Resultat från särskilda utvecklingsprojekt inom ANDT som avslutats under perioden 2011 2014

Resultat från särskilda utvecklingsprojekt inom ANDT som avslutats under perioden 2011 2014

Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Syfte... 7 Disposition... 8 Metod... 9 Underlag... 9 Analys... 9 Kategorisering av metoder och arbetssätt... 10 Kategorisering av resultat... 10 Fördelning av medel till projekt som slutrapporterade 2011 2014... 12 Stöd till idéburna organisationer... 14 Uppföljning och utvärdering... 14 Resultat... 16 Idéburna organisationer... 16 Organisationernas huvudsakliga inriktning... 16 Målgrupper... 17 Metoder och arbetssätt... 17 Rapporterat resultat... 18 Kommun, landsting, länsstyrelse, forskningslärosäte och övriga... 20 Målgrupper... 21 Metoder och arbetssätt... 21 Resultat... 22 Diskussion... 25 På vilket sätt har ANDT-utvecklingsmedlen bidragit till utveckling och tillämpning av förebyggande metoder och arbetssätt i Sverige?... 25 Hur kan ANDT-utvecklingsmedel bidra till måluppfyllelse i den framtida ANDT-politiken? 27 Strukturerade arbetssätt... 27 Har metoden förebyggande effekt?... 27 Hur kan Folkhälsomyndigheten bidra till att medlen leder till måluppfyllelse i en eventuell ny strategi?... 28

Slutsatser... 30 Referenser... 31 Lista över forskargruppen vid Örebro universitet... 35 Bilagor... 37 Bilaga 1... 38 Bilaga 2... 45 Bilaga 3... 90 Bilaga 4... 102 Bilaga 5... 107 Bilaga 6... 109 Bilaga 7... 112 Bilaga 8 Vetenskapliga publikationer som färdigställts av projekten... 113 Vetenskapliga konferenspublikationer som färdigställts av forskargruppen på Örebro universitet... 118

Sammanfattning ANDT-utvecklingsmedlen har bidragit till att en mångfald av organisationer har engagerat sig i det förebyggande ANDT-arbetet och mycket av den verksamhet som har genomförts hade förmodligen inte gjort det om inte medlen hade fördelats. Projektens aktiviteter har dock i allt för liten utsträckning utvärderats vetenskapligt. Avsaknad av vetenskaplig utvärdering behöver inte betyda att arbetet inte har fungerat förebyggande men det finns ett behov av att kvalitetssäkra de metoder och arbetssätt som används. Det finns uppenbarligen ett stort engagemang för ANDT-förebyggande arbete i landet men sammanställningen av resultaten belyser behovet av att kunna uttala sig om huruvida och i vilken utsträckning den genomförda verksamheten har resulterat i effekter på målgruppen och lett till spridbar kunskap. Detta skulle kunna ske genom att projekten arbetade mer med ramverk och strukturerade arbetssätt och genomförde vetenskapliga effektutvärderingar. Folkhälsomyndigheten ser att ANDT-utvecklingsmedlen i större utsträckning kan styras mot att stimulera projekt till att sprida kunskapsbaserad metodik och till att ta fram nya evidensbaserade metoder att användas i ANDT-förebyggande arbete i Sverige. I linje med detta ställer myndigheten inför fördelningen av ANDTutvecklingsmedel 2016 krav på vetenskaplig utvärdering av alla projekt. För att ytterligare bidra till kunskapsspridning prioriterar myndigheten också samverkansprojekt mellan praktiker och forskare. Rapporten behandlar de 128 utvecklingsprojektprojekt som har avslutats under perioden 2011 2014 och ger en överblick och beskrivning av projektens arbetssätt och metoder samt rapporterade resultat. Den diskuterar även hur ANDTutvecklingsmedlen kan användas i det förebyggande arbetet framöver. Rapporten baseras på projektens ansökningar och årliga återrapporteringar och en forskargrupp vid Örebro universitet har bidragit med underlag om idéburna organisationer. 5

Inledning Regeringens samlade strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings-, och tobakspolitiken (ANDT-strategin) anger mål och inriktning för samhällets insatser inom området, både på längre sikt och med särskilt fokus på perioden 2011 2015. För att förverkliga ANDT-politiken enligt strategin krävs insatser från myndigheter, kommuner, näringsliv och idéburna organisationer. Som en del i arbetet med strategin har Folkhälsomyndigheten fördelat medel till särskilda utvecklingsprojekt. Medel har fördelats av dåvarande Statens folkhälsoinstitut och uppdraget övertogs av Folkhälsomyndigheten vid bildandet 2014. Det finns sedan tidigare årliga redovisningar av hur medlen fördelats samt relativt utförliga beskrivningar av de idéburna organisationernas projekt. I denna rapport ger vi för första gången en samlad bild av vilka resultat som ANDTutvecklingsmedlen har lett till över flera år. Redovisningen avgränsas till att omfatta de projekt som slutredovisat under perioden 2011 2014. Rapporten diskuterar både vad medlen hittills lett till och hur statsbidrag kan användas i det ANDT-förebyggande arbetet framöver. Den kan därför fungera som underlag i arbetet med att se över befintlig ANDT-strategi. 6

Syfte Syftet med denna rapport är att ge en summering av de 128 ANDTutvecklingsprojekt som slutrapporterat under perioden 2011 2014 och att beskriva de metoder/arbetssätt som har använts samt vilka resultat som har uppnåtts. Vidare lyfts i rapporten förslag på hur ANDT-utvecklingsmedlen i framtiden mer effektivt kan bidra till måluppfyllelse under en kommande strategiperiod. 7

Disposition I metodavsnittet beskrivs hur resultaten insamlats och analyserats samt vilka aktörer som har varit inblandade i processen. Därpå följer ett avsnitt som beskriver hur medel har fördelats under den undersökta perioden samt vilket stöd som getts till de projekt som beviljats medel. I resultatdelen presenteras vilka arbetssätt och metoder som har använts i projekten samt vilka resultat som har rapporterats. Detta redovisas uppdelat på idéburna organisationer och övriga aktörer (kommuner, landsting, länsstyrelser, forskningslärosäten och övriga). I det sista avsnittet diskuteras de resultat som framkommit och förslag ges på hur arbetet med medlen kan utvecklas för att bidra till måluppfyllelse under en eventuell kommande strategiperiod. Bilagt finns en uppsättning tabeller, bland annat en över alla de projekt som slutrapporterat under perioden 2011 2014 (Bilaga 1). 8

