Miljörapport för Tärnsjö avloppsreningsverk

Miljörapport för Tärnsjö avloppsreningsverk 2015

MILJÖRAPPORT enligt Miljöbalken Tärnsjö avloppsreningsverk 0331-50-003 2015 Miljörapporten fastställd Heby 2016-03-24 Lena Gustafsson Chef för VA-enheten 1

Innehållsförteckning textdel 1 Verksamhetsbeskrivning... 4 1.1 Organisation... 4 1.2 Verksamhetsområde... 4 1.3 Avloppsvattenrening... 4 1.4 Dimensionering... 4 1.5 Slambehandling... 4 1.6 Kemikaliehantering... 5 1.7 Ledningsnät och bräddning... 5 1.8 Nyanslutningar... 5 1.9 Nederbörd... 5 1.10 Verksamhetens påverkan på miljön... 5 1.11 Luft och klimat... 5 1.12 Buller... 5 2 Gällande föreskrifter och beslut... 6 2.1 Tillståndsbeslut... 6 2.1.1 Villkor i tillståndsbeslutet... 6 2.2 Tillståndsmyndighet enligt miljöbalken... 7 2.3 Naturvårdsverkets föreskrifter... 7 2.3.1 Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1990:14) om kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse... 7 2.3.2 Kungörelse (SNFS 1994:2) med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket... 7 2.4 Anmälningsärenden beslutade under året... 7 2.5 Kontrollprogram... 8 2.6 Kommunens beaktande av hänsynsreglerna... 8 2.6.1 Kunskapskravet... 8 2.6.2 Bästa möjliga teknik (BAT) 3... 8 2.6.2.1 Natur, mark och vattenmiljö... 8 2.6.3 Lokaliseringsprincipen 4... 8 2.6.4 Hushållning med råvaror och energi 5... 8 2.6.5 Produktvalsprincipen 6... 8 2.6.6 Ansvar för att avhjälpa skada 8... 8 3 Drifts- och produktionsförhållanden samt kontrollresultat under året... 9 3.1 Produktion... 9 3.2 Bränsleförbrukning... 9 3.3 Råvaror och kemiska ämnen... 9 3.4 Avfall... 9 3.5 Reningseffekt och tillgänglighet... 9 3.6 Uppfyllande villkor... 10 3.7 Utsläppspunkt... 10 3.8 Statusklassning för recipient... 10 3.8.1 Totalfosfor... 10 3.8.2 Totalkväve... 10 3.8.3 Ammoniumkväve... 11 3.8.4 Syre... 11 3.9 Utsläppskontroll... 11 3.10 Driftstörningar av betydelse... 11 3.11 Utförda åtgärder under året... 11 3.12 Ersättning av kemiska produkter... 11 2

Bilaga 1: Anslutning och belastning... 12 Bilaga 2A: Utsläppskontroll vatten... 13 Bilaga 2B: Inkommande vatten... 14 Bilaga 3: Bräddning... 14 Bilaga 4: Totala utsläpp till vatten... 17 Bilaga 5: Slam... 18 Bilaga 6: Avfall, kemikalier och energihushållning... 20 Bilaga 7: Villkorsuppföljning... 21 Bilaga 8: Beräkningar... 22 Bilaga 9: Karta över verksamhetsområde... 23 Bilaga 10: Flödesschema... 24 3

Textdel MILJÖRAPPORT för år: 2015 Anläggningens (platsens) namn samt koordinater (Sweref 99 TM): Tärnsjö Reningsverk, N 6670699,1 E 606685,2 Anläggningens (plats-) nummer: 0331-50-003 Kommun: Heby 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Organisation VA-verksamheten sorterar under enheten VA- och Avfall och för denna enhet är Beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor ansvarig. Ytterst ansvarig för VA-verksamheten är dock kommunfullmäktige. Reningsverket är bemannat vardagar mellan 07:00-16:00, övrig tid beredskap. 1.2 Verksamhetsområde Anslutna orter är Tärnsjö. Karta över verksamhetsområdet finns i bilaga 9. 1.3 Avloppsvattenrening Reningsmetoder: Mekanisk rening med roterande silar. Utjämningsbassäng för industriellt avloppsvatten (Tärnsjö Ånggarveri). Rens transporteras till avfallsstation och sedan vidare till förbränning. Biologisk rening med aktivt slam och mellansedimentering. Överskottsslam tas till slamsilo. Kemisk rening med dosering av Pax XL 100 och sedan slutsedimentering, följt av snabbfiltrering i 3 stycken Dynasandfilter. Det renade vattnet passerar en flödesmätare innan det leds ut i recipienten. Flödesschema för avloppsreningsverket presenteras i bilaga 10. För en mer utförlig processbeskrivning hänvisas till anläggningens driftsinstruktion. 1.4 Dimensionering Tabell 1 visar hur avloppsreningsverket i Tärnsjö är dimensionerat. Tabell 1. Dimensionering för avloppsreningsverket i Tärnsjö. Enhet Dimensionering Personekvivalenter (kommunal del) pe 1500 Personekvivalenter (industriell del) pe 10000 Flöde (kommunal del) m 3 /d 840 (max 1680) Flöde (industriell del) m 3 /d 240 Biokemisk syreförbrukning, BOD 7 (kommunal del) kg/d 110 Biokemisk syreförbrukning, BOD 7 (industriell del) kg/d 400 Fosfor (kommunal del) kg/d 3,3 1.5 Slambehandling Externslam från hela norra kommundelen grovrensas i ett roterande galler (Huber). Efter utjämning och förtjockning går slammet till slamsilon. Överskottsslam förtjockas och lagras i samma silo. Efter tillsats av polymer avvattnas allt slam i en slamavvattnare. Slutprodukten transporteras till VAFAB:s anläggning i Isätra för kompostering. 4

