Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport Befolkningens hälsa,,,,,,,,,,,, 2005-11-16 Kontaktpersoner landstingen: Operatör Helseplan: Peter Molin E-post: peter.molin@ltv.se Kontaktperson Dag Gjesteby Lena Kierkegaard E-post: lena.kierkegaard@lthalland.se Tel: 021-12 99 88 / +47 22 41 70 60 Sven Nilsson E-post: sven.nilsson@ltdalarna.se E-post: dag.gjesteby@helseplan.no Ove Löfqvist E-post: ove.lofqvist@ltkronoberg.se Axel Bergh E-post: axel.bergh@vgregion.se
Nyckeltalssamverkan 2004... 3 Hälso- och sjukvården och befolkningsperspektivet... 4 Hälsoutvecklingen... 5 Material och metoder... 6 Källor... 6 Diagram... 6 Tabeller... 7 Kartor... 7 Begreppsförklaringar... 7 Livsvillkor... 8 Antal kommuner...8 Folkmängd... 8 Födelsenetto... 10 Andel äldre... 10 Åldersstruktur... 10 Långtidssjukskrivna... 12 Sjukersättning/aktivitetsersättning... 13 Ekonomiskt bistånd... 14 Utbildningsnivå... 15 Levnadsvanor... 16 Rökning... 16 Övervikt... 17 Hälsa... 18 Självrapporterade hälsoproblem... 18 Cancer... 20 Prevalens och incidens... 20 Bröstcancer och prostatacancer... 21 Medellivslängd... 22 Åtgärdbar död... 24 Sjukvårdsindikatorer... 24 Hälsopolitiska indikatorer... 24 Självmord... 25 Barnstatistik... 26 Barn i fattiga familjer... 26 Ammade barn...27 Vaccinering... 27 Rökande blivande mammor... 28 Index... 30 Bilaga kommuntabeller... 37 Rapporten har utarbetats av FoU-enheten, Landstinget. För eventuella frågor, kontakta. fou@dll.se Tfn: 016-10 48 31 2
Nyckeltalssamverkan 2004 För elfte året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat och vilka landsting / kliniker som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Nyckeltal användas inom olika nivåer av landstingens organisation som ett hjälpmedel i styr- och ledningsprocessen med fokus på uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga på olika nivåer kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar. Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra utfallet av sin hälso- och sjukvård med andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt system för kontinuerlig uppföljning av regionens/landstingets verksamhet. En utvecklingsambition som NYSAM delar med Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår i studien, använder de definitioner man har kommit överens om. NYSAM leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och där Helseplan också är representerade. Samarbetet med Sveriges Kommuner och Landsting bör kunna leda till stora vinster för det nationella utvecklingsarbetet. Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter för år 2004. Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för sina siffror. Nyckeltal 2004 redovisas i en huvudrapport och 23 delrapporter: befolkningens hälsa, ekonomi, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri, medicin, onkologi, hud, barn, kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH och medicinsk service (9 delrapporter). Effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är ett viktigt utvecklingsområde för NYSAM. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, resursinsatser och produktivitetsmått. Detta nya område syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data. NYSAM kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt deltagande och kvalitetsambitionerna är välkomna. För Styrgruppen Peter Molin (ordf), Lena Kirkegaard, Sven Nilsson, Ove Löfqvist, Axel Bergh Dag Gjesteby (operatör Helseplan ) 3
Hälso- och sjukvården och befolkningsperspektivet Landstingens och regionernas roll som företrädare för befolkningen har under det senaste decenniet tydligt utvecklats. Befolkningsföreträdarrollen innebär bl.a. att verka för en god och jämlik hälsa i befolkningen samt hälso- och sjukvård efter behov och på lika villkor. Frågor kring behov, befolkningsperspektiv, patientperspektiv, effekter och folkhälsa har fått allt större betydelse. Befolkningsperspektivet blir allt viktigare. Hälso- och sjukvårdens resurser ska prioriteras och fördelas efter behov. Resultatet av hälso- och sjukvårdens insatser måste i sin tur värderas efter vad som åstadkoms i form av hälsovinster i befolkningen och för patientgrupper. Utvecklingstakten inom det medicinska området är snabb; nya behandlingsmetoder påverkar vårdbehoven mer och snabbare än förändringar i befolkningens sjuklighet. Det medför ökade krav och ökad efterfrågan på hälso- och sjukvård en efterfrågan som inte kan mötas med utökad verksamhet. Detta innebär tydligare krav på prioritering, ledning och styrning, vilket i sin tur kräver god informationsförsörjning. Enligt en teoretisk modell är de viktiga momenten i planeringsprocessen beskrivning av befolkningens hälsoförhållanden, fastställande av mål, analys av behov, prioritering, styrning, genomförande samt uppföljning av hälsovinster. En annan närliggande modell utgår från kunskap om hälsoförhållanden och sjukdomsbörda, bedömningar av nyttjandet av evidensbaserade metoder, kostnadseffektivitet och befintliga resurser. Dessa aspekter ställs sedan mot olika avvägningar och värderingar från den politiska arenan, vilket utmynnar i målformuleringar, prioriteringar, styrning, genomförande och uppföljning. Utvecklingen mot en tydligare roll som befolkningsföreträdare för landsting och regioner har inom Nysam bl.a. tagit sig uttryck i tillskapandet av arbetsgruppen Befolkningens hälsa, som försöker spegla just dessa perspektiv. Arbetsgruppens arbete resulterar bl.a. i denna återkommande rapport - Befolkningens hälsa. I rapporten beskrivs hälsoförhållandena i befolkningen med hjälp av registerdata och självrapporterad hälsa. Rapporten presenterar ett antal nyckeltal, som beskriver olika aspekter av befolkningens hälsa. Dessa nyckeltal kan fungera både som hälsolägesbeskrivningar och uppföljningsindikatorer. Skillnader mellan län och kommuner bör ge anledning till mer fördjupade och detaljerade lokala analyser. Rapporten Befolkningens Hälsa är ett jämförande kunskapsunderlag om hälsoläget i befolkningen och den syftar till att ge kunskap och väcka frågor, som har betydelse för hälso- och sjukvårdens planering. Här ges en sammanfattande bild av hälsoläget utifrån tillgängliga hälsodata. 4
