Klimatförändringar och dess konsekvenser för Östergötland från Klimat- och sårbarhetsutredningen fram till dagens kunskapsnivå

Relevanta dokument
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Mälarens och havets vattennivåer i framtiden ett samspel med betydelse för den fysiska planeringan

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Hydrologiska framtidsfrågor

Klimatscenarier för urbana regioner. Sten Bergström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Vad händer med klimatet?

Carin Nilsson Vad händer med havets nivåer? Mallversion

FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?

Can I have a similar please. Sorry Mister that s the last one

Grundförutsättning för en hållbar utveckling. Johan Kuylenstierna

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Klimatförändringarnas effekter på vattenkraften

Framtida klimat i Stockholms län

Klimatanpassning -från forskning till tillämpning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Klimatet och Mälarens vatten? Sten Bergström SMHI

Klimatet förändras hur påverkas vattenkraften? Sten Bergström

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Klimat och hydrologi

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatet och våra utomhusanläggningar

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

BILAGA B SMHI - Dimensio nerande havsnivåer Luleå hamn. Malmporten Luleå

The Swedish adaptation strategy

Framtidens översvämningsrisker

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige?

Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på?

Klimatanpassning bland stora företag

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken


Uppdaterad information om havets framtida nivåer Sten Bergström

Sveriges hamnar. - Idag och i morgon

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?

Extremhändelser och klimat

Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen

GÄVLE Anna Ryymin Salla Salovaara

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Karakteristiska havsvattenstånd vid Norrtäljevikens mynning i dagens och framtidens klimat

Simulering av möjliga klimatförändringar

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Klimateffekter i omvärlden: Hur påverkas Sverige? Adis Dzebo, Stockholm Environment Institute Adis.dzebo@sei-international.org

Stigande havsnivåer engagemang, kommunikation och planering i Skåne

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Morgondagens stora miljöoch hållbarhetsutmaningar

Norrköpings Resecentrum Klimatanalys havsnivåer. 1 Bakgrund. 2 Underlag. 3 Tidsperspektiv. 4 Kommunens planeringsnivå

NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Genusstudier i Sverige

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Environmental benefits CO 2

STADSTRENDER. Framtidens städer INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES

Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge

Nyheter från MSB om implementering av Sendai-ramverket

1. Observerade förändringar i klimatsystemet

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Swedish Presidency of the EU

Den Danske Bank in Sweden

Fuktcentrums informationsdag

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan

Destination Bokningsklass F 1 Bokningsklass F 2 Bokningsklass F 3 Bokningsklass R 1 Bokningsklass R 2 Bokningsklass R 3 Rabatt Flex Rabatt Rest.

Transkript:

Klimatförändringar och dess konsekvenser för Östergötland från Klimat- och sårbarhetsutredningen fram till dagens kunskapsnivå

http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/

http://www.nasa.gov/topics/earth/features/ temp-analysis-2009.html

Världens temperaturavvikelse under januari 2010

SMHIs roll i klimatarbetet Mätning och analys av historiskt klimat Forskning och beräkningar av framtidens klimat Forskning om konsekvenser av ett förändrat klimat Stöd i anpassningsarbetet till företag och kommuner Stöd till politiker och myndigheter Svar på frågor från allmänheten Information om klimatfrågan Arrangerar Sidakurser om klimatfrågan Deltar i IPCC-processen

Sammanfattning av 12 års arbete med klimatberäkningar vid SMHI

Temperatur Temperaturen beräknas öka mer i Sverige än globalt. Temperaturen i Sverige stiger mer i norr än i söder. 2071-2100 vs 1961-1990. A1B scenario 6 globala modeller 0 1 2 3 4 5 6 7 8 o C

Nederbörd Nederbörden beräknas öka i hela landet, mest på vintern. Risken för skyfall beräknas öka. 2071-2100 vs 1961-1990. A1B scenario 6 globala modeller 0 10 20 30 40 50 %

Vattentillgång Större vattentillgång beräknas i norra och västra Sverige Eftersom avdunstningen beräknas öka kan vattentillgången minska i sydöstra Sverige. Vattentillgångens årstidsvariationer ändras. Översvämningsproblemen väntas öka i västra Sverige. Vänern

Vind och stormar Det är osäkert hur vindklimatet ändras. Det är osäkert om framtidens stormar blir värre. Gudrun den 8 januari 2005

Aktuella svenska klimatanpassningsprojekt med SMHI- medverkan Sundsvall Arvika Göteborg Kungsbacka Ängelholm Helsingborg Lomma Vellinge Mora Forsmark Östhammar Karlstad Norrtälje Haninge Stockholm Lidingö Tyresö Nynäshamn Linköping Norrköping Visby Oskarshamn Svedala

Vänern och Göta älv Karlstad Vänern Göta älv Göteborg

Göteborg

Karlstad

Projekt Slussen

Ändras 100-årsflödet till Mälaren i framtiden? RCA3-E5:1-A1B RCA3-E5:3-A1B KNMI-E5:3-A1B MPI-E5:3-A1B C4I-H:Q16-A1B HC-H:Q0-A1B C4I-E5-A2 CNRM-Ar-A1B METNO-BCM-A1B

Vad händer med havet?

