KALLELSE Datum KULTUR- OCH TURISMNÄMNDEN 2016-08-11 Sammanträdande organ Kultur- och turismnämnden Tid 2016-08-23 kl. 16:00 Plats OBS! Stadshuset Gröna Kulle Ärende Beteckning 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Fastställande av dagordning 4. Nämndens underlag för övergripande plan med budget 5. En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun 2017-2019 6. Ansökan om EU-stöd 7. Stiftelsen Märta Bergqvists kulturstipendiefond 8. Delegationsbeslut 9. Övriga frågor Cecilia Björk Ordförande /EGET_FÖRVALTNING/ Besöksadress: Org.nummer 212000-0340 Katrineholms kommun Telefon: 641 80 Katrineholm Telefax: www.katrineholm.se E-post:
Dnr Handläggare: P-O Millberg Kultur- turismnämndens underlag för övergripande plan med budget 2017-2019 Förslag till beslut Kultur- och turismnämnden föreslås besluta anta förvaltningens förslag till övergripande plan med budget 2017 2019 samt överlämna ärendet till kommunstyrelsen för vidare handläggning. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen fastställde 2016-04-27 planeringsdirektiv 2017 med plan för 2018 2019 för nämnderna. Planeringsdirektivet utgör för Katrineholms kommun, med start 2011, ett nytt styrsystem. Styrsystemet utgör ett ramverk för kommunens planerings- och uppföljningsarbete och beskriver processer och verktyg för styrningen. Inriktningen i styrningen kommer till uttryck i de inriktningsdokument för övergripande planering kommunstyrelsen fastställer varje år d v s i år Planeringsdirektiv 2017 med plan för 2018 2019. Kultur- och turismnämndens förslag till Övergripande plan med budget 2017-2019 redovisas i sammanträdeshandlingarna. Efter beslut kommer Övergripande plan med budget 2017-2019 att redovisas under beteckning kultur- och turismnämndens handlingar nr. Ärendets handlingar Nämndens underlag för övergripande plan med budget 2017 2019
Styrdokument En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun utmaningar 2017-2019 Övergripande inriktningsdokument Förslag 2016-06-08 Giltighetstid 2017-xx-xx xxxx-xx-xx
2 (4) EN GOD HÄLSA FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR I KATRINEHOLMS KOMMUN UTMANINGAR 2017-2025 Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 20xx-xx-xx 20xx-xx-xx Beslutshistorik Beslutad i kommunfullmäktige xxxx-xx-xx xx Gäller från xxxx-xx-xx Ändring av kommunfullmäktige Förvaltarskap 1 - Inom kommunstyrelsens ansvarsområde Uppföljning Hur: Nämnderna och förvaltningarna uppdras att årligen redovisa genomförda åtaganden och aktiviteter i verksamhetsberättelse och årsredovisning. Kommunledningsförvaltningen ansvarar för att göra en sammanställning av redovisade åtaganden och aktiviteter. Uppföljningen ska presenteras för kommunstyrelsen. När: Årligen i samband med bokslut 1 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat
3 (4) EN GOD HÄLSA FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR I KATRINEHOLMS KOMMUN UTMANINGAR 2017-2025 Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 20xx-xx-xx 20xx-xx-xx En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun utmaningar 2017-2025 Folkhälsoutskottet har under 2016 tagit fram utmaningar för området barn och ungas hälsa. Utmaningarna är förtydliganden av gällande kommunplans målområden, ur ett folkhälsoperspektiv. Kommunens nämnder uppdras att inom ramen för sitt uppdrag bryta ner utmaningarna till åtaganden på nämndnivå och aktiviteter på verksamhetsnivå. Utmaningarna gäller för alla barn och ungdomar med hänsyn taget till gällande diskrimineringsgrunder. Det är ingen nämnd som ensam ansvarar för att förverkliga utmaningarna. Arbetet måste ske av flera nämnder, var för sig och i samverkan. Det samma gäller på verksamhetsnivå. Utmaningar för år 2017-2025 Det valda fokusområdet, barn och ungas hälsa, är ett val utifrån kunskaper om sociala investeringar. Det finns en medvetenhet om att det ofta lönar sig, både mänskligt och ekonomiskt, att ge rätt stöd i rätt tid. Sambandet mellan tidiga insatser och goda livsvillkor är kända. Genom tidiga och förebyggande insatser kan långsiktiga effekter uppnås. Detta minskar utanförskapet, såväl det sociala som det ekonomiska, samt motverkar