Sprog i Norden. Titel: Det nordiska språksamarbetet Kilde: Sprog i Norden, 2009, s

Relevanta dokument
Det nordiska språksamarbetet 2007 Hannele Ennab

Sprog i Norden. Händelser på det språkpolitiska området i Norden. Kilde: Sprog i Norden, 2005, s



Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren Forfatter: Elisabeth Alm.


Sprog i Norden. Behovet av en ny nordisk språkkonvention. Kilde: Sprog i Norden, 2015, s

Sprog i Norden. Språksamarbete i Norden Titel: Birgitta Lindgren. Forfatter: Sprog i Norden, 2000, s Kilde:



Sprog i Norden. Titel: Det språksosiologiska klimatet för svensk språkvård i Finland. Christer Laurén. Forfatter: Kilde:


Sprog i Norden. Titel: Informationsteknik och skrivande. Forfatter: Pirjo Hiidenmaa. Kilde: Sprog i Norden, 1999, s URL:


Maureen Sundin, Patent- och registreringsverket, bolagsavdelningen (PRV Bolag)

Sprog i Norden. Hur skall det bli ordning på det nordiska språksamarbet? Kilde: Sprog i Norden, 2015, s

Klart språk i Norden. Vad gör språknämnderna och vad kan de bidra med? Birgitta Lindgren, Svenska språknämnden

Litet grand, jodå, nej! Om uppföljningen av Deklaration om nordisk språkpolitik








Nordisk nytte? Mulighederne for at virkeliggøre de nordiske uddannelsesministres deklaration om nordisk sprogpolitik fra


LexicoNordica. Peter Jagers [Matematikens ord]



Sprog i Norden. Titel: Om film- och nyhetsöversättning och skillnarderna mellan dem. Riina Heikkilä. Forfatter: Kilde:

Kommentar till Sven-Göran Malmgrens recension En ny svensk konstruktionsordbok i LexicoNordica 11

Sprog i Norden. Språkdeklarationens mål och Importordsprojektets resultat. Kilde: Sprog i Norden, 2009, s

Carl-Erik Lundbladh: Handledning till Svenska Akademiens ordbok. Stockholm: Norstedts 1992.


Inhemskt och främmande. Inlägg till Jón Hilmar Jónssons föredrag Tendenser og tradisjoner i islandsk orddannelse



FORORD PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI


Sprog i Norden. Titel: Finska, svenska, samiska och andra språk i det tvåspråkiga Finland. Pirkko Nuolijärvi. Forfatter: Kilde:


Klart språk i Norden. Socialförmåner med klarspråk. Mia Helle, planerare, Folkpensionsanstalten, Finland. Kilde: Klart språk i Norden, 2005, s.

Sprog i Norden. Språkpolitik genom lagstiftning exemplet Finland. Kilde: Sprog i Norden, 2006, s

Sprog i Norden. Titel: Språksamarbete i Norden Forfatter: Birgitta Lindgren. Kilde: Sprog i Norden, 1999, s URL:


Mot bättre service utveckling av Folkpensionsanstaltens e-tjänster




NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

Det skandinaviska argumentets roll i språknämndernas rådgivning.



LexicoNordica. Gunnar Bergh Kejsare, huliganer och pappenheimare. En utflykt bland ord och uttryck bildade på personnamn. Stockholm: Carlsson.

LexicoNordica. Lars Törnqvist [En modern bildordbok] Norstedts bildordbok: Svenska, engelska, tyska, franska. Stockholm: Norstedts Förlag AB, 1997.

Sprog i Norden. Replik til Tore Kristiansen: Åbne og skjulte holdninger hvad kan sprogpolitikken påvirke? Kilde: Sprog i Norden, 2009, s.

Klart språk i Norden. Aino Piehl och Eivor Sommardahl. Kilde: Klart språk i Norden, 2003, s. 6-10


NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI


NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

Sprog i Norden. Titel: Informationsåtkomst på flera språk. Forfatter: Jussi Karlgren. Kilde: Sprog i Norden, 1999, s URL:



Finnarna i det nordiska samarbetet Språkliga synpunkter.