1.6 Kemikaliehantering Fällningskemikalie, Pax XL 100, levereras med tankbil och förvaras i en 25 m 3 glasfibertank. Kemikalien används för fällning av fosfor i det kemiska reningssteget och doseras med doseringspump. I början av 2015 byttes polymer, från Eko Pam DW 3402 mot Flopam EM 340 HIB. Kemikalien levereras i 125 kg fat och doseras med doseringspump. Kemikalien används för att förtjocka slammet innan avvattning, vilket ger en högre TS-halt i det avvattnade slammet. Nutriox, för bekämpning av svavelväte (H 2S), levereras med tankbil. Kemikalien doseras med doseringspump. Tillförsel av Nutriox görs för att minska halterna med svavelväte i ledningsnät och vid reningsverket, då svavelväte är korrosivt, giftigt och dessutom skapar Skumdämpare, Bevaloid 1725 levereras i 210 kg fat. Kemikalien fungerar som skumdämpning och doseras med doseringspump vid behov. 1.7 Ledningsnät och bräddning En karta över ledningsnätet finns i bilaga 9 och information om bräddning från reningsverk, ledningsnät samt pumpstationer finns i bilaga 3. 1.8 Nyanslutningar Under 2015 utökades verksamhetsområdet för att även innefatta Hebron. I samband med detta nyanslöts 19 fastigheter till spillvattennätet. 1.9 Nederbörd Konventionell nederbördsmätare finns placerad vid reningsverket. 1.10 Verksamhetens påverkan på miljön Från Tärnsjö avloppsreningsverk släpps mekaniskt, biologiskt och kemiskt behandlat avloppsvatten ut via en mindre bäck till Gäddsjöbäcken och sedan vidare till recipienten Nordmyrasjön. Nordmyrasjön avvattnas av Dalälven som i sin tur mynnar i Bottenhavet och tillhör Bottenhavets vattendistrikt. Avloppsvattnet behandlas för att minska utsläppen av föroreningar som kan orsaka övergödning, igenväxning, syrebrist och andra negativa miljöeffekter i recipienten. Den yttre miljön kan påverkas negativt om funktionerna i de olika anläggningsdelarna inte fungerar tillfredsställande. Det är utsläpp av renat, delbehandlat och bräddat avloppsvatten av fosfor, organiskt material (mäts som BOD 7) och kväve som i huvudsak kan påverka vattenmiljön i Nordmyrasjön. Fosfor stimulerar algtillväxt medan BOD 7 och kvävefraktionen ammonium förbrukar syre i Nordmyrasjön. Ammonium övergår till viss del till ammoniak som kan utgöra risker för många fiskarter och vissa bottenlevande organismer då gifteffekter kan förekomma. Mängden ammoniak beror bland annat på ph-värde och vattentemperatur. För att övervaka tillståndet i Nordmyrasjön utförs årlig recipientkontroll, vilken utförs av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) fr.o.m. 2013. Som restprodukt vid avloppsreningsverket produceras avloppsslam. Under året har totalt 577 ton slam producerats med en genomsnittlig TS-halt på 21,1 %, vilket genererar 122 ton TS. Det avvattnade slammet har komposterats av VAFAB vid deras anläggning i Isätra. 1.11 Luft och klimat Luktproblem förekommer i ringa omfattning. 1.12 Buller Inga bullerkällor av större betydelse finns vid reningsverket. 5