Hälsoutvecklingen Generellt sett har folkhälsan i Sverige förbättrats sedan en lång tid tillbaka. Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2005 visar att medellivslängden ökar och att spädbarnsdödligheten tillhör de lägsta i världen. De äldres hälsa förbättras, dock inte för de allra äldsta. Stora skillnader finns dock mellan kvinnor och män och mellan olika socioekonomiska grupper. Även om hälsan i befolkningen blir allt bättre så finns det fortfarande skillnader mellan olika grupper. Bland de stora diagnosgrupperna minskar hjärt- kärlsjukdom, framför allt hjärtinfarkt. Även risken att dö i slaganfall minskar något. Cancerincidensen ökar med stigande ålder. Eftersom medellivslängden ökar medför det att antalet nya cancerfall blir fler. Däremot syns ingen ökning när det gäller dödlighet. Förekomsten av diabetes har ökat kraftigt, främst beroende på förändrad åldersstruktur och minskad dödlighet bland kvinnor. Insjuknande i diabetes bland barn sker i tidigare åldrar jämfört med tidigare. Bland vuxna förväntas insjuknandet i diabetes öka framför allt beroende på att fler personer är överviktiga. I dag uppskattas att 20-40 procent av befolkningen lider av någon form av psykisk ohälsa. Andelen som uppger att de känner ängslan, oro eller ångest har ökat de senaste 15 åren. Allvarliga psykiska problem som kräver psykiatrisk behandling har i stort sett legat på samma nivå sedan 1950-talet. Självmordsfrekvensen har minskat med en tredjedel sedan mitten av 1980-talet. En liten tendens till ökning finns dock bland män 15-24 år. Dödligheten i skador har inte förändrats de senaste tio åren. Under 1980-talet och början av 1990-talet skedde en kraftig minskning av dödligheten i skador. Inga förändringar har skett av det dödliga våldet, som har legat på samma nivå de senaste 30 åren. Trots att alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt så har den alkoholrelaterade dödligheten totalt sett minskat. Den ökade tillgängligheten till alkohol kan förväntas leda till ökade alkoholproblem. Studier bland högstadieelever visar att det under -talet skett en minskning av dem som berusar sig ofta eller som har testat narkotika. Tobakskonsumtionen har minskat under en längre tid, trots detta har det skett en ökning i tobaksrelaterad sjuklighet som KOL och lungcancer. Detta beror på att de som insjuknar i dag påverkas av tidigare rökvanor. Astma, allergier och annan överkänslighet ökar bland befolkningen. Dessa sjukdomar är de vanligaste långvariga hälsoproblemen hos barn. En annan grupp sjukdomar som också ökat är de sexuellt överförbara sjukdomarna. Det är klamydia som står för den största ökningen. Under 2004 rapporterades det högsta antalet nya fall sedan anmälningsplikten infördes 1989. Olika former av värkproblem har blivit vanligare. Sjukdomar i rörelseorganen är tillsammans med psykiska besvär de vanligaste sjukskrivningsorsakerna. Svenska barn och ungdomar har i ett internationellt perspektiv mycket god hälsa. Rapporter finns dock om att olika psykosomatiska problem ökar som exempelvis oro, ont i magen och huvudvärk. Relationen mellan hälsoläge och hälso- och sjukvården är komplicerad. Ökade sjukvårdsinsatser beror till största del på ändrad praxis, exempelvis på att äldre och lindrigare sjuka får mer behandling än tidigare. I inledningen påpekades att den medicintekniska utvecklingen tillsammans med ökad efterfrågan har större påverkan på sjukvården än hälsoutvecklingen. Detta medför att en kraftig minskning av exempelvis hjärt- kärlsjukdomar inte automatiskt medför en minskning av hälso- och sjukvårdsinsatser för detta område. 5
Material och metoder Rapporten är en sammanställning över olika demografiska, sociala och hälsomässiga förhållanden. Den ger en möjlighet att få en samlad bild av hälsoläget i Nysam-länen. En del variabler är samma som i tidigare rapporter medan andra bytts ut. Källor Denna rapport baseras på material från en rad olika källor. Registerdata är hämtade från Statistiska centralbyrån (SCB), Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket (RFV), Smittskyddsinstitutet samt Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP). När det gäller avsnittet om levnadsvanor baseras uppgifterna på tre olika enkätundersökningar. I Folkhälsoinstitutets enkät Hälsa på lika villkor (HLV-04) deltog Nysam-länen,,,, samt. I Liv & Hälsa i Norrland 2003 (LH Norrland) deltog Nysam-länen och. I Liv & Hälsa 2004 (LH CDUST) deltog Nysam-länen,, samt. 1 är det enda Nysam-län som inte deltagit i någon av dessa undersökningar och är därför inte med i redovisningarna av dessa variabler. De enkätfrågor som redovisas i rapporten är ställda på i princip samma sätt i de olika enkätstudierna och har bedömts som jämförbara. En annan källa är SCB:s Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) där 7 500 personer (16-84 år) varje år intervjuas om bland annat sin hälsa och sina levnadsvanor. Data från ULF och de tre enkätundersökningarna baseras på ett slumpmässigt urval och skiljer sig därför från statistik hämtat ur register. Källorna redovisas i anslutning till tabeller och diagram. Diagram I huvuddelen av denna rapport redovisas Nysam-länens avvikelser från riket i så kallade jämförelsediagram. I denna rapport, precis som i förra årets rapport, redovisas faktiska avvikelser från riket. Detta innebär att värdet på den aktuella variabeln för länet subtraheras från rikets värde. 