UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Economy and Society, Human Geography & Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Upplevelsen av vädret under våren på Gustav Adolfs Torg i Göteborg Jens Svenningsson Victor Johansson ISSN 1400-3821 B776 Bachelor of Science thesis Göteborg 2013 Mailing address Address Telephone Telefax Geovetarcentrum Geovetarcentrum Geovetarcentrum 031-786 19 56 031-786 19 86 Göteborg University S 405 30 Göteborg Guldhedsgatan 5A S-405 30 Göteborg SWEDEN
Sammanfattning Att undersöka upplevelsen av vädret är intressant för att det kan variera beroende på många olika faktorer, exempelvis tid spenderad utomhus eller ålder. Syftet med denna studie är att undersöka hur människor upplever vädret. Fokus ligger på hur några speciella faktorer påverkar vädret, d.v.s., aktivitet, kön, ålder, tid spenderat på platsen samt anledning till att befinna sig där. Undersökningen är utförd under nio dagar i april och maj 2013 på Gustav Adolfs torg i centrala Göteborg. Denna plats är ett stort öppet torg där ett flertal människor i olika åldersgrupper passerar dagligen. Med hjälp av mätinstrument som mäter vindhastighet, globtemperatur och lufttemperatur samlades information in om rådande väderförhållanden. Samtidigt utfördes intervjuer med personer på platsen för att få reda på hur de upplever vädret. Trots stora individuella skillnader visade studien att kön, ålder och tid på platsen påverkar hur människor upplever vädret. Generellt upplever män vädret lite kallare än kvinnor och äldre människor upplever det som lite kallare än de yngre. Detta beror troligtvis på att yngre är mer aktiva än äldre samt att de har bättre ämnesomsättning. Vidare visar studien att de som har uppehållit sig på platsen en längre tid (>10 minuter) upplever vädret som mer komfortabelt än de som endast varit där en kortare tid, vilket kan förklaras av att de anpassat sig till rådande förhållanden. Nyckelord: Väder, upplevelse, termisk komfort, globtemperatur, lufttemperatur, vindhastighet 2
Abstract Examining the weather is of interest as it can vary depending on many different factors, such as time spent outdoors or age. The aim of this study is to examine how people experience the weather. Focus lies on how some specific factors affect the weather, these are: activity, gender, age, time spent on the place as well as the reason for being there. The study took place during nine days in April and May 2013 at Gustav Adolf s Torg, a square in central Gothenburg. This place is relatively big and open and it has lots of people in different ages passing by every day. With help from measuring equipment that measures wind speed, globe temperature and air temperature, information about the weather conditions at the moment was collected. Simultaneously, interviews were done with people who were at the place at the moment to learn how they experience the weather. Despite large individual differences, the study showed that gender, age and time spent at the place affect how people experience the weather. Generally, men experience the weather as colder than women, and older people experience it as colder than those who are younger. The reason for this is likely that younger people are more active than the older and has a better rate of metabolism. The study also shows that those who have stayed in the place for a longer time (>10 minutes) experience the weather as more comfortable than those who have only been there for a shorter time, which can be explained by the fact that they have adapted to the current conditions. Keywords: Weather, experience, thermal comfort, globe temperature, air temperature, wind speed 3
Förord Detta arbete är en kandidatuppsats på 15 hp i ämnet Geografi vid institutionen för Geovetenskaper på Göteborgs Universitet. Vi vill framföra ett stort tack till de personer som möjliggjort undersökningen. Under arbetets gång har det funnits många motgångar, bl.a. inbrott på GVC vilket resulterat i stulen utrustning och mätinstrument som gett fel resultat vilket gjort att vissa saker fått tas bort ur arbetet. Vi vill framförallt tacka våra handledare Docent Sofia Thorsson och Docent Björn Holmer. Vi vill även tacka F.D. Fredrik Lindberg som hjälpte oss med mätutrustningen. 4
Innehållsförteckning 1. Introduktion... 7 1.1 Syfte... 8 1.2 Frågeställningar... 8 1.3 Avgränsningar... 8 2. Termisk komfort... 9 2.1 Faktorer som påverkar termisk komfort... 9 2.1.1 Meteorologiska faktorer... 9 2.1.2 Aktivitet... 10 2.1.3 Klädsel... 10 2.1.4 Termisk historia... 11 2.1.5 Psykologiska faktorer... 11 2.2 Undersökningar av termisk komfort... 11 2.3 Väder och utomhusaktivitet samt platsupplevelse och känslor... 12 2.4 Planering och design av städer... 12 3. Studieområde... 13 4. Metoder... 16 4.1 Tid och placering... 16 4.2 Meteorologiska mätningar... 17 4.3 Intervjuer... 19 5. Resultat... 22 5.1 Allmänna väderförhållanden under mätperioden... 22 5.2 Sval, solig och lugn dag... 24 5.3 Varm, solig och lugn dag... 25 5.4 Sval och blåsig dag... 26 5.5 Faktorer som påverkar upplevelsen av vädret... 28 5.5.1 Glob- och lufttemperatur... 28 5.5.2 Lufttemperatur och upplevelse... 28 5.5.3 Globtemperatur och upplevelse... 29 5.5.4 Vindhastighet och upplevelse... 29 5.5.5 Tid på platsen och upplevelse... 30 5.5.6 Medelvärdet av upplevelsen för män och kvinnor... 31 5.5.7 Ålder och upplevelse... 31 5.5.8 Ålder och upplevelse för män... 32 5.5.9 Ålder och upplevelse för kvinnor... 33 6. Diskussion... 34 6.1 Resultatdiskussion... 34 7. Slutsatser... 38 5
8. Referenser... 39 8.1 Litteratur:... 39 8.2 Internetkällor:... 40 9. Appendix... 41 9.1. Bilaga 1: Enkäten som användes för intervjuerna... 41 6
