Utställningsarrangörer inom bild- och formområdet i Uppsala län

Utställningsarrangörer inom bild- och formområdet i Uppsala län December 2015

Utställningsarrangörer inom bild- och formområdet i Uppsala län Bild- och formkonsten är ett utvecklingsområde i Regional kulturplan för Uppsala län 2015-2017 i riktning mot ett mer dynamiskt konstliv. I Uppsala län finns ett flertal offentliga, ideella och privata aktörer som driver museer, gallerier eller andra former av utställningsverksamhet. Dessa utgör grunden för att länets invånare ska få ta del av konst och skapar förutsättningar för länets professionella kulturskapare att ställa ut och på så sätt verka i länet. I Uppland finns drygt 100 verksamma konstnärer. Konstnärernas riksorganisation (KRO) Uppland har 50 medlemmar i länet. Utöver KRO har Uppsala konstnärsklubb 144 medlemmar varav alla inte är professionella konstnärer och vissa också ingår i KRO. Siffrorna om antal verksamma konstnärer i länet kan alltså överlappa något. På Kulturenheten vid landstinget finns en konstkonsulent som arbetar strategiskt och långsiktigt med konstområdet i hela länet. Konstkonsulenten ska främja bild- och formkonsten genom att vara rådgivande mot länets kommuner och att stödja de professionella konstnärer som bor och verkar i länet. Konstkonsulenten är drivande i arbetet med införande och fortsatt användande av Medverkan- och utställningsersättningsavtalet (MU-avtalet) i länet. MU-avtalet innebär att konstnären i samband med en utställning garanteras ersättning både för den tid som läggs ned i samband med utställningen och för den konst som visas. Perspektiven jämställdhet och tillgänglighet är centrala i verksamheten och konstkonsulenten kan vara en resurs för de professionella bild- och formkonstnärerna. Konstkonsulenten samverkan med länets övriga aktörer på konstområdet. Kulturenheten är ansvarig för konstnärlig gestaltning av landstingets lokaler och är en stor inköpare av konst. Landstinget i Uppsala län tillämpar enprocentsregeln, vilken innebär att 1 % av budgeten för ett byggprojekt vid ny-, om- eller tillbyggnation avsätts till konstnärlig gestaltning. Detta ger bild- och formkonstnärer arbetstillfällen samt gör konsten närvarande i människors vardag. Landstingets konstinnehav uppgår till ca 20 000 verk. Syfte Syftet med rapporten är att ge en bild av bild- och formområdet i Uppsala län med fokus på utställningsarrangörer. Kartläggningen är en utgångspunkt för arbetet med att utveckla infrastrukturen inom bild- och formkonsten, ett mål i den regionala kulturplanen för Uppsala län 2015-2017. Enkätundersökning Rapporten bygger på ett urval av frågor från en enkät som Kulturenheten vid Landstinget i Uppsala län har skickat ut till utställningsarrangörer i länet. Frågorna är

2 desamma som i en enkät som skickades till utställningsarrangörer i Örebro län 2012. Då diskuterades enkätens utformning under referensgruppsmöten med utställningsarrangörer som fick komma med synpunkter på frågorna innan den skickades ut. Kulturenheten har valt att använda samma frågor på grund av det omfattande förarbetet med enkätens utformning. Enkäten har skickats till utställningsarrangörer inom bild- och formområdet i Uppsala län. Lista på alla utställningsarrangörer har sammanställts med hjälp av kultursekreterare i varje kommun. Fokus för undersökningen har varit infrastrukturen för samtidskonst i länet. Detta har inneburit att utställningsarrangörer som endast ställer ut egenproducerade verk eller endast visar verk ur samlingar, av historiska anledningar snarare än för konstens skull, inte är inkluderade i kartläggningen. Premissen för att inkluderas har alltså varit att man under 2014 ställt ut ej-egenproducerad bild och form, oavsett syfte, i länet samt identifierar sin egen verksamhet som utställningsarrangör. Frågorna handlar om verksamheten under 2014 men en arrangör har istället svarat för verksamheten 2015. Vi har valt att räkna in de svaren ändå. Totalt har 44 utställningsarrangörer besvarat enkäten. Samtliga utställningsarrangörer har fått besvara samma enkät men alla har inte svarat på alla frågor. Verksamheterna ser olika ut (från ideella föreningar till större kommunala verksamheter) och i och med det arbetar de på olika sätt utifrån olika förutsättningar. Vissa frågor i enkäten har varit stängda frågor medan andra har varit öppna för att ge utställningsarrangörerna möjlighet att beskriva sin verksamhet utifrån sina förutsättningar. Detta har inneburit svårigheter att i vissa fall kategorisera svaren och beskrivs därför i text istället för i tabeller i rapporten. Regional spridning Utställningsarrangörerna som svarat på enkäten uppger till största del att deras utställningslokal ligger i Uppsala kommun. Flera utställningslokaler finns också i Östhammars kommun medan resterande är relativt jämt fördelade mellan de övriga kommunerna. I vilken kommun finns utställningslokalen? Antal svar: 44 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Enköpings kommun Heby kommun Håbo kommun Knivsta kommun Tierps kommun Uppsala kommun Älvkarleby kommun Östhammars kommun 1 2 3 4 4 4 7 19

