2005 Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden indikatorer om jämställdhet för EU-stöd Rapport 2005:17 Foto: Mats Pettersson
Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden indikatorer om jämställdhet för EU-stöd Jordbruksverket 2005-09-28 Referens Sofia Björnsson
Sammanfattning Förslag - Fler av de redan befintliga kvantitativa indikatorerna som mäter utfall av olika stöd kan redovisas könsuppdelade. Därutöver föreslås inga nya kvantitativa indikatorer. - För att mäta kvalitativa indikatorer krävs en kvalitativ intervjuundersökning eller motsvarande. Denna undersökning bör göras i samband med utvärderingar och större förändringar av jordbruks- och landsbygdspolitiken. - Redovisning av utfall av indikatorer bör göras så långt möjligt i redan befintliga regelbundna rapporter. - Systematiska utvärderingar av K2 bör införas. - En översyn av redovisning av statistik bör göras så att mer adekvata uppgifter redovisas för kvinnor och män inom jordbruket. - För att indikatorerna ska visa effekter av stödåtgärder bör redovisning göras med återkoppling på tidigare års utfall - Jordbruksverket får i uppdrag att tillsammans med länsstyrelserna, Glesbygdsverket, Nutek och LRF med flera organisationer och myndigheter se över samarbetsformerna för arbetet med jämställdhetsfrågor inom ramen för jordbruks- och landsbygdspolitiken och därtill kopplade indikatorer. Uppdraget Jordbruksverket har av regeringen fått i uppdrag att utreda den gemensamma jordbrukspolitikens jämställdhetseffekter. I uppdraget ingår att ta fram kvalitativa och kvantitativa indikatorer samt utforma metoder och arbetsformer för att fortlöpande följa och utvärdera jämställdheten inom jord- och skogsbrukssektorn. En avgränsning av arbetet har skett på så sätt att utredningen i huvudsak behandlar de jordbrukarstöd och andra stöd som är kopplade till det svenska Miljö- och landsbygdsprogrammet, Leader+, Mål 1-programmen samt direktstöd till jordbrukare. Därutöver behandlar utredningen inte de jämställdhetspolitiska målen 5 och 6 nedan. Jämställdhetspolitiken Regeringen har satt upp mål för jämställdhetspolitiken i Sverige. Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Detta mål ska i sin tur delas in i följande mål: 1) en jämn fördelning av makt och inflytande, 2) samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, 3) lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, 4) lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, 5) delat ansvar för hem och barn, samt 6) frihet från könsrelaterat våld. Begreppet jämställdhetsintegrering är centralt inom jämställdhetspolitiken. Jämställdhetsintegrering är en strategi för att integrera ett köns- och jämställdhetsperspektiv i alla politikoch verksamhetsområden. Inom EU är arbetet att främja jämställdhet inskrivet i EG-fördraget. Det finns dock inga uttalade mål att direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag ska främja 1
jämställdheten. För strukturstöden är det dock tydligt uttryckt inom EU att dessa ska främja jämställdhet. Jämställdhet på landsbygden Befolkningen i Sverige koncentreras alltmer till tätorter och tätortsnära glesbygd. Yngre personer lämnar glesbygden i större utsträckning än övriga befolkningen. Denna utflyttning leder till en skevhet i ålder och kön på så sätt att befolkningen i glesbygder blir äldre och andelen kvinnor tenderar att vara lägre än andelen män, speciellt i yngre åldrar. Antalet jordbruksföretag i Sverige har minskat från cirka 155 000 1970 till cirka 66 800 2003. Jordbruket är en sektor som domineras av män. Cirka elva procent av jordbruksföretagen drivs av kvinnor, 82 procent av män och sju procent av juridiska personer. Cirka en tredjedel av de stadigvarande sysselsatta (totalt 168 000 personer) utgjordes av kvinnor. Medelarealen åker var 2003 cirka 19,5 hektar på företag som drevs av kvinnor och 36,5 på företag som drevs av män. Medelinkomsten för jordbruksföretag (sammanräkning av förvärvsinkomst och inkomst från näringsverksamhet) var cirka 152 600 för kvinnor och 180 800 för män år 2002. De flesta jordbrukare har regelmässigt inkomst från andra sektorer än ren jordbruksproduktion. För kvinnor överskrider medelinkomsten från näringsverksamhet (medelinkomst för olika driftsinriktningar) aldrig den från tjänst, och för män överskrider medelinkomsten från näringsverksamhet endast i undantagsfall den från tjänst. Vid en generalisering kan sägas att kvinnor inom jordbruket utför det reproduktiva arbetet, det som inte syns förrän det inte blir gjort och som inte ger någon inkomst, medan män utför det produktiva arbetet. Av tradition har jordbruksyrket till stora delar varit ett manligt arbete och den agrara traditionen förstärker konservativa maskulina inslag. I och med att många kvinnor inom jordbruket förvärvsarbetar och har hög utbildning har de en annan ekonomisk självständighet än tidigare. Det blir mer och mer accepterat att kvinnor utför traditionellt manliga sysslor. Sammantaget kan därmed sägas att det finns tendenser som pekar på att de traditionella rollerna är i förändring. Indikatorer Inom EU-stöden finns redan i dag kvantitativa indikatorer som täcker alla jämställdhetspolitiska mål som denna utredning behandlas, även om så inte är fallet för varje enskilt stöd. Vissa kvantitativa indikatorer har kvalitativa inslag, men det finns inga rena kvalitativa indikatorer. För direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag finns inga indikatorer som i dagsläget regelmässigt redovisas könsuppdelade medan det finns ett flertal för strukturstöden. Detta beror på hur målformuleringarna ser ut för de olika stödformerna. Utredningen ser att det finns möjligheter att fler av de redan befintliga kvantitativa indikatorerna kan redovisas könsuppdelade. De jämställdhetsanknutna eller könsuppdelade kvantitativa indikatorer som finns i dagsläget behandlar ansökningarnas omfattning, stödens bidrag till arbetstillfällen, deltagande i utbildningsinsatser och om ett stöd eller ett projekt bidrar till jämställdhet eller inte m.m. De ytterligare indikatorer som utredningen föreslår ska redovisas könsuppdelat rör samma områden. För att få fram underlag till avläsning av kvalitativa indikatorer krävs att undersökningar görs. Detta bör i första hand göras för strukturåtgärderna där tydliga målformuleringar om jämställdhet finns. De kvalitativa indikatorerna kan användas som bakgrundsinformation till utfallet av de kvantitativa indikatorerna. 2