1. Introduktion När är det egentligen varmt eller kallt och vad är det som bestämmer hur olika personer upplever vädret under olika dagar? En plats kan upplevas helt olika från dag till dag beroende på bl.a. väder samt vilken anledning som en person har för att befinna sig på just den platsen vid en specifik tidpunkt. Personer av olika åldrar eller kön kan ha olika upplevelser av en plats under samma väderförhållanden, vilket gör att det kan bli stor individuell spridning i upplevelsen. Termisk komfort kan definieras som när en person psykiskt sett är nöjd med den termiska miljön. En annan definition är att det är avsaknaden av termiskt obehag. Termiskt obehag är motsatsen till termisk komfort (ASHRAE 1997 och McIntyre 1980, se Johansson, 2006, sid 46). Under åren har det gjorts flera undersökningar om hur människor upplever vädret. Lenzhölzer (2009) har undersökt stadsplanering utifrån termisk komfort där resultaten av undersökningen bl.a. visade att det främst var vind som påverkade människors uppfattning av mikroklimaten i städer. I en studie av förutsättningar för välbefinnande i en park i Göteborg så visade resultaten att även om det var väldigt varmt så befann sig folk ändå på platsen då de accepterade den termiska komforten även om de i vanliga fall inte hade accepterat samma förutsättningar på en annan plats (Thorsson et al. 2004). Människor anpassar sig helt enkelt efter förhållandena genom klädsel, aktivitet och lokalisering på platsen. I en annan studie om klimat och beteende av Eliasson et al. (2007) så bekräftades det att just vind, solinstrålning och lufttemperatur är väldigt viktiga faktorer vid undersökningar om hur en individ upplever vädret och platsen där de befinner sig. Detta arbete är en undersökning av hur vädret upplevs på olika sätt av olika människor på Gustav Adolfs torg som ligger i centrala Göteborg. Denna plats valdes för att det är en stor och öppen plats där ett stort antal människor passerar eller befinner sig varje dag. Själva undersökningen är baserad på mätningar av glob- och lufttemperatur samt vindhastighet som görs på platsen likväl intervjuer med förbipasserande personer som görs samtidigt som mätningarna pågår. Globtemperatur mäts med hjälp av en globtermometer. Själva globen på globtermometern representerar hur en människa upplever temperaturen då den påverkas på samma sätt av omgivningen som en människa. Den värms upp av solstrålningen och kyls av 7
genom vinden, själva termometern mäter temperaturen som är inne i globen. Med andra ord mäter den temperaturen utifrån alla förhållanden utomhus. 1.1 Syfte Syftet med arbetet är att studera hur människor upplever vädret med avseende på vindhastighet, globtemperatur och lufttemperatur. Samt om ålder, kön och tid på platsen påverkar upplevelsen av vädret. Studien genomfördes mellan klockan 10-12 på Gustav Adolfs Torg i Göteborg under regnfria vardagar på våren 2013. 1.2 Frågeställningar Syftet undersöks med hjälp av följande frågeställningar: Hur påverkar lufttemperatur, globtemperatur och vind upplevelsen av vädret? Hur påverkar ålder och kön upplevelsen av vädret? Hur påverkar en persons termiska historia (tid spenderad utomhus) upplevelsen av vädret? Hur påverkar anledningen de har till att befinna sig på platsen deras upplevelse av vädret? 1.3 Avgränsningar Anledningen till att data tas från GVC var för att lufttemperaturmätaren som användes på Gustav Adolfs Torg gav felaktiva resultat. En av de viktigaste meteorologiska faktorerna som påverkar den termiska komforten är strålningstemperaturen, vilken beskriver strålningsutbytet mellan människan och dess omgivning. Ursprungstanken i detta arbete var att beräkna strålningstemperaturen med hjälp av vindhastighet, lufttemperatur och globtemperatur, men eftersom mätaren för lufttemperatur inte fungerade som planerat så gav den felaktiga värden när uträkningar gjordes för strålningstemperaturen, vilket gjorde att detta togs bort från arbetet. Istället kommer det endast att fokuseras på globtemperatur från Gustav Adolfs Torg, lufttemperatur från GVC (se figur 1 för lokalisering av GVC:s läge i Göteborg) samt vindhastighet. 8
2. Termisk komfort Som tidigare nämnts så har mycket tidigare forskning gjorts inom termisk komfort, både i Sverige och på många andra håll i världen, e.g. Thorsson et al. (2004 & 2007), Eliasson et al. (2007) samt Lenzhölzer (2009). Termisk komfort är intressant att undersöka eftersom det påverkas av många olika faktorer och resultaten varierar mycket eftersom varje individ har sin egen uppfattning av vädret samt att vädret i sig är väldigt varierat. Vad är termisk komfort? Det kan definieras på flera olika sätt. ASHRAE (1997) belyser de subjektiva och psykologiska dimensionerna genom att beskriva termisk komfort som ett sinnestillstånd som uttrycker tillfredsställelse med den termiska miljön. En annan definition av termisk komfort är när utbytet av energi mellan människokroppen och dess omgivning är i balans (Fanger 1970). Detta betyder att lika mycket värmeenergi avges till omgivningen som produceras inuti kroppen. När termisk komfort råder så skall temperaturen inte vara för varm eller för kall, utan lagom. Eftersom det varierar mycket från person till person vad som anses vara lagom så kommer olika personer att uppleva termisk komfort vid olika situationer. Förutom de meteorologiska faktorerna: lufttemperatur, strålningstemperatur, luftfuktighet och vindhastighet påverkas den termiska komforten av bland annat personens aktivitet, klädsel och termiska historia (Johansson, 2006). 2.1 Faktorer som påverkar termisk komfort 2.1.1 Meteorologiska faktorer En av de viktigaste meteorologiska faktorerna är strålningstemperaturen vilken beskriver strålningsutbytet mellan människan och dess omgivning. Strålningstemperaturen och lufttemperaturen påverkar en persons torra värmeutbyte med omgivningen genom konvektion och strålning. Hastigheten på detta utbyte varierar beroende på personens klädsel och vindhastigheten i området. Det är alltså strålningstemperaturen som påverkas (Givoni 1969). Så för att ganska enkelt förklara detta kan det sägas att det är därför som det är varmare på klara dagar, för är solinstrålningen hög. Det är däremot långvågig strålning som reflekteras och även denna som utstrålas från marken på jorden vilket också påverkar ett antal faktorer, 9