3 Organisation Utställningsarrangörerna som svarat på enkäten är en heterogen grupp som verkar utifrån olika förutsättningar och med skilda syften. En stor del av utställningsarrangörerna som deltagit i enkäten är ideella föreningar vars verksamhet bygger på ideellt engagemang. Utöver dessa är flera utställningsarrangörer som svarat på enkäten kommunala förvaltningar, ofta bibliotek men även arrangörer med bild och form som kärnverksamhet. Vilken organisationsform har ni? Antal svar: 44 0 2 4 6 8 10 12 14 Offentlig förvaltning 12 Stiftelse 3 Ideell förening 13 Ekonomisk förening 2 Aktiebolag 4 Enskild näringsidkare 8 Övrigt 2 Det finns en stor spridning i antalet verksamma år bland utställningsarrangörerna. Vissa har endast funnits i ett fåtal år medan andra i flera decennier. Av de som har varit verksamma under en längre tid, är flera kommunala bibliotek, men även här återfinns några ideella föreningar och enskilda näringsidkare. Verksamma år Antal svar: 40 Fler än 25 år 21-25 år 16-20 år 11-15 år 6-10 år 0-5 år 0 2 4 6 8 10 12

4 Öppettider Frågorna om öppettider i enkäten har en låg svarsfrekvens. Av de som svarade på enkäten, hade en majoritet öppet mellan 0 till 200 dagar under 2014. Av de som hade öppet längre återfanns flera kommunala verksamheter så som bibliotek. Över 300 dagar 201-300 dagar 101-200 dagar 0-100 dagar Hur många dagar hade ni öppet 2014? Antal svar: 33 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Ungefär hälften av de svarade uppgav att de har öppet alla månader året om. Resterande hade öppet endast öppet vissa månader under året. Vilka månader varierade men fler uppgav att de hade öppet alla månader utom på sommaren. Ett fåtal av de svarande hade endast verksamhet under en månad per år. Detta gäller framförallt konstrundor och andra enstaka arrangemang. Fjorton utställningsarrangörer svarande att de hade öppet både vardagar och helger under 2014 och sju hade främst öppet på vardagar. Resterande hade en bred variation av öppettider, till exempel främst öppet under helgen, varannan dag eller endast en vecka under året. Lokaler I enkäten fick de tillfrågade beskriva miljön där utställningslokalen ligger. De flesta uppgav stadsmiljö eller centralt i en mindre ort. Utöver det ligger ett fåtal utställningslokaler i naturnära områden. I och med lokalernas lokalisering är det i de flesta fall möjligt att ta sig till platsen med kollektivtrafik det vill säga buss eller tåg. I ungefär hälften av fallen finns det annan verksamhet i anslutning till utställningslokalen, ofta en butik eller ett café. I de fall som utställningsarrangörerna har annan kärnverksamhet, till exempel bibliotek, finns självklart den verksamheten i anslutning.