Vid redovisning av utfallet av indikatorer bör redan befintliga regelbundna rapporter användas, t.ex. halvtidsutvärderingar, årliga rapporter, årsredovisning och statistiksamlingar. Jämställdhetsfrågorna bör dessutom få ökat fokus på berörda verks hemsidor. För att förbättra arbetet med indikatorer föreslår Jordbruksverket att verket får i uppdrag att se över samarbetsformerna med länsstyrelserna, Glesbygdsverket, Nutek och LRF med flera berörda myndigheter och organisationer för arbetet med jämställdhet och indikatorer. 3
Innehåll Sammanfattning... 1 1 Inledning... 7 1.1 Uppdraget... 7 1.2 Avgränsningar... 7 1.3 Disposition... 8 1.4 Arbetet... 8 2 Indikatorer... 9 2.1 Vad är en indikator?... 9 2.2 Vad ska indikatorerna mäta?... 9 2.3 Befintliga indikatorer... 10 3 Jordbruksverkets förslag... 21 3.1 Förslag på åtgärder sammanfattning av kapitel 3... 21 3.2 Fler kvantitativa indikatorer könsuppdelade... 21 3.3 Kvalitativa indikatorer kopplade till kvantitativa data... 24 3.4 Redovisningsmetod... 25 3.5 Samarbete med andra myndigheter... 25 3.6 Kostnader... 25 4 Jämställdheten på landsbygden... 27 4.1 Situationen på landsbygden... 27 4.2 Kvinnor och män inom jordbruket... 29 4.3 Ekonomin på jordbruksföretaget... 32 4.4 Jämförelser mellan jordbruksföretag och andra företag... 34 4.5 Attityder till kvinnor som jordbrukare... 34 5 Jämställdhetspolitiken... 37 5.1 Begreppet jämställdhetsintegrering... 37 5.2 Regeringens mål för jämställdhetspolitiken... 37 5.3 Nordiska ministerrådet... 37 5.4 Jämställdhetspolitik inom EU... 38 5.5 Jämställdhet kopplat till EU-stöd... 38 5.6 Ändring av lagen om förbud mot diskriminering... 40 6 Bilaga... 41 7 Referenser... 47 5
1 Inledning 1.1 Uppdraget Regeringen beslutade den 17 mars 2005 att ge Jordbruksverket ett uppdrag om den gemensamma jordbrukspolitikens jämställdhetseffekter. I uppdraget ingår att ta fram indikatorer samt utforma metoder och arbetsformer för att fortlöpande följa och utvärdera jämställdheten inom jordbruks- och landsbygdssektorn. Jordbruksverket ska särskilt beakta på vilket sätt och i vilken omfattning som förändringar i den gemensamma jordbrukspolitiken påverkar befintliga könsrollsmönster. Förslag ska lämnas på hur lämpliga kvantitativa och kvalitativa indikatorer kan utformas samt lämna förslag på metodik, tidsplanering och kostnader för det framtida arbetet. Förslag till samverkan och samråd med andra berörda myndigheter och organisation ska lämnas, inkluderat en ansvarsfördelning. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2005. Av uppdraget framgår att andra berörda myndigheter samt berörda organisationer och utredningar bör beredas tillfälle att höras i arbetet. Utredningen inbjöd därför ett flertal myndigheter och organisationer till en hearing. Hearingen ersattes av två samrådsmöten pga. att endast sex instanser anmält sig. Den 5 september träffades Fiskeriverket och den 15 september hölls ett samrådsmöte med Glesbygdsverket, LRF, Nutek, Länsstyrelserna i Västmanlands och Västra Götalands län, Kommerskollegium och Riksantikvarieämbetet. En diskussion om rapporten har också förts med Skogsstyrelsen. 1.2 Avgränsningar Denna utredning behandlar den gemensamma jordbrukspolitikens jämställdhetseffekter. En begränsning har gjorts på så sätt att utredningen i huvudsak rör de jordbrukarstöd och andra stöd som är kopplade till det svenska Miljö- och landsbygdsprogrammet, Leader+, Mål 1- programmen samt direktstöd till jordbrukare. Detta betyder att enbart stöd som rör primärproduktionen eller landsbygdsutveckling behandlas. På grund av frågans komplexitet går det dock inte att isolera arbetet enbart till olika stöd- och ersättningsformer varför en vidare problembeskrivning görs i vissa sammanhang. Utredningen behandlar inte frågor kring skog och ägande av skog trots att detta ofta är av stor betydelse för jordbruksföretagen. Utgångspunkten för denna utredning är de jämställdhetspolitiska målen som definierades i proposition 1993/1994:147 Delad makt delat ansvar. Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det innebär bland annat: - en jämn fördelning av makt och inflytande, - samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, - lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, - lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, - delat ansvar för hem och barn, samt - frihet från könsrelaterat våld. 7
Utredningen har valt att inte beröra frågan om könsrelaterat våld och ansvar för hem och barn trots att dessa frågor ingår i de jämställdhetspolitiska målen. Orsaken till avgränsningen är att frågorna inte har direkt bäring på de stöd- och ersättningsformer utredningen behandlar. 1.3 Disposition Rapporten inleds med de delar som är det huvudsakliga utredningsområdena, dvs. förslag på indikatorer samt metodik och kostnader för det fortsatta arbetet. Därefter kommer en översiktlig probleminventering av jämställdheten inom jordbruket och landsbygden samt en genomgång av jämställdhetspolitiken på nationell nivå och EU-nivå. För att underlätta för läsare med olika bakgrund beskrivs vissa faktauttryck inom jordbruks- och jämställdhetspolitiken i faktarutor. Dessa faktarutor återfinns så långt möjligt i anslutning till att begreppet används första gången i rapporten. 1.4 Arbetet Arbetet med rapporten har skett i projektform med Sofia Björnsson (Jordbruksverket) som projektledare. Övriga deltagare i projektgruppen har varit Carin Hörnsten, Magnus Olsson, Monica Eidstedt, Nils-Åke Fag och Anna Pettersson (alla från Jordbruksverket). Emma Johnsson, särskilt sakkunnig i jämställdhet på Länsstyrelsen i Jönköpings län, har varit knuten till utredningen som sakkunnig i jämställdhetsfrågor. 8