bl.a. lufttemperaturen. Även omgivningens reflektiva förmåga påverkar hur solstrålningen påverkar människor (Givoni 1969). Vinden påverkar den termiska komforten på det sätt att den påverkar hur en person kyls av mot omgivningen. Detta ökar då vindhastigheten är hög, kroppen kyls då av och värme avdunstar från kroppen. Kroppen kan genom konvektion avsöndra lika mycket värme till omgivningen då den kyls ner av den svalkande vinden (Givoni 1969). Luftfuktigheten påverkar inte värmen i kroppen direkt utan indirekt genom att den bestämmer svettens förmåga att kyla ner kroppen eftersom människor upplever varma temperaturer under hög luftfuktighet (Givoni 1969). 2.1.2 Aktivitet En persons aktivitet har stor påverkan på personens upplevelse av temperatur och väder på en plats. Ämnesomsättningen ökar eller minskar beroende på vad som görs för tillfället och eftersom ämnesomsättningen i sig är en producent av värme så ger den effekt på hur väderförhållanden upplevs under en aktivitet. Då detta är den huvudsakliga påverkan så kan även omgivningen samt väderförhållandena i sig påverka ämnesomsättningen till viss del då den ökar eller minskar beroende på extrem kyla eller värme. När ämnesomsättningen ökar så krävs mer syre till musklerna som arbetar och högre halter värme måste förflyttas från kroppens inre till huden och försvinner därifrån ut i omgivningen. Vädret upplevs då som varmare då blodflödet ökar eftersom kroppen är aktiv och den inre kroppstemperaturen höjs när värme produceras och svett produceras då huden blir varmare eftersom kroppen försöker kyla ner den (Givoni, 1969). 2.1.3 Klädsel Kläder bildar en barriär för konvektionsförmågan och strålningsförmågan i form av värmeutbyte mellan kroppen och omgivningen, de påverkar även en människas förmåga att svettas. Kläder minskar även skillnaderna i temperatur som kroppen annars skulle uppleva lättare. Beroende på klädernas isolationsförmåga så kan människor uppleva temperaturer på olika sätt under olika väderförhållanden, kläder har alltså en väldigt stor påverkan på den termiska komforten och upplevelsen (Givoni 1969). 10
2.1.4 Termisk historia Termisk historia är var personer befunnit sig innan de kommit till platsen de är på för tillfället sett utifrån ett temperatur- och klimatmässigt perspektiv, främst om de befann sig inomhus eller utomhus (Nikolopoulou et al. 2003). Det kan även handla om tid spenderad på platsen i fråga (Thorsson et al. 2004). Detta påverkar upplevelsen på det sätt att kroppen nu är inställd på ett visst termiskt klimat som upplevts under en tid då en person befunnit sig på någon annan plats och nu är på en ny plats istället, exempelvis om någon kommer inifrån ett kontor eller klassrum med luftkonditionering och därefter befinner sig ute på ett soligt torg i stadsmiljö (Nikolopoulou et al. 2003). 2.1.5 Psykologiska faktorer Det har gjorts undersökningar av hur mikroklimatet påverkar individen beroende på olika faktorer som t.ex. anledningen till att personen i fråga befinner sig på platsen (Thorsson et al. 2004; Thorsson et al. 2007; Eliasson et al. 2007; Knez och Thorsson 2006). Det har undersökts hur kultur och attityd till miljön kan påverka hur en plats upplevs. I en av de undersökningar som gjorts visas det hur olika personer från olika kulturer ser på och upplever en plats, där framkom det att det fanns en viss kulturell skillnad. Det var i detta fall personer från Japan och Sverige som undersöktes under deras vistelse på ett torg i varje land för sig. Det framkom att japanerna upplevde vädret som lite varmare än svenskarna då de uppskattade att temperaturen var lite varmare och de upplevde även platsen som lite mer vacker (Knez och Thorsson 2006). 2.2 Undersökningar av termisk komfort Det finns två huvudsakliga sätt att ta sig an en undersökning om mänsklig respons till termisk miljö. En av dessa fokuserar på termisk komfort definierad utifrån subjektiva svar från personer som deltar i undersökningen. Det andra sättet är genom att fokusera på objektiv fysiologisk respons till klimatfaktorer och fysisk aktivitet med syfte att utvärdera graden av termisk stress. För att mäta termisk komfort används ofta en skala för att gradera svaren som senare kan användas till uträkningar och framställande av tabeller. Rekommenderade alternativ är: kallt, svalt, något svalt, komfortabelt, något varmt, varmt, hett. Dessa ges därefter ett nummer från 3 till 0 till +3, där 0 är komfortabelt och -3 minimum, alltså kallt, och +3 är maximum, alltså hett (Givoni 1998). I detta arbete har en liknande skala använts men med nio grader istället för sju. 11
2.3 Väder och utomhusaktivitet samt platsupplevelse och känslor Sveriges invånare tillbringar relativt lite tid utomhus. För de flesta är det inte mer än 45-60 minuter per dag i genomsnitt, även om det varierar mellan olika grupper. Något som har stor betydelse för hur mycket tid som spenderas utomhus är vädret. Höga temperaturer och låg vindhastighet är något som bidrar till ökad utomhusaktivitet (Eliasson et al. 2007). Vädret påverkar inte bara tiden som spenderas utomhus utan även hur olika platser upplevs. Generellt sett så gör höga lufttemperaturer att platser upplevs som mer positiva (Eliasson et al. 2007). Höga vindhastigheter upplevs oftast som negativa i stadsmiljöer men som mer positiva i naturmiljöer. Detta eftersom de flesta människor har lättare för att överse med variationer i vädret i naturmiljöer än i stadsmiljöer (Cheisura 2004, se Thorsson, 2012). Vädret påverkar också människors känslor. Människor kan känna sig gladare när det är varmt och soligt (Eliasson et al. 2007). Men detta är något som är väldigt individuellt och olika från person till person (Thorsson, 2012). 2.4 Planering och design av städer Ett annat sätt att angripa detta forskningsfält är att undersöka hur städer skall byggas och designas för att ha så bra termisk komfort som möjligt. Detta är något som länge varit intressant för de som arbetar inom stadsplanering och byggnation inom städer. Inom detta ämne har det visat sig att formen på byggnader samt placeringen av dem kan påverka olika faktorer gällande hur platsen upplevs av de som befinner sig där. Det kan även vara bidragande orsaker till att fler människor kommer befinna sig i staden (Givoni 1969; Givoni 1998; Lenzhölzer 2010; Thorsson 2009). 12
3. Studieområde Platsen där denna undersökning ägt rum är som tidigare nämnts Gustav Adolfs Torg i centrala Göteborg (se figur 1 för exakt geografisk position för platsen). Torget är relativt stort och öppet, här finns mycket utrymme att röra sig på (figur 2). Bänkar och andra ställen att sitta på finns i närheten, vilket gör att det oftast finns relativt mycket folk här, särskilt om det är soligt och varmt eftersom det då är många som befinner sig på eller i närheten av torget. Denna plats valdes för att det är en mycket stor och öppen plats. Här passerar dagligen människor av olika åldrar och med olika anledningar att befinna sig där. Figur 1: Ortofoto över Göteborg där Gustav Adolfs torg är markerat med en vit punkt och Geovetarcentrum (GVC) är markerat med en svart punkt. Kartan är baserad på data från SLU som bearbetats i ArcGIS. Lantmäteriet, i2012/901 13