2 Syftet med diagrammen är, som i övrig Nysam-rapportering, att ställa frågor snarare än att ge svar. I tabellbilagan finns värden för några variabler på kommunnivå. Detta är inte möjligt för alla variabler då talen blir osäkra när de redovisas på kommunnivå. Jämförelsediagrammen ska tolkas enligt följande: Har ett län ett positivt värde i diagrammet har länet ett högre värde på den aktuella variabeln jämfört med riket. Har länet ett negativt värde i diagrammet har länet ett lägre värde jämfört med riket. Huruvida det är bra eller dåligt för ett län att avvika på det ena eller det andra sättet går inte att säga generellt. Denna tolkning får läsaren själv göra. I kapitlet Index redovisas ett indexdiagram för varje län. I dessa finns några utvalda variabler från denna rapport. Indexdiagrammen visar respektive läns procentuella avvikelse från riket till skillnad från jämförelsediagrammen där de faktiska avvikelserna redovisas. 1 Fler än dessa län deltog i undersökningarna men i denna rapport nämns endast Nysam-länen. 2 Är variabelvärdena för länet och riket angivna i procent blir skillnaden uttryckt i procentenheter, vilket inte ska förväxlas med procent, som är en andel. 6
Tabeller I bilagan Kommuntabeller, redovisas några av variablerna på kommunnivå. För att få en snabb överblick på variationen mellan kommunerna, inom varje län och för varje variabel, är de högsta och lägsta värdena kursiverade. Kartor Några variabler presenteras i kartor och för dessa gäller att ju mörkare färgen är på kartan, desto högre andel har länet. Ofta är variationen mellan kommuner större än mellan län. Begreppsförklaringar Några av de redovisade variablerna bygger på 5-årsmedelvärden. Detta innebär att ett medelvärde för fem års uppgifter beräknas för att få mer stabila resultat. Exempelvis bygger ett 5-årsmedelvärde för på uppgifter från -2004. På motsvarande sätt beräknas 3-årsmedelvärde. Begreppet incidens betyder antalet nya fall av en viss sjukdom i en viss befolkning under en definierad tidsperiod. Begreppet prevalens betyder antalet sjuka i en viss sjukdom i en viss befolkning vid en viss tidpunkt. Några av variablerna är åldersstandardiserade vilket innebär att hänsyn har tagits till skillnader i åldersstruktur mellan länen. Vid tolkning av åldersstandardiserade variabler är ålderseffekten eliminerad och skillnader mellan områden eller grupper beror på någonting annat. 7
Livsvillkor De livsvillkor en person lever under påverkar den personliga hälsan. Bostadsort och befolkningssammansättning kan ses som olika livsvillkor. Dessa är viktig bakgrundskunskap när de resultat som redovisas i denna rapport ska tolkas. Intressant är bland annat skillnaderna i antal kommuner och i folkmängd, som varierar stort mellan länen. För att beskriva en del av befolkningsförändringarna redovisas födelsenetto. Åldersstrukturen är också en viktig variabel och i denna rapport redovisas ålderspyramider och andelen äldre. Undersökningar har visat att det finns samband mellan hälsa och sociala förhållanden. Det är därför av intresse att studera variabler som speglar den sociala situationen i befolkningen. Uppgifter om långtidssjukskrivna och nytillkomna med sjukersättning/aktivitetsersättning speglar ohälsan i befolkningen. Även andel biståndsmottagare (tidigare socialbidragstagare) är viktigt att studera då det finns ett samband med risken att bli sjuk eller skadas. Ett annat nyckeltal som speglar den ojämlika hälsan är utbildning. Lågutbildade har ofta fler hälsoproblem än högutbildade. Antal kommuner Antalet kommuner i länen varierar stort, alltifrån som endast består av en kommun till med 49 kommuner.,,,,, samt har alla mindre än tio kommuner. Hela området som omfattas i Nysam består av 156 kommuner, vilket motsvarar drygt hälften av samtliga kommuner i Sverige. Folkmängd 2004-12-31 Län Antal Kommuner Antal kvinnor Antal män Totalt 5 74 910 75 425 150 335 15 138 083 137 959 276 042 1 29 232 28 429 57 661 10 138 870 137 729 276 599 6 142 641 141 147 283 788 8 63 682 63 742 127 424 8 88 841 89 444 178 285 9 131 723 129 347 261 070 7 153 248 149 316 302 564 15 128 544 128 331 256 875 11 131 073 129 932 261 005 49 765 577 756 318 1 521 895 12 138 611 135 309 273 920 Totalt Nysam 156 2 125 035 2 102 428 4 227 463 Källa: SCB Folkmängd Folkmängden i Nysam-länen är varierande. s län är minst med en befolkning på knappt 58 000 människor. är den största regionen med ett invånarantal på drygt 1,5 miljoner människor. Förutom, och har de övriga länen ungefär 250 000 till 300 000 invånare. Dessa variationer är viktiga att ha i åtanke vid tolkningar av statistik. Ett problem som kan infinna sig i de fall regionen är stor och omfattar många invånare är att eventuella skillnader inom länet utjämnas. är ett sådant exempel, där det finns både en storstadskommun och många små kommuner. Även siffrorna rörande s län bör tolkas med försiktighet då befolkningen är liten vilket medför större osäkerhet. Samtliga län förutom, och har ett större antal kvinnor än män. 8
9 Födelsenetto Antalet födda minus antalet döda per 10 000 invånare. Trender, -2004 Källa:SCB -100-60 -20 20 60 100 2003 2004-100 -60-20 20 60 100 2003 2004-100 -60-20 20 60 100 2003 2004-100 -60-20 20 60 100 2003 2004-100 -60-20 20 60 100 2003 2004-100 -60-20 20 60 100 2003 2004-100 -60-20 20 60 100 2003 2004-100 -60-20 20 60 100 2003 2004-100 -60-20 20 60 100 2003 2004-100 -60-20 20 60 100 2003 2004-100 -60-20 20 60 100 2003 2004-100 -60-20 20 60 100 2003 2004-100 -60-20 20 60 100 2003 2004 Riket Länet