2 Indikatorer 2.1 Vad är en indikator? En indikator är en mätbar företeelse som visar eller indikerar ett tillstånd. Ordet indikator betyder angivare (Nationalencyklopedien). Indikatorer ska kvantifiera och förenkla företeelser och underlätta förståelsen av en komplex verklighet, dvs. de ska kunna förenkla informationen. Med hjälp av indikatorer kan man skapa tidsserier för att följa en utveckling av något slag. En indikator kan baseras på både kvantitativa och kvalitativa data. En del indikatorer kan användas för att direkt följa upp mål medan andra indikatorer kan utnyttjas för att ge en ökad förståelse om orsakssamband och det som driver utvecklingen. Med en kvantitativ indikator uppnås ett empiriskt och kvantifierbart mått som kan sammanfattas statistiskt, t.ex. inkomstfördelning och antal deltagare. En kvantitativ indikator visar innebörden av ett sammanhang. Vid forskning inom samhällsvetenskapliga ämnen används ofta både kvantitativa och kvalitativa metoder. Kvalitativa metoder omfattar ofta en mindre population och en strävan att åstadkomma en helhetsbeskrivning av det undersökta. Vid studier av stora populationer krävs oftast kvantitativa metoder och man utgår där ofta från ett representativt urval i en population och undersöker dessa för att få fram samband, fördelning och variation. Distinktionen mellan kvantitativa och kvalitativa indikatorer kan vara svår, men generellt sett kan sägas att vid t.ex. en enkät ger frågor som kan besvaras utifrån en skala (t.ex. 1-5) kvantitativa resultat medan mer deskriptiva svar ger kvalitativa resultat. 2.2 Vad ska indikatorerna mäta? Denna utredning ska behandla jämställdhetseffekter av den gemensamma jordbrukspolitiken och är avgränsad till att behandla EU:s jordbrukar- och landsbygdsutvecklingsstöd. Jämställdheten inom jordbruket är dock en betydligt vidare fråga än så och frågan är om det är möjligt att ens isolera jordbruket som en enskild företeelse eller om man bör titta på jämställdheten på landsbygden i stort. De flesta jordbrukare har regelmässigt inkomster från andra håll än den rena jordbruksproduktionen vilket gör dem aktivt delaktiga i fler sektorer på landsbygden än ren jordbruksproduktion. Många jordbruksföretag drivs som familjeföretag där man lever och arbetar på samma ställe men samtidigt ofta har ett arbete vid sidan om. Jordbruket kan ha olika stor betydelse för olika företag och i vissa fall bidrar inte jordbruket till försörjningen. De delar som behandlas i utredningen blir således en mycket liten del i ett större sammanhang. Frågorna som väcks är om jämställdheten inom jordbruket skiljer sig från andra sektorer på landsbygden och om hur skillnaderna ser ut mellan landsbygden och staden. Dessa frågor ligger till viss mån utanför utredningen, men för att ge en lite mer heltäckande bild tas även vissa av dessa aspekter upp i utredningen. Det finns ett värde att visa landsbygden i stort för att få en helhetsbild. Utgångspunkten för de indikatorer som sätts upp är de jämställdhetspolitiska målen (se kapitel 5). Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. 2.2.1 Kvantitativa indikatorer I nedanstående tabell (tabell 1) listas områden för kvantitativa indikatorer i förhållande till de jämställdhetspolitiska målen. Som framgår av kapitel 1 behandlas inte de jämställdhetspolitiska målen om delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld i 9
denna utredning. Tabellen tar utgångspunkt i de EU-stöd denna utredning är avgränsad till. Ett flertal indikatorer finns redan idag och rapporteras till EU och regeringen i olika sammanhang, se nedanstående avsnitt. De kvantitativa indikatorerna kan användas för att ge svar på frågor om hur många kvinnor respektive män som söker olika stöd- och ersättningsformer samt omfattningen av ansökan i t.ex. areal och stödbelopp, genererade arbetstillfällen och inkomstförändringar som en följd av stödet. Olika mätetal krävs för olika stöd- och ersättningsformer. Dessa indikatorer kan skapa tidsserier som möjliggör att se förändringar över tiden. Tabell 1 Områden för kvantitativa indikatorer kopplade till EU-stöd i förhållande till de jämställdhetspolitiska målen Jämställdhetspolitiska mål Områden för indikatorer kopplade till EU-stöd Jämn fördelning av makt och inflytande Antal ansökningar om stöd från kvinnor respektive män Samma möjligheter till ekonomiskt Utbetalningar (i kronor) till kvinnor respektive män oberoende Lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet Deltagande i kompetensutveckling Genererade arbetstillfällen av stödåtgärder Lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger Deltagande i kompetensutvecklingsåtgärder 2.2.2 Kvalitativa indikatorer För att mäta jämställdhetseffekterna av olika stödformer är det angeläget att få kännedom om ägande- och driftsledarstrukturen inom jordbruksföretagen. T.ex. frågor om attityder går inte att mäta genom kvantitativa indikatorer och för att få svar på kvalitativa indikatorer krävs någon form av undersökning. Inom Equal-projektet Framtidens nycklar genomfördes några kvalitativa studier, exempel på detta finns i avsnitt 4. Nedan listas några exempel på frågeställningar som kan ingå i en undersökning. Det är av intresse att veta, för jordbruksföretag som söker stöd, om företaget drivs av en ensamföretagare eller gemensamt med andra, vem den andre personen är och dess roll i företaget. Hur påverkas besluten inom ett företag av att ett företag drivs gemensamt av en kvinna och en man? Vem inom företaget (om det finns flera personer inblandade) ser till att villkoren för ett stöd uppfylls? Hur många arbetstimmar läggs ned i företaget och har detta förändrats för den sökande och andra personer knutna till företaget under och efter stödet? Har andra personer blivit mer involverade i företaget sedan stödet söks, och vilka är dessa personer? Skiljer sig attityden från omvärlden och inom företagen till kvinnor respektive män som driver jordbruk? Motsvarande frågeställningar är även intressanta för stöd som drivs i projektform, dvs. till exempel frågan om hur beslut fattas inom ett projekt som drivs med stödmedel. 2.3 Befintliga indikatorer Till huvuddelen av EU-stöden inom jordbruksområdet finns det indikatorer eller motsvarande knutna som är en del av EU:s återrapporteringskrav. Indikatorerna ska mäta förväntade 10