framtida kostnader. Identifierade utmaningar för fokusområdet barn och ungas hälsa: Minskad barnfattigdom Förbättrad psykisk hälsa Förbättrad fysisk hälsa Goda förutsättningar för att nå behörighet till gymnasieskola och vidare studier Upplevd Trygghet (i hemmet, i skolan och på fritiden) Möjlighet till arbete Jämställdhet Integration Detta nås bland annat genom Trygg och lärorik förskola Anpassad grundskola och gymnasieskola utifrån varje elevs förutsättningar och behov Goda möjligheter till kultur, idrott och fritid God samverkan mellan kommunala förvaltningar, andra myndigheter samt civilsamhället med individen i fokus
4 (4) EN GOD HÄLSA FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR I KATRINEHOLMS KOMMUN UTMANINGAR 2017-2025 Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 20xx-xx-xx 20xx-xx-xx Kunskapsunderlag För mer information om bland annat vad folkhälsa och folkhälsoarbete liksom tillgänglighet och tillgänglighetsarbete är kan du ta del av följande kunskapsunderlag: 1. Begreppsförklaringar 2. Faktorer som påverkar hälsan 3. Tvärsektoriellt arbete 4. Hänvisningar till hemsidor, lagar, styrdokument, propositioner och publikationer
KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar 2017-2019 Datum: 2016-05-31
Innehåll: 1. BEGREPPSFÖRKLARINGAR...3 2. FAKTORER SOM PÅVERKAR HÄLSAN...6 3. TVÄRSEKTORIELLT ARBETE...7 4. HÄNVISNINGAR TILL HEMSIDOR, LAGAR, STYRDOKUMENT, PROPOSITIONER OCH PUBLIKATIONER...9 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57066 64180 Telefax: www.katrineholm.se E-post: anna.johansson@katrineholm.se
1. Begreppsförklaringar Det finns sju Diskrimineringsgrunder 1 som är skyddade enligt diskrimineringslagen. Dessa är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Folkhälsa 2 är ett samlat begrepp för hela befolkningens hälsotillstånd och tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa. Folkhälsoarbete 3 är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Detta kräver både generella insatser på samhällsnivå och riktade insatser på gruppnivå. Samhälleliga förutsättningar för hälsa kan skapas genom politiska beslut. En funktionsnedsättning 4 innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Ett funktionshinder 5 är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningens utformning. För personer med funktionsnedsättning är det extra viktigt med ett tillgängligt samhälle. Frisk- och skyddsfaktorer 6 är förhållanden som verkar skyddande och därmed kan påverka möjligheten för hälsa i positiv riktning. Det kan exempelvis vara socialt kapital, utbildning samt delaktighet och inflytande. Förebyggande arbete 7 är insatser som görs för att förminska eller ta bort riskfaktorer. Målgruppen för förebyggande arbete är individer eller grupper och består av riktade insatser. Hälsa 8 är enligt världshälsoorganisationen (WHO) ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och social välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller handikapp. 1 http://www.do.se/om-diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/. 2 Janlert, U, Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000. 3 Janlert, U, Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000. 4 Socialstyrelsens termbank. 5 Socialstyrelsens termbank. 6 Janlert,U, Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000 och Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete. 7 Janlert,U, Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000 och Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete 8 World Health Organisation, WHO, 1946 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57066 64180 Telefax: www.katrineholm.se E-post: anna.johansson@katrineholm.se
