande av uppdrag. Kultur- och fritidsnämnden eller verksamhetschefen bestämmer hur stort stödet ska vara inför varje år. Uppdragsöverenskommelse om verksamhet har tecknats med Friluftsfrämjandet för Skryllegården, Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för verksamhet vid Kulturens museum, Föreningen Kulturmejeriet för verksamhet vid Mejeriet, Lunds Ungdoms- och hemgård för öppen fritidsverksamhet vid Hemgården, 15
4H-föreningar för verksamhet vid Östra Torngården och Gunnesbo gård, samt Byahusets Vänner för verksamhet vid Byahuset i Södra Sandby. Avtal som kan liknas vid uppdragsavtal har också genom åren funnits med Lunds Teaterförening, Musik i Syd för anordnande av körfestivalen, Anagram Produktion för anordnande av humorfestivalen, samt Kulturcentrum Skåne. Dessutom har Folkets Bio i Lund vad som skulle kunna kallas ett uppdrag för att ha skolbioverksamhet. Det finns inte någon tydlig skillnad mellan verksamhetsbidrag och uppdragsersättning. Man kan säga att en uppdragsersättning ställer mer tydliga krav på vad kommunen vill ha ut av verksamheten än ett verksamhetsbidrag som mer styrs av allmänna bidragsbestämmelser. Vi föreslår att man undersöker hur uppdragsersättningar och till uppdrag angränsande verksamhetsbidrag fungerar. I denna undersökning ska man också ta fram en samlad plan för uppföljning och utvärdering av uppdragsersättningarna. Bidragsform: Framtidens Lund Framtidens Lund är ett sätt att betala för nyskapande konstprojekt och kulturprojekt som har hög kvalitet. Bidragsformen har funnits mellan åren 2011 och 2014 och har varit ett samarbete mellan Lunds kommun och Stiftelsen framtidens kultur. Denna bidragsform har skapat aktiviteter, utveckling och händelser som inte vanligtvis sker i Lund. Vi ska utvärdera bidragsformen för att se hur den har fungerat. Denna utvärdering ska göras tillsammans med stiftelsen framtidens kultur under år 2014. Trots att utvärderingen ännu inte är gjord 16
går det ändå att se att det finns ett behov av bidraget. Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar på att hitta en fortsättning på Framtidens Lund redan från 1 januari 2015. Denna bidragsform ska betalas i kultur- och fritidsnämndens budget. Bidragsform: Evenemangsbidrag För att kunna säga att ett publikt arrangemang är ett evenemang och för att få evenemangsstöd, ska det vara något som ger människor en bra bild av Lund. Kommundirektören har bett en arbetsgrupp att ta fram ett förslag till hur kommunen ska arbeta med evenemang. I detta förslag beskriver arbetsgruppen hur en evenemangslots ska arbeta heltid från och med år 2015 för att utveckla Lund som evenemangsstad. I förslaget finns en budget på 650 tusen kronor per år att ge som stöd till olika evenemang. Bidragsform: Bidrag till närområdesprojekt En del projekt är bara för ett enda geografiskt område i kommunen. Det kan gälla till exempel olika typer av högtidsfirande där man bor, eller någon annan typ av projekt eller arrangemang för dem som bor i ett område. Bidrag eller annan form av stöd till dessa närområdesprojekt ska man kunna söka direkt hos de olika fritidsområdena. Hur det ska ske, ska utredas. 17