INLEDNING TILL. Sinnessjukvården i riket. År (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

INLEDNING TILL Sinnessjukvården i riket / Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm, 1913-1941. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1939. 1911-1939 med innehållsförteckning på franska. - 1914-1920 med fransk parallelltitel: Soins médicales aux aliénés en Suède, 1921-1939: Soins médicaux aux aliénés en Suède. Föregångare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 2, Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år... Stockholm : Norstedt, 1862-1910. Täckningsår: 1861-1910. Överstyrelsens över hospitalen underdåniga berättelse för år ersattes 1903 av Medicinalstyrelsens underdåniga berättelse angående sinnessjukvården i riket året 1901 Överstyrelsen över hospitalen ersattes 1902 av Medicinalstyrelsen. Efterföljare: Ingår fr.o.m. 1940 i: Allmän hälso- och sjukvård / Socialstyrelsen. Stockholm, 1913-1982. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1979. Sinnessjukvården i riket. År 1931. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. urn:nbn:se:scb-sinne-1931

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SINNESSJUKVÅRDEN I RIKET ÅR 1931 AV KUNGL. MEDICINALSTYRELSEN STOCKHOLM 1933 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 322606

STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE SOINS MÉDICAUX AUX ALIÉNÉS EN SUÈDE EN 1931 PAR LE CONSEIL SUPÉRIEUR DE L ADMINISTRATION MÉDICALE DE L ETAT

Innehållsförteckning. Sid. I. Av Kungl. Maj:t och riksdag beslutade viktigare åtgärder för sinnessjukas vård 3 II. Anstalter för sinnessjuka 4 A. Statens sinnessjukhus (Byggnader, Sjukvården) 4 B. Kommunala sinnessjukhus (Byggnader, Sjukvården) 7 Grupp a. Sinnessjukhus, som av Kungl. Maj:t godkänts jämlikt särskilda avtal ang. vissa städers övertagande av hela sin sinnessjukvård 7 Grupp b. Av landsting eller stad, som icke deltager i landsting, såsom fristående anstalter eller avdelningar vid lasarett drivna sjukhus 8 Tab. A. Översikt av intagna, utskrivna m. m. vid kommunala sinnessjukh., grupp b 8 Tab. B. D:o d:o med fördelning efter sjukdomsform 9 Grupp c. Övriga kommunala sinnessjukhus 9 Tab. C. Översikt av intagna, utskrivna m. m. vid kommunala sinnessjukh., grupp c 10 Tab. D. D:o d:o med fördelning efter sjukdomsform 11 C. Enskilda sinnessjukhus 11 Tab. E. Översikt av intagna, utskrivna m. m. vid enskilda sinnessjukhus 12 Tab. F. D:o d:o med fördelning efter sjukdomsform 12 D. Vårdhem för sinnessjuka 13 III. Hjälpverksamhet m. m. 13 a. Hjälpverksamhet vid statens sinnessjukhus 13 b. Annan hjälpverksamhet för de sinnessjuka 14 c. Skyddsföreningen för sinnessjuka 14 Tabeller. Tab. 1. Uppgifter från sinnessjukhus, tillhöriga staten eller städer som övertagit hela sin sinnessjukvård, rörande de under året intagna 15 Tab. 2. Uppgifter från nämnda sinnessjukhus rörande avgångna, ävensom vid dess slut befintliga samt expektanter vid samma tidpunkt 16 Tab. 3 a. Uppgifter från nämnda sinnessjukhus rörande intagna, döda samt vid årets slut befintliga med fördelning efter sjukdomsform 18 Tab. 3 b. Uppgifter från nämnda sinnessjukhus rörande ålder vid första insjuknandet hos de enl. tab. 1, grupp C, intagna 18 Tab. 4. Sammandrag av uppgifter från nämnda sinnessjukhus ang. orsaker, under vilkas inflytande sinnessjukdom kan anses hava uppkommit hos de intagna, grupp B. 19 Tab. 5. Sammandrag av nämnda sinnessjukhus ang. de i tab. 4 med ärftlig psykopatisk belastning upptagna med fördelning efter sjukdomsform 19 Tab. 6. Sammandrag från nämnda sinnessjukhus ang. de under året återställda 20 Tab. 7. Uppgifter från nämnda sinnessjukhus ang. de i grupp B intagna, efter yrke och civilstånd 21 Tab. 8. Uppgifter från de i tab. 1 anförda sinnessjukhusen rörande intagna, grupp B, med fordelning efter hemort 24 Tab. 9. Uppgifter från nämnda sinnessjukhus ang. dödsorsaker för de under året avlidna 24 Tab. 10. Sammandrag av driftkostnaderna vid statens sinnessjukhus 25 Tab. 11. Antal vårdplatser, medeltal vårdade, underhållsdagar, personal samt kostnad för sjukvården m. m. 26 Bilaga rörande sinnessjuknämndens verksamhet.