kvantitativa resultat vilket gör att det i stort sett saknas kvalitativa indikatorer. Vid utvärdering av de olika stöden finns det, sammantaget, indikatorer som går att knyta till alla de jämställdhetspolitiska mål denna utredning behandlar. Detta är dock inte fallet för varje enskilt stöd. Det finns dock vissa kvalitativa inslag bland indikatorer för strukturstöden, speciellt i olika projekts slutrapportering. För Mål 1-programmen styrs det kvalitativa resultatet av de horisontella kriterierna, dvs. bland annat jämställdhet. Inom Sveriges Miljö- och landsbygdsprogram (LBU-programmet, se faktaruta 2) finns både övervaknings- och utvärderingsindikatorer. Övervakningsindikatorerna ska användas för att bygga upp ett övervakningssystem som ger information om förbrukning av resurser, output och antalet stödmottagare. Utvärderingsindikatorerna är framförallt resultat- och effektindikatorer. En utvärdering ger en bild av effekten av stödsystemen och är inriktad på att analysera hur effektiva stödordningarna är när det gäller att uppnå målen. Den information som övervakningsindikatorerna ger kan utgöra en grund för utvärdering (Europeiska kommissionen 2005). Det finns dock inte tydliga indikatorer inom jämställdhetsområdet för alla ersättningsformer. Tabell 2 Översikt över befintliga indikatorer som rör jämställdhet eller som ska redovisas könsuppdelade 1 Faktarutor om de begrepp som används i tabellen finns i avsnitt 2.3.1-2.3.3 Stöd Direktstöd, miljöersättningar, kompensationsbidrag Projektstöd Indikatorer som ska redovisas könsuppdelade Inga indikatorer om jämställdhet, ingen könsuppdelad statistik redovisas vid rapportering till EU annat än för övergripande utvärderingsfrågor om LBU (se nedan) Utvärderingsindikatorer Hur har sysselsättningen i landsbygdsområden bibehållits? (varav andel som berör kvinnor) Arbetstillfällen som bibehållits/skapats för stödmottagande icke jordbrukare genom stödet, varav andel som berör kvinnor Övervakningsindikatorer Antal deltagande kvinnor i projekt (män ska inte särredovisas) Antal kvinnliga lantbrukare som utvecklat befintlig kombinationsverksamhet, påbörjat ny kombinationsverksamhet samt utvecklat ny kombinationsverksamhet inom två år (totalt tre indikatorer). 1 Informationen om vilka indikatorer som finns är hämtad från SOU 2003:105, Glesbygdsverket 2001 och 2004 samt personliga meddelanden från Lena Akterstam och Pernilla Emricsson 11
Investeringsstöd Startstöd Utvärderingsindikatorer Inga utvärderingsindikatorer ska redovisas könsuppdelade. Övervakningsindikatorer Antal nya och bevarade arbetstillfällen för kvinnor och män. Antal nya företag och nya småföretag för kvinnor och män. Jämställdhetsprojekt (är projektet huvudsakligen ett jämställdhetsprojekt, positivt, neutralt eller negativt för jämställdheten) Utvärderingsindikatorer Hur har stödet påverkat antalet etableringar av unga jordbrukare av båda könen? Övervakningsindikatorer Företrädarens kön (samt ålder och släktskap) Arbetstid (i procent) fördelat mellan kvinna och man Förädlingsstöd Utvärderingsindikatorer Inga utvärderingsindikatorer ska redovisas könsuppdelade. Övervakningsindikatorer Sysselsättning före och efter investeringen, antal tillfälliga sysselsättningstillfällen, antal skapade och bibehållna för kvinnor och män LBU övergripande Utvärderingsindikatorer Hur har programmet bidragit till stabilisering av befolkningen på landsbygden? Kvoten av antal kvinnor genom antal män bland stödmottagande personer ska redovisas. Hur har programmet bidragit till att säkra sysselsättningen inom och utanför jordbruksföretagen? Arbetstillfällen som bibehållits/skapats inom direkt eller indirekt stödmottagande jordbruks- eller skogsbruksföretag samt andra företag (varav för kvinnor). 12
Kompetensutveckling (KULM och K2) Leader + 2 Utvärderingsindikatorer Hur överensstämmer de stödmottagande yrkesutbildningarna med behoven och med andra åtgärder inom programmet? Andel kvinnor i utbildningarna. Programspecifika indikatorer Antal nya arbetstillfällen (kvinnor och män) Antal deltagare i utbildningsinsatser (kvinnor och män) Bidrag till ökad jämställdhet (fördelningen av beviljade projekt mellan kvinnor och män i antal projekt samt medelsvolym) Planspecifika indikatorer Nya startade företag (antal startade av kvinnor) Antal bevarade arbetstillfällen (kvinnor och män) Nya deltidsarbetstillfällen (kvinnor och män) Befolkningsstatistik Kvinnliga nätverk (antal nätverk) Jämställdhetsprojekt (antal projekt) Projekt med jämställdhetsprofil (antal projekt) Tabell 3 Översikt över befintliga indikatorer som rör jämställdhet eller som ska redovisas könsuppdelade för programmet för Mål 1 Södra Skogslänsregionen, Södra skogslänsregionen 2004 Indikatorer Mål 1 Södra Skogslänsregionen Stöd som indikatorn används till Indikator Måttenhet Inv Start Föräd Proj Kom Nya/skapade arbetstillfällen Bevarade arbetstillfällen Nyföretagande Antal totalt, antal män och antal kvinnor * * * * * Antal totalt, antal män och antal kvinnor * * * * * Antal nya företag, totalt antal som ägs av män, antal som ägs av kvinnor (om mixat ägande ange bara totala antalet) Nya/befintliga Antal totalt, antal som ägs av män, antal som ägs SMF som fått stöd av kvinnor (om mixat ägande ange bara totala (finansiellt) antalet) * * * * * * * * * * 2 Arbetet med indikatorer inom Leader+ skiljer sig från LBU vilket gör att uppdelningen i utvärderings- och övervakningsindikatorer inte är relevant för Leader+. De planspecifika indikatorerna sätts upp av varje LAGgrupp. Alla LAG-grupper har således inte samma indikatorer, dvs. inte alla de ovan redovisade indikatorerna. Se även faktaruta 4 samt avsnitt 2.3.4. 13
SMF som fått stöd Antal totalt, antal som ägs av män, antal som ägs (deltagit i av kvinnor (om mixat ägande ange bara totala insatser) antalet) Nätverk som får stöd Kompetensutveckling/utbildning Deltagande individer Jämställdhet Antal nätverk, manliga nätverk, kvinnliga nätverk (om mixade nätverk ange bara totala antalet) Totalt antal timmar, antal timmar till män, antal timmar till kvinnor * * * * * Antal totalt, antal kvinnor, antal män * 1. Huvudsakligen ett projekt för att öka jämställdheten mellan män och kvinnor, 2. Positivt för jämställdheten, 3. Neutralt för jämställdheten, 4. Riskerar att försämra jämställdheten mellan män och kvinnor (Indikator som används vid handläggningen för bedömning av ansökan) * * * * * * * Förkortningar: Inv=Investeringsstöd, Start=Startstöd, Föräd=Förädlingsstöd, Kom= Kompetensutveckling, Proj=Projektstöd, SMF= små och medelstora företag Tabell 4 Översikt över befintliga nuvarande indikatorer som rör jämställdhet eller som ska redovisas könsuppdelade för programmet för Mål 1 Norra Norrland, Norra Norrland 2003 Indikatorer för Mål 1 Norra Norrland Indikator Jämställdhet Bevarade arbetstillfällen Nyföretagande 1. Huvudsakligen ett projekt för att öka jämställdheten mellan män och kvinnor, 2. Positivt för jämställdheten, 3. Neutralt för jämställdheten, 4. Riskerar att försämra jämställdheten mellan män och kvinnor De arbetstillfällen som bevarats i företaget eller institutionen räknade i årsarbetskrafter (=1650 timmar) och som ett resultat av projektets insatser och som annars skulle ha förlorats (Antal totalt, antal män och antal kvinnor) De företag som bildats som resultat av projektets insatser (Antal nya företag totalt, antal som ägs av män, antal som ägs av kvinnor, om mixat ägande ange bara totala antalet) Stöd som indikatorn används till Inv Start Föräd Kom Proj * * * * * * * * 14