Hälsofrämjande arbete 9 är insatser som görs för att stärka frisk- och skyddsfaktorer. Målgruppen för hälsofrämjande arbete utgörs av befolkningen i allmänhet och består av generella samhällsövergripande insatser. Jämställdhet 10 kan blandas ihop med begreppet jämlikhet. Men jämlikhet och jämställdhet betyder olika saker. Jämlikhet handlar om alla människors lika värde oavsett etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. Jämställdhet har en mer avgränsad innebörd och betyder att ingen människa ska diskrimineras på grund av sitt kön. Alla människor ska ha samma rättigheter oavsett om de är kvinnor eller män, flickor eller pojkar. Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Riskfaktorer 11 är förhållanden ökar risken för ohälsa. Det kan exempelvis vara utanförskap, maktlöshet, alkohol och droger samt otrygghet. Sociala investeringar 12 är en avgränsade insatser som i förhållande till ordinarie arbetssätt förväntas ge bättre utfall för insatsens målgrupp och samtidigt leda till minskade samhällsekonomiska kostnader på sikt. Begreppet investering betonar det långsiktiga perspektivet liksom ett medvetet risktagande; att man på ett strukturerat sätt satsar resurser för att uppnå ett visst resultat, utan att på förhand säkert veta att detta kommer att åstadkommas. Det antagna sambandet mellan insats och förbättrade resultat ska dock underbyggas av beprövad erfarenhet och evidens. Tillgänglighet 13 beskriver hur något fungerar för människor som använder dem, exempelvis en verksamhet, en plats eller en lokal. Det är viktigt att verka för att omgivningen utformas på ett sådant sätt att den inte blir ett hinder för individen. Det kan också vara att göra språket tillgängligt för personer som med annan språkbakgrund än svenska, till exempel genom att skriva och tala enkelt även inom den offentliga administrationen. Eller att göra något ekonomiskt tillgängligt, till exempel kostnadsfri utbildning. 9 Janlert,U, Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000 och Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete. 10 JämStöds Praktika, Metodbok för jämställdhetsintegrering, SOU 2007:15 11 Janlert U, Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000 och Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete 12 http://www.uppdragpsykiskhalsa.se/kunskap-styrning/sociala-investeringar/ 13 Handisam, Boverket och Diskrimineringsombudsmannen (DO) med flera har bidragit till en sammantagen förklaring av begreppet. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57066 64180 Telefax: www.katrineholm.se E-post: anna.johansson@katrineholm.se
Tillgänglighetsarbete 14 kan bland annat handla om fysisk tillgänglighet, om tillgång till utbildning och information eller om ett bra bemötande. Ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning att exempelvis studera, arbeta och delta i samhällslivet är en förutsättning för att en god och jämlik hälsa ska uppnås. Medborgarnas förutsättningar och behov skiljer sig åt och ingen får glömmas bort. Alla ska ha samma makt och förutsättningar att forma samhället och sina egna liv. 14 Handisam, Boverket och Diskrimineringsombudsmannen (DO) med flera har bidragit till en sammantagen förklaring av begreppet KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57066 64180 Telefax: www.katrineholm.se E-post: anna.johansson@katrineholm.se
2. Faktorer som påverkar hälsan Bestämningsfaktorer för hälsa är alla de faktorer som bidrar till skillnader i hälsa och ohälsa. Bestämningsfaktorerna ska per definition, ha ett hållbart statistiskt förklaringsvärde men används i praktiken i viss mån även för förhållanden som på goda grunder antas ha en påverkan på hälsa och ohälsa. Det finns olika sorters bestämningsfaktorer. Ålder, utbildning, sysselsättning och boende är exempel på livsvillkorsfaktorer. Motion, matvanor samt alkohol- och tobaksvanor är exempel på levnadsvanefaktorer/ livsstilsfaktorer. 12 Figur.1 Faktorer som påverkar hälsan 13 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57066 64180 Telefax: www.katrineholm.se E-post: anna.johansson@katrineholm.se
3. Tvärsektoriellt arbete En individs hälsa och levnadsvanor grundläggs ofta tidigt i livet och kommer att påverka hur åldrandet se ut. Hälsosamt åldrande ingår i ett livsperspektiv som börjar i barnaår och pågår hela livet. 14 Det kan handla om god hälsa är en förutsättning för hållbar utveckling och tillväxt och så vidare. 15 Kommunens verksamheter har därmed stor betydelse för både den individuella hälsan och den samlade folkhälsan och påverkar invånarna genom hela livet. Därför krävs tvärsektoriell samverkan på såväl politisk och strategisk nivå som på verksamhetsnivå. Politiska beslut måste beredas och verkställas i nära samverkan över politikområdena. Katrineholms kommun är också så mycket mer än KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57066 64180 Telefax: www.katrineholm.se E-post: anna.johansson@katrineholm.se