Figur 2: Karta över Gustav Adolfs Torg. Följande är markerat på kartan: torget i sig, platsen där mätstationen stått under mätningarna, området där intervjuerna genomfördes samt en byggarbetsplats som kan ha påverkat folks rutt när de korsat torget. Kartan är baserad på data från SLU som behandlats i ArcGIS. Lantmäteriet, i2012/901 14
Figur 3: Foto över Gustav Adolfs Torg i riktning mot Östra Hamngatan. På fotot visas det huvudsakliga intervjuområdet för arbetet samt de bänkar där vissa intervjuer gjordes. Figur 4: Foto över nordvästra sidan av Gustav Adolfs Torg, på bilden visas statyn av Gustav II Adolf samt en stor del av byggarbetsplatsområdet i bakgrunden. 15
4. Metoder Arbetets metoder består huvudsakligen av globtemperatur-, lufttemperatur- och vindmätningar. Det har även utförts intervjuer med människor som befinner sig på denna plats under tiden som mätningarna pågår för att få reda på hur de upplever vädret just då. Metoden är till stor del inspirerad av liknande tidigare undersökningar, t.ex. Thorsson et al. 2004 och 2007, Knez & Thorsson 2006 och 2008. I likhet med Nikolopoulou och Thorssons publikationer så har mätningar och intervjuer gjorts på samma plats och därefter satts i relation till varandra utifrån olika parametrar. 4.1 Tid och placering Mätningarna utfördes på nio olika mätdagar mellan klockan 10 och 12 under vardagar utan nederbörd, under fem veckor i april och maj 2013. Dessa tider valdes för att det under mätperioden ofta sker en relativt kraftig ökning av temperaturen samt att det under våren är varierande väder då det börjar bli varmare efter vintern. Detta gör att temperaturen kan skifta kraftigt från dag till dag, det blir alltså stora variationer i temperaturen. Mätstationen placerades på den sydöstra delen av torget då vi under tidigare analys av platsen kunde notera ett tydligt rörelsemönster bland de som passerar eller befinner sig på platsen. Den vanligaste passagen för de som passerar är ifrån sydväst mot nordost eller sydost mot nordväst. Vanliga sittplatser på torget är vid statyn av Gustav II Adolf eller vid de bänkar som är placerade längs den östra kortsidan av torget. Även busshållplatsen i södra delen av torget är en plats där flera människor samlas för att ta sig vidare via buss. Det beslutades därmed att mätstationen skulle placeras på den sydöstra delen av torget relativt nära statyn (se figur 2). Under den tid mätningarna genomfördes pågick en renovering av stadshuset i Göteborg på torgets västra sida (se figur 2 för området detta pågick på). Detta kan ha påverkat undersökningen något då det innebar att framkomligheten på torgets västra sida var ganska begränsad vilket kan ha gjort att människor som vanligtvis går där kan ha gått via den östra sidan istället. Eftersom det var på den östra sidan mätningarna och intervjuerna utfördes kan det ha gjort att fler intervjuer fåtts i jämförelse med under normala omständigheter. 16
4.2 Meteorologiska mätningar Mätningarna gjordes med hjälp av tre instrument, det första av dessa är en ultraljudsvindmätare (se figur 5). Denna avancerade vindmätare mäter vinden med hjälp av ultraljud, då ljudvågor sänds mellan sändare och mottagare åt båda håll som är monterade så att de sitter rakt mot varandra. Instrumentet mäter ljudets hastighet i luft, vilket innebär att om vinden kommer från motsatt riktning i jämförelse med ljudvågen så kommer det att ta längre tid för den att färdas till mottagaren. Har vinden samma riktning som ljudvågen så kommer det att gå fortare för vågen att färdas till sitt mål på andra sidan i ljudets hastighet. P.g.a. detta så mäts därför ljudets hastighet både med och mot vindriktningen, effekten av luftens temperatur kan då räknas bort och vindhastigheten kan beräknas (smhi.se). Denna typ av vindmätare har en hög noggrannhet och lågt tröskelvärde vilket innebär att den mäter svaga vindar med hög noggrannhet. Den vindmätare som användes i detta arbete var av modellen R.M. Young, 8100. Figur 5: Foto på mätutrustningen på Gustav Adolfs Torg. Vindmätaren sitter högst upp och loggern är nere på marken. Temperaturmätarna sitter monterade mitt på stativet, ovanför stativets ben. 17
Globtermometern mäter globtemperatur genom att globen absorberar lång- och kortvågig strålning, den version av instrumentet som användes i detta arbete är av modellen AMR Pt100 PK 24 (se figur 6). En globtermometer är gjord för att representera en människa. Den mäter temperaturen så som en människa uppfattar den. Den påverkas av alla faktorer som vindhastighet, lufttemperatur, solinstrålning och värmestrålning från närliggande byggnader eller liknande. Den har även en viss fördröjning och ger inte rätt resultat direkt, det tar en liten stund innan den ger rätt värden. Figur 6: Foto som visar globtermometern monterad i sydlig riktning för at undvika skuggning. Data från temperaturen på taket på GVC användes sedan huvudsakligen istället för de felaktiga värden som gavs av den mätare som användes på Gustav Adolfs Torg (se figur 1 för GVC:s lokalisering i förhållande till Gustav Adolfs Torg). Denna lufttemperaturmätare är av modellen Rotronic YA 100 och har en noggrannhet på <+/- 0,2 grader Celsuis. Den samlar data var tionde minut jämfört med globtemperaturmätaren som samlar in varje minut, detta ger en viss skillnad men ändå en acceptabel noggrannhet för denna typ av undersökning. Data från en mer närliggande mätstation hade kunnat användas istället men data från GVC togs eftersom mätningen redan påbörjats när felet upptäcktes och datan från stationen på GVC var 18
mer lättillgänglig än eventuella andra stationer som ligger närmare Gustav Adolfs Torg. Avståndet från GVC till Gustav Adolfs Torg är ungefär 2 kilometer. Det finns även en höjdskillnad mellan platserna då GVC ligger högre beläget än Gustav Adolfs Torg, GVC ligger på cirka 57 meter över havet medan Gustav Adolfs Torg ligger cirka 3 meter över havet, skillnaden är alltså på ungefär 54 meter. Detta göra att resultaten kanske inte är så representativa som de borde vara eftersom mikroklimatet kan skilja sig mellan de olika platserna. Även väderförhållanden mellan platserna kan vara olika. Detta var en påskyndad lösning på ett problem som uppstod en bit in i arbetet. Detta gjordes så att det fortfarande skulle finnas tid att genomföra analysen av undersökningens resultat i den tid som återstod. Stativet med vind- och temperaturmätare sattes upp på platsen så att en specifik del av stativet var vänd mot norr och globtermometern monterades på stativet så att den var vänd mot söder. Globtermometern sattes