Kompetensutveck ling/utbildning Finansierade kompetensutveckling- /utbildningstimmar (60 minuter), seminarier, "klassisk utbildning" etc. (Totalt antal timmar, antal timmar till män, antal timmar till kvinnor) Deltagande Enskilda individer som deltar i finansierade individer (kvinnor insatser för kompetensutveckling/utbildning och män) (Antal kvinnor och antal män uppdelat 18-24 år, 25-54 år, 55-64 år) SMF som fått stöd Företag som deltagit i Mål 1-finansierade projekt (deltagit i innehållande konsultinsatser, information, insatser) rådgivning, andra företagsutvecklingsinsatser, FoU projekt, utbildningsinsatser (Antal totalt, antal som ägs av män, antal som ägs av kvinnor, om mixat ägande ange bara totala antalet) Nätverk Antal befintliga eller nya nätverk som får stöd eller bildas som resultat av stödet. Tre eller flera ingående organisationer (Antal nätverk, manliga nätverk, kvinnliga nätverk, om mixade nätverk ange bara totala antalet) * * * * * Förkortningar: Inv=Investeringsstöd, Start=Startstöd, Föräd=Förädlingsstöd, Kom= Kompetensutveckling, Proj=Projektstöd, SMF= små och medelstora företag 2.3.1 Befintliga indikatorer Direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag Grunden till valet av indikatorer är vilka primära mål och syften som är uppsatta för respektive ersättningsform. Direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag har inte ökad jämställdhet som någon primär målsättning, se kapitel 6 vilket har medfört att det inte finns några indikatorer som är könsuppdelade. Möjligheten att redovisa könsuppdelad statistik finns redan idag för enskilda företag eftersom uppgiften om kön kan härledas från ansökningsblanketten om stöd. Faktaruta 1 - Direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag Direktstöd lämnas i form av gårdsstöd, handjursbidrag och mjölkbidrag. I stort sett alla stödberättigande söker dessa stöd, för gårdsstödet innebär det att alla som har jordbruksmark i Sverige söker stödet. Miljöersättning lämnas till jordbrukare som utför miljöåtgärder i sitt jordbruk. Miljöersättningarna ingår som en del i Miljö- och landsbygdsprogrammet (se faktaruta 2). Ersättning lämnas för de extrakostnader och inkomstbortfall som åtgärderna medför. Det finns 12 olika miljöersättningar, t.ex. ekologiska produktionsformer, bevarande av betesmarker och slåtterängar, öppet och varierat odlingslandskap (odling av vall) och skötsel av våtmarker. 2002 var antalet jordbrukare som sökte miljöersättning cirka 57 000 (SOU 2003:105) Kompensationsbidrag är ett regionalpolitiskt stöd som lämnas för bland annat odling av vall och spannmål i mindre gynnade områden. I stort sett alla stödberättigande söker detta stöd. Även kompensationsbidraget ingår i Miljö- och landsbygdsprogrammet. Alla direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag har en direkt koppling till jordbruket på så sätt att det krävs jordbruksmark (eller i vissa fall djur eller mjölkkvot) för att få ta del av stöden. För i stort sett alla direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag sker handläggningen av ansökan av länsstyrelserna med Jordbruksverket som utbetalande myndighet. I den halvtidsutvärdering som gjordes av det nuvarande LBU-programmet under 2003 (SOU 2005:105) har EU-kommissionens utvärderingsfrågor besvarats. För kompensationsbidraget 15
och miljöersättningarna ingår inga indikatorer om jämställdhet eller könsuppdelad statistik. Inte heller svaren på de frågor indikatorerna ger upphov till har besvarats ur ett jämställdhetsperspektiv. Indikatorerna är till övervägande del inriktade på hur ersättningsformerna bidragit till miljöförbättringar och en fortsatt jordbruksnäring i mindre gynnade områden. I de kapitelöverskridande utvärderingsfrågorna framgår andelen kvinnliga stödsökande (generellt för programmet) i förhållande till det totala antalet sökande. Vad man kan utläsa ur svaren på utvärderingsfrågorna är dock att vissa ersättningsformer, bl.a. kompensationsbidraget och vissa miljöersättningar, bidragit till att lantbrukare kunnat fortsätta som lantbrukare. För direktstöden sker återrapportering av statistikuppgifter som rör ansökningarnas antal och omfattning. Det finns inga indikatorer om jämställdhet eller könsuppdelad statistik. Den statistik som i dagsläget finns att tillgå är baserad på jordbrukarnas ansökningar. De uppgifter som tas in om grödarealer ligger även till grund för statistikuppgifter i Jordbruksstatistisk årsbok. Informationen i ansökningshandlingarna matas in i ett handläggningssystem som är kopplat till ett datalager 3. I ansökningshandlingarna framgår det dock inte om det endast är den stödsökande som driver företaget eller om det görs gemensamt med någon annan. Det är möjligt att det faktiskt är många kvinnor som faktiskt ser till att villkoren för miljöersättningen efterlevs men att detta inte framgår i statistiken eftersom deras makar/sambo skriver under ansökan om stöd. Se vidare resonemang om detta i kapitel 3. Om möjligheten kommer att finnas bör indikatorer i så stor utsträckning som möjligt redovisas så att det framgår om det är en kvinna som driver företaget som söker ersättning, om det är en man, eller om företaget drivs gemensamt av en kvinna och en man. För direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag är det intressant att se hur antalet ansökningar fördelar sig mellan kvinnor och män och ansökningarnas omfattning i areal, djurenheter och stödbelopp för att kunna göra uppföljningar och mäta förändringar över tiden. Detta bör sättas i relation till antalet och storleken på företag som drivs av kvinnor respektive män, och den arbetstid som läggs ner i företag av kvinnor respektive män. I och med att antalet stödsökande är så stort kan dessa stöd ge en indikation om hur förhållandena är inom jordbruket totalt sett i Sverige samt förändringarna över tiden. Faktaruta 2 - Sveriges miljö- och landsbygdsprogram 2000-2006 (LBU-programmet) Miljö- och landsbygdsprogrammet (LBU-programmet) omfattar ekonomiskt stöd till lantbruket som ska bidra till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på