Födelsenetto Födelsenetto är ett mått på skillnaden mellan antalet födslar och dödsfall. För att kunna jämföra länen med riket redovisas ett relativt födelsenetto, antalet födda minus antalet döda per 10 000 invånare. Som diagrammen på föregående sida visar har,,,, och sedan haft ett negativt födelsenetto, det vill säga fler människor har dött än fötts. är det enda av Nysam-länen som har haft ett positivt födelsenetto ända sedan, det vill säga fler människor har fötts än avlidit. Andel äldre Andelen äldre i befolkningen ökade under 1900-talet och ökningen fortsätter. Vårdkonsumtionen är större bland de äldre och då gruppen blir större kommer troligtvis vårdbehovet successivt att öka. Andelen 75 år och äldre i riket år 2004 var för kvinnor 10,7 procent och för män 6,9. Kvinnor -2-1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 procentenheter Män -2-1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 procentenheter Andel 75 år och äldre, 2004. Avvikelse i procentenheter från riket för respektive kön. Källa: SCB Av Nysam-länen är det som har störst andel äldre i befolkningen, medan har en betydligt lägre andel, både när det gäller kvinnor och män. För kvinnor avviker med två procentenheter från riket och för män med en procentenhet. I avviker kvinnorna med 1,8 procentenheter och männen med 1,6 procentenheter. Åldersstruktur På följande sida redovisas befolkningens åldersstruktur med hjälp av ålderspyramider. Dessa pyramider redovisar andelen invånare i procent av respektive ålder och inte antal. Skälet till detta är att de olika Nysam-länen har stor variation i antal invånare och därför blir pyramider baserade på antal svårtolkade. Formen på pyramiderna beror på utvecklingen av fruktsamhet, dödlighet och flyttningar. För 100 år sedan var de pyramidformade, men numera har formen blivit alltmer rektangulär. Gemensamt för alla län är de stora årgångarna från 40-, 60- och 90-talen. Olika län uppvisar olika mönster, exempelvis har en stor andel av befolkningen i förvärvsarbetande åldrar, medan har en stor andel äldre i befolkningen. Lägg också märke till avsaknaden av midja på figurerna från och för åldrarna 20-30 år, vilket förmodligen hänger samman med att båda länen har stora studieorter. 10
Ålderspyramider Procentuell fördelning per åldersgrupp inom respektive län, år 2004. Källa:SCB Riket 11
Långtidssjukskrivna Den kraftigt ökade sjukskrivningen som varit fallet under flera år motsvaras inte av en lika hög ökning i självrapporterad ohälsa. Sjukskrivning är därför problematisk som indikator på ohälsa, flera faktorer spelar in varav sjuklighet är en. I denna rapport redovisas endast antalet långtidssjukskrivna 3, vilka för rikets kvinnor år 2004 var 46,9 per 1000 sjukpenningförsäkrade och för män 25,1. Kvinnor Män -30-20 -10 0 10 20 30 Antal -30-20 -10 0 10 20 30 Antal Antal långtidssjukskrivna år 2004. Avvikelse från riket i antal per 1000 sjukpenningförsäkrade för respektive kön. Källa: RFV Bland Nysam-länen avviker mest från riksvärdet. Där är det, bland både kvinnor och män, ett betydligt högre antal långtidssjukskrivna per 1 000 sjukpenningförsäkrade. Avvikelserna var för kvinnor 29,5 per 1 000 och för män 15,4 per 1 000. Det lägsta antalet långtidssjukskrivna per 1 000 sjukpenningförsäkrade återfinns i. Där var avvikelserna 10,1 per 1 000 för kvinnor och 5,6 per 1 000 för män. 3 Långtidssjukskrivna är de som varit sjukskrivna 90 dagar eller mer. 12
Sjukersättning/aktivitetsersättning Antalet personer med nybeviljad sjukersättning/aktivitetsersättning 4 i riket år 2004 var bland kvinnor 12,2 per 1 000 sjukpenningförsäkrade och för män 8,4. Kvinnor Män -5-4 -3-2 -1 0 1 2 3 4 5 Antal -5-4 -3-2 -1 0 1 2 3 4 5 Antal Antal nytillkomna med sjukersättning/aktivitetsersättning år 2004. Avvikelse från riket i antal per 1 000 sjukpenningförsäkrade för respektive kön. Källa: RFV har högst andel med nybeviljad sjukersättning/aktivitetsersättning bland Nysam-länen. Avvikelserna är för kvinnor 3,3 per 1 000 och för män 2,0 per 1 000. Det angränsande har lägst andel och avvikelserna var där för kvinnor 3,2 per 1 000 och för män 2,0 per 1 000. Dessa siffror skall tolkas med stor försiktighet. En stor del av avvikelserna består i skillnader i handläggning av ärenden i de olika länen. Om exempelvis en försäkringskassa under en tid satsar särskilt på att ta hand om ärenden som blivit liggande visar sig detta tämligen tydligt i statistiken. En ökning av antalet personer med nybeviljad sjukersättning/aktivitetsersättning kan exempelvis bero på att utredningar av långa sjukfall har prioriterats och många personer ur denna grupp bedömts uppfylla kraven för sjukersättning/aktivitetsersättning. 4 Vid årsskiftet /2003 byttes begreppen förtidspension och sjukbidrag ut mot aktivitetsersättning för personer 19-29 år och sjukersättning/tidsbegränsad sjukersättning för personer 30-64 år 13
Ekonomiskt bistånd En välfärds- och folkhälsoindikator är andelen biståndsmottagare. Undersökningar har visat att dödlighet och sjuklighet är högre bland biståndsmottagare jämfört med andra grupper. År 2004 var det 48,7 kvinnliga biståndsmottagare per 1 000 i åldern 18-64 år. Motsvarande siffra för männen var 47,5. Detta är en ökning, dock mycket liten, jämfört med statistiken från år 2003. Kvinnor Män -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 Antal -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 Antal Biståndsmottagare, 18-64 år, 2004 Avvikelse i antal per 1 000 från riket för respektive kön. Källa: Socialstyrelsen har högst andel biståndsmottagare jämfört med riket både när det gäller kvinnor och män. Avvikelserna var för kvinnor 15,4 per 1 000 och för män 14,6 per 1 000. Det län som låg lägst jämfört med riket var, både när det gäller kvinnor och män. Avvikelsen för kvinnor var 16,8 per 1 000 och för män 16,9 per 1 000. 14
Utbildningsnivå Utbildningsnivå kan användas som en indikator på socioekonomiska förhållanden, vilka har betydelse för hälsan. I befolkningen minskar andelen personer med endast förgymnasial utbildning. År 2004 hade en fjärdedel av befolkningen, 16-74 år, endast förgymnasial utbildning. Kvinnor Män -5-4 -3-2 -1 0 1 2 3 4 5 procentenheter -5-4 -3-2 -1 0 1 2 3 4 5 procentenheter Andel med endast förgymnasial utbildning år 2004. Avvikelse i procentenheter från riket för respektive kön. Källa: SCB De flesta Nysam-länen har, gentemot riket, en högre andel lågutbildade. Högst andel med lågutbildade kvinnor och män fanns i respektive. Avvikelsen för kvinnorna är 3,9 procentenheter och för männen 4,7 procentenheter. och avviker däremot åt motsatt håll och uppvisar en lägre andel av befolkningen med enbart förgymnasial utbildning både när det gäller kvinnor och män. Avvikelsen är störst i och är för kvinnorna 3,8 procentenheter och för männen 3,1 procentenheter. 15