upp så att den var cirka 100-110 centimeter från marken. Stativet höjdes så att vindmätaren var på två meters höjd. Data om temperaturer och vindhastighet samlades in varje minut. Vindmätaren sitter på två meters höjd för att den skall kunna mäta vinden på bästa sätt och samtidigt representera hur en människa upplever vinden. Globtemperaturmätaren sitter på en meters höjd av samma anledning, den ska representera en människa som går, sitter eller står. 4.3 Intervjuer I detta arbete intervjuades totalt 173 personer. Av dessa var 72 kvinnor och 101 män i olika åldersgrupper: 0-20, 21-35, 36-50, 51-65, 66-80. Fördelningen inom åldersgrupperna var något mer varierad: 38 var i åldrarna 0-20, 45 var i åldrarna 21-35, 60 i åldrarna 36-50, 27 i åldrarna 51-65 och slutligen 5 i åldrarna 66-80. Den intervjuenkät som använts i detta arbete är till mycket stor del baserad på en annan enkät (Thorsson et al. 2007). Denna enkät var utformad för en tidigare liknande undersökning som använts för ett flertal liknande arbeten, det första utfört i Luleå i april 2005. Denna enkät innehöll elva frågor. Fem av dessa frågor valde att användas i detta arbete. Se bilaga 1 i appendix för hur enkäten såg ut. Intervjuer med personer på platsen genomfördes medan information lagrades i loggern från vind- och temperaturmätningen. De personer som valdes för intervjun var för det mesta de som gick snett över torget, mellan dess nordöstra eller nordvästra och dess sydöstra och sydvästra sida. Det gjordes även ett fåtal intervjuer med folk som satt nedanför statyn av 19
Gustav II Adolf, på bänkarna på torgets östra sida eller på bänkarna vid busshållplatsen på torgets södra del. Först gjordes en mycket kort presentation av arbetet och de tillfrågades om de hade tid att delta i en kort intervju. Om de hade det så intervjuades de. De frågor som ställdes under intervjun var: Hur upplever du vädret just nu? Hur länge har du varit utomhus och på just den här platsen? Den viktigaste anledningen till att du befinner dig här? Hur ofta går du förbi eller befinner dig här? Gällande de frågor som ställdes under intervjun så var de utformade på följande sätt: Frågan om hur den som intervjuades uppfattar vädret just nu var graderad i en skala mellan mycket kallt och mycket hett, med komfortabelt i mitten, alltså en niogradig skala. Denna skala är baserad på en sjugradig skala av Givoni (1969), två extra alternativ lades till. Graderna var följande: -4 = Mycket kallt -3 = Kallt -2 = Svalt -1 = Något svalt 0 = Komfortabelt 1 = Något varmt 2 = Varmt 3 = Hett 4 = Mycket Hett För frågan om hur länge de varit där antecknades svaret helt enkelt i antalet minuter, samma sak gäller för frågan om hur länge de varit på platsen i fråga. Frågan om anledningen till att de befann sig där antecknades också i en femgradig skala mellan om de var på väg till eller från en specifik plats eller om de bara var ute för att få frisk luft, motion eller liknande. 20
Frågan om hur ofta de passerade platsen i fråga antecknades i en tregradig skala, om de passerade flera gånger i veckan till minst en gång i veckan, flera gånger i månaden till minst en gång i månaden eller mer sällan till att de passerade där för första gången. Gällande personens klädsel så antecknades det om de hade på sig korta eller långa klädesplagg på benen, om de hade på sig en jacka/rock som sitt yttersta plagg eller om de bara hade skjorta eller tröja på sig. Det antecknades även om de hade på sig mössa, vantar, stövlar eller lågskor. Åldern uppskattades helt enkelt i en skala med olika alternativ. De olika alternativen var 20 eller yngre, 21-35, 36-50, 51-65 och 66-80. Att uppskatta folks ålder är inte alltid helt lätt så fel förekommer säkert här. Dessa frågor formulerades för att intervjun skulle bli ganska så kortfattad men ändå ge relevant information. Tanken var att intervjun skulle gå fort att genomföra både för de som tillfrågades och även för att undersökningen skulle gå lätt och smidigt att genomföra utan komplicerade intervjumoment som skulle ta mycket längre tid. Under tiden så noterades vad den som intervjuades gjorde innan intervjun började (alternativen här var: gick, stod, låg ner eller satt ner), hur det allmänna vädret såg ut (om det var soligt eller molnigt), vilken dag och vecka det var samt vad klockan var vid intervjutillfället. Även personens kön antecknades. Värt att nämna är att det för det mesta gick lättare att få kontakt med personer som ville delta i intervjuerna under den första timmen av mätningarna. Under den andra timmen var det betydligt svårare att få kontakt med personer, detta berodde till stor del på att det under denna timme var många som var på väg från sin arbetsplats eller undervisningsanstalt för att äta lunch någonstans. Detta gjorde att det i så gott som alla fall inte blev lika många intervjuer under den andra timmen som under den första. 21
8-apr 9-apr 10-apr 16-apr 17-apr 25-apr 2-maj 3-maj 7-maj Globtemperatur ( C) 5. Resultat I detta avsnitt presenteras resultaten av de mätningar och intervjuer som gjorts. Först ges en kort övergripande presentation av globtemperaturen, lufttemperaturen och vindhastigheten för den aktuella mätperioden. Därefter följer en presentation av tre utvalda mätdagar. Dessa visar exempel på en sval, solig och lugn dag; en varm, solig och lugn dag och en sval, solig och blåsig dag. Dessa dagar representerar även en av de första mätdagarna, en dag i mitten och den sista mätdagen. De övriga resultat som kommer presenteras är globtemperaturen på Gustav Adolfs Torg i förhållande till lufttemperaturen på GVC samt ett par olika faktorer i förhållande till upplevelsen av vädret. Dessa faktorer är lufttemperatur, globtemperatur, vindhastighet, tid på platsen, kön, ålder samt både kön och ålder i samma diagram. 5.1 Allmänna väderförhållanden under mätperioden Som kan ses i figur 7 så var det kallare de tre första dagarna i jämförelse med övriga dagar, temperaturen under dessa dagar låg på 8-10 C. Det går även att en stor variation i temperatur, något som är typiskt för våren. Sista dagen för mätningarna var den varmaste dagen under mätperioden med en temperatur på 19,3 C. 25 20 15 10 5 0 Dag Figur 7: Medelglobtemperaturen för varje dag under hela mätningsperioden. Figur 8 visar lufttemperaturen för den aktuella mätperioden. Tyvärr så saknas data för första dagen vilket är ett problem som upptäcktes efter att några mätningar redan genomförts, den nya källan för lufttemperatur hade inget resultat för denna dag. Generellt sett så är det likt föregående diagram kallast de första dagarna med temperaturer på 4-6 C och det blir gradvis 22
