Från Form i Trä även: Svensson Bengt (2000) Skolslöjd med kvalité och personlig prägel ISBN: 91-973910-1-8 Svensson Bengt (2000) Ting och bildframställning med såg ISBN: 91-973910-2-6 Svensson Bengt (2000) Hundra år i skolslöjden ISBN: 91-97 3910-0-X Svensson Bengt (2004) Hyllor och skåp ISBN: 91-973910-5-0 Svensson Bengt (2006) Skrin och Pallar ISBN: 91-973910-6-9 Svensson Bengt (2008) Ytbehandling av slöjdföremål) ISBN: 91-973910-8-5 Svensson Bengt (2013) Figurer och Former ISBN: 91-973910-9-3 Härutöver följande nytryckningar av äldre böcker: Salomon Otto (1890) Pedagogisk snickerislöjd ISBN: 91-973910-3-4 Salomon Otto (1902) Nääs modellserie för pedagogisk snickerislöjd ISBN: 91-973910-4-2 Den som leder skapande verksamhet bland barn och vuxna, måste ständigt ge ifrån sig energi i form av entusiasm och inspiration. Dessutom behövs kunskap i arbetsmetoder och hur man pedagogiskt leder skapande verksamhet. Ledaren behöver ständigt tillföras kunskap och energi, för att orka vara den sprudlande innovatör som krävs. Denna bok avser vara en källa att ösa ur i dessa avseende. Materialet bygger på mångårig erfarenhet som slöjdlärare och utvecklingsarbeten vid Linköpings universitet, samt de studerandeuppgifter som utförts vid universitets slöjdlärarutbildning. Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan skriftligt medgivande från Form i Trä. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, inspelning på band etc. Foto: Bengt Svensson Layout: Bengt Svensson Copyright: Bengt Svensson och Form i Trä. Metallslöjd ISBN: 978-91-918742-0-5 Utgivningsår: 2013 Beställningsadress: Form i Trä Bengt Svensson Sälggatan 2 590 49 Vikingstad Tfn: 013-81011 Fax: 013-81011 E-mail: 01381011@telia.com
Innehållsförteckning Sammanfattning av materialets innehåll 1 Hur materialet är tänkt att användas 2 Avsikten med materialet 3 Undervisningens planering 5 Principer för årskursplaneringen 6 Exempel på årskursplaneringar 7 Slöjdsalens utrustning 15 Förbrukningsmaterial 16 Materialförvaring 17 Beräkning av materialkostnad 18 Fastspänningsanordningar 19 Skålslagningsverktyg 22 Punsningsverktyg 24 Bockningsverktyg 25 Lektionsgenomförande 29 Arbete med olika konstruktioner 30 Att arbeta med instruktionsblad för eleverna 31 Inspirationslektionen 34 Instruktionsblad för eleverna 37 Bildregister över de 30 instruktionsbladen 38 Arbetsgång för bockning av figurer 41 Arbetsgång för konstruktioner i metall 47 Bockning av hållare för smala ljus 52
Bockning av hållare för tjocka ljus 54 Bockning av små trådringar 56 Bockning av upphängningsring 57 Bockning av upphängningsring 58 Bockning av upphängningslänk 58 Bockning av plåtring 59 Rundbockning av trådsmycke 60 Skyddsregler för borrmaskin 62 Borrning i metall 63 Filning i metall 65 Formgivning av skålar 66 Gängskärningstips 71 Gängskärning med gängtapp 72 Gängskärning med gängsnitt 73 Kapning med bågfil 74 Klippning av rondell 75 Polering i maskin 76 Punsning av mönster 78 Rundbockning över stålrör 82 Rundbockning över rundbockningsverktyg 83 Skålslagning 84 Oxidering 90 Vinkelbockning över fyrkantstål 91 Vinkelbockning av plåt 92
Vridning av fyrkantstål 93 Vridning av plattstål 94 Vridning av trådsmycke 95 Ytbehandling av stål 100 Inspirationsbilder 101 Trådsmycken 102 Trådsmycken och grillpinnar 103 Vridna smycken 104 Smycken av plåt 105 Punsade mönster 107 Skålar 108 Figurer 112 Blomställ och konsoler 114 Lampetter 115 Bordsljusstakar 117 Golvljusstakar 118 Ljuskronor 120 Hängare, ställ för varma kärl och gånggång 123 Diverse föremål 124 Väggskyltar fotograferade i Vadstena 126 Bilagor Omslagsbild för elevpärm 128 Källor 12
