Årsberättelse 2013 Sammanlagt stöder Barn i Nöd 13 fasta projekt med ekonomiska bidrag, fördelade på 7 länder: Brasilien 3, Dominikanska Republiken 1, Ghana 1, Indien 4, Israel 2, Kenya 1 och Thailand 1. Av dessa är 5 barnhem (varav 2 med skolverksamhet), 7 med inriktning på socialt hjälparbete och 1 kriscenter. Till 7 av projekten är Barn i Nöd enda bidragsgivare.
I Brasilien har Barn i Nöd under året regelbundet skickat pengar till Instituto Evangélico, Ray of Hope och Kärlekens Hem. Instituto Evangélico Till Instituto Evangélico kommer runt 90 barn i åldrarna 6-14 år som bor i slummen. De är uppdelade i olika grupper, som kommer till centret på lite olika tider, beroende på när de går i skolan. Barnen får mat och hjälp med extraundervisning och läxläsning. Biblioteket är välbesökt på centret, barnen studerar flitigt. I idrottshallen har barnen gymnastik tre gånger i veckan och varje dag spelar de fotboll eller volleyboll. Syskola och musikundervisning finns också på centret. Musikundervisningen betyder mycket för barnen på Instituto Evangélico. De övar flitigt på sina instrument och de har flera olika orkestrar. Detta center har förändrat staden Japeri genom att så många barn får komma och få hjälp och stöttning istället för att springa ute på gatorna. Under året sattes en ny lärare in för att hjälpa barnen med läxorna och studierna. Innan projektet startades var det 40% av dessa barn som klarade av skolan. Sedan stödundervisningen började är det nu 98% som klara sig bra under sin skolgång. Många barn räddas också från droger genom att de finns på centret och inte kommer in i gängen som finns ute på gatorna. Flera av barnen har koncentrationssvårigheter och är undernärda då de kommit till centret. Men med hjälp av bra mat och duktig personal förändras och utvecklas barnen snart i rätt riktning då de deltar i aktiviteterna. Staten betalar för en tandläkare som regelbundet kommer och undersöker barnens tänder. Ett mycket viktigt inslag på Instituto Evangélico.
Ray of Hope I Amazonas arbetar Ray of Hope bland barn och familjerna utefter floderna. Många byar som tidigare känt sig helt avskärmade från omvärlden har nu fått ett annat liv, tack vare den fina kontakten med Ray of Hope. De har tidigare känt sig helt bortglömda av samhället men upplever nu hur det finns människor som bryr sig om dem och finns där för att hjälpa dem. Handikappade barn är något som Ray of Hope känner speciellt för. De hjälper de handikappade barnen och deras familjer att få en enklare och drägligare tillvaro. Ray of Hope teamet består av runt 40 volontärer i olika åldrar. Pengarna som Barn i Nöd regelbundet skickar används i första hand för familjer som har handikappade barn och till det generella arbetet som Ray of Hope gör i byarna längs floden. Barn i Nöd är glada för att även i år kunnat förmedla öronmärkta gåvor från en av våra givare. De har varit till löner för 4 pastorer som arbetar i olika byar i djungeln. Kärlekens Hem På Kärlekens Hem i djungelstaden Manacapuru pågår aktiviteter sex dagar i veckan. 60 elever får hjälp med förstärkt läxläsning, uppdelade på tre klasser. Runt 100 barn har 5 dagar per vecka kommit för att få mat. Under året fick Kärlekens hem en buss av myndigheterna, som nu används för att hämta upp barn från andra delar av Manacapuru, så de kan komma till de olika aktiviteterna på centret. Under 2013 drogs dataundervisning igång och det är ett mycket populärt och omtyckt av barnen. Syskolan fungerar fantastiskt bra och flera av kvinnorna har börjat sy för andra och har på så sätt fått ett sätt att försörja sin familj.
Vuxenundervisningen för att lära sig läsa och skriva fortsätter och flera av barnens föräldrar klarar sig nu riktigt bra. Det görs också hembesök hos de olika familjerna som är kopplade till centret och föreståndaren håller sig på så sätt ajour med hur barnen har det hemma. Arbetet på centret fungerar fantastiskt bra och utökas allt eftersom. För att kunna ge barnen större hjälp togs ytterligare en hjälplärare in under året. Trycket är stort för att komma med i olika kurser som erbjuds. I Dominikanska Republiken har ett nytt hjälpcenter byggts. Hannacentret I Projecto Quatro finns det många familjer som lever under svåra förhållanden. Det är ett samhälle som präglas av fattigdom, droger och kriminalitet. Azua är också den stad i Dominikanska Republiken som har högst statistik då det gäller tonårsgraviditeter.