8-apr 9-apr 10-apr 16-apr 17-apr 25-apr 2-maj 3-maj 7-maj Vindhastighet (m/s) 8-apr 9-apr 10-apr 16-apr 17-apr 25-apr 2-maj 3-maj 7-maj Lufttemperatur ( C) varmare under mätningens gång. Sista dagen uppnådde högst temperatur med en lufttemperatur på 20,5 C. 25 20 15 10 5 0 Figur 8: Medellufttemperaturen för varje dag under hela mätningsperioden, utom åttonde april eftersom data saknades för denna dag. Dag I figur 9 visas medelvindhastigheten för varje dag under mätperioden. Det var relativt låg vindhastighet hela tiden med värden på 1,5-2,2 m/s. Undantaget den 17:e april då det blåste kraftigt under en tid vilket resulterade i det höga medelvärdet på 5,8 m/s. Denna avvikelse kan ses i mer detalj i figur 11. 7 6 5 4 3 2 1 0 Dag Figur 9: Medelvindhastigheten för varje dag under hela mätningsperioden. 23
5.2 Sval, solig och lugn dag Figur 10 visar resultaten från en sval, solig och lugn dag. Denna dag är speciell för att det är en ganska kall dag för årstiden. Medeltemperaturen i luften under den tid mätningen utfördes låg på 6,5 C. Lufttemperaturen på GVC var som lägst 5,1 C och som högst 7,9 C. Lufttemperaturen var relativt stadig under mätningen, men det gick att se att den ökade svagt under i princip hela den tid mätningen utfördes. Globtemperaturen under mätningsperioden hade en svag ökning som pågick under hela mätningen. Globtemperaturen var som lägst på 9,2 C och som högst på 13.5 C. Vinden var relativt svag. Vindhastigheten låg ganska stadigt på låga värden, som allra lägst 0,5 m/s till nästan 3 m/s som högst. Detta visar att det inte fanns några större variationer i någon av de tre meteorologiska faktorer som undersöktes. Totalt var det under denna dag arton personer som svarade på intervjun varav åtta var kvinnor och tio var män. Av de som intervjuades tyckte sju att det var något svalt, sex andra ansåg att vädret var komfortabelt. Resterande fyra svar var olika: varmt, kallt, svalt och något varmt. De som intervjuades denna dag hade varit ute olika länge samt hade olika anledningar till att befinna sig på platsen. Anledningen de flesta hade till att befinna sig på platsen var att de var på väg någonstans. Efter analys av den insamlade datan så går det att se ett mönster i svaren hos de som intervjuades denna dag. De som varit ute länge ansåg vädret som mer svalt eller kallt, medan de som inte varit ute särskilt länge tyckte det var mer komfortabelt eller svalt. Variationen i hur vädret upplevdes var under denna dag mycket stor trots stadiga temperatur- och vindvärden. 24
10.18 10.21 10.24 10.27 10.30 10.33 10.36 10.39 10.42 10.45 10.48 10.51 10.54 10.57 11.00 11.03 11.06 11.09 11.12 11.15 11.18 11.21 11.24 11.27 11.30 11.33 11.36 11.39 11.42 Ws (m/s), Tg, Ta Mått på upplevelse 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0-2 -4 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4 Tid Figur 10: Solig, sval och lugn dag. Globtemperatur är markerad med en grön linje, lufttemperatur med en röd linje och vindhastighet med en blå linje. Upplevelsen är markerad med lila staplar. 5.3 Varm, solig och lugn dag Figur 11 visar resultaten från en varm, solig och lugn dag. Denna dag valdes för att det är en mycket varm och solig dag med höga temperaturvärden och låg vind. Den är lite speciell eftersom det är en av de första riktigt varma dagarna under mätperioden. Den var även förhållandevis normal för årstiden i jämförelse med de andra mätdagarna. Lufttemperaturen var stabil med en svag ökning under mättillfället. Medeltemperaturen i luften på GVC låg på 20 C. Lufttemperaturen varierade mellan 18,4 C som lägst och 21,7 C som högst. Globtemperaturen var stabil under hela mättillfället, den låg konstant mellan 18 och 20 C. Globtemperaturen låg mellan 18,2 C som lägst och 20,2 C som högst. Vindhastigheten varierade mellan 4,1 m/s som lägst och 8,0 m/s som högst. Denna dag genomfördes 24 intervjuer med femton män och nio kvinnor. Av de som intervjuades var det tre som tyckte att det var varmt, en som tyckte det var något svalt, resterande tyckte att det var komfortabelt. Lite mer än hälften av de som intervjuades var på väg till någonting vid intervjutillfället, den andra hälften var huvudsakligen ute bara för att vara ute. Gällande upplevelsen så var det mycket få personer som upplevde vädret som svalt, de allra flesta tyckte att det var antingen komfortabelt eller varmt. I jämförelse med föregående dag så 25
10.05 10.09 10.13 10.17 10.21 10.25 10.29 10.33 10.37 10.41 10.45 10.49 10.53 10.57 11.01 11.05 11.09 11.13 11.17 11.21 11.25 11.29 11.33 11.37 11.41 11.45 Ws (m/s), Tg, Ta Mått på upplevelse var det mycket mindre variation i svaren denna dag. Detta trots att temperaturer och vindhastighet ligger på jämna nivåer, precis som för den svala och soliga dagen. Skillnaderna beror troligtvis på att det var mycket varmare under denna dag än den föregående, folk upplever därför vädret generellt som mer komfortabelt. 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0-2 -4 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4 Tid Figur 11: Varm, solig och lugn dag. Detta var en väldigt varm dag och gav bra variation till resultaten. Globtemperatur är markerad med en grön linje, lufttemperatur med en röd linje och vindhastighet med en blå linje. Upplevelsen är markerad med lila staplar. 5.4 Sval och blåsig dag Figur 12 visar resultaten från en sval och blåsig dag. Denna dag valdes för att den har en mycket kraftig vindökning med omkring 9 m/s relativt tidigt under mätningen vilket innebar att vindhastigheten låg på omkring 10-12 m/s i ungefär 50 minuter, mellan 10:09 och 11:01. Denna ökning är inte bara hög utan även ovanligt hög i jämförelse med alla andra resultat där vindhastigheten för det mesta legat på ett genomsnitt på omkring 2 m/s. Detta var en mycket udda tidsaspekt för vinden, den var under hela perioden relativt stark och stabil och sjönk sedan till att bli svag och stabil igen. Vindtemperaturen varierade kraftigt under mätperioden, den låg som lägst på 1,2 m/s och som högst på 11,5 m/s. Medeltemperaturen i luften på GVC under den tid mätningen utfördes låg på 9,9 C. Lufttemperaturen på GVC låg som lägst på 8,7 C och som högst på 11,3 C. Lufttemperaturen har en svag ökning under hela mätningen, samma sak gäller för 26