den svenska landsbygden. Programmet grundar sig på två EU-förordningar (1257/99 och 817/04). Syftet med ett samlat program är att EU:s medlemsländer ska ha en integrerad syn på landsbygdens utveckling och att stöden ska samverka för att uppnå avsedd effekt. Följande stödåtgärder ingår i programmet: stöd till investeringar i jordbruks-, trädgårds och renskötselföretag, startstöd till unga jordbrukare, kompetensutveckling, kompensationsbidrag, miljöersättningar, stöd till förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter ("förädlingsstöd") samt projektstöd för utveckling av landsbygden ("projektstöd"). Därutöver ingår även vissa skogsåtgärder. LBU-programmet täcker hela landet när det gäller miljöersättningar och kompensationsbidrag (det finns dock begränsningar för vissa ersättningsformer). När det gäller övriga stöd täcker programmet hela landet med undantag för mål 1-området (norra Sverige). I mål 1-området regleras dessa övriga stöd i två särskilda program om utvecklingsåtgärder som utarbetats av länsstyrelserna i Östersund respektive Luleå. Alla EU-medel för stöd inom programmet finansieras genom jordbruksfondens garantisektion och alla utbetalningar av stöd inom programmet görs av Jordbruksverket. Själva handläggningen av stödansökningar utförs i de flesta fall av länsstyrelserna och i vissa fall av Jordbruksverket. Från och med 2007 kommer ett nytt landsbygdsprogram träda i kraft. Detta program kommer att omfatta hela Sverige, dvs. även mål 1-området och även Leader-åtgärder. 3 Ett statistiksystem 16
2.3.2 Befintliga indikatorer - Strukturstöd För strukturstöden finns, till skillnad från direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag, tydliga mål om att stöden ska öka jämställdheten (se kapitel 6). Detta har gjort att det inom vissa stöd har skett prioriteringar mot ansökningar från kvinnor genom att ansökningar från kvinnor ska prioriteras framför de från män samt att kvinnor i vissa fall kunnat erhålla högre stödbelopp än män 4. För ett flertal strukturstöd är målsättningen att stödet ska leda till en levande landsbygd, dvs. att arbetstillfällen kan skapas så att människor flyttar till eller väljer att bo kvar på landsbygden. Frågan om skapade arbetstillfällen som en följd av stöden är därför viktig att följa upp. Faktaruta 3 Strukturstöd Med strukturstöd i denna utredning avses Leader+, projektstöd, investeringsstöd, startstöd och förädlingsstöd (stöd till förbättrad bearbetning och saluföring) knutna till det svenska LBU-programmet samt till EU:s strukturfonder (Mål 1-programmen Södra Skogslänsregionen (2000) och Norra Norrland (2004) och Leader+programmet) (Glesbygdsverket 2001). Mål 1-programmen omfattar endast investeringsstöd, startstöd och förädlingsstöd samt kompetensutveckling. Stöd för strukturåtgärder inom det nuvarande LBU-programmet lämnas endast utanför målområde 1 (dvs. endast i södra Sverige) och regleras av EU:s regler för landsbygdsutveckling (de förordningar som nämnts i faktaruta 2). Leader+ samt strukturstöd inom mål 1 regleras av EU:s regler för strukturfonderna (rådets förordning (EG) nr 1260/1999). Handläggning sker, beroende på stödform och program, av Jordbruksverket eller respektive länsstyrelse (med undantag för Leader+, se faktaruta 4 nedan). Jordbruksverket är utbetalande myndighet. Ansökningshandlingarna för strukturstöden innehåller avsnitt där förväntade effekter ska anges och dessa svar används som avläsning av indikatorer. Denna redovisning gör att blanketterna för ansökan om stöd och utbetalning ofta blir väldigt omfattande och även komplicerad att fylla i. Vid ansökan om ett flertal stöd ska den stödsökande bl.a. ange förväntat antal nya arbetstillfällen. Uppgiften blir givetvis en skattning från den sökande och Jordbruksverket med flera myndigheter har vid olika tillfällen påpekat att kvaliteten på dessa uppgifter kan vara dålig. Det finns en överhängande risk att den stödsökande fyller i uppgifter så som man tror att förvaltningsmyndigheten vill att det ska bli snarare än så man verkligen tror att det blir. I halvtidsutvärderingen av LBU-programmet (SOU 2003:105) anges att det finns en tendens att man gärna överskattar svaren på denna typ av frågor. I programmet för mål 1 2000-2006 Södra skogslänsregionen anges att erfarenheterna, från den tidigare programperioden, visar att indikatorerna inte i alla sammanhang varit särskilt ändamålsenliga samt att de varit alldeles för många till antalet. Det framgår även att indikatorerna inte varit tillräckligt definierade för att mätningarna ska anses ha tillräcklig tillförlitlighet. Det är svårt att göra jämförelser mellan olika strukturstöd eftersom de stödjer olika typer av verksamhet. Detta gör att vid redovisning måste de olika stöden redovisas för sig. Strukturstöden är mer diversa till sin karaktär än direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag, detta gäller t.ex. vilka som kan söka de olika stöden. Direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag riktar sig enbart till jordbruksföretag och jordbruksproduktionen, i vissa fall är det dock t.ex. kommuner eller hembygdsföreningar som söker. För strukturstöden riktas vissa direkt till jordbruksföretag (investeringsstöd och startstöd) men för t.ex. projektstöden kan den sökande vara jordbruksföretagare, en sammanslutning av flera jordbruksföretagare, andra typer av landsbygdsföretag eller olika typer av föreningar och organisationer. För direktstöd, miljöersättningar och 4 Hur prioriteringar kan ske framöver beror på hur ändringarna i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering ska tillämpas. 17