Avsikten med detta material Metallslöjd är att tillsammans med tidigare utgåvor från förlaget, tillhandahålla ett komplett idématerial för grundskolan. Det vill på ett medvetet sätt utveckla allmän händighet, självständighet och skapande förmåga, på det sätt som beskrivs i bifogade årskursplaneringar. De presenterade arbetsområdena ger dig metoder att: 1 Få eleverna att kunna hitta på personliga utformningar på sina arbeten så att de inte blir benägna att kopiera av, vad de sett att andra har gjort eller gör. 2 Få dem att kunna göra en tydligt genomtänkt planering innan de påbörjar tillverkningen. 3 Få dem att på planeringsstadiet lyckas förutse om föremålet går att tillverka som de tänkt sig. 4 Få dem att kunna bedöma sina föremåls storlek, form, funktion och hållfasthet innan de påbörjar tillverkningen. 5 Kort sagt att få dem att lyckas undvika sådana planeringsmissar som medför att föremålen inte alls blir som de hade avsett. 6 Få eleverna att själva lyckas ta fram rätt material som de behöver för tillverkningen. 7 Använda sådana arbetsmetoder att eleverna inte blir osjälvständiga och osäkra under arbetets gång och i behov av att fråga ofta eller att få hjälp med utförandet. 8 Få dem att dra nytta av de erfarenheter som de tidigare gjort. 9 Träna eleverna i arbete med material, metoder och tekniker som kan tänkas vara tillämpbara i elevernas vardagsmiljö.
Årskurs 5 9 Under dessa årskurser kan det vara lämpligt att lägga in några enkla metalluppgifter, eftersom vissa elever kanske väljer textilslöjd på högstad. Huvud- saken är att uppgifterna är så enkla och begränsade, att eleverna hinner lära känna materialet, teknikerna och dess möjligheter, så att de lyckas skapa riktigt personliga föremål redan från första uppgiften. Uppgifterna inriktas främst på små arbeten i tråd, plåt och klent stångmaterial.
12
Val av stångmaterial, tråd och plåt. Allmänt. Så långt det är möjligt bör man försöka få tag på varmvalsat material, eftersom det är mju- kare att bocka. Måste man hålla tillgodo med kallvalsat, kan eleverna få glödga sina tillka- pade delar, innan de bockar dem. Det kallvalsade materialet är infettat för att inte rosta och denna infettning kan man torka bort med trasor fuktade med lågaromatisk nafta typ lampolja. Det är lämpligt att göra det innan man ställer in stängerna i förrådet, där eleverna hämtar sitt material. Det gäller givet- vis både plåt och stångmateria. Då det gäller val av dimensioner och tjocklekar, är man mycket mer beroende av en halv millimeters förändring, än då det gäller virke där en halv millimeters förändring knappast är märkbar. Fyrkantröret kan användas som mittenstav i konstruktioner. Det möjliggör även samman- fogningar med popnit. Beträffande de rekommenderade formaten, anger de lämpliga format att förvara och lämp- liga format för eleverna att handskas med. Det är orimligt att man som lärare alltid ska be- höva kapa till lämpliga format. Tenn och nysilverplåtar kan tyckas för dyra att använda i skolslöjden. De är avsedda för smycketillverkning och därför används så små bitar att kostnaden inte blir särskilt hög. Förslag på dimensioner i längder på omkring 1.5 m. Plattstål: 10 x 2 mm. 12 x 2 mm. 15 x 2 mm. 15 x 3 mm. Fyrkantstång: 5 x 5mm. 6 x 6 mm. 12 x 12 mm. 16 x 16mm. Fyrkantrör: 15 x 15 mm. Rundstång: 6 mm. Stål plåt med format 500 x 200 mm: 0,7 mm. 1 mm. Mässing och kopparplåt 500 x 200 mm: 1 mm. Tenn och nysilverplåt av mindre storlekar: 1 mm. Tråd: 1 mm rakdragen blomstertråd för modellbygge. 2-4 mm stål. 3mm koppar. 3 mm mässing. 1 mm rostfri tråd till små ringar för sammanfogningar.
Fastspänning i borrmaskin. Sätt fast ett vanligt bänkskruvstycke i borrbordet så som bilden visar. Låt skruvstycket alltid vara fastsatt på detta sätt, även då du låter eleverna arbeta med träslöjd. Påritning med hjälp av penna för plast, glas och metall föreslås på ofta i instruktionerna. Den avsedda pennan är: Schwan STABILO 8008. Konstruktioner av olika slag måste först sättas samman med en skruv, så att man sedan kan samborra de följande hålen. Annars är det nästan omöjligt att få hålen att stämma överens med varandra. Detta är den enda metod som möjliggör samborrning av delvis hopsatta konstruktioner. Lägg även märke till hur skruvstycket är fastsatt, för att möjliggöra borrning av ändytor i längre stänger.