Levnadsvanor Människors levnadsvanor har ett starkt samband med den egna hälsan. Det är dock svårt att finna statistik över levnadsvanor och självupplevd hälsa eftersom detta endast kan insamlas genom enkäteller intervjuundersökningar. Med hjälp av tre skilda enkäter 5 kan vi dock redovisa resultaten för två utvalda variabler som har med levnadsvanor och hälsa att göra. Den ena variabeln är dagligrökning som är en av västvärldens största hälsorisker. Övervikt är den andra variabeln, som kanske kan ses som ett resultat av levnadsvanor och som är en god indikator på hälsan i befolkningen eftersom övervikt kan öka risken för bl.a. hjärt- kärlsjukdomar och diabetes. Rökning Trenden för dagligrökande är enligt ULF neråtgående men har på senare år planat ut något. I riket var 5-årsmedelvärdet för andelen dagligrökare (både kvinnor och män) drygt 25 procent år 1991 och tio år senare var andelen drygt 19 procent. Studeras kvinnor och män separat syns det tydligt att kvinnorna sedan slutet av 1980-talet legat högre än männen och att andelen dagligrökande män sjunkit mer än andelen kvinnor. Andel dagligrökare 2004, 18-84 år. Källa: HLV-04, LH Norrland -03 samt LH CDUST-04 I s län finns den högsta andelen dagligrökare både när det gäller kvinnor och män. Andelen för kvinnor är 21 procent och för män 16 procent. I återfinns den lägsta andelen dagligrökare. Andelen för kvinnor där är 13 procent och för män 10 procent. 5 Läs mer om detta i avsnittet Material och metoder på sidan 4. 16
Övervikt I riket var andelen överviktiga 6 kvinnor och män 39 respektive 55 procent enligt HLV-04. SCB:s ULF-undersökning visar på något lägre andelar för år 2004 men det syns tydligt en uppåtgående trend som år 2004 till viss del planat ut. Andel överviktiga, 2004, 18-84 år. Källa: HLV-04, LH Norrland -03 samt LH CDUST-04 I finns den högsta andelen överviktiga kvinnor, 47 procent. och uppvisar högst andel överviktiga män, 59 procent. I finns den lägsta andelen överviktiga kvinnor, 36 procent.,, samt är de län som har den lägsta andelen överviktiga män, 53 procent. 6 Som överviktiga räknas personer med ett Body Mass Index (BMI) 25. 17
Hälsa Sjuklighet och dödlighet är vanliga och viktiga mått för att beskriva hälsoläget i befolkningen. I denna rapport redovisas sjuklighetsmåtten självrapporterade hälsoproblem, cancerincidens och prevalens samt bröst- respektive prostatacancer. När det gäller dödlighet redovisas medellivslängd, åtgärdbar död och självmord. Självrapporterade hälsoproblem På följande sida redovisas de sex vanligaste självrapporterade hälsoproblemen: sjukdomar i rörelseorganen, nedsatt rörelseförmåga, cirkulationsorganens sjukdomar, nedsatt hörsel, högt blodtryck och sjukdomar i nervsystem och sinnesorgan. Diagrammen är konstruerade så att det för riket vanligaste hälsoproblemet hamnar överst, därefter kommer övriga hälsoproblem i fallande ordning. Nivån i respektive Nysam-län relateras till frekvensen för riket och anges i procent. uppvisar högst andel med sjukdomar i rörelseorganen, medan uppvisar den lägsta andelen. har högst andel med nedsatt rörelseförmåga, medan har lägst andel. När det gäller cirkulationsorganens sjukdomar uppvisar den högsta andelen och den lägsta andelen. är det län som har högst andel med nedsatt hörsel, har lägst andel. har högst andel med högt blodtryck, medan har den lägsta andelen. Av Nysam-länen är det i som högst andel med sjukdomar i nervsystem och sinnesorgan återfinns, lägst andel har. 18
Självrapporterade hälsoproblem 3-årsmedelvärde för år 2003. Andel i procent av befolkningen med respektive hälsoproblem. Källa: Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF), SCB Hälsoproblemen är rangordnade efter de i riket mest förekommande och redovisas i fallande ordning. A B C D E F A B C D E F A B C D E F 0 5 10 15 20 25 0 5 10 15 20 25 0 5 10 15 20 25 A B C D E F A B C D E F A B C D E F 0 5 10 15 20 25 0 5 10 15 20 25 0 5 10 15 20 25 A B C D E F A B C D E F A B C D E F 0 5 10 15 20 25 0 5 10 15 20 25 0 5 10 15 20 25 Kod Hälsoproblem A B C D E F 0 5 10 15 20 25 A B C D E A B C D E F 0 5 10 15 20 25 A B C D E A B C D E F Sjukdomar i rörelseorganen Nedsatt rörelseförmåga Cirkulationsorganens sjukdomar Nedsatt hörsel Högt blodtryck Sjukdomar i nervsystem och sinnesorgan F F 0 5 10 15 20 25 0 5 10 15 20 25 Riket Länet 19
Cancer Efter hjärt- och kärlsjukdomar är cancer den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Cancer drabbar framförallt äldre personer (cirka två tredjedelar av alla cancerfall diagnostiseras hos personer som är 65 år eller äldre) och med en åldrande befolkning kan antalet cancerfall förväntas öka. Antalet nya cancerfall ökade 1994-2003 med drygt en procent per år bland män och en halv procent per år bland kvinnor. Däremot väntas dödligheten i cancersjukdomar minska. Drygt hälften av dem som får en cancerdiagnos idag förväntas leva lika länge som sina jämnåriga. År 2003 var incidensen i riket 468,7 per 100 000 kvinnor och 633,7 per 100 000 män. Kvinnor Män -150-100 -50 0 50 100 150 Incidens per 100 000-150 -100-50 0 50 100 150 Incidens per 100 000 Cancerincidens per 100 000, 2003. Avvikelser från rikets incidens, åldersstandardiserade tal. Källa: Cancer Incidence in Sweden 2003, Socialstyrelsen De flesta Nysam-länen uppvisar en lägre incidens än riket. har högst incidens av Nysam-länen. Avvikelsen var där 51,4 per 100 000 för kvinnor och 50,1 per 100 000 för män. Lägst incidens bland kvinnorna finns i där avvikelsen från riket var 72,0 per 100 000. Den lägsta incidensen för männen finns i, en avvikelse med 139,2 per 100 000. Prevalens och incidens Antalet personer som under de senaste fem åren fått en diagnostiserad cancer och som levde vid utgången av 2003 var nära 146 000, närmare bestämt 73 209 kvinnor och 72 612 män. Dessa tal beskriver prevalensen för cancer. 20