2 Gällande föreskrifter och beslut 2.1 Tillståndsbeslut Koncessionsnämnen för miljöskydd lämnade 1984-11-13 kommunen tillstånd enligt miljöskyddslagen till fortsatt utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse samt påkopplad industri i Tärnsjö efter behandling i Tärnsjö avloppsreningsverk. Tillståndet gäller en ekvivalent folkmängd om 11500 personekvivalenter (pe), motsvarande 0,81 ton BOD 7/dygn. 2.1.1 Villkor i tillståndsbeslutet 1. Avloppsvattnet från Tärnsjö samhälle och Tärnsjö ånggarveri skall renas i ett utbyggt reningsverk i enlighet med angivet förslag till K-Konsult. Det utbyggda reningsverket skall tas i drift och vara intrimmat senast den 1 april 1990. Utbyggnaden (inklusive föreslaget sandfilter) skall ske i samråd med länsstyrelsen. Kommentar: Reningsverket drivs i enlighet med instruktionerna. 2. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får efter den 1 april 1996 inte överstiga 15 mg BOD 7 och 0,5 mg totalfosfor per liter beräknat som medeltal per kalenderår. Om halterna överstiger samma värden som medeltal per kalendermånad skall kommunen vidta åtgärder så att värdena kan hållas. Kommentar: Årsmedel 6,7 mg BOD 7/l 0,17 mg P tot/l 3. Klorering av behandlat avloppsvatten skall ske i enlighet med miljö- och hälsoskyddsnämnden anvisningar (villkor 3 i beslut 98/77). Kommentar: Möjlighet till klorering finns. 4. Om luktstörningar från avloppsledningen från garveriet fortsätter, skall kommunen och bolaget gemensamt och i samråd med länsstyrelsen vidta erforderliga åtgärder för att eliminera lukten (villkor 4 i beslut 98/77). Kommentar: Inga luktstörningar förekommer. 5. Kommunen skall successivt förbättra ledningsnätet och/eller vidtaga andra åtgärder för att minska utsläppet av ofullständigt renat avloppsvatten. En plan för detta arbete skall redovisas för länsstyrelsen (villkor 5 i beslut 98/77). Kommentar: Inga bräddningar har skett på ledningsnätet under 2015 och andelen tillskottsvatten är mycket låg. 6. Upplagsplatsen vid Gäddsjö mosse skall inhägnas på sätt som länsstyrelsen bestämmer. Deponering på Gäddsjö mosse får inte äga rum efter den 31 mars 1990. Föreskrifter om slutbehandling av området efter det att deponeringen där upphört skall utfördas av länsstyrelsen. Kommentar: Ingen deponering sker på Gäddsjö mosse och platsen är inhägnad. 7. Slam från reningsverket skall omhändertas eller deponeras på sätt miljö- och hälsa föreskriver. Kommentar: Slamhanteringen är godkänd av miljö- och byggförvaltningen. 8. Kommunen skall i den mån och inom den tid som länsstyrelsen bestämmer lämna förslag till komplettering av kontrollprogrammet till länsstyrelsen. Kommentar: Kontrollprogrammet reviderades under 2013 och en ny revidering är planerad under 2016. 9. Vid oenighet i fråga som avhandlats i villkoren 1, 4, 6 och 7 skall tvisten hänskjutas till koncessionsnämnden för avgörande. 6

Kommentar: Inga oenigheter gällande nämnda villkor har förekommit. 2.2 Tillståndsmyndighet enligt miljöbalken Bygg- och miljö i Sala-Heby kommuner. 2.3 Naturvårdsverkets föreskrifter Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport (4 7) ska en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att efterleva Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1992:2, NFS 2001:11, NFS 2002:26 samt NFS 2002:28 göras. Av dessa är det endast de två första som berör avloppsreningsverksamhet och kommentarer till dessa föreskrifter presenteras nedan. 2.3.1 Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1990:14) om kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse Utsläppskontroll sker enligt kontrollprogrammet (se avsnitt 2.5), som är en del av verksamhetsutövarens egenkontroll Enligt kontrollprogrammet provtas och analyseras följande parametrar regelbundet: Avloppsvatten och slam Analyser avloppsvatten Analyser avloppsslam Behandlad vattenmängd, bräddad vattenmängd samt producerad mängs slam. Biologisk syreförbrukning (BOD 7), totalfosfor (tot-p) samt totalkväve (tot-n) i inkommande, utgående och bräddat avloppsvatten. Dessutom analyseras kemisk syreförbrukning (COD) samt ammoniumkväve (NH 4-N) i utgående och bräddat avloppsvatten. Slamegenskaper; Torrsubstanshalt (TS), glödförlust, glödrest, ph samt kalkverkan (CaO). Slamkvalitet; Totalfosfor (tot-p), kalcium (Ca), kalium (K), magnesium (mg), kjeldahlkväve (omräknas till totalkväve, tot-n), ammoniumkväve (NH 4-N), bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), Kvicksilver (Hg), Nickel (Ni), silver (Ag) samt zink (Zn). Organiska föreningar; 4-nonylfenol, polyklorerade bifenyler (PCB, 7 st) samt polyaromatiska kolväten (PAH, 6 st). Inkommande vatten analyseras genom ett dygnsprov per månad, utgående vatten analyseras genom två dygnsprov per månad och bräddat vatten analyseras då bräddning förekommer. Analys av slam görs två gånger per år genom samlingsprov (av veckoprov). Tidpunkten för provtagningarna framgår av ett årligt provtagningsschema som upprättas inför varje nytt år. 1. Enligt SNFS 1990:14 uppfylls föreskriften vad gäller BOD Cr om minsta procentuella reduktion inte underskrider 75%. Kommentar: Kraven är uppfyllda då reduktionen av BOD Cr inte underskreds vid något tillfälle. Den genomsnittliga reduktionen är 97%. 2.3.2 Kungörelse (SNFS 1994:2) med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket Avloppsslam från Tärnsjö avloppsreningsverk har inte använts inom jordbruket sedan 1997. 2.4 Anmälningsärenden beslutade under året Inga anmälningspliktiga förändringar har gjorts i verksamheten under året. 7