LexicoNordica. Betydelsebeskrivningar i nordiska ordböcker. Henrik Lorentzen & Emma Sköldberg. Kilde: LexicoNordica 19, 2012, s.


Sprog i Norden. Titel: Finska språkets ställning i Sverige. Forfatter: Paula Ehrnebo. Kilde: Sprog i Norden, 1997, s URL:


Finska språkbyråns kundenkät om telefonrådgivningen 2009

Sprog i Norden. Färre förskolor för teckenspråkiga barn. Titel: Forfatter: Tommy Lyxell. Kilde: Sprog i Norden, 2012, s [i hæftet: s.

LexicoNordica. Annika Karlholm [Kortare presentation av Ordbok över Finlands svenska folkmål. Band 4]




NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

LexicoNordica. Sven-Göran Malmgren [Basala fackord] TNC 104. Solna: Terminologicentrum TNC sidor. Pris: 477 SEK.

Sprog i Norden. Titel: Säg e-post, inte eller mejl! Om Svenska datatermgruppens arbete. Ola Karlsson. Forfatter: Kilde:

Genomtänkta strategier och medveten retorik viktiga redskap i klarspråksarbetet.

LexicoNordica. Stora ordböcker i Norden. Henrik Lorentzen & Emma Sköldberg. Kilde: LexicoNordica 21, 2014, s. 9-14

Ophavsmanden til teksten skal krediteres, og kilden skal angives, jf. ovenstående bibliografiske oplysninger.


Sprog i Norden. Farväl till den svenska modellen eller god dag? Kilde: Sprog i Norden, 2007, s

Vägledningen 24-timmarswebben effektivare och bättre service på webbplatser

Sprog i Norden. Arbetet för parallelspråkigheten i den finskspråkiga gemenskapen. Kilde: Sprog i Norden, 2015, s


NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

Sverigefinsk språkvård kontra svensk och finlandssvensk språkvård.

Sprog i Norden. Hur väl förstår vi varandra i Norden i dag? Katarina Lundin Åkesson. Kilde: Sprog i Norden, 2005, s

Klart språk i Norden. Texten - organisationen - kulturen. Britt-Louise Gunnarsson. Kilde: Klart språk i Norden, 2003, s

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI

Sprog i Norden. Titel: Litteraturen vore inte så skön utan förlagens redaktörer. Forfatter: Thomas von Vegesack. Kilde: Sprog i Norden, 1996, s.

NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI


Sven-Göran Malmgren [En innehållsrik andraspråkshandbok med lexikografiska inslag]

Transkript:

Sprog i Norden Titel: Det nordiska språksamarbetet 2008 Forfatter: Hannele Ennab Kilde: Sprog i Norden, 2009, s. 259-264 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Forfatterne og Netværket for sprognævnene i Norden Betingelser for brug af denne artikel Denne artikel er omfattet af ophavsretsloven, og der må citeres fra den. Følgende betingelser skal dog være opfyldt: Citatet skal være i overensstemmelse med god skik Der må kun citeres i det omfang, som betinges af formålet Ophavsmanden til teksten skal krediteres, og kilden skal angives, jf. ovenstående bibliografiske oplysninger. Søgbarhed Artiklerne i de ældre numre af Sprog i Norden (1970-2004) er skannet og OCR-behandlet. OCR står for optical character recognition og kan ved tegngenkendelse konvertere et billede til tekst. Dermed kan man søge i teksten. Imidlertid kan der opstå fejl i tegngenkendelsen, og når man søger på fx navne, skal man være forberedt på at søgningen ikke er 100 % pålidelig.