Metod Under perioden 2011 2014 har 128 ANDT-utvecklingsprojekt avslutats och det är dessa projekt som analyseras i denna rapport. I detta kapitel beskrivs hur vi har gått till väga för att ta fram en redogörelse för projektens målgrupper, metoder och arbetssätt samt rapporterade resultat. En forskargrupp vid Örebro universitet (se Lista över forskargruppen vid Örebro universitet) har sedan 2003 bedrivit forskningsprojektet Med kraft och vilja där de följt och utvärderat projekt ledda av idéburna organisationer. På grund av deras kunskap om dessa idéburna organisationers projekt har dessa analyserats av forskargruppen. Forskargruppen har även bidragit till diskussionen. Underlag Rapporten baseras på projektens ansökningar samt de årliga skriftliga återrapporteringar som projekten har lämnat till dåvarande Statens folkhälsoinstitut och Folkhälsomyndigheten. Projekten har återrapporterat det som har efterfrågats i de mallar som har använts av de respektive myndigheterna. En omständighet som har försvårat arbetet att systematiskt sammanställa arbetssätt, metoder och uppnådda resultat är att återrapporteringsmallen har haft olika utformning de olika åren under perioden. Till exempel har frågor kring sakområde, målgrupp och måluppfyllnad varierat. Redogörelse för uppnådda resultat i projektet har efterfrågats alla år och från och med 2012 efterfrågades uppgifter om mätbara resultat som kunde kopplas till huvudmål och delmål. Från och med 2012 efterfrågades om projektet har utvärderats och vilka metoder som använts. Det finns en stor variation i vad projekten har syftat på när de har rapporterat om vilken metod som har använts inom projektets förebyggande arbete samt uppnådda resultat och vad man menar med utvärdering. Samtidigt har det inte kommunicerats specifika anvisningar från Statens folkhälsoinstitut eller Folkhälsomyndigheten om vad en utvärdering ska innefatta eller vad som definieras som en metod. Det har inte heller kommunicerats vad som är skillnad mellan huvudmål och delmål eller skillnad mellan resultat och effekt. Detta har med största sannolikhet påverkat kvaliteten på och enhetligheten i återrapporteringarna. Analys I rapporten redogörs för projektens metoder och arbetssätt samt resultat. Dessa har grupperats i kategorier som ska ge en översiktlig beskrivning av arbetet i de olika projekten. Projekten har drivits av idéburna organisationer, kommuner, landsting, länsstyrelser, forskningslärosäten och övriga. Den färdiga kategoriseringen som baserats på projektens skriftliga återrapporteringar redovisas i rapportens resultatdel. Forskargruppen vid Örebro universitet genomförde kategoriseringen för idéburna organisationers projekt och 9

de som drivits av kommuner, landsting, länsstyrelser, forskningslärosäten och övriga har kategoriserats av Folkhälsomyndigheten. Kategorisering av metoder och arbetssätt Projektens syfte, mål och förutsättningar har varierat stort och de har använt sig av olika förebyggande metoder och arbetssätt i genomförandet av sin verksamhet. Nedan redogörs för kategorierna för projektens metoder och arbetssätt med en definition av vad som avses i varje kategori. Ett enskilt projekt har kunnat kategoriseras i flera kategorier. Beteckningen inom parentes återfinns i bilaga 2-7. Interaktiva metoder (M1) innefattar till exempel workshops, rollspel, diskussioner, självhjälpsgrupper, drama, chat, nätverk, utbyten, seminarium, motiverande samtal, samverkan och dylikt. Utbildningsinsatser (M2) innefattar föreläsningar, utbildningar, konferenser och mässor. Detta innebär huvudsakligen insatser med envägskommunikation. Materialproduktion (M3) innebär att projekten har tagit fram någon form av informationsmaterial, tryckt eller digitalt, och sedan spridit detta. Det kan vara till exempel broschyrer, informationsblad eller utveckling av hemsidor, Facebooksidor och appar. Samverkan (M4) innebär att projektorganisationen har samverkat med andra organisationer i arbetet. Opinionsbildning (M5) innebär att projektet har kommunicerat kunskap till allmänheten via media eller att projektet har syftat till att uppmärksamma politiker om ANDT-problematik. Kartläggning (M6) betyder att projektet har genomfört någon form av kartläggning, till exempel kartlagt omfattningen av ett problem. Kartläggningen kan ha använts som ett kunskapsunderlag för att planera nya aktiviteter. Framtagande av dokument (M7) innebär att projektet har arbetat med att formulera policyer, styrdokument, handlingsplaner eller handböcker som ska användas i det förebyggande arbetet. Vetenskaplig utvärdering (M8) innebär att projektet har utvärderat implementering och/eller resultat och effekt av en åtgärd. Det kan till exempel avse att projektet har utvärderat resultat och effekt av en nationell satsning som riskbruksprojektet eller kommuners förändringsbenägenhet vad gäller alkoholförebyggande folkhälsoinsatser. För idéburna organisationer gäller att det ska ha varit en extern utvärdering. Kategorisering av resultat Projekten har följt upp sitt arbete och rapporterat resultat utifrån sina syften och förutsättningar. Nedan redogörs för de olika kategorierna som projektens resultat indelats i tillsammans med en definition av vad som avses med varje kategori. På 10

samma sätt som beskrivits ovan gällande metoder och arbetssätt ska de olika kategorierna tjäna till att ge en översiktlig beskrivning över arbetet i de olika projekten. Ett enskilt projekt har kunnat kategoriseras i flera kategorier. Ökad kunskap (R1) innebär att projektets målgrupp eller målgrupper har fått en ökad kunskap och/eller ökad medvetenhet om ANDT-problematik. Attityd- och beteendeförändringar (R2) innebär att projektets arbete har resulterat i attityd- och beteendeförändringar hos målgruppen eller i verksamheten. Betydelse för målgruppen (R3) innebär att målgruppen varit nöjda med interventionen, att de blivit nådda, blivit stärkta eller fått mötesplatser. Kategorin har bara använts för att beskriva resultat inom de idéburna organisationerna. Implementerats i ordinarie verksamhet (R4) innebär att projektet eller resultatet som togs fram inom projektet implementerats i någon form i en ordinarie verksamhet och alltså kan leva vidare efter att projektet har avslutats. Utvecklat metoder (R5) innebär att projektet har utvecklat nya eller förändrat eller förbättrat befintliga förebyggande metoder eller arbetssätt. Kategorin säger inget om en eventuell vetenskaplig utvärdering av metoden eller arbetssättet. Analyserat ANDT-bruk (R6) innebär att man i projektet analyserat bruket av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak. Exempel på detta kan vara större hälsoundersökningar som gjorts eller mindre studier inom projekten där deltagarna redovisat sitt ANDT-bruk. Spridit namngivna metoder (R7) innebär att projektet har spridit kända vetenskapligt utvärderade metoder. Kategorin lägger inte vikt i vilken typ av vetenskaplig utvärdering som avses. Dokument (R8) står för att projektet har tagit fram policyer, styrdokument, handlingsplaner, handböcker eller rapporter. Det en stor variation i kvalitet och innehåll mellan olika projekt i hur det resulterade dokumentet/dokumenten utformats. Sammanställt vetenskaplig rapport (R9) innebär att vetenskapliga artiklar eller liknande har färdigställts. 11