IV Table des matières. Page I. Mesures importantes décrétées par le Gouvernement et la Diète 3 II. Etablissements d'aliénés 4 A. Hôpitaux d'aliénés de l'etat (Edifices, Soins aux malades) 4 B. Hôpitaux d'aliénés communaux (Idem) 7 Groupe a. Hôpitaux appartenant à certaines villes qui, d'après une convention avec l'etat, se sont chargées des soins do ses aliénés 7 Groupe b. Hôpitaux appartenant aux Conseils généraux ou aux villes qui ne prennent pas part auxdits Conseils 8 Tabl. A. Aperçu des reçus, des sortis etc. aux hôpitaux d'aliénés communaux, groupe b. 8 Tabl. B. Idem avec répartitions des malades d'après la forme de maladie.... 9 Groupe c. Autres hôpitaux d'aliénés communaux 9 Tabl. C. Aperçu des reçus, des sortis etc. auxdits hôpitaux 10 Tabl. D. Idem avec répartition d'après la forme de maladie 11 C. Hôpitaux d'aliénés privés 11 Tabl. E. Aperçu des reçus, sortis etc. auxdits hôpitaux 12 Tabl. F. Idem avec répartition d'après la forme de maladie 12 D. Hospices pour aliénés 13 III. Activité assistante aux aliénés etc. 13 Tableaux. Indications. Groupe B. Total des malades admis pendant l'année, sauf les aliénés transférés des autres hôpitaux d'aliénés, appartenant à l'etat on à la ville qui s'est chargée des soins de ses aliénés. Groupe C. Malades admis sous groupe B, sauf les soignés aux hôpitaux mentionnés sous B. Groupe D. Transferts des hôpitaux mentionnés sous B. m. = hommes; kv. = femmes s:a = somme. page Tabl. 1. Données des hôpitaux, appartenant à l'etat ou à la ville qui s'est chargée des soins de ses aliénés, concernant les admis pendant l'année 15 Tabl. 2. Idem concernant les sortis ainsi que les restants et les expectants à la fin de l'année 16 Tabl. 3 a. Idem concernant les malades admis, les décédés et les restants à la fin de l'année d'après la forme de la maladie 18 Col. 2 et 3. Admis. Col. 4. Décédés. Col. 5. Restants le 31 déc. Tabl. 3 b. Idem concernant l'âge où la maladie a commençé 18 Tabl. 4. Idem concernant les causes, sous l'influence desquelles la maladie pourrait avoir son origine, chez les admis, groupe B 19 Tabl. 5. Aperçu des malades, mentionnés au Tabl. 4, avec des tendences psychopathiques héréditaires et répartis d'après la forme de la maladie 19 Tabl. 6. Aperçu des données desdits hôpitaux concernant les guéris pendant l'année.. 2 0 Tabl. 7. Données desdits hôpitaux concernant les malades admis, groupe B, d'après la profession et l'état civil 21 Col. 1. I. Agriculture, pèche, etc. II. Industrie et métiers. III. Commerce et communication. IV. Fonctions et emplois publics ainsi que lettres. V. Travaux domestiques. VI. Anciens eicercents de métiers et antres. Tabl. 8. Données desdits hôpitaux, concernant les admis, groupe B, d'après le domicile 24 Tabl. 9. Aperçu des causes de décès des malades admis auxdits hôpitaux 24 Tabl. 10. Aperçu des frais d'exploitation des hôpitaux de l'etat 25 Tabl. 11. Nombre des lits, des malades par jour, de jours, dépenses pour soins, alimentation, etc. 26 Annexe concernant l activité de la Commission psychiatrique.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet. Medicinalstyrelsen får härmed jämlikt 13 uti den för styrelsen gällande instruktionen överlämna berättelse angående sinnessjukvården i riket för år 1931. Till en början lämnar styrelsen en översikt över av Kungl. Maj:t och riksdagen härutinnan beslutade viktigare åtgärder. Berättelsen omfattar därefter redogörelse för statens sinnessjukhus, kommunala och enskilda sinnessjukhus och vårdhem. Vidare lämnas meddelande angående den statliga hjälpverksamheten, angående kuratorernas för de sinnessjuka verksamhet samt för skyddsföreningen för sinnessjuka. Berättelsen åtföljes dels av tabellariska översikter angående sjukvården å sinnessjukhus och därmed sammanhängande förhållanden samt rörande inkomster och utgifter för de statliga sinnessjukhusens underhåll, dels av sammandrag av 1931 års redovisning över till sinnessjukvården anslagna medel. De tabellariska översikterna (Tab. 1 9) angående sjukvården omfatta förutom statens sinnessjukhus även verksamheten vid kommunala sinnessjukhus, som av Kungl. Maj:t godkänts jämlikt särskilda avtal angående vissa städers övertagande av hela sin sinnessjukvård.