Det nordiska språksamarbetet 2008 Hannele Ennab Nordens språkråd är tillsatt av Nordiska ministerrådet och har ledningsansvar för det nordiska språksamarbetet. Språknämnderna i Norden samarbetar på flera områden genom ett gemensamt nätverk. Nordiska nätverket arrangerar konferenser och symposier, upprätthåller en gemensam webbplats, ger ut rapporter och årsboken Språk i Norden. Artikeln ger en överblick över nätverkets verksamhet år 2008 samt information om de viktigaste projekt och ärenden som Nordens språkråd behandlat under 2008. Nordens språkråd Nordens språkråd är ledningsgrupp för det nordiska språksamarbetet. Dess uppgift är att främja internordisk språkförståelse och språkbehärskning, stärka den nordiska språkgemenskapen och kunskapen om språken i Norden, främja en demokratisk språkpolitik och språksyn i Norden och stärka de nordiska språkens ställning i och utanför Norden. Nordens språkråd kan ta egna initiativ och bevilja stöd till alla former av insatser som medverkar till att uppnå dessa mål. Under 2008 har Olle Josephson på Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen i Sverige varit språkrådets ordförande. Verksamhet Nordens språkråd arbetade under 2008 för sista året som rådgivningsgrupp under Nordiska ministerrådet i den sammansättning och med de stadgar och uppgifter som gruppen haft sedan den bildades 2004 genom en sammanslagning av Ministerrådets språkpolitiska referensgrupp och Nordiska språkrådet. Från och med 2009 är Nordens språkråd en expertgrupp med något färre medlemmar och huvudsakligen rådgivande funktion. En stor del av språkrådets energi ägnades därför den planerade omorganiseringen. Det gällde inte minst att säkerställa kontinuiteten i det nordiska språksam- 259

arbetet och se till att bl.a. kursverksamheten och språknämndernas samarbete kan fortsätta på effektivt sätt. Slutresultatet kan ses som tillfredsställande, rentav som en stärkning av samarbetet. Själva Nordens språkråd får en något reducerad roll med huvudsakligen rådgivande funktion utöver uppgiften som programkommitté för stödprogrammet Nordplus språk och kultur. I stället får nätverket för språknämnderna och språkråden i Norden en starkare ställning, fler uppgifter och mer ekonomiskt stöd, som gör det möjligt att upprätta en sekretariatsfunktion. Den etablerade kursverksamheten, dvs. Nordkurs (universiteten), Nordspråk (skollärarna) och de så kallade pärlorna (kursgårdar som Hanaholmen och Schæffergården) får sina medel säkrade för minst tre år framåt. Språknämndsnätverkets sekretariat eller koordinatorfunktion (som placeras i Dansk Sprognævn) ska också samordna och ge stöd åt kursverksamheten, ge ut skrifter och administrera andra aktiviteter inom nordiskt språksamarbete. Modellen har en viss likhet med Nordiska språksekretariatet som verkade mellan 1978 och 1996, om än under mer anspråkslösa former. Vid sidan av detta pågick den löpande verksamheten. Nordens språkråd fortsatte att följa upp Ministerrådets språkpolitiska deklaration och yttrade sig om förslaget till ny nordisk språkkonvention. Utbildningen av så kallade nordiska språkpiloter, alltså grannspråkslärare som ska inspirera och aktivera sina kolleger, fortsatte framgångsrikt, liksom marknadsföringen av skrifterna Nordisk litteratur til tjeneste och Nordens språk med rötter och fötter. För 2009 planeras en ny utgåva av Att förstå varandra i Norden och en konferens om Nordens språk och engelska som parallella språk på universiteten. Nätverket för de nordiska språknämnderna De nordiska språknämnderna samarbetar på flera områden genom sitt gemensamma nätverk. Nätverket arrangerar nordiska konferenser och seminarier, det ger ut en årsbok, konferensrapporter och andra skrifter. Nätverket ordnar varje år minst ett gemensamt möte där representanter för alla nordiska språknämnder deltar. Avsikten är att ge deltagarna både möjlighet att inhämta information om aktuella frågor inom språkvården och tillfälle att diskutera och byta erfarenheter. Verksamheten bekostas av Nordens språkråd. Som nordisk sekreterare och kontaktperson för det nordiska samarbetet vid respektive språknämnd fungerade år 2008 följande personer: Pia Jarvad (Dansk Sprognævn), Charlotta af Hällström-Reijonen (Forskningscentralen för de inhemska språken), Ari Páll Kristinsson (Íslensk málnefnd), Rikke E. Hauge (Språkrådet, 260