kommunen som organisation. Föreningslivet, idéburna organisationer och inte minst kommuninvånarna behövs för att folkhälsoarbetet ska bli verklighet. 16 För att lyckas måste alla bidra till att skapa ett samhälle som ger förutsättningar för hälsofrämjande livsmiljöer och goda livsvillkor för alla. Investeringar i hälsa är lönsamma Allt hänger ihop sociala, miljömässiga och ekonomiska dimensioner är beroende av och förstärker varandra. Folkhälsa är en del av hållbar utveckling och kommer in främst som en del av den sociala dimensionen. Förutsättningar för hållbar utveckling är ekonomisk tillväxt, god folkhälsa samt en säker och livskraftig miljö. Lönsamhet i hälsa måste ses på sikt. Med lönsamhet menar vi att invånarna upplever ökad livskvalité och att hälsan ökar samtidigt som att samhällskostnaderna minskar. Åtgärder för att förbättra folkhälsan kräver ofta särskilda investeringar, dessa kan leda till en så kallad kostnadspuckel. Men på sikt leder väl genomtänkta åtgärder till bättre hälsa och därmed även minskade samhällskostnader. 17 Figur 2 Samband mellan hälsa och ekonomi 18 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57066 64180 Telefax: www.katrineholm.se E-post: anna.johansson@katrineholm.se
4. Hänvisningar till hemsidor, lagar, styrdokument, propositioner och publikationer Hemsidor: Boverket, myndigherten för samhällsplanering, byggande och boende: www.boverket.se Diskrimineringsombudsmannen: www.do.se Katrineholms kommun: www.katrineholm.se Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete: www.landstingetsormland.se/folkhalsocentrum Myndigheten för handikappolitisk samordning: www.handisam.se Regeringen: www.regeringen.se Socialstyrelsen: www.socialstyrelsen.se Socialstyrelsens kunskapsguide: www.kunskapsguiden.se Statens folkhälsoinstitut: www.fhi.se Sveriges kommuner och landsting: www.skl.se Lagar, styrdokument, propositioner, publikationer: Vision 2025 Katrineholm läge för liv och lust, KF 2011-04-18, 150. Kommunstyrelsens handling 16/2011. Tillväxt och välfärd - Kommunplan 2015-2018, KF 205-01-19, 72, Kommunstyrelsens handling 1/2015. Styrsystemet i Katrineholms kommun, KF 2014-02-24, 21, Kommunstyrelsens handling nr 8/2014. Trygga och goda uppväxtvillkor en grogrund för psykisk hälsa, Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete, 2009. HELA SKOLAN en guide till hälsofrämjande skolutveckling, Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete, 2011. En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016, Socialdepartementet. Svenska lärdomar av Marmot-kommissionens rapport Closing the Gap, Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen, 2010. Folkhälsopolitisk rapport 2010. Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, 2009/10:370. Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen. Onödig ohälsa Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning, Statens folkhälsoinstitut 2008. En förnyad folkhälsopolitik, prop. 2007/08:110. FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, DS 2008:23. FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen), KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57066 64180 Telefax: www.katrineholm.se E-post: anna.johansson@katrineholm.se
SÖ 1990:20. Samhällsplanering för ett aktivt liv fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa, Folkhälsoinstitutet, 2008. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer 212000-0340 Telefon: 0150-57066 64180 Telefax: www.katrineholm.se E-post: anna.johansson@katrineholm.se