2.5 Kontrollprogram Kontrollprogrammet reviderades under 2013 och en ny revidering är planerad under 2016. 2.6 Kommunens beaktande av hänsynsreglerna 2.6.1 Kunskapskravet Kommunen har egen erfarenhet av den aktuella verksamheten och har även tagit del av andra kommuners erfarenhet när det gäller motsvarande verksamheter. Kommunen uppdaterar sig kontinuerligt inom områdena VA-teknik, ändrade metoder, krav och miljökonsekvenser. 2.6.2 Bästa möjliga teknik (BAT) 3 Tekniken som används vid reningsverket beskrivs i stycket Avloppsvattenrening (1.3). 2.6.2.1 Natur, mark och vattenmiljö Utsläpp har skett till mottagande recipient som är Nordmyrasjön och recipientkontroll utförs, sedan 2013-01-01, av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). 2.6.3 Lokaliseringsprincipen 4 Vid val av lämplig lokalisering har hänsyn tagits till de störningar som verksamheten kan medföra för omgivningen. Närboende störs inte av avloppsreningsverket, tack vare skogen som omger anläggningen. 2.6.4 Hushållning med råvaror och energi 5 Syftet med verksamheten är att rena avloppsvatten bl.a från organiskt material och fosfor. Slammet från Tärnsjö reningsverk transporteras idag till VAFAB där det komposteras och används som täckmassor och återställningsmaterial på avfallsupplaget. Det utreds dock om det går att hitta en mer kretsloppsanpassad lösning för avloppsslammet. Under 2013 har en energiutredning gjorts för att hitta vilka delar av verksamheten som drar mest energi, vilket visade sig vara ventilation och uppvärmning. Membranen i det kommunala biosteget byttes ut under 2014, vilket har minskat energiförbrukningen. Nyckeltalet för energiförbrukning per ansluten låg under 2015 på 89 kwh/pe, vilket är lägre än förra året (93 kwh/pe) och det är det lägsta nyckeltalet bland kommunens fyra större reningsverk. Beräkningsmetod för nyckeltalet presenteras i bilaga 8 (ekvation 8). 2.6.5 Produktvalsprincipen 6 De kemiska produkter som används i verksamheten är valda med produktvalsprincipen i åtanke för att medföra minsta möjliga risk för miljön kombinerat med största möjliga miljövinst för verksamheten. 2.6.6 Ansvar för att avhjälpa skada 8 Kommunen har ansvaret att åtgärda de skador eller olägenheter som eventuellt skulle uppstå till följd av verksamheten. Under 2013 har därför en förstudie gjorts för att undersöka historiska utsläpp av krom från reningsverket och den tidigare garveriverksamheten. En huvudstudie har påbörjats under 2015 och en redovisning av denna inväntas. 8

3 Drifts- och produktionsförhållanden samt kontrollresultat under året 3.1 Produktion Under året har 66905 m 3 avloppsvatten renats vid anläggningen. Mer detaljerad information kring belastning och flöden finns i bilaga 1. 3.2 Bränsleförbrukning El används för uppvärmning, drift av pumpar, sil, m.m. Förbrukningen under 2015 var 309 MWh (bilaga 6). 3.3 Råvaror och kemiska ämnen I tabell 2 redovisas de kemiska produkter och ämnen som använts vid avloppsreningsverket i Tärnsjö. De kemiska produkterna redovisas även i bilaga 6. Tabell 2. Förteckning över använda kemiska produkter och ämnen. Produkt Sammansättning Användning Utsläpp till Pax XL 100 Flopam EM 340 HIB Flopam EM 340 CT Nutriox Aluminiumhydroxiklorid Polymer Polymer Kalciumnitrat tetrahydrat Kemisk fällning Slamavvattning Slamavvattning Bekämpning av svavelväte Vatten/ slam Slam/ rejekt Slam/ rejekt Miljöinformation Använd mängd (ton) Kemira 23 SNF Nordic 5,8 SNF Nordic 0,5 Vatten Yara 27 Bewaloid 1725 Skumdämpning 0 Smörjolja Petroleumprodukter Underhåll 0,02 Fett Petroleumprodukter Underhåll 0,01 3.4 Avfall Totalt 577 ton avvattnat slam, med en genomsnittlig TS-halt på 21,1 %, har körts till VAFAB s anläggning i Isätra för kompostering. Totalt 20 m 3 grovrens inkom till reningsverket under året och togs om hand som hushållssopor. Uppgifter om grovrens redovisas även i bilaga 6. 3.5 Reningseffekt och tillgänglighet Totalfosfor 98 % BOD 7 99 % Totalkväve 61 % Tillgänglighet 100 % Detaljer kring halterna i inkommande och utgående vatten återfinns i bilaga 2 och uppgifter om totala utsläpp från reningsverket återfinns i bilaga 4. 9