2 I föregående årsberättelser ha lämnats översikter över av provinsial- och extra provinsialläkare besökta sinnessjuka m. fl. med hänsyn till deras antal, beskaffenheten av deras vård och deras behov av sjukhusvård ävensom sammandrag av kyrkoherdarnas och hälsovårdsnämndernas uppgifter om sinnessjuka och sinnesslöa i riket. Till följd av ändrade bestämmelser jämlikt stadgan den 19 september 1929 angående sinnessjukvården i riket, vilken fr. o. m. redovisningsåret trätt i kraft, hava i förevarande årsberättelse motsvarande uppgifter icke kunnat införas. Som bilaga till förevarande medicinalstyrelsens berättelse har fogats sinnesxjuknämndens berättelse för år 1931. NILS HELLSTRÖM. F. VON DARDEL. E. LAURITZEN. J. Hedqvist. Stockholm den 29 november 1932.

3 I. Av Kungl. Maj:t och riksdag beslutade viktigare åtgärder för sinnessjukas vård. Genom brev den 23 januari 1931 liar Kungl. Maj:t föreskrivit, att av de vid Psykiatriska sjukhuset i Stockholm inrättade vårdplatserna må inom vardera könsavdelningen högst 47 platser för salspatienter och 3 platser för rumspatienter disponeras för en psykiatrisk klinik, som skall vara upplåten för den medicinska undervisningen vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet. Genom särskilda brev den 26 juni och 21 aug. 1931 har Kungl. Maj:t dels på ansökan befriat Södermanlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Älvsborgs läns landsting räknat fr. o. m. den 1 juli 1931 och Kronobergs och Blekinge läns landsting räknat fr. o. m. den 1 sept. 1931 från skyldigheten att driva sådan inrättning för vård av sinnessjuka, som omförmäles i 22 lagen den 22 juni 1928 om vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus, dels bemyndigat medicinalstyrelsen att med Södermanlands läns landsting träffa avtal angående förhyrande för en tid av 5 år räknat från 1 juli 1931 av landstingets upptagningsanstalt för sinnessjuka i Nyköping, dels föreskrivit att Malmöhus läns och Älvsborgs läns upptagningsanstalter belägna vid S:t Lars sjukhus i Lund respektive Kestads sjukhus vid Vänersborg fr. o. m. den 1 juli 1931 och Kronobergs och Blekinge läns upptagningsanstalt vid S:t Sigfrids sjukhus i Växjö fr. o. m. den 1 sept. 1931 skola övertagas av staten. Genom brev den 26 juni 1931 har Kungl. Maj:t vidare med anledning av 1931 års riksdags beslut uppdragit åt medicinalstyrelsen, att dels för en beräknad kostnad av 575 000 kr. låta vid S :t Lars sjukhus i Lund uppföra ny ångpannebyggnad och ångpanneanläggning m. m., dels för en beräknad kostnad av högst 89 000 kr. låta utföra ändringsarbeten å vattenverket vid Sundby sjukhus vid Strängnäs, dels uppdragit åt byggnadsstyrelsen att låta i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokoll den 20 febr. 1931 förordat förslag för en beräknad kostnad av 4 140 000 kr. anordna den anstalt för vuxna, svårskötta, obildbara sinnesslöa av mankön Vipeholms sjukhus i Lund som enligt beslut av 1930 års riksdag må inrättas genom omändring och utbyggnad av det ofullbordade kasernetablissementet i Lund.