Fördelning av medel till projekt som slutrapporterade 2011 2014 Under perioden 2011-2014 har 160 miljoner kr fördelats till sammanlagt 156 särskilda utvecklingsprojekt. Av dessa är 28 projekt fortfarande pågående. Syftet med ANDT-utvecklingsmedlen formulerades i regleringsbrevet 2011 och har sedan varit oförändrat. Medlen kan användas för att stödja tillämpning av redan kända och verkningsfulla metoder och arbetssätt som behöver spridas geografiskt eller till fler grupper, för utveckling av nya metoder och arbetssätt för att generera ny kunskap om effektiva metoder samt för att sprida erfarenheter av framgångsrikt och väl dokumenterat arbete. Det civila samhällets organisationer utgör en viktig aktör i detta utvecklingsarbete. De projekt som stöds ska dokumenteras och utvärderas. Uppdraget att fördela utvecklingsmedel till projekt inom ANDT sorterar under det prioriterade målet 3.5 i ANDT-strategin: Ett ökat deltagande av föräldrar, idéburna organisationer och näringsliv i det förebyggande arbetet. Där står bland annat att Under strategiperioden bör [ ] samarbete och samverkan fördjupas mellan statliga myndigheter, kommuner, landsting och idéburna organisationer och antalet gemensamma verksamheter öka. Arbetsprocessen med fördelningen av ANDT-utvecklingsmedel har skilt sig åt något men i stora drag varit densamma under 2011 2014. Inkomna ansökningar om projektmedel för utveckling inom ANDT har bedömts avseende sådant som angelägenhet/relevans, långsiktighet, replikerbarhet, genomförbarhet, sökandes kompetens och budget i förhållande till åtagande. Kriterierna har delvis varierat under åren. Bland annat har olika prioriteringar gjorts, exempelvis av insatser som avsett att stötta lokal verksamhet, av projekt som skulle genomföras i samarbete med frivilligorganisationer, av arbete som vilat på vetenskaplig grund samt av olika målgrupper såsom barn och unga eller föräldrar. Dock har utlysningen och fördelningen under samtliga år grundat sig på skrivningen i regleringsbrevet vilken inte har förändrats sedan 2011. Under perioden 2011 2014 avslutades 128 unika projekt som beviljats projektmedel (Bilaga 1). De beviljades under dessa år sammanlagt 109 miljoner kr. Inriktningen har varit att ett och samma projekt ska ha pågått i maximalt 3 år. 28 projekt som startat under perioden redovisas inte i denna rapport eftersom de ännu inte har avslutats och slutrapporterats. Majoriteten av de 128 avslutade projekten har drivits av idéburna organisationer och sedan i fallande ordning forskningslärosäte, kommun, länsstyrelse, landsting och övriga (Tabell 1). 12

Avslutade under Idéburen Forsknings- Kommun Länsstyrelse Landsting Övriga Summa strategiperioden organisation lärosäte (2011-2014) Beviljade medel (1 000 000 kr) 72,1 18,4 9,3 6,1 1,9 1,2 109 % (kr) 66,1 16,9 8,6 5,6 1,8 1,1 100 Antal 86 19 11 6 4 2 128 % (Antal) 67,2 14,8 8,6 4,7 3,1 1,6 100 Tabell 1: Fördelning av utvecklingsmedel till idéburna organisationer, kommuner, landsting, länsstyrelser, forskningslärosäten samt övriga När det gäller sakområde fördelades till de 128 avslutade cirka 20 miljoner kronor vardera till projekt med inriktning mot enbart alkohol eller enbart tobak. Projekt med inriktning mot enbart narkotika fick 9 miljoner och dopning 3 miljoner. Den typ av projekt som kombinerade flera sakområden och som beviljats mest medel är de som kombinerat alkohol och narkotika (Tabell 2). En mer detaljerad redovisning av fördelningen av medel till de olika projekten inklusive organisationstyp och sakområde återfinns som bilaga (Bilaga 1). Avslutade under A N D T AN ANT ANDT ADT AT AND NT Total strategiperioden 2011-2014 Beviljade medel 21,9 9,3 3,3 20,3 17,4 14,8 12,8 0,2 4,9 1,6 2,3 109 (1 000 000 kr) % (kr) 20,1 8,6 3,0 18,7 15,9 13,6 11,8 0,2 4,5 1,5 2,2 100 Antal 26 14 4 20 24 14 15 1 6 2 2 128 % (Antal) 20,3 10,9 3,1 15,6 18,8 10,9 11,7 0,8 4,7 1,6 1,6 100 Tabell 2: Fördelning av utvecklingsmedel till olika sakområden. A=alkohol, N=narkotika, D=dopning, T=tobak Av de 128 projekten som beviljades medel var det fyra som aldrig genomfördes och medel som utbetalats till dessa har återbetalats till myndigheten. Flera av de 128 beviljade projekten förbrukade inte hela sina beviljade utvecklingsmedel under projekttiden och oförbrukade medel har återbetalats till Statens folkhälsoinstitut och Folkhälsomyndigheten. Av 160 miljoner kronor som utbetalades till samtliga projekt (128 avslutade + 28 pågående) under perioden 2011-2014 har sammanlagt 14,7 miljoner kronor återbetalats. Det finns flera skäl till att projekt har betalat tillbaka medel. En anledning som nämnts i flera av återrapporteringarna är att beslut om fördelning av medel kom sent under det beviljade budgetåret vilket lett till att projekten inte hunnit förbruka tilldelade medel. Under det senaste året har rutinen förbättrats på myndigheten gällande bedömning, hantering och beslut och för 2015 års medel togs beslut om tilldelning i januari 2015. 13