10.01 10.06 10.11 10.16 10.21 10.26 10.31 10.36 10.41 10.46 10.51 10.56 11.01 11.06 11.11 11.16 11.21 11.26 11.31 11.36 11.41 11.46 11.51 11.56 Ws (m/s), Tg, Ta Mått på upplevese globtemperaturen som har en relativt svag ökning under så gott som hela mättillfället. Globtemperaturen låg som lägst på 11,4 C och som högst på 14,7 C. 27 intervjuer genomfördes, av de som intervjuades var 20 stycken män och sju stycken kvinnor. Upplevelsen av vädret varierade en del, de flesta tyckte det var komfortabelt eller något kallare, medan ett fåtal tyckte att det var något varmt. Detta visar att det finns stora individuella variationer i upplevelsen hos varje person. Det var tio som tyckte det var komfortabelt, elva som tyckte det var något svalt, två som tyckte det var kallt, tre som tyckte det var något varmt och en som tyckte det var svalt. Anledningen de flesta hade till att befinna sig på platsen var att de var på väg någonstans. Något intressant under denna dag var att de två mest varma och mest kalla upplevelserna i intervjusvaren samlades in under perioden då det blåste som starkast. Det var även varierande upplevelser av vädret denna dag, precis som under den svala och soliga dagen. Detta gäller även under den tidsperiod det blåste som starkast, något tydligt mönster gällande upplevelsen går inte att se. Vädret upplevdes i genomsnitt som lite kallare än under den svala och soliga dagen. 22 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0-2 -4 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4 Tid Figur 12: Kall och blåsig dag. Under dagen blåste det relativt kraftigt under en kortare period i början av mätningen. Globtemperatur är markerad med en grön linje, lufttemperatur med en röd linje och vindhastighet med en blå linje. Upplevelsen är markerad med lila staplar. 27
Globtemperatur 5.5 Faktorer som påverkar upplevelsen av vädret 5.5.1 Glob- och lufttemperatur Figur 13 visar förhållandet mellan lufttemperaturen och globtemperaturen. När globtemperaturen stiger så stiger även lufttemperaturen. Lufttemperaturen kommer vanligtvis alltid vara något lägre än globtemperaturen eftersom globtemperaturmätaren tar med solstrålningen i beräkningen och visar då en högre temperatur eftersom den ökar när den värms upp av solinstrålningen. Detta gäller dock inte detta arbete eftersom glob- och lufttemperatur är hämtade från två olika platser, vilket har gjort att globtemperaturen ibland är lägre än lufttemperaturen eftersom det ibland varit varmare på GVC än på Gustav Adolfs Torg. 25 R² = 0,93 20 15 10 5 0 0 5 10 15 20 25 Lufttemperatur Figur 11: Lufttemperaturen på GVC i relation till globtemperaturen på Gustav Adolfs torg. 5.5.2 Lufttemperatur och upplevelse Figur 14 visar förhållandet mellan folks upplevelse av vädret och lufttemperaturen från GVC. Det går att se hur folk upplever vädret som varmare då lufttemperaturen ökar. Det finns även här en stor spridning med individuella skillnader, endast 10 % av den varierande upplevelsen av vädret förklaras av lufttemperaturen. 28
Upplevelse Upplevelse 4 3 2 R² = 0,10 1 0-1 0 5 10 15 20 25-2 -3-4 Lufttemperatur Figur 12: Upplevelsen i relation till Lufttemperaturen från GVC. 5.5.3 Globtemperatur och upplevelse Figur 15 visar att folk uppfattar vädret som varmare även när globtemperaturen ökar. Diagrammet visar stor spridning, endast 10 % av variationen i upplevelse förklaras av globtemperatur vilket är samma som för lufttemperatur. 4 3 R² = 0,10 2 1 0-1 0 5 10 15 20 25-2 -3-4 Globtemperatur Figur 13: Upplevelsen i relation till globtemperaturen. 5.5.4 Vindhastighet och upplevelse Figur 16 visar hur folk upplever vindhastigheten. Generellt sett upplevs vädret som kallare med ökad vindhastighet och som varmare när det är lägre vindhastighet, detta visas däremot inte särskilt tydligt i detta diagram. Det kan verka självklart då människor blir nerkylda av 29
Upplevelse högre vindhastigheter, men de tycker trots relativt höga vindar inte att det är så extremt kallt som hade kunnat förväntas när vindarna överskrider 10 m/s. Som i övriga diagram så är det även här stor individuell spridning. 4 3 2 1 0-1 0 2 4 6 8 10 12 14-2 -3-4 Vindhastighet Figur 14: Upplevelsen i relation till vindhastigheten. 5.5.5 Tid på platsen och upplevelse Figur 17 visar hur personernas upplevelse av vädret varierar väldigt mycket då de varit på platsen väldigt kort tid. Samtidigt så visas det att de som befunnit sig på platsen under en längre tid anser det vara mer komfortabelt. Det går att se hur de som varit på platsen under 10 minuter har väldigt stor variation i sin upplevelse av vädret just då de tillfrågades. Jämfört med de som varit på platsen en längre tid (längre än 10 minuter) har mer lika svar och svarar överlag att det är komfortabelt. 30
Upplevelse medel Upplevelse 4 3 2 1 0-1 0 20 40 60 80 100 120 140-2 -3-4 Tid på platsen (min) Figur 15: Tid på platsen i relation till upplevelsen. 5.5.6 Medelvärdet av upplevelsen för män och kvinnor Figur 18 visar att kvinnor upplever vädret något mindre kallt än vad män gör. Men både män och kvinnor upplever det i genomsnitt som komfortabelt, det är endast en liten skillnad som gör att män hamnar något närmare siffran för något svalt. 0 Medel för män n=102 Medel för kvinnor n=71-0,1-0,2-0,3-0,4-0,5-0,6-0,7 Figur 16: Upplevelsens medelvärde för män och kvinnor. 5.5.7 Ålder och upplevelse Figur 19 visar att de äldre upplever vädret i genomsnitt kallare än de yngre. Dock så kan relevansen över detta diagram diskuteras då antalet personer i varje åldersgrupp varierar och den äldsta gruppen är den med minst antal personer. Detta är något som måste has i åtanke när detta diagram studeras. 31
Medelupplevelse Upplevelse medel 0 N=174 N=38 N=45 N=60 N=27 N=5-0,2-0,4-0,6-0,8-1 -1,2-1,4 För alla åldrar tillsammans Figur 17: Upplevelsen för olika åldersgrupper. 0-20 21-35 36-50 51-65 66-80 5.5.8 Ålder och upplevelse för män Figur 20 visar hur män i de olika ålderskategorierna i genomsnitt upplever vädret. Här går det att se att alla kategorier upplever det som kallt. Det går även att se ett mycket tydligt samband: ju äldre de är, desto kallare upplever de vädret. De allra yngsta upplever vädret som nästan komfortabelt men en mycket liten aning kallt medan de som är allra äldst i åldrarna 66-80 upplever det som mycket kallare, på den skala som användes skulle detta motsvara lite över något svalt. Visserligen finns det vissa brister i detta i form av att det inte är lika många från varje ålderskategori och färre från de två äldsta kategorierna, i synnerhet för de i åldrarna 66-80. Men sambandet är ändå mycket tydligt. 0 n=20 n=32 n=29 n=15 n=5-0,2-0,4-0,6-0,8-1 -1,2-1,4 0-20 21-35 36-50 51-65 66-80 Figur 18: Medelvärdet av upplevelsen för män uppdelat efter ålder. 32