3.6 Uppfyllande villkor Gällande villkor för resthalterna av totalfosfor och BOD 7 i det behandlade avloppsvattnet har ej överskridits. Kunskap finns om gällande lagstiftning och förordningar. 3.7 Utsläppspunkt Renat spillvatten från avloppsverket i Tärnsjö släpps ut i en bäck som mynnar i Nordmyrasjön, som står i förbindelse med Andersboviken, en del av Dalälven. Koordinaterna för utsläppspunkten är N6670773.7, E 606270.7 (Sweref 99 TM). Området består uteslutande av skogs och myrmark. Karaktäristiskt för området är påverkan från Dalälven som vid hög vattenföring, framför allt under vårmånaderna, översvämmar delar av området. 3.8 Statusklassning för recipient Nordmyrasjöns ekologiska status är måttlig, kemisk status (exkl. kvicksilver) är god och kemisk status (inkl. kvicksilver) är uppnår ej god. Vattenförekomsten har inte uppnått god ekologisk status till 2015 och därför har tidsfristen ökats till 2021. Det finns dock en risk att god ekologisk och kemisk status inte heller uppnås till 2021. Vattenförekomsten har sämre än god status p.g.a. övergödning. Utslagsgivande parameter är näringsämnen, mätt som fosfor. Klassningen är en expertbedömning eftersom ett referensvärde inte kunnat beräknas. Tärnsjö avloppsreningsverk anses ha en betydande påverkan. Även syrefria bottnar är ett miljöproblem i vattenförekomsten. Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status med avseende på kvicksilver, vars halter i fisk överskrider EU:s gränsvärden. Den troligtvis största källan till kvicksilveret bedöms vara historiska utsläpp, som via atmosfärisk deposition har lagrats in i omgivande mark och nu läcker kontinuerligt till ytvatten och ackumuleras i fiskar. På grund av att den största källan är atmosfäriskt deposition går det inte att avgöra inom vilken tid det är möjligt att minska halterna under EU:s gränsvärde i fisk. Informationen är hämtad från http://www.viss.lansstyrelsen.se/ och gäller för följande del av Nordmyrasjön, EU_CD: SE667260-155858: 3.8.1 Totalfosfor Under 2015 var halten av totalfosfor, i medeltal, 59 µg/l i Nordmyrasjöns inlopp, nedströms reningsverket. Provtagningen (12* st tillfällen) är gjord på ytvatten och analyserna har utförts i lab. Halten av totalfosfor är därmed lägre nedströms än i Gäddsjöbäcken, uppströms reningsverket (84 µg/l). 3.8.2 Totalkväve Under 2015 var halten av totalkväve, i medeltal, 1485 µg/l i Nordmyrasjöns inlopp, nedströms reningsverket. Provtagningen (12* st tillfällen) är gjord på ytvatten och analyserna har utförts i lab. Halten av totalkväve är därmed lägre nedströms än i Gäddsjöbäcken, uppströms reningsverket (4053 µg/l). 10

3.8.3 Ammoniumkväve Under 2015 var halten av ammoniumkväve, i medeltal, 345 µg/l i Nordmyrasjöns inlopp, nedströms reningsverket. Provtagningen (12* st tillfällen) är gjord på ytvatten och analyserna har utförts i lab. Halten av ammonium är därmed lägre nedströms än i Gäddsjöbäcken, uppströms reningsverket (2279 µg/l). 3.8.4 Syre Under 2015 var syrehalten, i medeltal, 6,1 mg/l i Nordmyrasjöns inlopp, nedströms reningsverket. Provtagningen (12* st tillfällen) är gjord på ytvatten och analyserna har utförts i fält. Syrehalten är därmed högre nedströms än i Gäddsjöbäcken, uppströms reningsverket (4,6 mg/l). * I Nordmyrasjön, nedströms reningsverket, har bara 11 prover tagits eftersom det vid provtagningstillfället den 2015-12-22 var opålitlig is. 3.9 Utsläppskontroll Mät- och provtagningsutrustning har fungerat tillfredsställande under året. Provtagnings- och provhanteringskedjan har kvalitetssäkrats tillsammans med laboratorierna SLU och Eurofins. 3.10 Driftstörningar av betydelse Inga. 3.11 Utförda åtgärder under året Åtgärder som gjorts under året presenteras i tabell 3. Åtgärderna är kategoriserade i fyra kategorier (där varje åtgärd kan falla under flera kategorier): 1. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått 2. Åtgärder som vidtagitsunder året för att säkra drift och kontrollfunktioner 3. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor, m.m. 4. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Tabell 3. Åtgärder som utförts vid avloppsreningsverket under 2015. Åtgärd Åtgärdstyp 1: Skyddsåtgärder Åtgärdstyp 2: Säkrad drift Åtgärdstyp 3: Driftstörningar Åtgärdstyp 4: Råvaror/energi Byte av industrisil (sil 1) X X Montage av frekvensomformare och manöver/kopplingsskåp i kommunala pumpstationen samt ledningsdragning, X X utbyte av arbetsbrytare, nivågivare och programmering av styrsystem Byte av mammutpumpar i sandfilter 1, 2 och 3 X X Byte av avloppspump 2 X X Demontage av kalksilo X Byte av slamhaltsmätare i kommunala biosteget X 3.12 Ersättning av kemiska produkter I början av 2015 byttes polymer, från Eko Pam DW 3402 till Flopam EM 340 HIB. 11