Stöd till idéburna organisationer Enligt regeringsuppdraget ska projekt som tilldelas medel dokumenteras och utvärderas. Socialstyrelsen hade tidigare utvecklat ett samarbete med en forskargrupp vid Örebro universitet angående dokumentation och studier av projekten hos ideella organisationer (1) (2). Statens folkhälsoinstitut fortsatte samarbetet med forskargruppen och ett avtal om dokumentation och utvärdering samt stöd i form av projektledarträffar och kompetensutveckling slöts 2011. Under 2011 2014 genomförde forskargruppen årligen en till två projektledarträffar vid vilka 30-40 projektledare deltog. 2012 och 2014 arrangerades i samarbete med dåvarande Statens folkhälsoinstitut/folkhälsomyndigheten den nationella konferensen Reflektion kring prevention dit alla projekt som fått ANDTutvecklingsmedel inbjöds att delta. Samma konferens hade även hållits åren 2006, 2008 och 2010. Konferensen syftade till inspiration och vidareutveckling. Bland annat presenterades ANDT-utvecklingsprojekt som goda exempel och aktuella frågor såsom samverkan, metoder och vetenskapligt stöd diskuterades. Vidare har forskargruppen hållit projektledarutbildningar med handledning och erbjudit en webbaserad plattform för erfarenhetsutbyte och diskussioner. Ett antal projekt har följts upp vetenskapligt och övriga projekt har getts anvisningar, råd och stöd för dokumentation av verksamheten. Under strategiperioden pågår sju olika fördjupningsstudier inom det övergripande projektet Med kraft och vilja: Skolan som arena för ANDT-prevention, Fritiden som arena för ANDT-förebyggande arbete, Genusinriktad ANDT-prevention, Kraft och vilja att nå fram, Projektledandets konst, Protecting you Protecting me samt Tankesmedjan Tobaksfakta. Forskargruppen ska slutrapportera resultaten från projektet Med kraft och vilja 2016. Forskargruppen har följt aktuell forskning inom området och redovisat detta i de olika rapporter och artiklar som producerats inom ramen för arbetet eller i de olika fördjupningsstudierna. Vidare har de årligen lämnat arbetsrapporter kring forskningsprogrammet till Statens folkhälsoinstitut och Folkhälsomyndigheten och dessa har bilagts den årliga rapporteringen av uppdraget med ANDTutvecklingsmedel till regeringen (3-10). Vetenskapliga publikationer från forskningsgruppen på Örebro universitet redovisas i bilaga 8. Uppföljning och utvärdering Efter varje kalenderår eller efter avslutat projekt har alla aktörer som beviljats medel redovisat sin verksamhet, dels genom en ekonomisk redovisning och dels en verksamhetsredovisning. Återrapporteringen har skilt sig åt något över åren men det som har efterfrågats är om projektets verksamhet har genomförts planenligt, hur många som har arbetat i projektet, om avsedda resultat och syften har uppnåtts, skäl till eventuella avvikelser etc. I regeringsuppdraget att fördela ANDT-utvecklingsmedel har det ingått att årligen återredovisa till Socialdepartementet hur medlen fördelats. Återrapporteringarna 14

har återgett beviljandegraden samt en beskrivning av hur mycket som fördelats till olika organisationstyper och sakområden samt förändringar över tid. I samband med återrapporteringen 2014 sammanställdes även rapporterade resultat från de projekt som avlutats under år 2013. 15

Resultat Det finns väsentliga skillnader mellan arbetssätt och metodik i projekt som drivits av idéburna organisationer och de som drivits av kommuner, landsting, länsstyrelser, forskningslärosäten och övriga. I resultatet redovisas först de idéburna aktörerna och sedan de övriga aktörerna. Idéburna organisationer Under perioden 2011 2014 har en mångfald av idéburna organisationer och projekt med varierande målgrupper beviljats utvecklingsmedel för ANDT-förebyggande arbete (7-10). Utifrån organisationernas egna beskrivningar i årliga ansökningar och återrapporteringar har en översikt av alla projektens innehåll, genomförande och resultat sammanställts i bilaga 2. Baserat på detta har en indelning gjorts beträffande organisationernas huvudsakliga inriktning, målgrupper, metod eller arbetssätt samt rapporterat resultat. Organisationernas huvudsakliga inriktning Genom satsningen under strategiperioden har olika idéburna organisationer genomfört totalt 86 projekt. Organisationer som bedrivit projekten har delats in i fem olika typer utifrån verksamhetens huvudsakliga inriktning (Diagram 1). 20 ANDT Etnisk 15 5 8 52 Idrott/kultur Social Nätverk/intresseorganisation Diagram 1: Andel projekt i procent som genomförts fördelat på fem olika organisationstyper. Drygt hälften av projekten under strategiperioden har genomförts av ANDTorganisationer som har sin huvudsakliga inriktning och verksamhet inom något eller några av områdena alkohol, narkotika, dopning eller tobak. Exempel på organisationer är Blåbandsungdom, IOGT-NTO, Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor (KSAN), Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF), Riksförbundet SMART, Svenskar och Invandrade Mot Narkotika (SIMON) och Ungdomens nykterhetsförbund (UNF). Ett flertal andra organisationer med annan inriktning har också medverkat. 16

En femtedel av projekten har genomförts av Nätverk eller intresseorganisationer. Det är olika nätverk och sammanslutningar samt intresseorganisationer som endast har en sakfråga som grund för organisationen eller som riktar sig mot en specifik målgrupp. Exempel på organisationer är Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS), Maskrosbarn, Sveriges Makalösa föräldrar, Tjejzonen, RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (RFSL) och Tänk Om. Sociala organisationer har en bred social inriktning där både verksamhet och målgrupp kan variera. Exempel på organisationer är Hassela och Hela Människan. Tretton projekt har genomförts av sociala organisationer. Etniska organisationer som har genomfört sju projekt grundar sig på en specifik etnisk tillhörighet och riktar sin verksamhet främst mot den egna etniska gruppen. Exempel på organisationer är Somali Women in Sweden (SWIS) och Ibn Rushd Studieförbund. Idrotts- och kulturföreningar har sin huvudsakliga inriktning och verksamhet inom något av områdena idrott eller kultur och har genomfört fyra ANDTutvecklingsprojekt. Exempel på organisationer är Blekinge idrottsförbund och Off Stockholm. Målgrupper Ett projekt kan ha återrapporterat att de arbetat mot flera målgrupper. Tre fjärdedelar av alla projekt angett att de har haft vuxna som målgrupp och cirka 60 % har angett att de haft barn och ungdomar som målgrupp. Vissa hade angett den indirekta målgrupp som de ville påverka i förlängningen och andra uppgav den direkta målgruppen som projektet riktar sig till. Om projektens indirekta målgrupp skulle studeras skulle andelen barn och ungdomar öka. Många har dock både barn och ungdomar samt vuxna med som målgrupp. Majoriteten (88%) arbetar med en målgrupp som innefattar båda könen. Drygt var tionde projekt uppger att de riktar sig till enbart tjejer/kvinnor medan inget har varit inriktat på enbart pojkar/män. En del kvinnoorganisationer som till exempel KSAN har generellt kvinnor som sin målgrupp men kan bedriva projekt som riktar sig till båda könen, till exempel när det gäller utbildning. Metoder och arbetssätt De metoder som projekten har använt är många och har betydande bredd och ett projekt kan ha arbetat inom flera kategorier. Tre fjärdedelar av projekten använde sig av interaktiva metoder och utbildningsinsatser. Dessa metoder var något vanligare i barn- och ungdomsprojekt än i andra projekt. Interaktiva metoder var den vanligaste metoden bland de idéburna organisationerna och särskilt bland ANDT-organisationer och sociala organisationer. Den näst vanligaste metoden var utbildningsinsatser var mer vanligt förekommande i projekt som övriga organisationer bedrev i jämförelse med ANDT-organisationer (85 % mot 64 %). 17