4 II. Anstalter för sinnessjuka. A. Statens sinnessjukhus. 1. Byggnader. Ullcråkers sjukhus. Under året hava tillkommit dels nytt svinstall, dels ny portvaktsstuga vid södra sjukhuset. Det inhägnade området har avsevärt utvidgats. Gravkapellet har restaurerats och delvis dekorerats. Elektricitetsverket har delvis försetts med nya maskiner. S:ta Annas sjukhus. Tvätt och kök hava delvis försetts med modernare utrustning. Sundby sjukhus. Stallbyggnaden vid utgården Tynas har moderniserats. Birgittas sjukhus. Beslutad fullständig ombyggnad av den s. k. T-paviljongen på kvinnosidan har påbörjats. Av det nya vattenverket är råvattenledningen nedlagd. Byggnad för uppfordringsverk och filter är under uppförande. Festsalen har fullständigt restaurerats. Dess dekorering bekostas med medel ur Adelswärdska fonden. S:t Sigfrids sjukhus. De nya sjukvårdspaviljongernas uppförande har påbörjats. S:t Lars sjukhus. Av beslutad ombyggnad av paviljongerna för rumspatienter hava under året egentliga byggnadsarbeten slutförts. S:t Jörgens sjukhus. Omändring av lokalerna i förvaltningsbyggnaden har under året påbörjats. Tvenne nya promenadgårdar hava anordnats. Restads sjukhus. Det s. k. manliga kasinot, som under år 1930 reparerats med tanke på att beläggas med patienter och införlivas med avd. II A, har nu lagts till denna avdelning. Källshagens sjukhus. Paviljongen för asociala imbecilla män har under året blivit färdig och tagits i bruk. Promenadgårdarna hava färdigställts av patientatbetslag. Värmeledning har införts i två boningshus för gift personal. Mariebergs sjukhus. Invid vedskjulet har en större inhägnad vedgård anlagts som arbetsplats för patienter med rymningstendenser. Västra Marks sjukhus. Beläggningen av sjukhuset kunde påbörjas i januari 1931. Vid årsskiftet voro för vård intagna 310 patienter. Planering och plantering av promenadgårdar m. m. har utförts. I verkstadshuset har anordnats bokbinderiverkstad, bibliotek m. m. Salberga sjukhus. Vissa promenadgårdar hava planerats. Ny körväg genom sjukhusområdet har anlagts.

Gådeå sjukhus. Fyra mindre personalrum hava efter reparationer såsom sjukrum lagts till respektive avdelningar. Furunäsets sjukhus. Ny dansbana har anlagts i parken. Svinstall, rotfruktskällare, växthus och smedja hava grundligt reparerats. 5 Beträffande platstillgången är följande att anföra. Genom förhyrandet respektive övertagandet av landstingens upptagningsanstalter vid S:ta Annas, S:t Sigfrids, S:t Lars och Restads sjukhus har givetvis icke någon ökning av det sammanlagda platsantalet vid ifrågavarande sjukhus ägt rum utan endast en förskjutning mellan antalet stats- och länsplatser därstädes. Genom öppnandet av Västra Marks sjukhus i Örebro, avsett för asociala imbecilla kvinnor, har däremot 350 nya platser vunnits. Fördelningen av antalet vårdplatser vid de olika sjukhusen vid redovisningsårets slut framgår av efterföljande tabell. Uppgifter angående omsättning m. m. återfinnas i nedan bifogade Tab. 1 9. Antalet exspektanter vid årets slut uppgick till 2 834 män ocli 2 817 kvinnor, summa 5 651, mot 3 127 män och 3 121 kvinnor, summa G 248 föreg. år. 1 Däri medräknade 20 ännu ej färdigställda platser å länderiet Källshagen. f 322606.

6 2. Sjukvården. Hithörande ämnen avhandlas i överinspektörens för sinnessjukvården berättelse för år 1931, Meddelanden från Kungl. Medicinalstyrelsen nr 73. Vad angår de olika formerna av sysselsättningsterapi, må här endast anföras att man från flera håll såsom Psykiatriska sjukhuset, Ulleråkors samt Frösö sjukhus framhåller svårigheter, som uppkomma av bristen på lämpliga och tillräckliga daglokaler. Här må vidare omnämnas, att gymnastik- och lekövningar under året införts vid S:t Lars, Källshagens och Västra Marks sjukhus. Familjevård. Jämlikt medicinalstyrelsens beslut den 7 okt. 1931 har kontrollerad familjevård under året nyanordnats vid Säters sjukhus. Vid 1931 års slut var antalet patienter i till statens sinnessjukhus ansluten kontrollerad familjevård:

7 B. Kommunala sinnessjukhus. Grupp a. Sinnessjukhus som av Kungl. Maj:t godkänts jämlikt särskilda avtal ang. vissa städers övertagande av hela sin sinnessjukvård. 1. Byggnader. Sjukhuset vid Långbro. I augusti 1931 uppstod eldsvåda i vindsvåningens mittparti på kvinnopaviljongen. Den del av vindsvåningen, som avbränts och inrymmer sjukhusets arbets- och vävsal, står vid årsskiftet oreparerad under provisoriskt yttertak. Utredning pågår om eventuell påbyggnad av kvinnopaviljongen i och för utökning av sjukavdelningarna. Sinnessjukavdelningen å vårdhemmet Gibraltar. Ett antal bostadsrum för personal har tagits i bruk för sjukvårdsändamål, varigenom det av staten godkända antalet platser ökats med 17 för män och 14 för kvinnor. Antal vårdplatser den 31 dec. 1931. Uppgifter angående omsättning m. m. återfinnas sammanförda med motsvarande uppgifter för statens sinnessjukhus i nedan bifogade Tab. 1 9. 2. Sjukvården. Hithörande ämnen avhandlas i överinspektörens för sinnessjukvården berättelse för år 1931, Meddelanden från Kungl. Medicinalstyrelsen nr 73. Här må endast anföras, att å Långbro sjukhus gymnastik och lekar anordnats för de sjuka, varvid även slöa och oroliga patienter i stort antal deltagit.

8 Grupp b. Av landsting eller stad, som icke deltager i landsting, såsom fristående anstalter eller avdelningar vid lasarett drivna sjukhus. Det må här omnämnas, att Göteborgs och Bohus läns samt Skaraborgs läns landstings upptagningsanstalter under året upphört att vara sinnessjukhus (se ovan sid. 3) samt att Ramlösa upptagningsanstalt fr. o. m. den 1 jan. 1931 övergått till att vara kommunalt vårdhem. Det dagliga antalet vårdade å de i Tab. A upptagna anstalterna uppgick under året till 1 287 mot 1 273 föregående år. Tab. A. Översikt av år 1931 intagna, utskrivna m. m. vid kommunala sinnessjukhus, grupp b. An ni. Ä dessa anstalter iiro patienterna intagna för vård, endast undantagsvis för observation. 1 Därav 1 för observation. 2 Överflyttade till las.-avd. 3 Jfr not 2. 4 Drives gemensamt med Örebro stad.

9 Tab. B. Översikt av år 1931 intagna, utskrivna m. m. vid kommunala sinnessjukhus, grupp b, med fördelning efter sjukdomsform. 1 Därav en för obiervation. 2 Överflyttade till lasarettaavd. ' Se not. 2. Grupp c. Övriga kommunala sinnessjukhus. Som kommunala sinnessjukhus har medicinalstyrelsen Ar 1931 godkänt: Nyköpings kommunala sinnessjukhus, Mörebygdens kommunala sinnessjukhus i Nybro, östra Skaraborgs läns sjukhemsförenings kommunala sinnessjukhus å Sjöryd vid Hjo, Härnösands kommunala sinnessjukhus samt Östersunds kommunala sinnesjukhus. Det dagliga antalet vårdade å de i Tab. C upptagna anstalterna uppgick under året till 1 561.

10 Tab. C. Översikt av år 1931 intagna, utskrivna m. m. vid kommunala sinnessjukhus, grupp c. 1 Därav 2 för observation enl. 4 kip. ssjl. 2 Därav 1 d:o.

Tab. D. Översikt av år 1931 intagna, utskrivna m. m. vid kommunala sinnessjukhus, grupp c, med fördelning efter sjukdomsform. 11 C. Enskilda sinnessjukhus. Rörande omsättningen vid dessa anstalter hänvisas till Tab. E och beträffande sjukdomsformer till Tab. P. Under år 1931 hava å dessa anstalter vårdats 84 patienter pr dag.

12 Tab. E. Översikt av år 1931 intagna, utskrivna m. m. vid enskilda sinnessjukhus. Tab. F. Översikt av år 1931 intagna, utskrivna m. m. vid enskilda sinnessjukhus med fördelning efter sjukdomsform. 1 1 Därav en för observation. Därav en för observation.

13 D. Vårdhem för sinnessjuka. (enl. 4 kap. stadgan ang. sinnessjukvården i riket d. 19 sept. 1929.) Kommunala vårdhem. Enskilda vårdhem. Godkända enl. Kungl. brev den 14 aug. 1920. III. Hjälpverksamhet m. m. a. Hjälpverksamhet vid statens sinnessjukhus. (enligt 93 100 stadgan ang. sinnessjukvården i riket.) Ang. den hjälpverksamhet, som under året försöksvis varit anordnad vid Ulleråkers, S:t Olofs och S:t Lars sjukhus, hänvisas till överinspektörens berättelse, Meddelanden från Kungl. Medicinalstyrelsen nr 73.