Riket Kvinnor Riket Män 0 50 100 150 200 0 50 100 150 200 Prevalens Incidens Prevalens och incidens per 10 000 Prevalens Incidens Prevalens och incidens per 10 000 Prevalens och incidens för cancer per 10 000 för år 2003. Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen, och har de lägsta incidens- och prevalensnivåerna. Observera att talen ej är åldersstandardiserade utan visar de verkliga nivåerna. Tydligt är att prevalensen, inte helt överraskande, är beroende av incidensen. Männen har en högre incidens än kvinnor medan prevalensen är oberoende av kön vilket beror på att männen har en högre dödlighet i cancer. Bröstcancer och prostatacancer De vanligaste cancerformerna är bröstcancer, vilken utgör 29 procent av alla cancerfall bland kvinnor och prostatacancer, vilken utgör 32 procent av alla cancerfall bland män. Båda dessa cancerformer visar på en ökande trend. 5-årsmedelvärdet för bröstcancerincidens per 10 000 kvinnor i riket år var 13,6 och 5-årsmedelvärdet för prostatacancerincidens per 10 000 män i riket under samma period var 16,7. Den prostatacancerincidens som redovisas nedan omfattar inte de personer som fått diagnosen i samband med obduktion. Detta på grund av att i de län där obduktion är vanligare, återfinns en högre incidens än i övriga län, då mer än hälften av alla män över 80 år har någon grad av denna cancerform. Kvinnor Män -4-3 -2-1 0 1 2 3 4 Incidens per 10 000-4 -3-2 -1 0 1 2 3 4 Incidens per 10 000 Cancerincidens, 5-årsmedelvärde för åren -. Avvikelser från rikets incidens för bröstcancer (kvinnor) respektive prostatacancer, justerad för obduktionsfrekvens (män). Källa: EpC, Socialstyrelsen 21
Bland Nysam-länen uppvisar s län högst incidens av bröstcancer och avviker från riket med 2,7 per 10 000 kvinnor. har lägst incidens av bröstcancer och avviker från riket med 1,6 per 10 000 kvinnor. och har den högsta incidensen av prostatacancer och avviker från riket med 2,9 per 10 000 män. har den lägsta incidensen och avviker från riket med 3,9 per 10 000 män. Medellivslängd Medellivslängden (förväntad medellivslängd vid 0 års ålder) i Sverige ökar. 5-årsmedelvärdet för kvinnorna i riket år var 82,3 år och för männen 77,8 år. Detta är en ökning med 1,7 år för kvinnorna och 2,5 år för männen i jämförelse med 5-årsmedelvärdet tio år tidigare. Medellivslängd vid 0-års ålder, 5-årsmedelvärde för år. Källa: SCB De största avvikelserna från riket har. Medellivslängden för både kvinnor och män i är cirka ett år längre än i riket. Kvinnorna i s län har en förväntad medellivslängd som är cirka ett år kortare än i riket, och männen i har en medellivslängd som är cirka tio månader kortare än riket. Om trenden för medellivslängden studeras mellan åren 1993- är det, och som under denna period har haft en högre medellivslängd än riket, vilket gäller för båda könen., och har under denna period hela tiden legat under rikets medellivslängd, vilket även här gäller för båda könen. 22
23 Medellivslängd Trender, 5-årsmedelvärden Källa: SCB 74 76 78 80 82 84 1993 1994 74 76 78 80 82 84 1993 1994 74 76 78 80 82 84 1993 1994 74 76 78 80 82 84 1993 1994 74 76 78 80 82 84 1993 1994 74 76 78 80 82 84 1993 1994 74 76 78 80 82 84 1993 1994 74 76 78 80 82 84 1993 1994 74 76 78 80 82 84 1993 1994 74 76 78 80 82 84 1993 1994 74 76 78 80 82 84 1993 1994 * 74 76 78 80 82 84 1993 1994 74 76 78 80 82 84 1993 1994 * 5-årsmedelvärden för Västra Götaland för år och tidigare saknas. Riket Kvinnor Män
Åtgärdbar död Med åtgärdbar död menas dödsfall som skulle ha kunnat förhindras. Åtgärdbar död delas in i två olika huvudgrupper, hälsopolitiska indikatorer och sjukvårdsindikatorer. I ett genomsnittligt Nysamlän på 300 000 invånare avlider varje år cirka 70 kvinnor och 120 män i en åtgärdbar död. Sjukvårdsindikatorer Exempel på sjukvårdsindikatorer, som kan åtgärdas med hjälp av medicinska insatser, är diabetes, astma, stroke och blindtarmsinflammation. 5-årsmedelvärdet år för dödstal per 100 000 invånare i åldern 1-74 år var för riket 27,8 för kvinnor och 40,6 för män. För ett genomsnittligt Nysam-län på 300 000 invånare motsvarar det ungefär 37 kvinnor och 56 män. Kvinnor -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 Antal per 100 000 inv Män -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 Antal per 100 000 inv Sjukvårdsindikatorer, avvikelser från riket i antal döda per 100 000 invånare 1-74 år. 5-årsmedelvärde för, ålderstandardiserat. Källa: Socialstyrelsen Den största avvikelsen i dödstal för kvinnor finns i där avvikelsen från riket var 8,8 per 100 000. Det högsta dödstalet för män återfinns i och avvikelsen där är 18,7 per 100 000. I finns det lägsta dödstalet, både när det gäller kvinnor och män. Avvikelsen från riket var för kvinnor 3,3 per 100 000 och för män 11,3 per 100 000. Hälsopolitiska indikatorer De hälsopolitiska indikatorerna, vilka kan åtgärdas med hälsopolitiska insatser, är lungcancer, cancer i matstrupen, levercirros och motortrafikolyckor. Femårsmedelvärdet år för dödstal per 100 000 invånare i åldern 1-74 år var för riket 26,1 för kvinnor och 46,8 för män. För ett genomsnittligt Nysam-län med 300 000 invånare innebär det ungefär 34 kvinnor och 65 män. 24