Materialproduktion, som var den tredje vanligaste arbetsmetoden bland de idéburna organisationerna var mer vanligt förekommande i projekt som ANDTorganisationer bedrev i jämförelse med övriga organisationer (56 % mot 27 %). Det fjärde vanligaste arbetssättet var samverkan, som beskrevs av drygt 40 % av projekten. Detta var ungefär lika vanligt i de olika typerna av organisationer och även i projekt riktade till olika målgrupper. En fjärdedel av projekten arbetade med opinionsbildning. Opinionsbildning var vanligare i vuxeninriktade projekt än i barn- och ungdomsprojekt (30 % mot 0 %). Kartläggning ingick i 13 % av projekten. I vart tionde projekt ingick framtagning av dokument. Av alla projekt är det 5 % som gjort en vetenskaplig utvärdering. Dessa är alla genomförda inom projekt som drevs av ANDT-organisationer. 0 20 40 60 80 100 % Interaktiva metoder Utbildningsinsatser Materialproduktion Samverkan Opinionsbildning Kartläggning Framtagning av dokument Vetenskaplig utvärdering Diagram 2: Fördelning av metoder och arbetssätt inom projekten. Metoder/ arbetssätt Interaktiva metoder Utbildningsinsatser Materialproduktion ANDT Etniska Idrott/ kultur Sociala 69 86 75 100 71 64 100 100 69 88 56 14 25 15 41 Samverkan 42 14 25 62 35 Opinions-bildning 24 0 25 8 35 Kartläggning 16 0 25 0 18 Framtagning av dokument Vetenskaplig utvärdering 13 0 25 15 0 9 0 0 0 0 Nätverk/ Intresse Tabell 3: Andel (i %) använda metoder och arbetssätt uppdelade på organisationstyp. Rapporterat resultat Utifrån projektens rapporterade resultat delades de in i sju olika kategorier (Diagram 3). Ett enskilt projekt kan ha redovisat resultat i flera kategorier. 18

0 20 40 60 80 100 % Ökad kunskap Betydelse för målgruppen Attityd- och beteendeförändringar Implementerats i ordinarie Utvecklat metoder Analyserat ANDT-bruk Spridit namngivna metoder Dokument Sammanställt vetenskaplig rapport Diagram 3: Fördelning av resultat som projekten rapporterats uppnå. Det vanligast rapporterade resultatet var ökad kunskap. Hälften av projekten redovisade att deras projekt hade haft betydelse för målgruppen. Exempelvis att de varit nöjda med interventionen, att de blivit nådda, blivit stärkta eller fått mötesplatser. Detta rapporterades oftare från organisationer som inte har ANDT som sin huvudsakliga inriktning och från projekt riktade till barn och unga. Vart tredje projekt redovisade attityd- och beteendeförändringar hos målgruppen eller i verksamheten. Vart sjätte projekt hade implementerats i ordinarie verksamhet. Vart sjunde projekt rapporterade att de hade utvecklat metoder. Detta var vanligare bland ANDT-organisationer än i de övriga (27 % mot 5 %) och bland projekt riktade till barn och unga än vuxeninriktade (24 % mot 6 %). Vart sjunde projekt har även analyserat ANDT-bruk. 19

Rapporterat resultat ANDT Etniska Idrott/ kultur Sociala Ökad kunskap 78 100 75 62 94 Betydelse för målgruppen Attityd- och beteendeförändring Implementerats i ordinarie verksamhet Utvecklat metoder Analyserat ANDTbruk Spridit namngivna metoder 44 71 75 92 47 27 43 25 54 41 13 14 0 31 24 27 14 25 0 6 9 14 25 15 29 4 43 0 8 12 Dokument 9 0 0 8 6 Sammanställt vetenskaplig rapport 4 0 0 0 0 Tabell 4: Andel (i %) rapporterade resultat uppdelade på organisationstyp. Nätverk/ Intresse En tiondel av projekten har spridit namngivna metoder. Det var dock betydligt högre andel (43 %) av de etniska organisationer som gjorde detta och då främst COPE-metoden (Tabell 4). Exempel på andra utvärderade metoder som spridits genom deras användning är föräldrastödsprogrammet Komet(11-13), Motiverande samtal (MI) (14, 15) och metoder som baseras på Anonyma Alkoholisters 12 stegsprogram. Det är 7 % av projekten som utvecklat dokument. Ett fåtal projekt har sammanställt vetenskaplig rapport. Flera av de nu pågående projekten har vetenskapliga studier av processer och resultat knutna till sin verksamhet. Dessa projekt ingår inte i denna redovisning som avser projekt som fått slutanslag under 2011-2014 men flera av dem ska redovisas i återrapporteringen av projektet Med kraft och vilja (ska återrapporteras februari 2016) som bl.a. syftar till att utvärdera processer och resultat från idéburna organisationer. Kommun, landsting, länsstyrelse, forskningslärosäte och övriga ANDT-utvecklingsmedel har beviljats kommuner, landsting, länsstyrelser, forskningslärosäten och övriga. I kategorin landsting ingår regioner och i kategorin forskningslärosäten finns universitet och högskolor. Dessa aktörer har olika uppdrag och det finns skillnader i vilka metoder och arbetssätt som använts i arbetet. Av 38 projekt som slutrapporterat under perioden 2011 2014 drevs 19 av forskningslärosäten (Bilaga 3), 10 projekt av kommuner (Bilaga 4), 4 av landsting 20