Så här sammanfattade FNs klimatpanel frågan om stigande havsnivåer i januari 2007: The sea level will rise 18-59 cm until 2100 + some 20 cm for local effects in the North Sea Dynamical processes related to ice flow not included in current models but suggested by recent observations could increase the vulnerability of the ice sheets to warming, increasing future sea level rise. Understanding of these processes is limited and there is no consensus on their magnitude. May lead to additional 20 cm

Population Trends Tokyo Megacities 2015 Mumbai Dhaka Delhi Los Angeles Mexico City New York Sao Paulo Istanbul Paris London Rhine-Ruhr Moscow Cairo Karachi Lahore Kabul Kolkata Beijing Tianjin Seoul Osaka Jakarta Shanghai Chicago Baghdad Ho Chi Minh City Tehran Jeddah Surat Yangon Bangkok Bandung Toronto Rio de Janeiro Guatemala City Bogotá Belo Horizonte Abidjan Lagos Luanda Lima Source: U.N. Population Division Santiago Buenos Aires Population worldwide in cities 1950 30% 2007 50%

Maeslant barrier Port of Rotterdam

Sea level rise 2050: + 0.4 m 2100: + 0.65-1.30 m 2200: + 2-4 m

Thames Barrier 2010-05-12

Some recent assessments of sea level rise by 2100 Date Source Reference period SLR about 2100 (cm) January 2007 IPCC 1980-1999 18-59 (excl. ice dynamics) Autumn 2008 Dutch Delta committee 1990 55-120 April 2009 Rummukainen och Källén 2009 About 1 m in 100 years June 2009 June 2009 November 2009 November 2009 November 2009 Ministry of Natural Resources and Environment, Vietnam UK Climate Projections science report 1980-1999 75 (65-100) 1980-1999 11,6 75,8 around UK and Ireland Copenhagen diagnosis 1980-1999 at least twice as much as projected by Working Group1 of the IPCC AR4 it may well exceed 1 m NOAA Netherlands Environmental Assessment Agency PBL m.fl. by the end of this century 3 4 fot (90-120 cm) 1990 55-110 (40-105 locally for Holland)

Figure 16: Sea-level change 1970-2010

Här mäter SMHI vattennivåerna i havet

Mareografen på Skeppsholmen i Stockholm, där SMHI och dess föregångare har registrerat vattenståndet sedan 1889

Räkna med landhöjning i Sverige!

Havsnivåerna i Stockholm 1774-2009

Så här mycket varierade vattenstånden i Stockholm 2007 Vattenstånd i Stockholm-Saltsjön 2007 cm relativt medelvatten 100 80 60 40 20 0-20 Timvärden Dygnsmedel -40 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad

Julstormen 1902

KLIMATANPASSNINGPORTALEN www.klimatanpassning.se

SMHI och skeptikerna Vi försöker vara objektiva och sakliga Ibland tar vi kontakt för att möta kritik eller rätta till missförstånd Ibland deltar vi i media Vår ambition är att svara på alla frågor

SMHI och klimatdebatten Att enstaka fel förekommer hindrar inte att kunskapsläget från den internationella forskningen står sig mycket väl. Befintlig kunskap har i huvudsak bekräftats av forskningen sedan den senaste rapporten, i takt med att nya mätningar tillkommit och modeller och analysmetoder förbättrats. Markku Rummukainen, Prof, koordinator i klimatfrågan på SMHI Joakim Langner, Doc, forskningschef, SMHI Sten Bergström, Prof, fd forskningschef, SMHI Colin Jones, Prof, chef Rossby Centre, SMHI Lena Häll Eriksson, Generaldirektör, SMHI http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/om-ipcc-och-klimatkunskapen-1.9945

Tack för uppmärksamheten!

Luftens volym Havens volym Volymen av kontinenterna ovan havets nivå (inkl. is) Volymen av is på Grönland och Antarktis

Nya klimatberäkningar

älla: En varmare värld Stigande havsnivå

Havsvattenstånd Malmö/Klagshamn 1924-2009 Årsmedelvärden Regression 1924-2009 Maxvattenstånd Minvattenstånd Linjär (Årsmedelvärden) 950 900 Vattenstånd (cm) 850 800 750 700 650 1924 1934 1944 1954 1964 1974 1984 1994 2004 År

Isutbredning 2009 i relation till medelvärdet för perioden 1979 2000 Figures from the National Snow and Ice Data Center Sea Ice Index: nsidc.org/data/ seaice_index

Långsiktig utveckling av isen i Arktis 1978-2009 http://www.arctic.noaa.gov/reportcard/seaice.html

In viktig milstolpe 2007

Stöd i arbetet med anpassning till ett förändrat klimat Exempel: Fysisk planering Energi och dammsäkerhet Brandrisk