14 b. Annan hjälpverksamhet för de sinnessjuka. Kurator och biträdande kurator för psykiskt sjuka i Stockholm meddela, att under året 1 004 resp. 184 personer kommit under deras inseende, varav 294 resp. 44 nytillkommit under år 1931. Kuratorerna hava till sitt förfogande haft 3 955 kr., som utdelats till 146 behövande. Omfattningen av kuratorernas verksamhet har varit betydlig. Den för psykiskt sjuka i Göteborg anställda kuratorn har om sin verksamhet under året anfört bland annat följande. Kurator har gjort hembesök en eller flera gånger hos 164 personer. Intagning å sinnessjukhus har ombesörjts i 37 fall, inackordering å vilohem eller i familjevård av 190 personer. Understöd har på framställning av kurator erhållils av 35 personer. Kurator har även på andra sätt hjälpt de sjuka, varjämte hon tjänstgjort vid mottagningarna i stadens poliklinik för psykiskt sjuka. Sammanlagt hava under året 456 personer, därav 181 kvarstående sedan 1930, kommit under kurators inseende. Kurator för de sinnessjuka i Norrköping har om sin verksamhet under året anfört bland annat följande. Under året hava sammanlagt 117 personer stått under kurators överinseende, därav 61 nytillkomna. Besök i hemmen ha avlagts 454 gånger, å Sandbyhov 17 gånger. Ekonomiskt har verksamheten understötts av Norrköpings fattigvård och med donationsmedel. Under året har en hjälpförening för psykiskt sjuka bildats. c. Skyddsföreningen för sinnessjuka. Under år 1931 har skyddsföreningen överlämnat till överläkarna vid statens sinnessjukhus tillhopa 3 140 kr., i belopp om 50 400 kr., att utdelas i understöd i enlighet med de bestämmelser som finnas föreskrivna i föreningens stadgar. Därjämte hava till tolv enskilda personer givits sammanlagt 670 kr., vadan sålunda understödsbeloppet uppgår till 3 810 kr. Till bestridande av dessa utgifter har föreningen haft att tillgå årsavgifter från 575 ledamöter och räntan av förut befintligt kapital, som ökats från 63 970-90 till 65 812-82 kr.

Tab. 1. Uppgifter från sinnessjukhus, tillhöriga staten eller städer som övertagit hela sin sinnessjukvård, rörande de år 1931 intagna. Grupp B. För vård intagna samt efter observation enl. 4 kap. ssjl. resp. undersökning enl. 6 kap. ssjl. till vård överförda 8 med frånräknande av dem, som förflyttats från sinnessjukhus, tillhörigt staten eller stad som övertagit hela sin sinnessjukvård. G rapp C. Under grupp B upptagna med frånräknande av dem som varit för vård intagna å sådana sjukhus som under grupp B sagts. Grupp D. För vård intagna, förflyttade från sådana sjukhus som under grupp B sagts. 1 Därav klinikpatienter utan handlingar 4. 2 D:o 8. 3 D:o 5. 4 D:o 2. 6 Därav en intagen år 1930 för observation. 6 Därav en försöksutskriven från annat sjukhus under året. 7 Därav en från kriminalavd. s För observation resp. undersökning intagen, som efter sjukvårdsläkarens beslut, resp. laga kraftvunnen dom, för vård kvarstannar å sjukhnset, överföres till grupp B, resp. C räknat från beslutets datum, resp. den dag då domen vunnit laga kraft. 15

16 Tab. 2. Uppgifter från de i Tal. 1 angivna sinnessjukhusen rörande tanter vid 1 Klinikpatienter. s Därav klinikpatienter 2. 3 Därav 2 till kriminalavd. 4 Därav 2. avvikna 3.

under år 1931 avgångna, ävensom vid dess slut befintliga samt exspeksamma tidpunkt. 17 avvikna. 5 Därav å specialavd. 210. 6 Därav på egen framställning 9. " D:o 2. Därav

18 Tab. 3 a. Uppgifter för år 1931 från de i Tab. 1 angivna sinnessjukhusen rörande intagna, döda samt den 31 dec. befintliga med fördelning efter sjukdomsform. Anm. Pour les noms latins des malndies vr Tabl. 6. 1 Frånsett för observation eller nnderaökning kvarvarande. s Frånsett 28 försöksntakrivna och 3 avvikna (L&ngbro ajukhns). b Frånsett 30 försöksutskrivna (Långbro sjnkhns). 4 Därav 1 med okänd diagnos. Tab. 3 b. Uppgifter från de i tab. 1 angivna sinnessjukhusen rörande ålder vid första insjuknandet hos de enligt tab. 1, grupp C, år 1931 intagna.