(Bilaga 5), 4 av länsstyrelser (Bilaga 6), samt 1 övrigt projekt vilket drevs av Nordiska ministerrådet (Bilaga 7). Av de 19 (forskningslärosätesprojekten som slutrapporterat har 5 projekt letts av Stockholm förebygger Alkohol och Drogproblem (STAD) som i sina återrapporteringar uppgett Stockholms läns landsting som hemvist. STAD är en del av Centrum för Psykiatriforskning som är ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Karolinska institutet. I denna rapport redovisas alla STAD-projekt bland forskningslärosätesprojekten. Målgrupper Majoriteten av projekten har arbetat med barn och unga som målgrupp. Andra målgrupper som ofta återrapporterats men som inte alltid funnits som alternativ att ange varje år har varit till exempel föräldrar och unga vuxna med riskbruk. Metoder och arbetssätt Kartläggning Utbildningsinsatser Samverkan Materialproduktion Framtagande av dokument Vetenskaplig utvärdering Interaktiva metoder Opinionsbildning 0 20 40 60 80 100 % Diagram 4: Relativ andel av projekt inom gruppen som arbetat med respektive kategori. Den vanligaste metoden eller arbetssättet som använts av hela gruppen kommun, landsting, länsstyrelse, forskningslärosäte och övriga och som användes i drygt hälften av projekten var kartläggning. Därefter kom utbildningsinsatser. Det var också en stor andel av projekten som uppgett att de arbetat med samverkan och materialproduktion. Mindre vanligt var det att ha arbetat med framtagande av dokument, utvärdering, interaktiva metoder och opinionsbildning. 21

Metoder/ arbetssätt Forsknings lärosäte (19 st) Kommun (10 st) Landsting (4 st) Länsstyrelse (4 st) Kartläggning 79 20 75 25 0 Utbildningsinsats er 42 60 50 75 0 Samverkan 21 60 25 75 0 Materialproduktio n Framtagning av dokument Vetenskaplig utvärdering Interaktiva metoder Övrigt (1 st) 26 30 0 75 100 21 40 0 25 0 37 0 0 0 0 0 20 25 25 0 Opinionsbildning 5 10 0 25 100 Tabell 5 Relativ andel av projekt som arbetat med respektive kategori. Det som var vanligt bland forskningslärosätesprojekten var att ha genomfört kartläggningar och nästan hälften genomförde utbildningsinsatser. Flera av projekten som syftade till att utveckla och utvärdera nya metoder eller arbetssätt börjadetill exempel med kartläggning av problemet för att sedan på ett strukturerat och målgruppsanpassat sätt i samverkan med andra aktörer ta fram och formulera manualer, genomföra åtgärder samt utvärdera resultat och effekt av metoden eller arbetssättet som genomförts. STAD exempelvis hade tre projekt, Krogar mot knark (16-18), Ansvarsfull alkoholservering (19, 20) och Student (21), som arbetade på detta sätt. Kommunprojekten arbetade oftast med namngiven metod, utbildning och samverkan. Mindre vanligt var att ha arbetat med utvärdering och kartläggning även om det finns exempel på detta. Man arbetade med kända metoder som har genomgått en vetenskaplig utvärdering men också med arbetssätt där det saknas vetenskaplig dokumentation. Man hade arbetat och spridit namngivna metoder som t.ex. Tobaksfri Duo (22) Örebro Preventionsprogram/Effekt (23, 24), ansvarsfull alkoholservering och Kronobergs-modellen (25). Flera av kommunprojekten arbetade med förebyggande metoder som bygger på samverkan och ökad kunskap hos aktörer som polis, BRÅ, landsting, länsstyrelser och idéburna organisationer. Det finns för få landstings- och länsstyrelseprojekt för att kunna göra en god beskrivning av hur typiska projekt från dessa organisationer drivits. Resultat Vanligast resultat i hela gruppen kommuner, landsting, länsstyrelser, forskningslärosäten samt övriga var att ha analyserat bruk av ANDT följt av att ha ökat kunskap, sammanställt vetenskaplig rapport och utvecklat metoder. Mindre vanligt var att ha spridit namngiven metod, tagit fram dokument, implementerat arbetet i ordinarie verksamhet och att ha påverkat attityd och beteendeförändringar. 22

% 0 20 40 60 80 100 Analyserat bruk av ANDT Ökad kunskap Sammanställt vetenskaplig rapport Utvecklat metoder Spidit namngiven metod Dokument Implementerats i ordinarie verksamhetet Attityd och beteendeförändringar Diagram 5: Relativ andel av projekt inom gruppen som återrapporterat resultat inom respektive kategori. Bland forskningslärosätesprojekten var det vanligast att arbetet resulterat i en vetenskaplig rapport och att ha analyserat bruk av ANDT. Det var också vanligt att ha rapporterat ökad kunskap och att ha utvecklat en ny metod. Som exempel kan nämnas att STAD återrapporterar minskat våld och fylleri i samband med studentfestarrangemang i Stockholms innerstad genom en ny färdigutvecklad metod för att förebygga våld och fylleri i anslutning till studentfester (26). Resultat tyder på att metoden har positiva effekter i form av färre akutvårdsrelaterade våldsbrott likväl som att våldsbrottsligheten enligt polisen är fortsatt låg i samband med studentfesterna i city. I ett annat projekt (Krogar mot knark) indikerar resultaten att den utvecklade metoden har påverkat krogpersonalens hantering av narkotikapåverkade gäster mot en mer restriktiv hållning, och att krogpersonalen signifikant har minskat sitt eget narkotikaanvändande, samt att narkotikaförekomsten på krogen har minskat (16-18). 23

Resultat Analyserat bruk av ANDT Forsknings lärosäte (19 st) Kommun (10 st) Landsting (4 st) Länsstyrels e (4 st) 53 40 50 0 0 Ökad kunskap 37 30 25 50 100 Sammanställt vetenskaplig rapport Utvecklat metoder Spridit namngiven metod 63 0 25 0 0 32 40 25 25 0 5 40 50 50 0 Dokument 21 30 0 50 0 Implementera ts i ordinarie verksamhet Attityd och beteendeförän dringar 11 10 25 0 0 11 0 25 0 0 Övrigt (1 st) Tabell 6: Relativ andel av projekt bland de olika aktörerna som återrapporterat resultat inom respektive kategori. Bland resultaten från forskningslärosätesprojekten kan också nämnas Spiraprojektet som arbetat inom hälso- och sjukvården och som återrapporterat att universell systematisk screening (kartläggning) inom vården var framgångsrik i att fånga upp riskbruk. I ett annat projekt med anknytning till hälso- och sjukvården från Lunds forskningslärosäte rapporterades att man utvecklat en metod för alkoholintervention inom vården (27-30) som medför reducerat antal komplikationer efter planlagd kirurgi. Det vanligaste från kommunprojekten var att ha utfört analys av ANDT-bruk, spridit namngiven metod och utvecklat ny metod. Det nationella cannabisnätverket är t.ex. ett kommunprojekt som analyserat ANDT-bruk i samband med utveckling och spridning av namngivna metoder som Cannabisprogram för unga (CPU) och haschavvänjningsprogrammet (31). Ett annat exempel är Gävle kommun som återrapporterade ett kartläggningsarbete som pekade på minskad narkotikakonsumtion. Samma kommun redovisade också att det går att analysera ANDT-bruk genom att kvantifiera dagsdoser av narkotika och läkemedel i avloppsvatten. 24