SMHIs forskare deltar i IPCC-processen

IPCCs tre huvudrapporter WGI WGII WGIII http://www.ipcc.ch

IPCC Secretariat c/o WMO 7 bis, Avenue de la Paix C.P: 2300 CH-1211 Geneva 2 Switzerland telephone +41 22 730 8208 / 54 / 84 fax +41 22 730 8025 / 13 email IPCC-Sec@wmo.int www.ipcc.ch PRESS RELEASE Scientific Academy to Conduct Independent Review of the Intergovernmental Panel on Climate Change s Processes and Procedures at Request of United Nations and IPCC Geneva, Switzerland March 10, 2010 The United Nations Secretary General and the Chairman of the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) announced today that they asked the InterAcademy Council (IAC) to conduct an independent review of the IPCC s processes and procedures to further strengthen the quality of the Panel s reports on climate change. The IAC is the umbrella organization for various national academies of science from countries around the world. The review will examine every aspect of how the IPCC s reports are prepared, including the use of non-peer reviewed literature and the reflection of diverse viewpoints. The review will also examine institutional aspects, including management functions as well as the panel s also examine institutional aspects, including management functions as well as the panel s procedures for communicating its findings with the public.

Nederbördsförändring (%) i södra Sverige enligt en stor mängd beräkningar (2071-2100) Seasonal cycle of monthly mean changes in precipitation under the A1B emission scenario by the end of the 21st century (2071-2100) in northern (top) and southern (bottom) Sweden. Solid grey line is the AOGCM multi-model mean. Units are in %. Källa: Lind och Kjellström. Report RMK 113, SMHI, 2009

Vinter Medeltemperatur för december, januari och februari samt dess avvikelser från medelvärdet för perioden 1961-1990.

Sommar Medeltemperatur för juni, juli och augusti samt dess avvikelser från medelvärdet för perioden 1961-1990.

Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad på 37 stationer spridda över landet samt dess avvikelser från medelvärdet för perioden 1961-1990.

Antalet blåsiga tillfällen med geostrofisk vind över 25 m/s

http://www.nasa.gov/topics/earth/features/ temp-analysis-2009.html

Förnekare och alarmister Har inte uppvärmningen slutat? Har det inte alltid varit varmt och kallt? Varför får bara klimatanhängare höras? Går vi inte mot en ny istid? Det är solfläckarnas fel! Bluffar IPCC? Himalayas glaciärer var ju en bluff? Climategate!

Här finns data från hela världen: http://data.giss.nasa.gov/gistemp/station_data/

Har det blivit varmare i Afrika? Aftica, 8 stations 1898 to 2002, annual temperatures data from NASA 23 22 oc 21 20 19 18 17 Bulawayo Capetown Dar-El-Beida Durban Harare Kimberley Tripoli Port Elizabet Mean 16 15 1890 1910 1930 1950 1970 1990 2010 Year

Havsvattenstånd (cm) Karakteristiska värden ( i förhållande till MW) Station: Lat: Long: KLAGSHAMN (med stöd av MALMÖ) N 55 31 ' E 12 54 ' Period: 1924-2009 Observerat rel MW RH00 RH70 RH2000 år datum HHW 133 136 138 146 1934 0209 MHW 88 90 93 100 LHW 49 51 53 61 MW 0 2 5 12 HLW -52-49 -47-39 MLW -75-73 -71-63 LLW -101-99 -97-89 1987 0130 DW 235 235 235 235

Skanör/Falsterbo vid......+1,5 m: 18%...+2,0 m: 42% Ljunghusen : 4% With the kind permission from Hans Hansson, LTH, Lund

Årets högsta vattenstånd i Ystad sedan 1886

Årets högsta vattenstånd i Klagshamn sedan 1929

Årets högsta vattenstånd vid Kungsholmsfort sedan 1886

New Orleans i augusti 2005

Kristianstad- Sveriges New Orleans?

600 m3/s: 4-5 meter vattendjup i staden.

Hammarsjövallen, Kristianstad år 2002 1 febr. 1,50 m.ö.h. 5 febr. 1,76 m.ö.h. Maxnivå 6/2: 1,78 m.ö.h. Räddningstjänstläge infördes 13 febr. 1,65 m.ö.h.

2010-05-12 Why is sea level rising? Tectonics Thermal expansion Glaciers in the mountains The two big ones (Greenland, Antarctica) Changes in gravity fields Changes in salinity (local effects) Changes in pressure, wind and storm tracks (local effects)

2010-05-12 http://www.cmar.csiro.au/sealevel/index.html

2010-05-12 http://www.cmar.csiro.au/sealevel/index.html

2010-05-12Figure 16: Sea-level change 1970-2010

2010-05-12 http://www.cmar.csiro.au/sealevel/index.html

2010-05-12 There is an annual signal in glbal sea levels

Uppkomst Initiativ från Naturvårdsverket Myndighetsnätverket bildades 2005 Syfte Målgrupp Metod Stöd i klimatanpassningsarbetet Länsstyrelser och kommuner Information www.klimatanpassning.se Seminarier