IT-FAKULTETEN Dnr G 2015/313 Utbildningsplan för Systemvetenskap: IT, människa och organisation, 180 högskolepoäng Information Systems: Users and Organizations, 180 credits Grundnivå/ NISYS 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsstyrelsen för IT-fakulteten 2007-10-26 (dnr G 25 50/70), reviderad 2014-05-22 (dnr G 2014/157) och 2015-06-23. Denna utbildningsplan gäller från och med 2015-08-31 (höstterminen 2015). Programmet ges av institutionen för tillämpad informationsteknologi, avdelningen för informatik. 2. Utbildningsprogrammets syfte Syftet med programmet är att ge studenten goda kunskaper om system och organisationer, verksamhets- och systemanalys samt design och utveckling av informationssystem, programmering, projektarbete och projektledning. Programmet förmedlar också ett antal generiska färdigheter i form av muntlig och skriftlig presentation och förmåga att sammanställa och strukturera data vid analytiskt arbete. Programmet förbereder för ett flertal olika yrkesroller inom program- och systemutveckling, verksamhetsutveckling och projektledning. Avslutad utbildning leder till arbeten som exempelvis systemutvecklare, projektledare, verksamhetsanalytiker eller IT-strateg. Programmet ger förutsättningar för fortsatt verksamhet inom både näringsliv och offentlig sektor. Programmet förbereder för studier på avancerad nivå inom områden som IT-management, interaktionsdesign, lärande, projektledning m.m. 1 (7)
3. Examen som utbildningsprogrammet leder till Efter fullbordat program om 180 högskolepoäng (hp), varav 90 hp inom huvudområdet informatik, utfärdas på begäran av studenten ett examensbevis med benämningen filosofie kandidatexamen med huvudområdet informatik. För kandidatexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) omfattande 15 hp inom huvudområdet. 4. Huvudområde för utbildningen Utbildningens huvudområde är informatik (Informatics). Ansvarig institution är institutionen för tillämpad informationsteknologi. 5. Mål Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom område. (Högskolelagen (SFS 2009:1037), 1 kap, 8). 5.1. Mål för kandidatexamen enligt högskoleförordningen Kunskap och förståelse För kandidatexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, 2 (7)
visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. (Högskoleförordningen, examensordning, bilaga 2) 5.2. Lokala mål Kunskap och förståelse För att erhålla kandidatexamen inom huvudområdet informatik ska studenten visa kunskap om informationssystemens roll för att stödja, följa upp, utvärdera och utveckla processer i organisationer, visa grundläggande kunskap om objektorienterad analys och programkonstruktion samt design av relationsdatabaser och gränssnittsprogrammering, visa kunskap om designteori och designprinciper för interaktionsdesign utifrån användar- och systemperspektiv, visa kunskap om informationssystemens betydelse för verksamhetsstyrning och beslutsfattande i olika typer av verksamhet, såsom företag och offentlig sektor, visa kunskap om aktuell forskning inom vetenskapsområdet informatik Färdighet och förmåga För att erhålla kandidatexamen inom huvudområdet informatik ska studenten visa förmåga till analys, modellering och design av verksamheter och system Värderingsförmåga och förhållningssätt För att erhålla kandidatexamen inom huvudområdet informatik ska studenten visa förmåga att analysera och utvärdera sociala, ekonomiska och etiska aspekter av resultat och system inom huvudområdet informatik. 3 (7)
6. Utbildningsprogrammets huvudsakliga innehåll och upplägg Programmet ger ett flertal olika perspektiv på informationssystem. Programmet är uppbyggt av två grundkurser med tillhörande två fortsättningskurser vilka tillsammans ger baskunskaper inom informationsteknologi och informationssystem. Dessa följs av åtta fördjupningskurser inom representativa områden för informatik. Utbildningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och projektarbeten, och görs vanligen utifrån ett problemlösningsorienterat lärande. Flertalet kurser innehåller projektarbete och enskilt arbete. Undervisning sker på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Utbildningen ges på helfart. Ett läsår är indelat i två terminer och fyra studieperioder. En