19 Tab. 4. Sammandrag av uppgifter från de i tabell 1 angivna sinnessjukhusen ang. orsaker, under vilkas inflytande sinnessjukdom kan anses hava uppkommit hos de år 1931 intagna, grupp B. 1 Sinnessjukdomar eller andra psykiska abnormtillstiind, kända i tidigare generationer i rutt uppstigande led hos föräldrar eller deras syskon, far- och morföräldrar eller deras syskon (specif. se följ. tabell). Tab. 5. Sammandrag för år 1931 av de i tab. 1 angivna sinnessjukhusen ang. de i tab. 4 med ärftlig psykopatisk belastning upptagna med fördelning efter sjukdomsform. Anm. Ärftlig psykopatisk belastning kända hos tidigare generationer i rätt uppstigande led hos föräldrar eller deras syskon, far- och morföräldrar eller deras syskon. Körande sjukdomarnas latinska benämning se Tab. 6. Pour let noms lotins des maladies vr Tall. o".

20 Tab. 6. Sammandrag av uppgifter från de i tab. 1 angivna sinnessjukhusen ang. de under år 1931 återställda. A. Sjukdomens bestånd hos de under året återställda. B. Återställda bland de under de sista 10 åren intagna. Anm. Iliir medtaga» alla återställda, aven bland sådana ajuka som överförts frän annat sinnessjukhus.

Tab. 7. Uppgifter från de i Tab. 1 angivna sinnessjukhusen ang. de i grupp B intagna efter yrke och civilstånd år 1931. I. Yrke. 21 1 Hit räknas barn över 15 år, andra anhöriga m. fl. 2 Därav 1 barn under 15 år. ' Därav 2 d:o.

22 Tab. 7 (forts.). Uppgifter från de i Tab. 1 angivna sinnessjukhusen ang. de i grupp B intagna efter yrke och civilstånd år 1931. I. Yrke. 1 Hit räknas barn över 15 år, andra anhöriga m. fl. 2 Barn under 15 år. 3 Därav 1 d:o.

23 Tab. 7 (forts.). Uppgifter från de i Tab. 1 angivna sinnessjukhusen ang. de i grupp B intagna efter yrke och civilstånd år 1931. I. Yrke. 1 Hit räknas barn över 15 år, andra anhöriga m. fl. 2 Därav barn under 15 år 3. 3 D:o 9. II. Civilstånd.

24 Tab. 8. Uppgifter från de i tab. 1 anförda sinnessjukhusen rörande de år 1931 intagna, grupp B, med fördelning efter hemort. Tab. 9. Uppgifter från de i tab. 1 anförda sinnessjukhusen rörande dödsorsaker för de år 1931 avlidna.

Tab. 10. Sammandrag av driftkostnaderna vid statens sinnessjukhus under år 1931. 25 2 ;i2280d.

26 Tab. 11. Antal vårdplatser, medeltal vårdade, underhållsdagar och personal samt kostnad för sjukvården m. m. år 1931. 1 Uttryckt i procent av hela antalet å mansavdelningarna anställda befattningshavare. ' Totalkostnaden, minskad med kostnaden för byggnader och gårdar.