5 Hur många kvadratmeter (kvm) effektiv utställningsyta disponerar ni? Antal svar: 39 Mer än 200 kvm 6 100-200 kvm 5 50-100 kvm 13 Mindre än 50 kvm 15 0 2 4 6 8 10 12 14 16 De flesta utställningsarrangörer disponerar en utställningsyta på mellan 0-100 kvadratmeter. 14 av de utställningsarrangörer som svarat, hade också möjligt att ställa ut utomhus medan 28 utställningsarrangörer svarade att de inte hade den möjligheten. Är utställningslokalen anpassad till personer med fysisk funktionsnedsättning? Antal svar: 40 Utställningslokalen är inte anpassad till personer med fysiska funktionshinder 5 Gångvägen från parkeringsplats fram till entrén fungerar för personer som använder rullstol (fast och jämn mark utan kanter, inte svår lutning ect.) 22 Avståndet är max 25 meter mellan utställningslokal och parkeringsplats för handikappfordon 19 Det finns handikappanpassad toalett 21 Det går att förflytta sig i lokalen med rullstol (plana golvytor utan hinder) 32 Det går att komma in i lokalen med rullstol (via ramp, hiss, eller på annat sätt) 35 0 5 10 15 20 25 30 35 40 De flesta lokaler är till viss del anpassade till personer med fysisk funktionsnedsättning till exempel att de har en handikappsanpassad ingång. Ett något färre antal uppgav att

6 finns möjlighet att ta sig runt i lokalen med rullstol och att det finns en handikappsanpassad toalett. Fem av arrangörerna uppgav att lokalerna inte alls var anpassade. En av dessa uppgav ändå att gångvägar och avstånd till entrén är anpassat och en att vissa lokaler var anpassade, troligen på grund av att arrangören hade verksamhet på flera platser. Verksamhet En majoritet av utställningsarrangörerna uppgav att de har en annan verksamhet än just utställningsverksamhet inom bild och form. I de flesta handlade det om bibliotek som också har möjlighet att ställa ut. Arrangörerna arrangerade också i stor utsträckning andra kulturverksamheter i samband med utställningarna. Vanligast var att arrangera en vernissage i samband med öppnandet av en utställning. Andra vanliga aktiviteter var visningar, föreläsningar och musik. Vad bedömer ni är kärnverksamheten där utställningslokalen befinner sig? Antal svar: 39 Café/restaurang 3 Verkstad/ateljé 2 Butik 3 Bibliotek 9 Utställningsverksamhet inom bild och form 22 0 5 10 15 20 25 Andra förekommande kulturaktiviteter i anslutning till utställningar/utställningslokaler Antal svar: 42 Nej Annat Musik/konsert Kursverksamhet Skapande verksamhet Verksamhet riktad till barn Visning/guidning av utställning Föreläsning Vernissage 4 5 8 13 14 18 19 23 32 0 5 10 15 20 25 30 35

7 Sammanlagt genomförde utställningsarrangörerna som svarat på enkäten totalt cirka 400 utställningar under 2014. Sex av arrangörerna har inte uppgett hur många utställningar vilket gör att siffran kan tros vara än högre. Den höga siffran kan delvis förklaras med att kommuner räknat in flera utställningsplatser och att en utställningsarrangör, som genomför temporära utställningar i det offentliga rummet, räknat varje utställare som en utställning. Även medlemsföreningar som räknar varje utställare (medlem) som en utställning tillför ett stort antal utställningar till den totala summan. Hur många utställningar visade ni totalt under 2014? Antal svar: 38 fler än 20 utställningar 5 16-20 utställningar 2 11-15 utställningar 3 6-10 utställningar 11 1-5 utställningar 16 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Under 2014 förekom en bred variation av konstformer i arrangörernas utställningar. Vanligast var måleri men även skulptur/objekt och foto var vanligt förekommande. Gällande hur många av utställningarna som visade samtidskonst valde 16 utställare att Vilket/vilka av följande visades på era utställningar 2014 Antal svar 38 0 5 10 15 20 25 30 Måleri 28 Teckning 19 Grafik 16 Video/rörlig bild 11 Foto 19 Skulptur/objekt 23 Installation 8 Konsthantverk Annat (konstindustri/design, performance, modeller, antikt/kuriosa) 5 17