termin omfattar två studieperioder om vardera 15 hp. Kurser i programmet År 1: År 2: Informationsteknologi och informationssystem, 15 hp, (TIG015) Kursen introducerar begrepp och kunskaper om informationssystem, informationsteknologi och IT:s roll för verksamhetsutveckling. Kunskaper i programmering, systemtänkande, utveckling av informationssystem samt projekt som arbetsform förmedlas. Teori varvas med praktiska övningar i problemlösning inriktad mot system- och programkonstruktion. Kursen är obligatorisk. Verksamheter och information, 15 hp, (TIG016). Kursen ger kunskaper i verksamhetsanalys och verksamhetsmodellering som olika sätt att strukturera komplex information och förmedla den i ett designprojekt. I kursen studeras klassisk och aktuell teori om den objektorienterade modelleringens tekniker för beskrivning och analys av verksamheter, processer och information. Kursen är obligatorisk. Programmeringsteknik och databaser, 15 hp (TIG058). Grundläggande programmeringsmetodik lärs ut i ett modernt objektorienterat programspråk inklusive grafiska gränssnitt. I databasdelen ges kunskaper i relationsdatabaser och SQL. Kursen är obligatorisk. Systemutvecklingsprojekt, 15 hp (TIG059). Den sista kursen sammanfattar, utvecklar och tillämpar kunskaperna från första året. I kursen förmedlas teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter i utveckling av ett IT-baserat informationssystem med hjälp av objektorienterad analys, modellering och programmering. Kunskaperna i systemutveckling praktiseras i form av ett projektarbete. Kursen är obligatorisk. ebusiness & egovernment, 15 hp (TIG098). Kursen behandlar konsekvenser av digitalisering av verksamheter inom privat och offentlig sektor samt system för digital hantering av information mellan företag, mellan myndigheter och mellan myndigheter och medborgare. Teorier om affärsmodeller, värdekedjor och den offentliga sektorns funktion kopplas till organisatoriska och samhälleliga förändringar. 4 (7)
År 3: Affärssystem, 15 hp (TIG162). Kursen behandlar affärssystemens roll i organisationer samt hur affärssystem används för att omsätta strategier i praktisk styrning och uppföljning. I kursen görs projekt och laborationer med affärssystem. I projektet ges en grundläggande förståelse för hur ett affärssystem ser ut, aktuell forskning inom området samt analys av hur ett företag använder affärssystem för att stödja affärsprocesser och ledningen av företaget. Affärssystemstermer och -begrepp förklaras utifrån ett systemutvecklingsperspektiv. Kursen ger också exempel på införande av affärssystem för effektivisering av processer och logiska förbättringar av informationsflöden. Beslutsstödsystem, 15 hp (TIG163). I kursen beskrivs beslutstödssystem som en specifik klass av datoriserade informationssystem med syfte att stödja organisationers beslutsfattande aktiviteter. Kursen förmedlar hur beslutsstöd används för att välja ut och sammanställa användbar information från befintliga system, dokument, personliga kunskaper och/eller affärsmodeller. Kursen behandlar business intelligence, knowledgebased systems, neural networks samt group support systems. Verkliga fall och systemverktyg används i undervisningen för att diskutera hur lösningar ska tillämpas i ledningen av organisationer. Som en del av projektarbete görs laborationer med olika verktyg för beslutsstöd. Interaktionsdesign, 15 hp (TIG164). Interaktionsdesign är kunskapen om hur ITprodukter och tjänster ska designas så att de blir användbara i sina sammanhang. Kursen har en inriktning mot användarcentrerad systemutveckling. I kursen beskrivs grundbegrepp inom området interaktionsdesign, vilket innefattar designteori och designprinciper. Vidare behandlas kognitionspsykologiska aspekter av användning och gränssnittsprogrammering, olika utvärderingsmetoder samt gränssnittens utformning och dess förhållande till funktion och användningsområde. IT ledning, styrning och strategi, 15 hp (TIG064). Kursen introducerar teorier om sociala processer, förändring och ledning i organisationer. Vidare behandlar kursen specifika teorier om förändring i samband med utveckling och införande av informationssystem. Fördjupning, 15 hp. En av följande två kurser läses: o o Tillämpad