Diskussion Utifrån de 128 projekt som slutrapporterade mellan 2011 och 2014 framgår att det finns en stor bredd i de metoder och arbetssätt som har använts och i vilken typ av resultat som återrapporterats. Dock har vissa arbetssätt och resultat varit vanligare än andra och vilka som var vanliga skilde sig åt mellan aktörerna vilket kommer att diskuteras nedan. Gruppen idéburna organisationer som erhållit den största delen av utvecklingsmedlen är inte en homogen grupp utan innefattar en mängd olika typer av organisationer med olika förutsättningar och kompetens. Detta kan vara en styrka i det förebyggande arbetet men innebär också en svårighet avseende att göra generella uttalanden om gruppen. Detta gäller även till viss del kommun, landsting, länsstyrelse och forskningslärosäte och övriga. På vilket sätt har ANDT-utvecklingsmedlen bidragit till utveckling och tillämpning av förebyggande metoder och arbetssätt i Sverige? Regeringens ANDT-strategi har som övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Fördelningen av medel till utvecklingsprojekt inom ANDT är en del i arbetet med att förverkliga strategin genom att bidra till utveckling och tillämpning av förebyggande ANDT-metoder och arbetssätt. Har detta skett och på vilket sätt? ANDT-utvecklingsmedlen har under perioden 2011 2014 stimulerat en mängd aktiviteter och mycket av den verksamhet som har genomförts hade förmodligen inte gjort det om medel inte hade fördelats. Projekten har också genomförts av en rad olika aktörer vilket i sig är en styrka eftersom spridningen över arenor och målgrupper blir stor. De vanligaste metoderna och arbetssätten enligt de inskickade återrapporteringarna under perioden har varit interaktiva metoder, utbildningsinsatser och materialproduktion hos idéburna organisationer och kartläggning och utbildningsinsatser och samverkan hos övriga aktörer. De resultat som medlen främst har lett till är ökad kunskap, betydelse för målgruppen, attityd- och beteendeförändringar, analyserat bruk av ANDT, sammanställning vetenskapliga rapporter samt utvecklande av metoder. Få projekt utvärderades vetenskapligt. Avsaknad av vetenskaplig utvärdering behöver inte betyda att arbetet inte fungerar förebyggande men det finns ett behov av att kvalitetssäkra de metoder och arbetssätt som används i det förebyggande arbetet. Det finns ett flertal vetenskapligt utvärderade namngivna metoder som har använts och spridits av projekten. Metoderna som har använts är i högst utsträckning 25

använda av landsting, länsstyrelser och kommuner, 50 %, 50 % samt 40 %. Idéburna organisationer använde i lägre grad namngivna metoder, 9 %. Orsaken till den låga andel av idéburna projekt som arbetade med namngivna metoder kan bero på flera saker. Möjligt är att det standardiserade arbetssättet i namngivna metoder ofta bygger på samverkan mellan flera offentliga aktörer och att metoderna inte är anpassade eller utformade för idéburna organisationer. Det kan också bero på att metoder och arbetssätt som används av idéburna inte har formaliserats och dokumenterats i tillräcklig utsträckning. Forskargruppen vid Örebro universitet som har följt de idéburna organisationernas arbete under strategiperioden ska återrapportera resultat och effekt av metoder och arbetssätt som använts i det förebyggande arbetet i sju fördjupningsstudier som ska återrapporteras till Folkhälsomyndigheten 2016. Idéburna organisationer återrapporterar ofta att deras arbete resulterat i ökad kunskap, betydelse för målgruppen och attityd- och beteendeförändringar. Kunskap är viktig och målgruppsanpassad kunskap ska alltid göras tillgänglig men det saknas stöd för att kunskap som enskild åtgärd skulle vara ett effektivt sätt för att förändra ANDT-bruket. Olika arbetsmetoder har sina möjligheter och begränsningar (32) (33, 34) (35-38). Utbildningsinsatser som främst är envägskommunikation kan ge kunskapsökning men mer sällan påverka attityder och beteende (39, 40). Olika organisationstyper har skilda förutsättningar och arenor att verka på. Det går därför inte att direkt jämföra t.ex. utbildningsinsatser som genomförts av en idéburen organisation med den utbildningsinsats som genomförts på ett forskningslärosäte. Eftersom projekten generellt inte utvärderades vetenskapligt kan vi inte uttala oss om huruvida de kunskapshöjande insatser som gjorts under strategiperiden har haft avsedd effekt. Inget av forskningslärosätesprojeketen som slutrapporterat syftade till att ta fram nya metoder där idéburna organisationer har en ledande roll. Ett mervärde med att ANDT-förebyggande arbete bedrivits av idéburna organisationer handlar om deras möjlighet att nå målgrupper som den offentliga sektorn inte når. Det ideella engagemanget innebär också att de kan vara tillgängliga på ett annat sätt än de offentliga verksamheterna utanför kontorstid. De idéburna organisationernas har förmåga att arbeta kostnadseffektivt, att göra mycket med små resurser, genom att till exempel mobilisera volontärer i projekten. Under strategiperioden har ungefär hälften av de idéburna organisationerna som beviljats medel varit organisationer med en huvudsaklig inriktning och verksamhet inom något eller några av områdena alkohol, narkotika, doping eller tobak. Det innebär att ANDT-utvecklingsmedlen också i hög grad har stimulerat andra typer av organisationer, exempelvis etniska organisationer och idrotts- och kulturföreningar, att ta ett ansvar för ANDT-förebyggande arbete. Både idéburna organisationer och övriga rapporterade i låg utsträckning, 17 % respektive 11 %, att arbetet hade implementerats i ordinarie verksamhet. Många av aktörerna förefaller således vara beroende av ANDT-utvecklingsmedel för att genomföra sin verksamhet. 26