Norge) och Birgitta Lindgren (Språkrådet, Sverige). Nätverkssekreterare var Hannele Ennab (Språkrådet, Sverige). Möten och konferenser Språknämndernas nätverksmöten Nordiska nätverksmötet 2008 ägde rum den 3 september i samband med Nordiskt språkmöte Nordmålforum 2008 i Helsingör i Danmark och det samlade ett 30-tal deltagare. Vid nätverksmötet presenterades den utredning av nämndernas språkdatabaser som nätverksmötet i september 2007 beslutade att genomföra. Syftet med utredningen var att ta reda på hur nämndernas databaser kan harmonieras med varandra och anpassas till internationella standarder så att det smidigt går att utväxla material mellan nämnderna och göra det tillgängligt för framtida forskning. Vidare presenterades och jämfördes en dansk och en finsk enkätundersökning om språkrådgivningen och diskussionen från mötet 2007 om en eventuell ny enkätundersökning i de nordiska länderna fortsatte. Vid mötet diskuterades också ett nytt tema, nämligen Språknämndernas och nätverkets webbplatser. Webben uppfattas allmänt som en mycket viktig kanal ut till allmänheten, och de flesta nämnderna har också förnyat sina webbplatser under de senaste åren. De flesta är i stort sett nöjda med sina webbplatser, men det finns utvecklingsbehov och önskemål och samarbete är önskvärt. Nätverksmötet beslutade att ge Arbetsgruppen för språkvård och språkteknologi i Norden (Astin) ny mandat på fyra år. Mer om arbetsgruppen finns i kapitel Språkteknologi. Det 55:e nordiska språkmötet Nordiskt språkmöte Nordmålforum arrangerades 2008 av Nordens språkråd tillsammans med Dansk sprognævn. Mötet ägde rum i Helsingör i Danmark 4 6 september 2008. Mötet med titeln Nordisk konferens om språkbruk, språkliga attityder och språkpolitik samlade ett åttiotal språkvetare från hela Norden. Programmet innehöll åtta föredrag med påföljande repliker och diskussioner. Flera av föredragen handlade om det stora forskningsprojektet om importord i Norden (Moderne importord i språka i Norden. Ei gransking av bruk, normer og språkholdningar), som är initierad av Nordisk språkråd och som fram till 2008 har re- 261

sulterat i tio delundersökningar. Föredragen och replikerna från mötet finns publicerade i denna skrift. Seminarium om översättningsteknologi och flerspråkighet i Norden Arbetsgruppen för språkteknologi i Norden (se avsnittet Språkteknologi) arrangerade ett seminarium om flerspråkighet och översättningsteknologi i Norden på Språkrådet i Oslo den 23-24 oktober 2008. Seminariet samlade ett trettiotal språkvårdare, översättare och språkteknologer som diskuterade översättningsteknologins utveckling och användning som stöd för flerspråkigheten i Norden. En rapport från seminariet kommer att utges. Nordisk klarspråkskonferens Den femte nordiska klarspråkskonferensen i det nordiska nätverkets regi anordnades med stöd från nordiska kollegor av Språkrådet vid Institutionen för språk och folkminnen den 16 18 oktober i Bålsta, Sverige. Temat för konferensen, som genomfördes med bidrag från Nordplus Nordiska språk och kultur, var Myndigheternas webbplatser. Konferensen samlade 85 språkvårdare och forskare från hela Norden. Nordiska nätverkets webbplats Nordiska nätverket har en gemensam webbplats: www.nordisk-sprakrad.no. Där finns information om det nordiska språksamarbetet, om aktuella projekt och konferenser, litteraturtips om språksituationen i Norden och om den nordiska språkförståelsen. Där finns också länkar till språknämnderna, Nordens språkråd, Nordiska ministerrådet och flera organisationer och föreningar som medverkar i språksamarbetet samt till olika projekt, elektroniska ordböcker, skrifter och rapporter. En del nordiska skrifter och rapporter går även att beställa via webbplatsen. Språk i Norden De nordiska språknämnderna har sedan 1956 gett ut en gemensam årsskrift. Från och med 1970 heter den Språk i Norden. Skriften fick ny grafisk utformning år 2006. Årsskriften ges ut med stöd av Nordens språkråd och innehåller artiklar om de ämnen som varit aktuella på de nordiska språkmötena samt artiklar och rap- 262