Hannacentret är en plats som ska hjälpa barnen att klara skolan. Det är en hög procent av barnen som har svårigheter då det gäller att läsa och skriva, även då de gått flera år i skolan. De ska också lära barnen att se på sig själva och andra med respekt. Samhället präglas av en respektlöshet och att slå ligger nära till hands. Centret stod färdigt i april och den första gruppen av trettiotvå barn kom till centret den 1 maj. Ett program började då utformas efter barnens behov. När barnen varit några månader på centret blev föreståndaren kontaktad av deras lärare i skolan. Till hennes stora glädje rapporterade lärarna om förändring i barnens beteende och allihop uppvisade mycket bättre resultat då det gällde skolarbetet. De har också haft flera föräldramöten och samtliga familjer berättar om hur barnen förändrats sen de började komma till centret. Barnen lär också sina syskon hemma vad de själva lärt sig på Hannacentret. I Ghana börjar Barn i Nöd att stödja ett familjeprojekt i Tema, utanför Accra. Hope for the Children I Ghana är det en stor utgift för föräldrarna att kunna skicka sina barn till skolan. I ett nytt familjeprojekt går Barn i Nöd in för att hjälpa några familjer så att deras barn kan gå i skolan. En familj har fem barn, där mamman blivit svårt psykiskt sjuk och pappan kan inte lämna hemmet några längre stunder vilket gör det svårt att få ihop pengar till fem skolavgifter. Detta är ett exempel i detta familjeprojekt där vi hjälper barnen så de ska kunna gå i skolan och familjerna få det lite lättare att klara det dagliga livet i Ghana.
I Indien har Barn i Nöd 4 projekt där vi är ensamma bidragsgivare. 2 barnhem, en blindskola som även det är ett barn och ungdomshem och ett socialt familjeprojekt bland blinda. Agape Child Centre På barnhemmet Agape Child Centre bor idag drygt 70 flickor och pojkar som kommer från mycket fattiga förhållanden. Föräldrarna har inte några som helst möjligheter att ge varken mat eller skolgång till sina barn. På Agape får barnen ett gott hem och alla får skolutbildning. Flera av barnen har efter sin tid på barnhemmet fått bra arbete och möjlighet till ett bättre liv. Under året har en del restaurering gjorts av barnhemmet. Bland annat har plåttaken bytts ut. Det har gjorts en ombyggnad av biblioteket och jobb med brunnen. I den 2-åriga bibelskolan fanns under året 22 elever. Elever från norra Indien ges möjlighet att gå på skolan, då undervisningen är på deras språk hindi.
Emanuel Ebenezer Home På barnhemmet Emanuel Ebenezer Home bor det cirka 50 barn. Drygt tjugo av barnen är adopterade av hemmet. Det är stor kamratskap och omtänksamhet mellan barnen. De är som en stor syskonfamilj, där de äldre tar hand om de yngre. På Baby Home bodde under året 6 barn under 3 år. De barn som börjat skolan får flytta över till barnhemmet med de större barnen. I Emanuel Ebenezer Scool går cirka 700 barn, dels från barnhemmet och dels från byarna runt omkring. Skolan omfattar förskola och årskurserna 1-10. Skolan är indelad i två delar. Ena delen får all undervisning på sitt modersmål hindi och den andra får all undervisning på engelska. Skolan har ett mycket gott anseende i området. Under året har vissa renoveringsarbeten gjorts på barnhemmet. Och cyklar har också delats ut till barn som bor i byarna och har långt till skolan. Handikapphemmet i Padhar
På School and Rehabilitation Centre for the Blind i Padhar fungerar arbetet mycket bra. Personalen försöker hjälpa barnen att anpassa livet till deras handikapp. Det finns många hjälpmedel de kan använda så att livet ska bli lättare och för att barnen ska känna sig trygga. De undervisar i blindskrift och rörlighet för de blinda. Teckenspråk och läppläsning för de hörselskadade. De har också specialklasser för de psykiskt utvecklingsstörda barnen. De handikappades situation är mycket utsatt och svår i dessa fattiga bygder, men i Padhar får de ett hem, mat och kläder. Detta är deras enda chans till ett drägligt liv och en bättre framtid. Många av dessa barn har inte något hem att återvända till, utan är helt beroende av den hjälp de kan få på centret. Deras enda fasta plats i tillvaron är Skol- och Rehabiliteringscentret i Padhar. Under 2013 statades det upp tillverkning av papperstallrikar i verkstadshallen på centret. De säljer nu tallrikar på den lokala marknaden. Good Hope Blind Mission Daniel och hans medhjälpare Thampy arbetar bland de blinda för att uppmuntra dem på olika sätt. Under dessa år har de kunnat hjälpa dessa människor med olika saker som till exempel böcker med blindskrift, hörapparater, käppar, bandspelare och kassetter med mera. De flesta av dessa människor har väldigt dålig hälsa och de behöver varje dag medicin för att överleva. Daniel och Thampy besöker regelbundet de 40 familjerna som har blinda familjemedlemmar. De försöker att tillgodose deras behov så att hjälpen ska komma dem till del på bästa möjliga sätt. Daniel och Thampy har under året fått en motorcykel så att de lättare ska kunna ta sig runt på de små vägarna och besöka de blinda. Flera av familjerna har fått getter och de säljer också lotter de får genom Blindmissionen för att få lite pengar till sina familjer.