Träna elevernas läsförståelse och självständighet. Att träna elevernas läsförståelse och förmåga att förstå bruksanvisningar, är livsviktiga färdigheter för vuxenlivet. Skolslöjden ger utmärkta tillfällen till för eleven meningsfull övning, genom att i slöjden då och då följa arbetsinstruktioner. Låt inte eleverna sitta med pärmen och försöka hitta idéer till vad de skall göra för saker. Det leder enbart in dem på rent kopierande! Om du avser att eleverna skall kunna följa arbetsbeskrivningarna, får du inte själv demonstrera momenten vid teknikgenomgångar. Eleverna ska givetvis föreslå hur arbetet ska gå till med stöd av instruktionerna och sedan tillsammans utföra momenten. Då avslöjas det direkt, vad de har svårt för och blir inte någon överraskning för dig i efterhand. När de sedan inte kommer ihåg ett moment, är det naturligt för dem att gå till instruktionen.
Register över arbetsinstruktioner. Avsedda att sättas in i en pärm med numrerade flikar. Flik nummer: Beskrivningen sitter bakom fliken! Sida: 1 Arbetsgång för tillverkning av bockade figurer. 41 2 Arbetsgång för konstruktioner i metall. 47 3 Bockning av hållare för smala ljus. 52 4 Bockning av hållare för tjocka ljus. 54 5 Bockning av små trådringar. 56 6 Bockning av upphängningsring. 57 7 Bockning av upphängningslänk. 58 8 Bockning av plåtring. 59 9 Rundbockning av trådsmycke. 60
10 Skyddsregler för borrmaskin. 62 11 Borrning i metall. 63 12 Filning i metall. 65 13 Formgivning av skålar. 66 14 Gängskärningstips. 71 15 Gängskärning med gängtapp. 72 16 Gängskärning med gängsnitt. 73 17 Kapning med bågfil. 74 18 Klippning av rondell. 75 19 Polering i maskin. 76 20 Punsning av mönster. 78
21 Rundbockning över stålrör. 82 22 Rundbockning över rundbockningsverktyg. 83 23 Skålslagning. 84 24 Oxidering. 90 25 Vinkelbockning över fyrkantstål. 91 26 Vinkelbockning av plåt. 92 27 Vridning av fyrkantstål. 93 28 Vridning av plattstål. 94 29 Vridning av trådsmycke. 95 30 YYtbehandling av stål. 100 31
Tillverkning av figurer.. 1. Ta en bit plattstål och prova hur man kan bocka den. Följ de olika instruktionsbladen om bockning. 2. Tejpa ståltråd på pappersremsor. Dem ska du ha till att göra modeller av. Börja med att fästa trådens ändar. 3. Bocka pappersremsorna på samma sätt som plattstålet. Då kan du vara säker på, att figuren går att göra i plattstål.
13. Märk ut stålets mittlinje. 14. Märk på för en av skruvarna. Använd en penna för metall. 15. För ner utmärkningen till mittenlinjen.
Bockning av upphängningsring.. 1. Så här skall ringen se ut. 2. Kapa av båda rundstålen samtidigt. 3. Öppna och stäng ringen på detta sätt.
Filning.. 1. Spänn fast stålet så att det inte vibrerar. Smycken ska du spänna fast i en träklämma. 2. Använd en engradig sågfil. 3. Runda kanterna.
Rundbockning med runbockningsverktyg. 1 Välj den storlek du vill ha på bockningen. 2 Kläm fast stålet och böj det så långt du önskar. 3 Om du vill bocka en ögla så gör du som bilden visar.
Smycken i plåt. Klicka på en bild för att få den tydligare och i full storlek. Då får du även fram frågeställningar, som du kan diskutera med eleverna.
Skålar. Klicka på en bild för att få den tydligare och i full storlek. Då får du även fram frågeställningar, som du kan diskutera med eleverna.
Figurer. Klicka på en bild för att få den tydligare och i full storlek. Då får du även fram frågeställningar, som du kan diskutera med eleverna.
Lampetter. Klicka på en bild för att få den tydligare och i full storlek. Då får du även fram frågeställningar, som du kan diskutera med eleverna.
Ljuskronor. Klicka på en bild för att få den tydligare och i full storlek. Då får du även fram frågeställningar, som du kan diskutera med eleverna.