Bilaga 1: Anslutning och belastning Kommun Avloppsreningsverk Heby Tärnsjö Anslutning till verket Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (p) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (p) 1250 Medel Max Max gvb Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BOD-belastning i inkommande vatten 3343 4397 4397 (70 g/person, dygn) (Beräkningar i bilaga 8) - därav från industri (pe) 2762 - därav externbelastning (uppskattad antal pe) 0 - mottagning av slam från enskilda avloppsanläggningar (m 3 ) 3728 - slam från industri 0 - slam från andra avloppsreningsverk ange ev. förbehandling Dimensionering (pe eller BOD 7 (kg/d)) Haga (m 3 ) 117 Huddunge (m 3 ) 0 Runhällen (m 3 ) 40 Förbehandling: mekanisk, biologisk, kemisk fällning. 1500 pe (kommunal del) 10000 pe (industriell del) För turistort (antal pe) 0 - Högsäsong 0 - Lågsäsong Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden Medelflöde (m 3 /h) 7,6 Medelflöde (m 3 /d) 183 Maximalt flöde (m 3 /d) 680 Minimalt flöde (m 3 /d) 131 Årsflöde (m 3 /år) 66905 Debiterat flöde (m 3 /år) 72749 Tillskottsvatten* (m 3 /år) -5844** Tillskottsvattnets andel av det totala flödet (%) Utgående vattenflöde från verket, årsvärden Medelflöde (m 3 /h) 7,6 Medelflöde (m 3 /d) 183 Maximalt flöde (m 3 /d) 680 Minimalt flöde (m 3 /d) 131 Årsflöde (m 3 /år) 66905 Dimensionerande flöde 35 (kommunal del) Q dim (m 3 /h) 10 (industriell del) *Tillskottsvatten = Inkommande volym vatten kommunal del - Debiterad volym vatten. Tärnsjö garveri har en egen vattentäkt och inkluderas inte i beräkningen av tillskottsvatten. **Varför det inkommande flödet till avloppsreningsverket är mindre än det debiterade är oklart. Statistik visar dock att så varit fallet åtminstone de senaste 12 åren. -9

Bilaga 2A: Utsläppskontroll vatten Metod för beräkning av medelvärde, halt och mängd finns bilaga 8 Inkommande vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde Mängd (ton/år) inkl Mängd (ton/år) exkl bidrag Typ av och antal prov (maxdygn) bidrag från rejekt från rejekt (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d BOD7 1070 171 1691 288 62 Dp 12 st CODCr* 4856 868 4990 874 Vp 2 st TOC P-tot 11 1,7 15 2,8 0,6 Dp 12 st N-tot 159 27 224 36 10 Dp 12 st NH4-N Ange om mängd från rejekt är beräknad eller grundad på provtagning. Ingår rejektvatten i provtagning på inkommande vatten? Ja Nej X Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd (ton/år) Reduktion (%) Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d BOD 7 6,7 1,3 20 7,4 0,5 99 Dp, 24 st COD Cr* 86 16 130 48 6,0 98 Dp, 24 st TOC Dp, 24 st P-tot 0,17 0,03 0,26 0,06 0,01 98 Dp, 24 st N-tot 52 10 71 21 3,6 61 Dp, 24 st NH 4-N 48 9 68 22 3,3 Dp, 24 st SS Metaller Ingående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde Hg Cd Pb Cu Zn (maxdygn) mg/l kg/d mg/l kg/d Cr Ni Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde Mängd (kg/år) Mängd (kg/år) Provtagning har ej utförts. Vi bedömer att det inte finns den typ av industrier som bidrar till att metaller finns i avloppsvattnet. Typ av och antal prov (dp, vp, annat) Typ av och antal prov (dp, vp, annat) (maxdygn) mg/l kg/d mg/l kg/d Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Al Fe Vid mindre än värden (t ex <0,1) skall halva värdet användas vid beräkning. *Analyser av COD Cr i inkommande vatten görs bara två gånger per år och är därför behäftad med stor osäkerhet. 13

Bilaga 2B: Inkommande vatten Utsläppskontroll för den kommunala delen samt Tärnsjö garveri. Tärnsjö kommunalt För beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8 Inkommande vatten, årsvärden Maxvärde (maxdygn) Mängd (ton/år) inkl bidrag från rejekt Mängd (ton/år) exkl bidrag från rejekt Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d BOD7 218 41 290 66 15 Dp 12 st CODCr* 565 101 570 105 37 Vp 2 st TOC P-tot 6,9 1,3 9 1,8 0,5 Dp 12 st N-tot 55 10 78 14 3,8 Dp 12 st NH4-N Tärnsjö garveri För beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8 Inkommande vatten, årsvärden Medelvärde Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd (ton/år) inkl bidrag från rejekt Mängd (ton/år) exkl bidrag från rejekt Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d BOD7 2112 193 2700 273 71 Dp 11 st CODCr* 8599 821 9300 824 300 Vp 2 st TOC P-tot 16 1,5 20 2,0 0,5 Dp 11 st N-tot 290 29 340 32 11 Dp 2 st NH4-N Tärnsjö totalt För beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8 Inkommande vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd (ton/år) inkl bidrag från rejekt Mängd (ton/år) exkl bidrag från rejekt Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d BOD7 1070 171 1691 288 62 Dp 12 st/11 st CODCr 4856 868 4990 874 Vp 2 st TOC P-tot 11 1,7 15 2,8 0,6 Dp 12 st/11 st N-tot 159 27 224 36 10 Dp 12 st /2 st NH4-N *Analyser av COD Cr i inkommande vatten görs bara två gånger per år och är därför behäftad med stor osäkerhet. 14