kompensationsbidrag sker handläggningen av ansökningarna av länsstyrelserna, eller i vissa fall av Jordbruksverket. Strukturstöden är mer uppdelade på så sätt att vissa stöd handläggs av länsstyrelserna eller Jordbruksverket medan andra handläggs av helt andra myndigheter och organisationer. Detta gör att tillvägagångssättet för att hämta in information kring indikatorer måste göras på ett annat sätt än för direktstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag. Faktaruta 4 Leader+ Leader+ är ett program för landsbygdsutveckling som är fristående från det nuvarande LBU-programmet, men Leader-metoden kommer att inkorporeras i kommande landsbygdsprogram. Inom Leader+ är faktorer som underifrånperspektiv och lokal förankring av stor vikt. Det specifika för Leader+ är att själva systemet, metoden, skiljer sig från resten av LBU-programmet där antingen Jordbruksverket eller länsstyrelsen är handläggande myndighet. Prioriteringar av stödmedel sker av s.k. LAG-grupper (lokala aktionsgrupper) som efter ansökan har godkänts av Glesbygdsverket. Varje LAG-grupp arbetar enligt ett lokalt program och det finns 12 LAG-grupper i landet som befinner sig från Blekinge upp till Hälsingland (samt några Leaderliknande grupper inom mål 1). Representationen i LAG-gruppen ska vara bred och minst 50 procent av deltagarna ska komma från privata den eller den ideella sektorn. Det är även uttalat att LAG-grupperna ska ha jämn könsfördelning (40/60). Programansvarig myndighet är Glesbygdsverket. Jordbruksverket är formellt beslutande myndighet för stödåtgärder som föreslås av LAG-grupperna och är även utbetalande myndighet. Stödåtgärderna finansieras av jordbruksfondens utvecklingssektion samt av särskilda offentliga medel som tillförs LAG-grupperna huvudsakligen från kommunerna i området. Härtill kommer den egna privata finansieringen. Källa: Glesbygdsverket 2005 2.3.3 Befintliga indikatorer - Kompetensutveckling Enligt LBU-programmet finns inget uttalat jämställdhetsmål för kompetensutvecklingsåtgärderna. Tanken med KULM och K2 (se faktaruta 5) är att dessa åtgärder ska komplettera övriga åtgärder inom LBU-programmet för att uppnå en social, ekologisk och ekonomisk hållbar utveckling. Det anges att projekt som syftar till att förbättra möjligheterna att stärka alternativa inkomster genom olika typer av diversifiering kan leda till ökad sysselsättning för kvinnor både inom och utanför jordbruksföretag. Vidare anges i programmet att prioritering av kompetensutveckling riktad till företagare som är kvinnor i första hand ska ske inom K2 (dvs. komplettera strukturstöden). Indikatorer som visar antalet kvinnor och män som deltar i olika typer av kompetensutvecklingsåtgärder är därför relevanta indikatorer. Kompetensutvecklingsåtgärderna fungerar på liknande sätt inom Mål 1-programmen. För KULM och K2 tas information till uppföljning av indikatorerna in genom att räkna antalet kvinnor och män som deltagit vid utbildningstillfället. Inom KULM finns standardiserade utvärderingar för kurser på sal och enskild rådgivning där man bl.a. anger om det är en man eller en kvinna som fyllt i utvärderingen. Utvärdering av dessa svar sker centralt. Utifrån sammanställningen av utvärderingarna kan könsuppdelad statistik fås fram om antalet deltagare, men i dagsläget redogörs inte hur kvinnor respektive män har svarat. I och med att kön ska anges på blanketten bör könsuppdelad statistik kunna tas fram. Genomförandet av kompetensutvecklingsåtgärder inom KULM och K2 ligger på länsstyrelserna och ibland upphandlas vissa aktiviteter av olika aktörer i respektive län. I länsstyrelsernas stödansökan (länsprogram) ska det anges hur jämställdhetsperspektivet beaktas. För Leader+ ingår kompetensutveckling som en del i stödet på så sätt att man kan bevilja rena kompetensutvecklingsprojekt inom programmet. Specifika indikatorer för kompetensutveckling är därför inte relevant för Leader+. 18
Faktaruta 5 Kompetensutveckling KULM och K2 Inom LBU-programmet är det möjligt att stödja kompetensutveckling. Det finns två olika områden för kompetensutveckling; KULM och K2. Mål 1-programmen har motsvarande indelning för kompetensutveckling. KULM avser KompetensUtveckling för Lantbrukare inom Miljöområdet och innebär att jordbrukare och andra som är verksamma inom jordbruket kan få gratis kompetensutveckling inom miljöområdet genom t.ex. kurser, fältvandringar eller enskild rådgivning. K2 är kompetensutveckling som inriktar sig på att komplettera strukturstöden inom miljö- och landsbygdsprogrammet, t.ex. investeringsstöd och projektstöd. Även här är utbildningen gratis och sker t.ex. genom utbildningsdagar, rådgivning och föreläsningar. Ordet K2 kommer från att kompetensutvecklingsinsatserna ska stödja åtgärderna inom det som kallas insatsområde 2 inom LBU-programmet, dvs. projektstöd, investeringsstöd, startstöd och förädlingsstöd. 2.3.4 Indikatorer inom Leader + ett exempel på hur redovisning går till Arbetet med indikatorer inom Leader+ i Sverige finns beskrivet i det nationella programmet för Leader+ samt programkomplementet (Glesbygdsverket 2001 och 2004). Inom dagens Leader+-program finns det dels indikatorer som är knutna till det nationella programmet, dels indikatorer som är knutna till varje LAG-grupps specifika utvecklingsplan. Indikatorerna är således dels programspecifika, dels planspecifika. Utgångspunkten vid val av indikatorer är programmets mål samt de horisontella mål som ska genomsyra all verksamhet inom Europeiska unionen, för Leader+ rör detta främst miljö- och jämställdhetsmålen. De programspecifika indikatorerna har de övergripande och horisontella målen som utgångspunkt och ska således mäta programmets framåtskridande. De programspecifika indikatorerna ska vara övergripande och relevanta för både huvudmän (dvs. kommissionen, Övervakningskommittén och förvaltningsmyndigheten) och LAG-grupperna, de ska vara begränsade till antalet och mätbara. Programspecifika indikatorer En programspecifik indikator är bidrag till ökad jämställdhet. För att förstärka vikten av jämställdhet ska alla projekt värderas utifrån dess påverkan på jämställdheten genom 1 eller 2. En etta betyder att projektet inte har någon påverkan på jämställdheten och en tvåa att insatsen har en positiv påverkan eller att insatsen aktivt syftar till att stärka en underrepresenterad grupp i området. I de fall ett projekt har negativ påverkan på jämställdheten i området är det inte stödberättigande. Denna värdering sker i samband vid projektbeslut och vid avslutande av projekt. Utöver denna värdering ska LAG-gruppen, i den mån det är möjligt, rapportera fördelningen av beviljade projekt mellan kvinnor och män i antal projekt och medelsvolym (den offentliga finansieringen). Kvantifiering av de programspecifika indikatorerna ska ske vid fyra tillfällen. I programkomplementet fastställs hela Leader+-programmets förväntade resultat. Därutöver ska ett projekts förväntade resultat anges i beslut och det faktiska utfallet ska redovisas i slutrapporteringen. Den sista utvärderingen sker då ett projekt utvärderas, antingen i en programövergripande utvärdering eller i en utvärdering som sker av LAG-grupperna. Indikatorerna inom jämställdhetsområdet är: Antal nya arbetstillfällen för kvinnor och män, antal nya samarbetskonstellationer/nätverk samt antal deltagare i utbildningsinsatser uppdelat i kvinnor och män. Planspecifika indikatorer De planspecifika indikatorerna är specifika för varje LAG-grupp. Vissa LAG-grupper använder dock samma indikatorer. Vissa indikatorer ska rapporteras utifrån kön, t.ex. antal nystartade företag och befolkningsförändring, men de flesta anges bara med antal. I många 19