IT-management, (TIG166)15 hp. Kursen ger en fördjupning och breddning i att granska, jämföra och utvärdera metoder och tekniker för ITmanagement, såsom metoder för ledning, modellering, analys och värdering av IT i organisationer. Exempel är SWOT-analys, CSF, PEST och projektportföljanalys. Ett moment i kursen innehåller ett uppdrag med praktikfall i en organisation. Fördjupning i programmering, (TIG167)15 hp. Kursen ger en fördjupning och breddning inom programmering genom att dels ge en introduktionskurs till programspråket C, dels genom en fördjupningsuppgift i form av vidareutveckling och tillämpning av programmering i ett projekt som definieras i samråd med 5 (7)
examinator. Projektets inriktning är programmering av mobil enhet eller programmering av mikrokontrollerkort. Informatik som vetenskap, 15 hp (TIG165). Kursen omfattar fyra delmoment som tillsammans ger kunskap om vetenskapligt arbete, metod, analys och kunskapsförmedling. Det första momentet ger en översikt över informatikämnets historia och vetenskapsteori. Det andra momentet tränar uppsatsskrivandets praktik i form av forskningsmetoder (intervjuer, enkäter, observationer) samt olika vetenskapliga angreppssätt (aktionsforskning, kvalitativa fallstudier, design). Avslutningsvis övas design av en studie och att argumentera för de innehållsliga, teoretiska och metodiska val som görs. Kursen är obligatorisk. Examensarbete, 15 hp (TIG067). Examensarbetet är ett självständigt arbete där studenten fördjupar sig i ett område inom informatik och genomför en studie. Exempel på arbeten är förstudier, designstudier, utvärderingsstudier och litteraturstudier. Det är vanligt att studenter gör arbetet i ett företag eller annan verksamhet och med hjälp av intervjuer och observationer utreder hur organisationer arbetar med IT och tar fram förslag på alternativa och bättre lösningar. Examensarbetet kan också innehålla egendesignade prototyper till program och system. Examensarbetet dokumenteras i form av en uppsats. Kursen är obligatorisk. 7. Förkunskapskrav För tillträde till programmet krävs grundläggande behörighet för högskolestudier. Därutöver krävs särskild behörighet i Matematik 2a alt. 2b alt. 2c och Samhällskunskap 1b alt. 1a1+1a2 eller Matematik B och Samhällskunskap A. Områdesbehörighet 5/A5. Särskilda förkunskapskrav för tillträde till kurs inom program Inom programmet gäller särskilda förkunskapskrav för tillträde till kurs. Dessa förkunskapskrav är dokumenterade i respektive kursplan och anger vilka förkunskapskrav som anses nödvändiga för att student ska få registreras på en kurs inom programmet. Urval Urval sker i enlighet med högskoleförordningen och Göteborgs universitets antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. 8. Platsgaranti Student har platsgaranti på alla obligatoriska och valbara kurser i programmet under förutsättning att förkunskapskraven är uppfyllda och att student ansöker om kurs inom program inom föreskriven ansökningsperiod. För valfria kurser som inte organiseras i anslutning till programmet gäller lokala antagningsordningar och platsgaranti saknas. 6 (7)
9. Övergångsbestämmelser Följande kurser kan ingå i kandidatexamen för studenter som antagits till program före augusti 2014: TIG061 Människa Datorinteraktion, 7,5 hp TIG060 Organisationer och affärssystem, 15 hp TIG063 Informationsteknologi och samhälle, 15 hp TIG066 Informatikhistoria och vetenskapsteori, 15 hp Kursen TIG165 Informatik som vetenskap, 15 hp ersätter kursen TIG066 Informatikhistoria och vetenskapsteori, 15 hp. TIG165 kan inte ingå i en examen som innehåller TIG066 och den kan heller inte ingå i en examen som bygger på en annan examen där TIG066 ingår. Följande kurs kan ingå i kandidatexamen för studenter som antagits till program före augusti 2015: TIG065 Design av komplexa system, 15 hp 10. Övrigt Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student har i vissa fall rätt att tillgodoräkna tidigare högskolestudier i enlighet med bestämmelserna i högskoleförordningen. Utvärdering Programmets kurser utvärderas efter avslutad kurs enligt respektive kursplan. Resultatet ska användas inför planering och genomförande av kommande kurser och i sammanfattande form delges studenter vid kursstart. 7 (7)