Hur kan ANDT-utvecklingsmedel bidra till måluppfyllelse i den framtida ANDT-politiken? De projekt som har erhållit medel under strategiperioden har gjort det utifrån då rådande kriterier och de har genomfört välmotiverade och värdefulla projekt utifrån de krav myndigheten har ställt. Mycket har producerats och det går att konstatera att det finns ett stort engagemang för ANDT-förebyggande arbete i landet. De inrapporterade resultaten har dock inte alltid kvalitetssäkrats och de slutsatser som dras utifrån materialet bygger oftast inte på vetenskapligt utvärderad kunskap. Sammanställningen av resultaten belyser behovet av att kunna uttala sig om huruvida och i vilken utsträckning den genomförda verksamheten har resulterat i effekter på målgruppen och därmed lett till spridbar kunskap. Strukturerade arbetssätt En utmaningen framöver blir att säkra kunskapen och att på bästa sätt styra engagemanget så att man i större utsträckning arbetar med kunskapsbaserad metodik. Ett hjälpmedel i det förebyggande arbetet skulle kunna vara att följa olika ramverk och strukturerade arbetsätt för att kvalitetssäkra arbetet (41-43). Förebyggande arbete bör alltid föregås av en kartläggning och baseras på en analys av lokala förutsättningar, inklusive problematikens omfattning och tillgängliga resurser (41, 44). Om denna analys kommer fram till att befintliga metoder inte är lämpliga att implementera lokalt bör detta inte göras. Har metoden förebyggande effekt? En viktig del i det framtida arbetet med ANDT-utvecklingsmedlen är vetenskapliga utvärderingar av metoder och arbetssätt för att det ska gå att uttala sig säkrare om uppnådda effekter på målgruppen. När det gäller studier av effekter av en metod eller ett arbetssätt ger randomiserade kontrollerade studier (RCT) det bästa underlaget för att kunna avgöra om det är själva metoden som orsakar en uppmätt förändring eller om det är något annat som kan förklara effekten (45). Även välgjorda observationsstudier kan ge tillförlitliga resultat när det gäller att bedöma effekten av en metod. Denna studietyp kan vara att föredra när man vill studera hur pass överförbar en metod är mellan länder eller verksamheter, och den kan ha ett stort värde vid riskbedömning. Den är också ett alternativ när det till exempel av etiska, praktiska eller kostnadsskäl inte är möjligt att genomföra en RCT. Andra typer av undersökningar kan i sin tur ge svar på hur man bäst når ut till målgruppen, vad som gör att personer väljer att delta i eller fullfölja en metod eller hur man kan stärka samarbete och samverkan. Alla de olika studietyperna behövs. De har delvis olika användningsområden och kompletterar varandra. Vidare är det positivt om det som mäts är ANDT-bruk och inte indirekta mått. Om målet är ett minskat ANDT-bruk men det är barns och ungas psykiska hälsa som studerats som utfall, kan vi inte med säkerhet säga att metoden får en effekt på ANDT-bruk, även om vi vet att det finns ett samband mellan psykisk hälsa och ANDT-bruk. 27

Det händer att metoder som varit effektiva när de testats i kontrollerade försök inte har samma effekt när de testas i ett mer praktiknära sammanhang. Om metoder eller arbetssätt ska spridas bör det finnas en medvetenhet om skillnaderna mellan de effekter som visas i kontrollerade försök där metoder utvecklas och utvärderas (efficacy) och de effekter som uppstår och mäts i de förhållanden där en metod faktiskt ska användas (effectiveness) (46). Här är det också viktigt att skilja mellan brister i effekt, brister i implementering och brister i utvärderingsmetodik. Hur kan Folkhälsomyndigheten bidra till att medlen leder till måluppfyllelse i en eventuell ny strategi? För att ANDT-utvecklingsmedlen ska kunna bidra till att det ANDT-förebyggande arbetet i Sverige utvecklas och förbättras krävs att projektens arbete är kunskapsbaserat och effektivt och tar fram spridbar kunskap. Folkhälsomyndigheten har utifrån sitt uppdrag analyserat hur det egna arbetet ytterligare kan driva utvecklingen mot detta framåt i en kommande strategiperiod och nedan presenteras och problematiseras de åtgärder myndigheten vidtar. Inför utlysningen av ANDT-utvecklingsmedel 2016 ställs krav på att alla projekt ska inkludera en vetenskaplig utvärdering för att man ska kunna uttala sig om arbetets förebyggande effekt. Det finns fördelar men också risker med denna utveckling. De högt ställda kraven gör att det inte är möjligt att utveckla nya ANDTförebyggande metoder utan kompetens i forskningsmetodik/utvärderingsmetodik i projektet. Enligt regleringsbrevet ska dock nya metoder utvecklas i syfte att generera ny kunskap om effektiva metoder. Folkhälsomyndigheten ser att medlen kan ge kunskap som blir tillämpbar i det praktiska förebyggande arbetet genom att projekt drivs i samverkan mellan praktiker och forskare, och sådana projekt kommer att prioriteras i fördelningen av medel. För att ytterligare möjliggöra denna typ av projekt och för att ge utrymme för ett grundligt förarbete införs också möjlighet till ett förberedande år som kan användas bland annat till att just etablera ett samarbete mellan praktiker och forskare. Folkhälsomyndigheten arbetar även på andra sätt aktivt för att sammanföra forskare och praktiker, till exempel genom att arrangera en konferens för intresserade inför utlysningen av medel. Att vetenskapligt utvärdera effekterna av metoder och arbetssätt på området tar tid och är resurskrävande. När kraven skärps kan en större del av pengarna än tidigare gå till att finansiera den vetenskapliga utvärderingen vilket ger en mindre del än tidigare till stimulering av verksamhet. Mindre ANDT-förebyggande verksamhet kan således komma att genomföras vilket skulle innebära att färre personer nås av insatser. Fördelarna är dock att ökad kunskap kommer ur de genomförda projekten. Det kan även vara så att projekt som arbetar med effektivare metoder i slutänden hjälper fler individer. Alternativet att sprida resurser på många projekt som får mindre medel torde inte ge goda förutsättningar till att projekten utvecklar nya 28

verksamma metoder eller att de lyckas implementera och sprida verksamma förebyggande metoder. Om medlen inriktas på att utveckla ny, spridbar kunskap kan denna sedan spridas och tillämpas av andra aktörer. För att ytterligare betona vikten av ANDT-förebyggande effekt krävs en vetenskaplig förankring av det arbete som ska genomföras i projekten. Om en förebyggande metod ska tillämpas måste denna i minst en vetenskaplig utvärdering i svenska förhållanden ha påvisats ha förebyggande effekt. Utveckling av nya metoder ska baseras på redan existerande kunskap om exempelvis risk- och skyddsfaktorer. Dessa krav inkluderas framöver i Folkhälsomyndighetens kriterier för ANDT-utvecklingsmedel. 29