Bilaga. Till Herr Statsrådet och Chefen för socialdepartementet. Sinnessjuknämndon har tillkommit på grund av bestämmelserna i 2 av den utav Kungl. Maj:t den 19 september 1920 utfärdade sinnessjuklagen, vilken trädde i kraft den 1 januari 1931. Uti nämnda paragraf föreskrives:»vissa sinnessjukvården rörande frågor skola, enligt vad i denna lag sägs, behandlas av en särskild nämnd (sinnessjuknämnden). Sinnessjuknämnden skall bestå av fem ledamöter. Chefen för medicinalstyrelsen är självskriven ledamot av nämnden, övriga ledamöter ävensom en eller flera suppleanter för en var av ledamöterna utses av Konungen för en tid av fem kalenderår i sänder. Avgår någon av de särskilt utsedda ledamöterna eller av suppleanterna, skall ny ledamot eller suppleant utses för den återstående tiden. Av de särskilt utsedda ledamöterna skola två vara i sinnessjukvård särskilt kunniga läkare. Av de båda övriga må ingendera vara läkare och skall den ene vara eller hava varit ordinarie innehavare av domarämbete. Utom chefen för medicinalstyrelsen må ej mer än en av nämndens ledamöter vara befattningshavare i.styrelsen. Suppleant för särskilt utsedd ledamot skall uppfylla de för ledamoten stadgade behörighetsvillkoren. Suppleant för chefen för medicinalstyrelsen skall vara läkare, men må ej vara sinnessjukläkare. Konungen förordnar om ordförandeskapet i nämnden samt meddelar närmare föreskrifter angående nämndens verksamhet.» Genom beslut ovanberörda den 19.september 1929 utfärdade Kungl. Maj :t instruktion för nämnden. Vidare har Kungl. Maj:t genom brev den 12 december 1930 förordnat ledamöter och suppleanter samt ordförande i nämnden. Till ledamöter för tiden från och med den 1 januari 1031 till och med den 31 december 1935 hava förordnats dåvarande landshövdingen i Uppsala län Knut Hjalmar Leonard Hammarskjöld, medicinalrådet och byråchefen i Medicinalstyrelsen Einar Kjeldgaard Lauritzen, överläkaren vid Ulleråkers sjukhus vid Uppsala, professorn Daniel Alfred Petrén och ledamoten av Riksdagens andra kammare, riksgäldsfullmäktigen Anders Anderson. Till suppleanter för samma tid hava förordnats häradshövdingen i Stockholms läns västra domsaga Karl Gustaf Theodor Borell och hovrättsrådet i Svea hovrätt Christer August Weidenhielm för landshövdingen Hammarskjöld, f. d. generalfältläkaren Fritz Jakob Bauer och medicinalrådet och byråchefen i Medicinalstyrelsen Karl Magnus llerrlin för nämndens självskrivne ledamot, generaldirektören och chefen för Medicinalstyrelsen, översläkaren vid Psykiatriska sjukhuset i Stockholm, professorn Viktor Hjalmar Hugo Wigert och överläkaren vid Ulleråkers sjukhus vid Uppsala Hjalmar Källmark för medicinalrådet Lauritzen, överläkaren Källmark och professorn Wigert för professorn Petrén samt fru Karin Helena Fjällbäck-Holmgren och ledamoten av Riksdagens andra kammare, förste kontoristen vid Statens Järnvägar Ernst Gustaf Eugen Eriksson för riksgäldsfullmäktigen Anderson. Till ordförande i nämnden har förordnats landshövdingen Hammarskjöld. Därefter har Kungl. Maj:t den.14 januari 1931 förordnat f. d. medicinalrådet och byråchefen i Medicinalstyrelsen Gustaf Richard Stenbeck att tillsvidare under år 1931 vara sekreterare hos nämnden.

2 Till vice ordförande har sinnessjuknämnden den 26 januari 1931 utsett generaldirektören N. Hellström. Sinnessjuknämnden började sin verksamhet samtidigt med den nya sinnessjuklagens trädande i kraft den 1 januari 1931. Antalet inkomna ärenden, deras art och behandling framgår av bifogade översikt. Såsom av nämnda översikt framgår har uti icke mindre än 7 av de 36 ärenden angående utskrivning eller försöksutskrivning av personer, vilka av vederbörande läkare ansetts hava begått mot annans personliga säkerhet riktat brott, vilket icke beivrats, (18 andra stycket, sinnessjuklagen), nämnden ansett sådana förhållanden, som i nämnda lagrum omförmälas, icke hava varit för handen och till följd därav funnit det icke tillkomma nämnden att besluta i ärendena. Med anledning härav får nämnden framhålla önskvärdheten därav, att berörda föreskrift förtydligas. Antalet från nämnden utgående expeditioner har varit 702. Något sådant förhör vid domstol, som omförmäles uti 5 kap. sinnessjuklagen, har icke under året påkallats av nämnden. Under året hava hållits 26 sammanträden. Stockholm den 19 april 1932. Sinnessjuknämnden. Översikt av sinnessjuknämndens verksamhet år 1931. Avgjorda ärendenas art. Översikt över nämndens beslut ang. framställningar om utskrivning resp. försöksutskrivning. 1 otillräkneligförklarade. 2 personer, vilka begått mot annans personliga säkerhet riktat brott, vilket icke beivrats (18, andra stycket, sinnessjuklagen). 3 personer, vilka av vederbörande läkare ansetts hava begått brott, som under 2) nämnts, men av nämnden prövats icke tillhöra denna kategori.