Bilaga 3: Bräddning Bräddat vatten vid reningsverket Antal bräddningar Antal h Antal m 3 Orsak Kvartal 1 Med behandling 0 Utan behandling 0 Kvartal 2 Med behandling 0 Utan behandling 0 Kvartal 3 Med behandling 0 Utan behandling 0 Kvartal 4 Med behandling 0 Utan behandling 0 Summa 0 Typ av behandling av bräddat vatten Total bräddad volym pga drifthaveri (m 3 /år) 0 Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning (m 3 /år) 0 Bräddad volym i % av totala årsflödet 0 Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket Medelvärde (mg/l) Maxvärde (mg/l) (maxdygn) BOD7 CODCr P-tot N-tot NH4-N Total mängd (ton/år) Medelvärde (mg/l) Maxvärde (mg/l) (maxdygn) Total mängd (kg/år) Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde Ja X Nej Flödesproportionell provtagning Ja X Nej Tidsproportionell provtagning Ja Nej X Bilaga 3 fortsätter på nästa sida 15

Forts. bilaga 3 Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer Total volym (m 3 /år) 0 Volym p.g.a. drifthaveri (m 3 /år) 0 Volym p.g.a hydraulisk överbelastning (m 3 /år) Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Total mängd (ton/år) BOD7 CODCr P-tot N-tot NH4-N 0 Total mängd (kg/år) Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni För bedömning av eventuella utsläpp från ledningsnätet bör samma föroreningshalter som uppmätts i samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om inte annat underlag för bedömning finns. Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer (ange alla pumpstationer och bräddpunkter även om de inte bräddat) Bräddningspunkt Kontrollmetod (se nedan) Recipient Frekvens (ggr/år) PST Garveriet PST Södra PST Grällsbo PST Tärn PST Söråsbo 2a 2d 2d 2d 2d Antal timmar (tim) Volym (m 3 /år) Orsak (drifthaveri el. överbelastning) Kontrollmetoder, 1) inte alls, 2a) uppskattning med flytkropp, 2b) uppskattning med maxnivågivare, 2c) uppskattning med frekvensgivare, 2d) uppskattning med frekvens+varaktighet, 3) flödesmätning, 4) beräkning av pumpad mängd, 5) beräkning med flödesmodell 16

Bilaga 4: Totala utsläpp till vatten Utsläpp från reningsverket, inklusive bräddning vid reningsverket Ton/år BOD 7 0,5 COD 6,0 P-tot 0,01 N-tot 3,6 NH4-N 3,3 Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni 17

Bilaga 5: Slam Årsvärden Medelvärde (mg/kg TS) Maxvärde (mg/kg TS) Mängd (kg/år) Typ av och antal prov (stickprov, samlingsprov, månad, kvartal, år) Hg 0,11 0,12 0,01 Samlingsprov 2 ggr/år Cd 0,29 0,33 0,03 Samlingsprov 2 ggr/år Pb 13 14 1,5 Samlingsprov 2 ggr/år Cu 220 250 27 Samlingsprov 2 ggr/år Zn 310 350 38 Samlingsprov 2 ggr/år Cr 23 29 2,8 Samlingsprov 2 ggr/år Ni 9 10 1,1 Samlingsprov 2 ggr/år Ag 0,7 1,0 0,09 Samlingsprov 2 ggr/år P-tot 11500 12000 1400 Samlingsprov 2 ggr/år N-tot 49500 51000 6024 Samlingsprov 2 ggr/år Toluen PCB, summa (7 st) 0,016 0,02 0,002 Samlingsprov 2 ggr/år PAH, summa (6 st) 0,35 0,5 0,04 Samlingsprov 2 ggr/år Nonylfenol 4,35 4,7 0,5 Samlingsprov 2 ggr/år Vid summering av mindre än värden (t ex <0,1) skall halva värdet användas vid beräkning. OBS! Har andra parametrar analyserats t ex PBDE, Sb, Au, Br, W etc? Ange parameter och resultat ovan. Bifoga analysprotokoll över samtliga analyser. Redovisa om det är stickprov eller samlingsprov. Slammängder Producerad mängd 577 (ton/år) Mängd TS totalt 122 (ton TS/år) TS-halt (%) 21,1 Volym (m 3 /år) Mängd (ton TS/år) TS-halt (%) Externslammängd till vattenfas (vattenfas=inkommande 0 0 0 arv eller på ledningsnät) Externslammängd till slambehandling 0 0 0 från enskilda avloppsanläggningar 3728 37 1 - från andra reningsverk 157 2,4 ca 1,5 - från andra verksamheter, t ex slam från fiskberedningsindustri 0 0 0 18