fall är könsuppdelad rapportering inte aktuell eller möjlig. Vad gäller indikatorer inriktade specifikt mot jämställdhet används dessa av fyra LAG-grupper. Indikatorerna gäller kvinnliga nätverk, jämställdhetsprojekt och projekt med jämställdhetsprofil. I och med att varje LAGgrupp själva definierar sina indikatorer och rapporteringssätt är svaren inte per automatik jämförbara över LAG-gruppsgränserna. 20
3 Jordbruksverkets förslag 3.1 Förslag på åtgärder sammanfattning av kapitel 3 - Fler av de redan befintliga kvantitativa indikatorerna kan redovisas könsuppdelade, därutöver föreslås inga nya kvantitativa indikatorer - För att mäta kvalitativa indikatorer krävs en kvalitativ intervjuundersökning eller motsvarande. Denna undersökning bör göras i samband med utvärdering och större förändringar av jordbruks- och landsbygdspolitiken - Redovisning av utfall av indikatorer bör göras så långt möjligt i redan befintliga regelbundna rapporter - Systematiska utvärderingar av K2 bör införas - En översyn av redovisning av statistik bör göras så att mer rättvisa uppgifter redovisas för kvinnor och män inom jordbruket. - Jordbruksverket föreslår att verket får i uppdrag att tillsammans med länsstyrelserna, Glesbygdsverket, Nutek och LRF med flera organisationer och myndigheter se över samarbetsformerna för arbetet med jämställdhetsfrågor och indikatorer. 3.2 Fler kvantitativa indikatorer könsuppdelade Följande avsnitt är skrivna utifrån de programdokument som gäller idag. Förändringar kommer att ske i samband med att ett nytt landsbygdsprogram träder i kraft. Förändringar av indikatorer bör göras på ett sätt som inte medför att ytterligare information måste inhämtas från stödansökningarna. Uppgifter som ska redovisas i ansökningarna är redan idag omfattande och medför komplicerade ansökningshandlingar. Det är snarare så att resultatet av de uppgifter som redovisas i alla lägen inte tas om hand på ett bra sätt ur ett jämställdhetsperspektiv än att uppgifter helt saknas. Utredningen föreslår att fler av de befintliga kvantitativa indikatorerna redovisas könsuppdelade. Därutöver föreslås i princip inga nya kvantitativa indikatorer. En förutsättning för förbättrad uppföljning är att kunna identifiera den stödsökande som man eller kvinna. För direktstöden, miljöersättningarna och kompensationsbidraget sker detta per automatik i och med att de flesta ansökningar görs av enskilda personer och inte företag. För ansökningar som görs av juridiska personer skulle firmatecknarens kön kunna användas. Samma metod kan användas för investeringsstöd, startstöd och förädlingsstöd. I de fall det finns flera firmatecknare av olika kön, eller om ansökan på annat sätt kommer från flera personer av olika kön, bör detta särredovisas. För projektstöden och Leader+ är det ofta en sammanslutning av flera personer eller företag som söker stöd. Det går inte alltid att knyta projektet till en specifik person och det är i många fall inte önskvärt att projektet är knutet till en person. Indikatorer bör därmed inte knytas till specifika personer utan till gruppen. Några ytterligare kvantitativa indikatorer föreslås därför inte för dessa typer av stöd. Vid redovisning av utfallet bör dock, i de fall en könsuppdelad redovisning är möjlig, både antalet (eller andelen) kvinnor och män redovisas. Det skulle vara möjligt att föreslå att alla indikatorer för direktstöd, miljöersättningar, kompensationsbidrag, investeringsstöd, startstöd, förädlingsstöd och kompetensutveckling så långt som möjligt ska redovisas könsuppdelade. Detta är knappast ändamålsenligt. I 21
nedanstående tabell lämnas förslag på de befintliga indikatorer som skulle kunna redovisas könsuppdelat men som inte redovisas så i dag. De uppgifter där könsuppdelad avläsning av indikatorer förekommer idag är dock ur jämställdhetssynpunkt ofta bristfälliga på så sätt att man i de flesta fall endast anger kvinnors andel av totalen och inte mannens, dvs. kvinnan ses som undantag och mannen som norm. I de flesta fall är kvinnor underrepresenterade i stödsammanhang, men detta berättigar ändå inte uppgiftsrapporteringen. Tabell 5 Förslag på ytterligare indikatorer som kan redovisas könsuppdelat med utgångspunkt från de befintliga indikatorerna Stöd Indikator Kommentar Direktstöd, miljöersättningar, kompensationsbidrag Investeringsstöd Startstöd Förädlingsstöd (endast för små- och mellanstora företag) Antal ansökningar, areal, djurenheter och utbetalda belopp Hur har investeringarna förbättrat de stödmottagande jordbrukarnas inkomster? Hur har diversifieringen av verksamheter på själva jordbruksföretagen genom stödmottagande alternativa verksamheter bidragit till att upprätthålla sysselsättningen? Hur har stödet bidragit till tidigare överlåtelser av jordbruksföretag (till släktingar och andra)? Hur har investeringarna bidragit till att öka jordbruksprodukternas konkurrenskraft genom förbättrad och rationaliserad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukterna? Hur har investeringarna bidragit till att öka jordbruksprodukternas mervärde och konkurrenskraft genom kvalitetsförbättring? Uppgiften är möjlig att hämta från ansökningarna. Halvtidsutvärderingen av LBUprogrammet (HU LBU)(SOU 2003:105) anger de stödmottagande jordbruksföretagens bruttoinkomst. HU LBU anger det totala antalet arbetstillfällen som bibehållits eller skapats och hur stor andel av investeringsstödet som gått till kompletterande verksamhet. Uppgiften om nya och bevarade arbetstillfällen tas in genom stödansökan. I HU LBU anges den övertagandes ålder. I HU LBU anges t.ex. hur stor andel av investeringarna som gett företagen en bättre grund att bli mer rationella i bearbetnings- och saluföringsförfarandet. I de fall en andel av investeringarna/företagen anges bör detta kunna redovisas utifrån kön på den stödsökande. I HU LBU anges hur stor andel av de slutredovisade projekten som har börjat eller utökat kvalitetsövervakning. 22