Dnr Handläggare: Elin Selig Beslut ansökan om EU-stöd Förslag till beslut Kultur- och turismnämnden föreslås besluta bevilja kultur- och turismförvaltningen förfrågan om att ansöka om EU-stöd hos Socialfonden. Ärendebeskrivning Den 18 maj utlyste Europeiska Socialfonden 95 miljoner för att underlätta etablering på arbetsmarknaden för nyanlända i Östra Mellansverige. Medfinansieringen ska uppgå till 33 procent och projektet ska påbörjas mellan 1 januari och 1 april 2017 och pågå i maximalt 36 månader. 1 Kultur- och turismförvaltningen förbereder ett samverkansprojekt (Kulturvägen) med Landstinget i Sörmland, Region Östergötland och Arbetsförmedlingarna och Nyföretagarcentrum i Sörmland och Östergötland rörande kulturarbetare med utländsk bakgrund och deras etablering på den kreativa arbetsmarknaden. För att kunna genomföra projektet vill förvaltningen kunna ansöka om delar av ovanstående EU-stöd. Projektet beräknas löpa från den 1 april 2017 och pågå till den 31 maj 2019 och ha en total budget på mellan 8 10 miljoner kronor. Sammanfattning av projektet Projektets initieringsfas har inletts med genomförandet av en förstudie. Denna visar att den service man får som nyanländ kulturarbetare inom etableringen skiljer sig mycket åt beroende av vilken arbetsförmedling som man blir inskriven vid. Detta beror i sin tur i huvudsak på att etableringshandläggarna är helt centrala och att de har väldigt olika uppfattning och föreställningar om kulturarbetare och kulturarbete. Samtliga handläggare är överens om att det främsta målet i etableringen är självförsörjning. I ljuset av detta kan kulturarbete sägas vara osynligt eftersom den kulturella arbetsmarkanden är mättad. När det huvudsakliga målet är försörjning uppmuntras deltagare i etableringen att istället sikta på att ta enkla eller säkra jobb. Osynlighet förstärks ytterligare av att kulturarbetarna inte heller går att registrera i det tekniska systemet som etableringen använder sig av eftersom de, i många fall, tillhör specialförmedlingen Kultur Media. Svaren på enkäten tillsammans med diskussionerna om kulturarbetare inom etableringen från intervjuerna indikerar att uppfattningen om hur många 1 http://www.esf.se/documents/min%20region/%c3%96stra%20mellansverige/regionala%20ans%c3%b6knings%20omg%c3%a5ngar/201 5-00510%20Beslutad%20utlysning%20etablering%2020150803.pdf, 2016-07-07
kulturarbetare som finns inom etableringen är lägre än vad det faktiska antalet verkar vara. Vad gäller jämställdhet tyder resultaten från den enkät som genomfördes i förstudien på att de flesta nyanlända kulturarbetare är män. Även i intervjuerna är en majoritet av exemplen som lyfts relaterade till manliga kulturarbetare, något som visar att de handläggare som intervjuats har en uppfattning om att kulturarbetarna huvudsakligen är män. Frågan om var de nyanlända kulturarbetarna tar vägen kvarstår delvis efter förstudiens genomförande. Resultaten visar att det migrerar kulturarbetare hit. De verkar dock varken finnas inom kultursektorn eller Arbetsförmedlingen Kultur Media. Möjligtvis finns de på en arbetsmarknad som befinner sig utanför institutionerna och den etablerade kultursektorn men mer sannolikt är att de uppmuntras att ta andra vägar till försörjning och att de sedan, av olika anledningar, aldrig återvänder till kulturen. Något som kanske inte är ett arbetsmarknadspolitiskt problem men som i hög utsträckning är ett kulturpolitiskt, och kanske också individuellt, problem. Från en av handläggarna som intervjuats framkommer dock en möjlig etableringsväg för kulturarbetarna: att man i etableringen får möjlighet att följa två parallella spår. Ett kortsiktigt med fokus på att hitta en enkel försörjning och genomgå de obligatoriska momenten som finns och ett långsiktigt med fokus på att på lång sikt kunna etablera sig inom sitt tidigare yrke som kulturarbetare. Det är i denna möjliga och långsiktiga etableringsväg som projektet tar sitt avstamp. Det huvudsakliga och övergripande syftet med projektet är att skapa en metod för hur nyanlända kulturarbetare kan etablera sig inom den kreativa arbetsmarknaden i Sverige. Projektet kommer att verka i den långsiktiga planen av etableringen som beskrivs ovan och även i viss mån på deltagarnas fritid. På fritiden genom att också skapa och uppmuntra nätverk mellan etablerade och nyanlända kulturarbetare för att motverka de negativa nätverksrekryteringstrender som präglar kultursektorn. En förutsättning för att