porter från andra nordiska språkkonferenser. Dessutom finns det bland annat anmälningar om ny nordisk språklitteratur. Redaktionsgruppen för Språk i Norden består av huvudredaktören Charlotta af Hällström-Reijonen (Finland) samt Rikke Hauge (Norge), Pia Jarvad (Danmark), Ari Páll Kristinsson (Island), Birgitta Lindgren och Hannele Ennab (Sverige). Redaktionsgruppen har haft två möten under 2008. Språkteknologi Språkteknologi är ett prioriterat område i de nordiska ländernas språk vårds arbete. I september 2005 bildades därför Arbetsgruppen för språkvård och språkteknologi i Norden (Astin). Gruppen arbetar med språkteknologi ur ett språkpolitiskt och språkvårdande perspektiv, består av språkvårdare från de officiella språkvårdsorganisationerna i Norden och finansieras av Nordens språkråd. Det långsiktiga syftet med samarbetet är bl.a. att stärka det nordiska språkvårdsarbetet med hjälp av språkteknologi att verka för att nordisk språkteknologi håller god språklig kvalitet att verka för att viktig teknik utvecklas och görs tillgänglig för språken i Norden och anpassas till grupper med särskilda behov även när kommersiella intressen saknas att främja samarbete mellan språkvård, forskning och industri i Norden. Under 2008 har gruppen bland annat hållit två arbetsmöten, arrangerat ett nordiskt seminarium om översättningsteknologi och flerspråkighet samt fungerat som styrgrupp för en utredning av hur språknämnderna kan samarbeta kring hanteringen av språkliga data i sina databaser. Själva utredningen har utförts av personal på Dansk sprognævn. Resultatet av utredningen presenterades på språknämndernas nätverksmöte i september 2008 där ett beslut togs om att 2009 börja arbeta med att ta fram en gemensam terminologi och begreppsbeskrivning enligt utredningens förslag. Utredningen finns att läsa på dsn.dk/rapporter/nordisk_databaseharmonisering.pdf. Mer information om gruppens arbete finns på www.sprakradet. se/språkteknologi. Nordiska föreningen för lexikografi Nordiska föreningen för lexikografi, NFL, arbetar för att utveckla ordboksarbetet i Norden och för att främja nordiskt lexikografisamarbete. Föreningen ger sedan 263

1994 ut årsskriften LexicoNordica. Mer information om föreningens verksamhet finns på www.nordisk-sprakrad.no/nfl/htm. Symposium om ordboksanvändning i Norden I januari 2008 arrangerade Nordiska föreningen för lexikografi sitt årliga symposium på Schæffergården (Köpenhamn). Symposiet, vars tema var ordboksanvändningen i Norden, samlade deltagare från fem nordiska länder. Sju föredrag från symposiet har publicerats i föreningens årsskrift LexicoNordica. LexicoNordica 15 Nordiska föreningen för lexikografi ger årligen ut årsskriften LexicoNordica, Tidsskrift om leksikografi i Norden. Temat för årets utgåva är Ordboksbruk i Norden. Förutom sju tematiska föredrag från symposiet om ordboksanvändningen i Norden (se ovan), innehåller årsskriften för 2008 två icke-tematiska bidrag: en artikel om lexikografi ur vetenskapsteoretiskt perspektiv och en om att recensera och bli recenserad vetenskapligt. Dessutom finns det tolv omfattande recensioner och anmälningar om nya ordböcker. Förordet och innehållsteckningen finns att läsa på www.nordisk-sprakrad.no/nfl.htm. Där kan man också läsa hela innehållet i äldre utgåvor av tidskriften. Summary The Nordic Language Council was appointed by the Nordic Council of Ministers to act as an advisory board responsible for Nordic cooperation in language issues. The Nordic language boards collaborate in many areas through their shared network. The Nordic Network arranges conferences and symposiums, maintains a common web site and publishes various reports, as well as the annual journal Språk i Norden. The article goes over the activities of the Nordic Network in 2008 and provides information on the main projects and issues handled by the Nordic Language Council in that same year. 264