Forts. bilaga 5 Lagrat slam Volym (m³) Mängd (ton TS) Årets början 0 0 Årets slut 0 0 Lagrets kapacitet 0 0 Behandling Rötning Ja Nej X Mängd (ton TS/år) Kompostering Ja X Nej 122 Vassbäddar el. liknande Ja Nej X Annat Ja Nej X Ja Nej Sluthantering Åkermark Ja Nej X Energigröda Ja Nej X Energiskog Ja Nej X Täckning deponi Ja X Nej 122 Övrig markanvändning Ja Nej X Deponering Ja Nej X Till annat reningsverk Ja Nej X om ja vilket: Förs register över åkermark där slam sprids? Ja Nej vem för register: Annat 19

Bilaga 6: Avfall, kemikalier och energihushållning Avfall Typ EWC-kod Ursprung Volym (m 3 ) Slutbehandling Rens 19 08 01 20 Förbränning Sand 19 08 02 Kemikalier Typ Mängd (ton/år) Fällning Pax XL 100 23 Slambehandling Flopam EM 340 HIB 5,8 Slambehandling Flopam EM 340 CT 0,5 Skumdämpning Bewaloid 1725 0 Luktbekämpning Nutriox 27 Tillförsel av tungmetaller genom dosering av fällningskemikalier As Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb Sb Se Zi Tillförd mängd* (g) <47 <0,9 <2,3 23 9,4 <0,07 7,0 <4,7 <2,3 <12 21 Tillförd mängd* (mg/kg TS) <0,38 <0,01 <0,02 0,19 0,08 <0,0006 0,06 <0,04 <0,02 <0,10 0,17 Energihushållning Förbrukad mängd energi (MWh/år) 309 Nyckeltal energiförbrukning (kwh/pe) 89 Bränsletyp Fjärrvärme (MWh/år) 0 Gasproduktion Ja Nej X Mängd prod. gas/år (m 3 ) Gasens energiinnehåll (kwh/m 3 ) Facklad mängd (m 3 /år) Användning av gasen Uppvärmning annat: Har energibesparande åtgärder gjorts under året? Ja X Nej *Tillförd mängd är beräknad utifrån uppgifter i produktinformationen för fällningskemikalien. 20

Bilaga 7: Villkorsuppföljning (För endast in de års-, kvartals- och månadsmedelvärden som regleras i beslutet.) Årsmedelvärden Kvartalsmedelvärden P-tot BOD N-tot NH4-N mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % 0,17 6,7 P-tot BOD N-tot NH4-N mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % Kvartal 1 0,15 10,6 Kvartal 2 0,19 6,7 Kvartal 3 0,15 3,3 Kvartal 4 0,20 4,7 Månadsmedelvärden P-tot BOD N-tot NH4-N mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 21

Bilaga 8: Beräkningar Beräkningar av halter och mängder m.m. på inkommande och utgående vatten görs enligt nedan. Då det förekommit halter angivna som <X mg/l har halva den angivna halten använts i beräkningarna. Vid beräkning av medelhalter (mg/l) skall hänsyn tas till flödet, d.v.s. medelhalterna skall vara flödesvägda enligt följande formel: Medelhalt(mg l) = (C 1 Q 1 )+(C 2 Q 2 )+ +(C n Q n ) (ekvation 1) Q 1 +Q 2 + +Q n C = uppmätt halt vid respektive provtagningstillfälle (mg/l) Q = uppmätt flöde vid respektive provtagningstillfälle (m³) n = provtagningstillfälle Vid beräkning av dygnsmedelvärde för belastning, total belastning i ton per år samt reduktion används följande formler: Dygnsmedelvärde ( kg d ) = M 1+M 2 + +M n n M = belastning vid respektive mättillfälle (kg/dygn) n = antal mättillfällen (ekvation 2) Belastning (ton år) = Dygnsmedelvärde 365 (ekvation 3) 1000 Reduktion som medelvärde (%) = R 1+R 2 +R n n R = reduktion (%) vid respektive mättillfälle n = antal mättillfällen Belastning (antal pe) beräknas enligt följande formel: Belastning (pe) = BOD 7 0,07 (ekvation 4) BOD 7 = Dygnsmedelvärdet för BOD 7(kg/d) Maximal genomsnittlig veckobelastning Max gvb (pe) = vb max 7 70 (ekvation 5) vb = M 1 + M 2 + M 3 + M 4 + M 5 + M 6 + M 7 (ekvation 6) M n = Q n C n (ekvation 7) vb = veckobelastning Q = uppmätt flöde för dygn n (m 3 /d) C = uppmätt koncentration för dygn n (mg/l) n = 1,2,,7 Nyckeltal för energiförbrukning Nyckeltal ( kwh pe) = Elförbrukning(kWh år )+Fjärrvärme( kwh år ) pe (ekvation 8) Elförbrukning = beräknad årsförbrukning från faktura Fjärrvärme = beräknad årsförbrukning från faktura (alla verk har dock inte fjärrvärme) pe = personekvivalenter, beräknat som ett medeltal över antalet pe fr.o.m. 2001 22

Bilaga 9: Karta över verksamhetsområde 23

Bilaga 10: Flödesschema 24