I Israel stödjer Barn i Nöd 2 projekt - ett hjälpcenter och ett kriscenter. Jaffa Institutet Från början var det ett eftermiddagshem för en grupp barn med svåra hemförhållanden. Barnen fick vuxenstöd, läxhjälp och ett mål närande mat varje dag. Men hjälpbehovet bara växte och växte, och i de olika verksamhetsgrenarna har man nu kontakt med mer än 4000 barn, och man har mer än 100 anställda välutbildade pedagoger, sociologer och terapeuter och en stor skara volontärer. Alla barn på Jaffainstitutet lever under svåra hemförhållanden. Många blir fysiskt misshandlade, och därför är det viktigt med värme, kärlek och närvaro. Vad barnen har för bakgrund eller religion spelar ingen roll på Jaffa Institutet. Under skolloven anordnar Jaffainstitutet läger för barnen med en varm måltid och massor av aktiviteter. Jaffa Institutet delar också ut matpaket till behövande familjer. Jaffa utvecklar även sina musik- och konstprogram för de barn som kommer till centret. Neve Michael På Neve Michael bor barn som blivit omhändertagna av myndigheterna på grund av olika tragiska omständigheter. Varje barn har sin egen historia. Vissa kan uttrycka den i ord medan andra bara kan ge uttryck för sina trauman genom den plågade blicken i sina ögon. I många fall är dessa olyckliga barns föräldrar utarmade. De lider av psykisk sjukdom eller missbruk av droger eller alkohol.
Neve Michaels uppdrag är att ge barn som är svårt utsatta en chans att bara få vara barn och att få leva i en trygg miljö. Socialförvaltningen eller domstolen skickar barnen till kriscentret. Barnen blir kramade mycket av personalen som tar hand om dem så att de ska klara av att leva med det känslomässiga bagage av traumatiska upplevelser som de bär inom sig. Personalen arbetar hårt för att ge barnen hopp och tro på att det finns en morgondag. De flesta barnen på Neve Michael har ett mål i livet och det är att bli "som alla andra". Genom Neve Michaels dörrar kommer barn från hela Israel och det spelar ingen roll om barnet är Israelisk jude eller Israelisk arab. På Neve Michael är alla bara barn, vad de har för bakgrund eller religion spelar ingen roll. Personalens främsta mål är att ta barnen ut ur deras fruktansvärda familjesituationer och beskydda dem. Det innebär ofta att de också måste beskydda barnen från att göra sig själva illa. I Kenya stödjer Barn i Nöd barnhemmet Rangala Baby Home Rangala Baby Home Rangala Baby Home ägs av Katolska kyrkan. På barnhemmet får nyfödda barn den bästa vård. Det bor nu runt 50 barn vars de flestas mödrar dött i förlossningen eller strax efter. Några av barnen är också hittade övergivna. Personalen vet inget om deras bakgrund. De hjälper även drygt 30 barn som inte längre bor på hemmet genom Barn i Nöds fadderverksamhet. Barnen har fått flytta till släktingar eller fått en ny familj. Barnen bor på barnhemmet tills de är 4-5 år gamla då de flyttar hem till familj eller släktingar. Under 2013 gjordes en del restaureringar av barnhemmet. De la klinkergolv i korridoren och ordnade golvet på barnens lekplats. De fick också en maskin för att kunna mala grödor som de odlar.
I Thailand stödjer nu Barn i Nöd BaanChivitMai i ChiangRai i norra Thailand. BaanChivitMai BaanChivitMai betyder hem för nytt liv och är en fristående lokal hjälpverksamhet i Thailand som har räddat flera hundra barn och ungdomar undan prostitution och knarkhandel. Verksamheten startades år 1989 i huvudstaden Bangkok och några år senare startades arbetet i Chiang Rai, längst upp i norra Thailand. Genom BaanChivitMai får utsatta barn och ungdomar någonstans att bo och möjligheten till skolgång. BaanChivitMai driver även ett hem för aidssjuka barn och arbetar med information om aids i bergsbyarna i norra Thailand. Den största verksamheten som bedrivs är skolhemmet i HuaDoi, 7 km öster om Chiang Rai. Här bor nu drygt 80 barn från byarna i norra Thailand. Barnen är i åldern 3-20 år och går i förskola, grundskola och gymnasium på de statliga skolorna i Chiang Rai. Göteborg i april 2014 Karin Johansson