8 inte svara. Vissa uppgav svårigheten att definiera begreppet samtidskonst som orsak. Av de som valde att svara, svarade de flesta att en majoritet av utställningarna eller alla utställningar visade samtidskonst. Besökare De flesta av de som svarat på enkäten uppgav alla eller allmänheten som målgrupp för sin verksamhet. Andra uppger mer specifikt konstintresserade, invånare i kommunen och turister. Flera menade att de har en stor spridning i ålder bland sina besökare. Andra lyfter att deras besökare framförallt är medelålders eller äldre. Flera uppger att de flesta besökarna är kommun- eller länsinvånare. Antalet besökare varierar mellan de olika utställningsarrangörerna. Ungefär hälften av de tillfrågade ligger i spannen 500 2000 besökare eller 2000 5000 besökare per år. Av de med 10 000 besökare och uppåt var de flesta, verksamheter med bild och form som kärnverksamhet men fler var verksamheter med kärnområdet bibliotek. Enligt de som svarat har besöksantalet för de flesta ökat eller varit oförändrat de två senaste åren. Endast tre av utställningsarrangörerna uppgav att besökstalet hade minskat. Hur många besökare hade ni 2014? Antal svar: 38 0 2 4 6 8 10 12 Färre än 500 besökare 2 500-2 000 besökare 10 2 000-5 000 besökare 7 5 000-10 000 besökare 4 10 000-50 000 besökare 6 Fler än 50 000 besökare 1 Konstnärer Ofta använder utställningsarrangörerna sig av flera tillvägagångssätt när de bestämmer vilka konstnärer som får ställa ut. En majoritet av arrangörerna uppgav att urvalet sker genom att de själva kontaktar konstnärer som intresserar dem. En stor andel uppgav även att de gör ett urval utifrån intresseförfrågningar från konstnärer och ett fåtal ställer ut samtliga som vill ställa ut hos dem. Övriga förfaringssätt kan vara att de ställer ut sina egna medlemmar eller gör ett urval med hjälp av en jury.

9 Hur valde ni ut era utställare 2014? Antal svar: 40 Genom ett urval av intresseförfrågningar om att ställa ut hos oss 17 Genom att kontakta konstnärer som intresserar oss 27 Vi ställer ut samtliga som vill ställa ut hos oss 6 Annat förfaringssätt 5 De flesta utställningsarrangörer som deltog i enkäten, 35 stycken, uppgav att de inte utgår från MU-avtalet vid ersättning till konstnärer. Tre arrangörer svarande att de endast betalar utställningsersättning enligt MU-avtalet och fyra att de ersätter konstnärer helt enligt MU-avtalet. Fler av de som uppgav att de inte betalar ersättning enligt MUavtalet, betalar de ändå ut någon form av ersättning till utställande konstnärer. I tio fall uppgav arrangörerna att de betalat ut någon form av utställningsersättning. Andra har betalat ut ersättning i form av material- och kostnadsersättning eller ersättning för arbetstid i samband med hängning av konst, visningar eller vid konstsamtal. Ungefär hälften av utställningsarrangörerna uppgav att de tar betalt vid försäljning av konstverk från utställningarna. Tretton har uppgett att de inte tar betalt och nio har inte svarat på frågan. 21 av de svarande utställningsarrangörerna uppgav att försäljningen varit oförändrad de senaste två åren. Åtta utställningsarrangörer svarade att försäljningen har ökat och fyra menade att försäljningen har minskat. Sju av de som svarat på hela enkäten, har valt att inte svara på den frågan. Personal En klar majoritet av utställningsarrangörerna har ingen anställd personal. Verksamheten drivs istället av personer som arbetar ideellt. Av de som uppgett att de har avlönad personal är tjänsten sällan heltid. I enstaka fall, i de större organisationerna, finns flera personer anställda. Utställningsarrangörernas syn på framtiden Utställningsmöjligheterna i Uppsala län menade de flesta är dåliga. Det finns för få gallerier och andra utställningslokaler, i såväl Uppsala stad som i andra kommuner. Flera uttryckte att det finns ett stort behov av mötesplatser för kultur i allmänhet, till exempel kulturhus.