Kvinnor -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 Antal per 100 000 inv Män -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 0 Antal per 100 000 inv Hälsopolitiska indikatorer, avvikelser från riket i antal döda per 100 000 invånare 1-74 år.. 5- årsmedelvärde för, ålderstandardiserat. Källa: Socialstyrelsen Högsta dödstalet för kvinnor finns i där antalet döda avviker från riket med 4,9 per 100 000. I finns högsta dödstalet för män och avvikelsen från riket var där 13,1 per 100 000. Lägsta dödstalet för kvinnor finns i där avvikelsen från riket är 6,9 per 100 000. För männen återfinns det lägsta dödstalet i, avvikelsen där är 11,9 per 100 000. Självmord Under de senaste 20 åren har självmorden stadigt minskat. År 1980 var antalet självmord per 100 000 invånare 15 år och äldre 33,4, motsvarande siffra år var 20,3. Av de totalt cirka 1 500 självmorden under år var det nära 1 100 som begicks av män och ungefär 400 av kvinnor. 5-årsmedelvärdet för riket år var 20,6 självmord per 100 000 invånare 15 år och äldre. -6-4 -2 0 2 4 6 Antal per 100 000 Antal självmord (säkra och osäkra) 15 år och äldre, kvinnor och män. 5-årsmedelvärde - Avvikelser i antal per 100 000 invånare 15 år och äldre från riket. Källa: NASP är det län som har högst antal självmord per 100 000 invånare 15 år och äldre, avvikelsen från riket är 5,5. Detta tal skall tolkas med försiktighet då det för s del rör sig om få faktiska fall. Lägst antal självmord per 100 000 invånare 15 år och äldre har som avviker med 5,1 från riket. 25
Barnstatistik I november 1989 antog FN:s generalförsamling barnkonventionen. I juni 1990 ratificerades den av Sverige och antog riksdagen en nationell strategi för att förverkliga barnkonventionen. Strategin innehåller flera moment och ett av dessa är att barnstatistiken skall utvecklas så att kunskapen om såväl flickor och pojkar och deras levnadsförhållanden förbättras genom utvecklad statistik och forskning. I enlighet med denna strategi följer här ett avsnitt med statistik som berör barn. Som tidigare nämnts i denna rapport finns det samband mellan ohälsa och sociala förhållanden. Även bland barn finns det skillnader i sjuklighet och dödlighet; exempelvis har barn i tjänstemannafamiljer lägre dödlighet än barn till ej facklärda arbetare. För att spegla denna skillnad studeras variabeln andel barn i fattiga familjer. En internationellt sett viktig hälsoindikator är amningsfrekvens och det är därför intressant att titta på andel ammade barn. De sjukdomar som barn kan bli vaccinerade mot i barnvaccinationsprogrammet kan alla ge allvarliga konsekvenser. Vaccination förhindrar i hög utsträckning sjukdom eller dödsfall. Trots detta blir inte alla barn vaccinerade. Den mest omdebatterade vaccinationen är den mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) varför andelen MPR-vaccinerade redovisas. Slutligen redovisas även uppgifter om rökande blivande mammor. Det är en viktig riskfaktor att arbeta med för att förebygga sjuklighet. Barn i fattiga familjer Att mäta familjers ekonomiska villkor och därav kunna avgöra vilka som är fattiga eller inte kan göras på flera sätt och val av metod för detta är inte helt självklar. SCB har utvecklat ett mått, inkomststandard, som mäter ekonomisk utsatthet ur barnens perspektiv. Detta mått bygger på den disponibla inkomsten i hushållet dividerat med en norm för levnadsomkostnader vars storlek beror på familjens storlek och sammansättning. Denna norm består av baskonsumtion, kostnader för boendet samt eventuella barnomsorgsutgifter och fackföreningsavgifter. En inkomststandard under 1,0 innebär att familjen har det sämre ställt än vad normen skulle tillåta. I denna rapport kallar vi dessa familjer för fattiga. Utifrån detta kan sedan beräkningar av andel barn i fattiga familjer i varje län göras och det är detta mått som ligger till grund för följande diagram. I riket bor 7,5 procent av barnen i fattiga familjer. -4-3 -2-1 0 1 2 3 4 procentenheter Andel barn i fattiga familjer, 2003. Avvikelse i procentenheter från riket. Källa: SCB Endast tre län ligger över riksgenomsnittet och av dessa är det län som avviker mest från riket. Där var avvikelsen 0,8 procentenheter. I finns den lägsta andelen barn i fattiga familjer, avvikelsen från riket var där 3,1 procentenheter. 26
Ammade barn I Sverige finns en rekommendation (baserad på WHOs rekommendationer) att helamma 7 barn upp till sex månaders ålder. För riket ökade andelen helammade barn vid sex månaders ålder mellan slutet av 1980-talet och mitten av 1990-talet. Därefter kan man se en nedgång på cirka tio procent. I denna rapport redovisas amningsfrekvensen vid fyra månaders ålder. Skälet till detta är att det bättre speglar dagens situation då färre helammar vid sex månaders ålder. Bland barnen som föddes i riket år var det 68 procent som helammades och 15,2 procent som delvis ammades vid fyra månaders ålder. Västra Riket Helammade Uppgift saknas 0 20 40 60 80 100 Delvis ammade Procent Andel hel- och delvis ammade barn vid fyra månaders ålder, födda. Källa: Socialstyrelsen Det län där amningsfrekvensen var högst är där 87,6 procent ammade, varav 74,8 procent helammade. I var amningsfrekvensen lägst, 78,7 procent varav 56,3 procent helammade. Om trenden studeras för barn födda mellan år och år syns det att och hela denna tid har haft en högre andel som helammades vid fyra månaders ålder jämfört med riket medan,,,,, och hela tiden har legat under rikets andel. Vaccinering Barnvaccinationsprogrammet omfattar idag vaccination mot åtta allvarliga sjukdomar: difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, mässling, påssjuka samt röda hund. Dessa sjukdomar blir allt ovanligare i Sverige men vaccineringen måste ändå fortsätta, åtminstone så länge sjukdomarna fortfarande finns kvar i andra länder. Det är först när tillräckligt många människor blivit vaccinerade som sjukdomsspridningen kan upphöra. 7 Enbart bröstmjölk som föda. 27