Upplevelse medel 5.5.9 Ålder och upplevelse för kvinnor I figur 21 så går det att se att kvinnor i alla kategorierna upplever det som kallt, men de tycker det är kallare ju äldre de är förutom för den sista kategorin som tycker det är varmare än de två föregående. Om detta bortses från så går det att se att kvinnor generellt sett upplever vädret som varmare ju yngre de är. Något intressant som går att utläsa är att den äldsta gruppen upplever vädret mer i likhet med den yngsta gruppen, vilket är en stor skillnad mot vad som kunde ses i figur 20 där män är uppdelade i åldersgrupper efter nästan mönster. Till skillnad från i figur 20 så visar detta diagram inte ett helt klart samband mellan upplevelse och ålder. 0 n=19 n=14 n=26 n=13-0,1-0,2-0,3-0,4-0,5-0,6-0,7 0-20 21-35 36-50 51-65 Figur 19: Medelvärdet av upplevelsen för kvinnor baserat på ålder. 33
6. Diskussion 6.1 Resultatdiskussion Övergripande så visar resultaten att folk upplever vädret som varmare när glob- och lufttemperaturen är högre och vindhastigheten är lägre. Det visas även att folk som varit på platsen länge upplever vädret som mer komfortabelt jämfört med de som inte varit där särskilt länge, dessa upplever det som kallare eller varmare. Äldre människor upplever vädret som kallare än yngre, detta är särskilt tydligt för män. Överlag är det ingen jättestor skillnad mellan hur män och kvinnor upplever vädret, båda tycker det är en liten aning kallt. I likhet med Eliasson (2007) så visar detta arbete att temperatur och vind påverkar folks upplevelse av vädret. Folk upplever vädret som varmare vid högre lufttemperatur och lägre vindhastighet samt kallare vid hög vindhastighet och lägre lufttemperatur. Det liknar även Thorsson (2004), där det visades att fler människor är utomhus när temperaturen är högre. Det har sammanställts flera diagram som visar hur varje faktor påverkar upplevelsen av vädret (figurer 14-21). De diagram som valts att användas är: lufttemperatur, globtemperatur, vindhastighet, åldersgrupper och könsgrupper mot upplevelse och lufttemperatur mot globtemperatur. I dessa diagram visas mycket intressanta resultat om hur personer inom de olika grupperna upplevde vädret utifrån de tidigare nämnda parametrarna under dessa dagar. Det går nu att se hur varje faktor påverkar deras svar samt samband mellan hur det är och hur de upplever vädret under den tidpunkten, detta i likhet med undersökningar av Nikolopoulou et al. (2001) över hur många som befinner sig utomhus på en viss plats i relation till glob- och lufttemperatur. I det diagram som gjorts över hur tiden på platsen påverkar hur personer upplever vädret just då de intervjuades (se figur 17) går det att se tydliga tecken på att svaren varierar mer när individerna endast varit där en kort tid i jämförelse med när de varit där längre. Detta beror förmodligen på att de som varit där längre hunnit vänja sig vid de förhållanden som råder på platsen medan de som precis kommit dit fortfarande är påverkade av de tidigare förhållandena som de upplevt precis innan. Det är antagligen därför de svarar mer olika på frågan om det är kallt eller varmt beroende på varifrån de kom ifrån, exempelvis inomhus eller en någon kall plats. Vid längre vistelse utomhus så anpassar sig kroppen efterhand efter de rådande förhållandena och den vänjer sig mer ju länge den befinner sig i dessa förhållanden. Om mer 34
tid hade varit tillgänglig för denna studie så hade mer ingående analys av detta fenomen varit möjlig. Då hade alla svar från personer som varit utomhus kortare tid än 10-15 minuter kunnat strykas, det hade även överlag kunnat samlas in mer material att undersökas och analyseras. För att på så sätt kunna visa tydligare att tiden på platsen påverkar hur en person anpassar sig efter rådande förhållanden och därefter upplever vädret mer behagligt och komfortabelt, vilket bekräftar en liknande studie av Thorsson et. al (2004) där detta resultat också visades gällande anpassning till platsen hos de som undersökts och studerats. Aktivitet är något annat som påverkar hur vädret upplevs, de yngre har lättare för att röra sig och delta i någon sorts fysisk aktivitet medan de äldre kan ha svårare för detta (Berleen, 2003). Då det även har gjorts diagram över hur olika åldersgrupper svarat (se figur 18) så går det i detta diagram att se att de äldsta i åldrarna 66-80 upplever det kallare medan de yngsta i åldrarna 0-20 upplever det som minst kallt. Möjligtvis är de yngre på grund av sin ungdom inte är lika känsliga för kalla temperaturer, och påverkas inte på samma sätt som de äldre. Detta beror förmodligen på snabbare ämnesomsättning och i allmänhet att de yngre är mer aktiva och rörliga då de är unga och pigga. Angående klädsel så har den troligtvis inte så stor påverkan på att de äldre upplever det som kallare då det i denna undersökning var så att de äldre var ordentligt påklädda medan de yngre ofta hade på sig lite tunnare klädsel som shorts, tunna eller korta byxor eller kjol och liknande (Givoni 1969). Äldre människor har lägre ämnesomsättning än yngre samt aningen försämrad hälsa. Minskad förmåga att anpassa sig till omgivningen är något som spelar in i detta arbete, det innebär att de äldre har svårare att anpassa sig till förändringar i temperatur. De kan således ha svårare att anpassa sig till kallare väder då det krävs att deras kroppar anpassar sig till detta vilket kan vara svårt (ne.se & Berleen, 2003). För att mer exakt kunna besvara vad detta beror på krävs mer psykologisk kunskap, om möjlighet funnits hade det varit intressant att göra en undersökning som denna tillsammans med personer kunniga inom psykologi och göra en djupgående psykologisk analys över hur vädret upplevs på olika sätt av olika individer påverkade av olika faktorer. Då denna undersökning till viss mån korsar detta ämne hade kanske även samhällsvetare kunnat bidra till att analysera dessa svar på något sätt för att på bästa möjliga sätt undersöka detta fenomen, det skulle alltså vara intressant med ett samarbete mellan dessa forskningsgrupper för att försöka besvara de frågor som finns om hur olika individer kan ha helt olika upplevelser av 35