10 De flesta utställningsarrangörerna ser positivt på framtiden för sin egen verksamhet. De tror de kommer fortsätta på samma vis som idag eller utöka med fler besökare eller att konsten kommer få ta en större del av verksamheten. Flera påpekade att de vill utveckla verksamheten med fler aktiviteter runt utställningarna till exempel samtal om konst och vernissager och runt lokalerna till exempel caféverksamhet. Andra utvecklingsmöjligheter är marknadsföring och att arbeta mer ihop med andra för att locka besökare. Hjälp att öka kontaktytan och samverkan med andra gallerier är något som nämns för att verksamheten ska kunna fortleva. Ekonomin är en utmaning för de flesta utställningsarrangörerna och en förutsättning för att kunna fortsätta och/eller utveckla verksamheten. Framförallt handlar det om möjligheten att söka och få offentliga bidrag. En utställningsarrangör lyfte problemet med att offentliga verksamhetsbidrag är ettåriga vilket försvårar långsiktig planering. Offentliga aktörer ses också som en viktig inkomstkälla i och med konstinköp till offentliga platser. Andra problem som lyftes är att enskilda näringsidkare inte kan ansöka om utställningsersättning, från till exempel kommunen, och att det behövs enklare regler för eget företagande i allmänhet. Sammanfattande avslutning Innehållet i denna rapport utgår från 44 utställningsarrangörers svar om deras verksamhet. Arrangörerna är allt från större kommunala verksamheter som museum och bibliotek till enskilda näringsidkare och ideella föreningar. De har olika syften och förutsättningar att verka i länet vilket också innebär olika behov av stöd för att utvecklas. Rapporten fokuserar på ett urval av enkätens frågor. Vissa frågor har varit öppna frågor vilket gör de inte har gått att sammanställa i tabellform. Svaren har i dessa fall beskrivits i text. Rapporten visar inte en heltäckande bild av bild- och formområdet i Uppsala län men speglar tendenser utifrån utställningsarrangörers verksamhet, förutsättningar och syn på framtiden. Utställningsverksamheten inom bild och formkonst bedrivs till stor del av ideella krafter inom föreningar eller av enskilda näringsidkare utan anställda. Flera utställningslokaler finns även på bibliotek eller inom verksamheter med annan kärnverksamhet än bild och form. Att hålla i ett varierat utbud av utställningar av hög kvalitet ställer stora krav på utställningsarrangörerna, framförallt om det sker på ens fritid eller inte är verksamhetens kärnverksamhet. Här kan det behövas stöd i form av kompetensutveckling, kunskapsspridning och kontaktförmedling. Att få ihop ekonomin är en utmaning, både för att driva verksamheten vidare och för att utvecklas. De privata aktörerna och föreningar upplever att det finns problem med dagens stödsystem i och med att bidragen inte är fleråriga och att de inte riktar sig till alla organisationsformer. Detta gäller offentliga bidrag i allmänhet, det vill säga både kommunala, regionala och nationella.

11 En stor majoritet av de utställningsarrangörer som deltagit i enkäten följer inte det rekommenderade MU-avtalet vid ersättning till professionella konstnärer. Detta har troligtvis att göra med den strama ekonomin som flera av utställningsarrangörerna uppgav att de har. Flera uppgav dock att de betalar ut någon form av ersättning även om det inte följer MU-avtalet. Överlag finns en positiv syn på framtiden och en vilja att utvecklas hos de utställningsarrangörer som svarat på enkäten. Flera menade att utvecklandet av kringverksamheter som konstsamtal kan vara ett sätt att utveckla verksamheten och locka fler besökare.

12 Bilaga - Utställningsarrangörer som svarat på enkäten Alsta Trädgårdar Ateljé Johan Thunberg Bror Hjorths Hus Broströms kafé Enköpings konstförening Galleri Canvas Galleri London Galleri Strömbom Galleri Upsala Kaleido konsthantverk Keramiker Anne Daftler Konst i Håbo Konstfärd Konstföreningen Freja, Östhammar Konstsafari Kultur och fritid, Tierps kommun - Bibliotek Kultur och fritid, Tierps kommun, Konst på väg Kulturpunkten Köttinspektionen Lion Konstutställning Lundellska galleriet Offkonsten! c/o Teatergalleriet Sadelmakarlängans galleri Skutskärs biblioteket Stadsbiblioteket Stationen Scen och Konst Stiftelsen leufsta Stiftelsen Österbybruks herrgård Svensk Konsthandel/Galleri S Sävja kulturcentrum Tegelbruksmuseet Tierps Konstförening Tärnsjö Bibliotek Uppsala ARt Lab

13 Uppsala Handkraft Uppsala konstmuseum Uppsala konstnärsklubb Uppsala linneanska trädgårdar VASA KONST Älvkarleby konst och Hantverksgille Öregrunds bibliotek Östervåla bibliotek Östhammars Konstnärsförening Östhammars stadsbibliotek