MPR-vaccinet, som infördes 1981 och som omfattar de stora traditionella barnsjukdomarna, hade som högst en vaccinationstäckning på 96,8 procent för barn födda 1994. Därefter skedde en kraftig nedgång till 88,5 procent för barn födda. Vaccinationstäckningen förbättrades därefter och var för barn födda uppe i 94,5 procent. Det förekommer dock stora variationer mellan kommunerna och 24 av totalt 290 rapporterande kommuner låg under 90 procent, vilket bedöms som den kritiska gränsen. Det har i media florerat rapporter om forskning som menat att MPRvaccineringen kan ge upphov till autism och kronisk tarminflammation. Dessa rykten har troligen gjort att andelen vaccinationer sjunkit dramatiskt. Alla granskningar och studier har funnit dessa påståenden felaktiga. -2-1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 procentenheter Andel MPR-vaccinerade på BVC, januari 2005, barn födda. Avvikelser i procentenheter från riket. Källa: Smittskyddsinstitutet Andelen barn födda som fått MPR-vaccination på BVC var i riket 94,5 procent. avvek mest från riket då det var 1,9 procentenheter fler MPR-vaccinationer där. I var det en procentenhet färre barn som vaccinerades för MPR. Rökande blivande mammor För att förebygga åtgärdbar död och sjuklighet måste viktiga bestämningsfaktorer vara kända. En systematisk rikstäckande redovisning av riskfaktorer som kan brytas ned till regional nivå saknas i dagsläget. En variabel som följts under en längre tid är rökande blivande mammor. Tobaksrökningens negativa effekter är väl dokumenterade. Foster och spädbarn är i den positionen att de själva inte kan påverka exponeringen. Uppgifter om rökning hos blivande och nyblivna föräldrar registreras inom mödra- och barnhälsovården. Andelen rökande blivande mammor har under de senaste decennierna minskat kraftigt, från drygt 30 procent i början på 80-talet till 10 procent år 2003. 28
-4-3 -2-1 0 1 2 3 4 procentenheter Andel rökande blivande mammor år 2003. Avvikelse i procentenheter från riket. Källa: Socialstyrelsen är det län som avviker mest från riket med 3,9 procentenheter. I är det högst andel blivande mammor som röker jämfört med de övriga Nysam-länen. Avvikelsen där är tre procentenheter. och har mellan åren 1983 och 2003 legat under rikssnittet medan,, och legat över. 29
Index För att på länsnivå sammanfatta detta kapitel har ett index tagits fram. Detta ger en summarisk bild av hälsoläget i Nysam-länen. Följande variabler ingår i indexdiagrammen: - Cirkulationsorganens sjukdomar, 3-årsmedelvärde för 2003 - Sjukdomar i rörelseorganen, 3-årsmedelvärde för 2003 - Cancerincidens, kvinnor och män, år 2003 - Långtidssjukskrivna, kvinnor och män, år 2004 - Andel med endast förgymnasial utbildning, kvinnor och män, år 2004 - Andel 75 år och äldre, kvinnor och män, år 2004 Observera att indexdiagrammen visar procentuella avvikelser från riket, därmed skiljer de sig från i rapporten tidigare förekommande diagram. Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 30
Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen 0 Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 31
Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 32
Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m 63 61 Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 33
Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 34
Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m 0,1-40 -30-20 -10 0 10 20 30 40 Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv -0,1 Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 35
Cirkulationsorganens sjukdomar 0 Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 4 Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 36
Bilaga kommuntabeller Nysam
Följande källor gäller för hela tabellbilagan: Nysam Källa: SCB Medellivslängd Andel äldre Andel barn i fattiga familjer Utbildningsnivå Källa: Socialstyrelsen Biståndsmottagare Medellivslängd Andel äldre 2004 Andel () barn i fattiga Biståndsmottagare 2004-2004 familjer 2003 2004 Kvinnor Män Andel () 75 Antal per Antal per Andel () år- 1 000 kvinnor 1 000 män kvinnor Förgymnasial utbildningsbakgrund Andel () män Riket 82,3 77,8 8,8 7,5 48,7 47,5 23,1 26,2 82,9 78,3 10,0 5,1 33,8 32,5 27,0 28,1 Karlshamn 82,9 78,7 10,1 4,9 24,3 24,2 28,4 31,1 Karlskrona 83,0 78,2 9,8 4,6 36,7 38,1 24,5 23,4 Olofström 83,1 78,1 10,1 5,0 28,4 25,4 29,9 32,6 Ronneby 82,8 77,7 10,0 6,5 42,6 37,8 28,2 28,0 Sölvesborg 82,6 79,2 10,2 5,1 30,6 23,0 29,0 36,4 82,0 77,7 10,3 5,8 46,4 43,7 25,9 29,1 Avesta 81,7 76,1 10,9 5,0 50,9 46,9 30,2 31,0 Borlänge 81,3 77,6 8,9 7,7 57,0 54,5 26,3 27,4 Falun 82,6 78,7 8,8 4,2 57,5 54,2 21,1 24,4 Gagnef 82,6 78,1 9,6 5,8 27,7 23,8 23,9 30,8 Hedemora 82,4 76,0 10,6 6,0 25,9 25,4 28,5 31,3 Leksand 82,4 78,4 11,6 5,4 38,1 41,1 20,6 27,7 Ludvika 81,8 77,6 12,4 5,4 49,4 51,2 29,6 29,1 Malung 81,8 76,0 11,3 8,1 55,4 50,4 28,4 35,6 Mora 82,8 78,7 10,4 4,9 25,9 23,8 24,3 29,7 Orsa 82,9 77,5 11,1 8,5 36,0 38,1 25,1 29,9 38
Medellivslängd Andel äldre 2004 Andel () barn i fattiga Biståndsmottagare 2004 Förgymnasial utbildningsbakgrund -2004 familjer 2003 2004 Kvinnor Män Andel () 75 år- Antal per 1 000 kvinnor Antal per 1 000 män Andel () kvinnor Andel () män Rättvik 82,3 79,4 14,1 5,8 47,4 35,6 27,5 31,7 Smedjebacken 80,5 77,0 9,5 4,8 44,3 51,6 31,2 33,7 Säter 82,4 77,2 9,4 5,8 12,1 11,3 23,1 29,4 Vansbro 81,6 78,2 11,7 6,9 37,6 28,3 33,5 37,6 Älvdalen 82,4 76,6 12,8 7,1 63,4 40,5 29,3 34,8 Nysam 81,2 77,3 9,2 8,3 52,3 50,3 26,6 30,2 81,5 77,0 10,1 6,2 49,5 47,7 26,9 30,8 Bollnäs 81,7 77,9 11,2 6,8 44,7 45,3 25,7 30,3 Gävle 82,1 77,2 8,7 7,4 44,9 45,2 24,5 27,5 Hofors 80,8 77,3 12,1 4,4 57,8 57,7 31,8 35,8 Hudiksvall 80,9 76,3 9,8 5,6 64,1 62,7 26,6 31,0 Ljusdal 80,6 76,0 12,0 5,9 52,8 47,0 27,3 32,5 Nordanstig 80,2 76,7 10,2 7,2 40,4 39,0 29,8 37,7 Ockelbo 79,6 76,2 12,1 4,8 58,1 44,0 32,1 37,9 Ovanåker 82,5 78,7 11,6 5,8 50,3 37,8 31,9 42,2 Sandviken 81,1 77,3 10,2 5,2 44,3 41,5 27,5 29,9 Söderhamn 82,0 76,5 11,3 5,1 54,1 52,3 30,2 31,6 83,3 78,9 9,0 5,8 31,9 30,6 24,2 28,9 Falkenberg 84,4 78,9 10,4 8,0 41,0 41,4 27,7 34,0 Halmstad 82,6 78,2 9,3 6,8 37,7 34,4 23,0 25,2 Hylte 83,3 78,4 10,9 7,3 42,3 35,0 34,0 41,6 Kungsbacka 84,1 80,1 6,7 3,7 18,8 17,8 20,4 23,3 Laholm 82,7 78,1 10,3 6,6 34,7 34,2 28,3 36,9 Varberg 83,3 79,0 9,4 5,4 29,9 30,0 25,0 32,5 81,9 77,5 10,5 5,3 45,1 43,6 22,1 27,0 Berg 82,1 76,5 13,0 7,2 29,6 32,5 28,2 33,6 Bräcke 79,8 78,1 12,2 4,6 44,7 48,0 24,9 32,5 Härjedalen 83,4 77,1 13,5 6,1 45,7 43,8 28,4 32,7 Krokom 81,3 77,6 9,4 5,3 47,5 40,9 22,4 28,1 39