projektet ska kunna hitta en fungerande metod är att arbetsplatserna är förberedda på att ta emot studiebesök och praktikanter. Därför kommer projektet också arbeta aktivt mot arbetsplatserna genom att ta hjälp av metoden Supported employment. För att projektet ska kunna utveckla en fungerande metod kommer också fokus vara på erfarenhetsutbyte med andra nationella och transnationella projekt som har helt eller delvis samma fokus. Det ingår också i projektet att lyckade resultat och metoder sprids nationellt. Varför behövs projektet? För kultursektorn är representationen av personer med utländsk bakgrund lägre än för arbetsmarknaden i helhet. Representationen för kultursektorn har också kontinuerligt försämrats sedan början av 2000-talet. 2 Utifrån kulturens tre definitioner (som bildning, som estetiska uttryck och i antropologisk mening) blir det tydligt att kultur, i 2 http://www.esf.se/documents/min%20region/%c3%96stra%20mellansverige/regionala%20ans%c3%b6knings%20omg%c3%a5ngar/201 5-00510%20Beslutad%20utlysning%20etablering%2020150803.pdf,
alla dessa bemärkelser, har den viktiga uppgiften att samtidigt bearbeta, visa och återskapa det gemensamma kulturarvet. Myndigheten för kulturanalys menar att Föreställningar om kultur, tillhörighet och identiteter påverkar såväl vem vi väljer att umgås med, var vi bosätter oss och var vi söker arbeten. Men samma idéer påverkar också våra möjligheter att välja. Detta samband blir extra påtagligt inom kultursektorn, som i sin dagliga verksamhet definierar och omdefinierar vår förståelse av kultur, vår historia och samtid. 3 Baserat på detta är det av särskild vikt att de som arbetar inom kultursektorn återspeglar befolkningen i övrigt. Myndigheten för kulturanalys yttrycker det som Därför kan det vara av stor vikt att kultursektorn arbetar proaktivt för en bättre samhällsspegling än idag, eftersom det har goda möjligheter att ge positiva effekter även i framtiden. 4 Eftersom trenden gått mot att representativiteten minskat snarare än ökat talar ovanstående för att åtgärder måste sättas in omgående för att bryta trenden. Både för samhällsspeglingen idag men också för hur vår tid ska definieras som historia i framtiden. Ärendets handlingar 3 http://www.kulturanalys.se/wp-content/uploads/2015/06/kultur-av-vem_digital_20150624.pdf, 2016-07-07 4 Ibid.
Dnr: KTN 2016: Handläggare: P-O Millberg Stiftelsen Märta Bergqvists kulturstipendiefond Förslag till beslut Kultur- och turismnämnden föreslås besluta i enlighet med nämndens beslut 2015-08-25, 29. Bakgrund 1987 mottog kommunfullmäktigen en donation av folkskollärare Märta Bergqvist som sedan bildats till stiftelse och en donationsfond. Kultur- och turismnämnden handlägger utdelningen av Märta Bergqvists kulturstipendiefond. Kultur- och turismnämnden beslutade 2008-09-02 26 att under första höstsammanträdet varje år besluta om utdelning av nästkommande års kulturstipendier. Ärendebeskrivning Inför utdelning av Märta Bergqvists kulturstipendium 2017 har kultur- och turismnämnden 735 kronor att utdela. I stadgarna anges att fondens kapital inte får minskas. Kultur- och turismnämnden har också haft som rekommendation att utdelning inte ska ske om utdelningsbart medel understiger 10 000 kronor. Därför kan inte Märta Bergqvist stipendium utlysas. Istället kommer kultur- och turismnämnden att utlysa det av nämnden inrättade stipendiet, 2015-08-25 29 på 10 000 kronor i Märta Bergqvists anda.
DELEGATIONSPROTOKOLL Datum KULTUR- OCH TURISMNÄMNDEN 2016 Dnr KTN/2016:10 Handläggare: P-O Millberg Anmälan av delegationsbeslut föreningsbidrag och konstinköp Kultur- och turismförvaltningens förslag till beslut Kultur- och turismnämnden föreslås lägga anmälan om delegationsbeslut till handlingarna. Ärendebeskrivning Redovisning av beslut som fattats på nämndens vägnar med stöd av gällande delegation. Föreningsbidrag Arrangör/förening Bidragsform Sökt Beviljats Filadelfiaförs. 25 års jubileum Arrangemangsgaranti 25 000 Avslag Julian Yderbo, Filmstjärna för en dag Snabba stålar 7 000 7 000 Oliwer Carpman Kattcon 2016 Snabba stålar 10 000 10 000 Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag till