Ny Stadskärna i Kiruna

Ny Stadskärna i Kiruna INBJUDAN till ARKITEKTTÄVLING 1

KIRUNA KOMMUN Prekvalificeringsprogram 2012-04-12 2

Kiruna behöver din kunskap och kreativitet! Kiruna är hett. Gruvindustrin går på högvarv och den lokala arbetslösheten är i praktiken noll. Det händer mycket i Kiruna på alla fronter. Vi står inför en omvandling av samhället som saknar motsvarighet. LKAB:s brytning av järnmalm en kilometer ner i berget orsakar rörelser och sättningar i marken som kommer att påverka en stor del av bebyggelsen i Kiruna centralort, inklusive stadskärnan. Enligt LKAB:s prognos kommer centrala delar att beröras inom 10 år. Vissa vitala funktioner, bland annat Kirunas Stadshus, berörs redan inom en 5-årsperiod. Totalt kommer cirka 400 000 kvadratmeter bostäder och andra typer av lokaler att behöva ersättas inom prognoslinjen för LKAB:s nästa huvudnivå, 1365 meter under jord. Tidsramen är cirka 20-25 år. Stadskärnan och allt annat som påverkas måste omlokaliseras, flyttas. Vi planerar nu för etablering av en ny stadskärna på ny plats. Det är här Ni kommer in i bilden. Kiruna Kommun inbjuder till tävling om ny stadskärna. Uppgiften är att ge förslag till en långsiktigt hållbar, karaktärsfull och trivsam stadsmiljö, en stadskärna som knyts ihop med omkringliggande bostads- och verksamhetsområden, som knyts till resten av staden och som blir ett självklart nav i det nya Kiruna. Här finns nu möjlighet att skapa något helt nytt, som tar avstamp i Kirunas unika historia, för att möta framtidens behov och önskan om ett gott liv i arktiskt klimat. Mönsterstaden Kiruna anlades med höga målsättningar för 100 år sedan. Vi vill ha din hjälp att skapa framtidens Mönsterstad, 2.0! 3

Kirunas politiska ledning: Ragnhild Svonni, Sámelistu, Kristina Zakrisson, Socialdemokraterna och Niklas Sirén, Vänsterpartiet Grunden till dagens Kiruna lades för drygt 100 år sedan. Det var en stor utmaning att på kort tid planera och bygga ett helt samhälle. Det lyckade resultatet, Mönsterstaden Kiruna, uppnåddes tack vare högt ställda mål och med hjälp av dåtidens främsta planerare, arkitekter och konstnärer. Idag, då vi står inför nya svåra uppgifter, stora delar av Kiruna C måste flyttas och ersättas, känns det helt naturligt att vi åter vänder oss till den främsta expertisen för att få hjälp med att utforma viktiga delar i det nya Kiruna. Jag hälsar Er varmt välkomna att dela den stora utmaningen med oss. Vi ser fram emot Er intresseanmälan till vår tävling! Kristina Zakrisson Kommunstyrelsens ordförande 4

Grundläggande förutsättningar Omvärlden Efterfrågan på järmalm och andra mineraler fortsätter att öka. Priserna på världsmarknaden stiger. I norra Sverige, som är ett av Europas mineralrikaste områden, pågår på flera håll arbete med att starta nya gruvor och återuppta produktionen i gamla gruvor. Detta skapar behov av ny infrastruktur, fler bostäder, större utbud av tjänster och handel mm. Kiruna är ett viktigt nav i regionen, dels för järnmalm, men också för gruvteknologi, infrastruktur och transporter via Kiruna och vidare mot Narvik. Förutom gruvindustrin finns flera andra viktiga näringsgrenar som driver utvecklingen och skapar framtid i regionen, bland annat rymdnäringen, besöksnäringen och rennäringen. Idag pågår mycket i Barentsregionen som helhet och det händer mycket i Kiruna som ska hanteras genom kommunens fysiska planering - oavsett pågående omvandling i Kiruna centralort. Stadsomvandlingen gör bara vår utmaningen ännu större och mer intressant. Vi ser möjligheter och inte begränsningar! Mönsterstaden Kiruna har ofta kallats för Mönsterstad. Det är inte utan orsak. Hjalmar Lundbohm, LKAB:s första disponent och Kirunas grundare, hade några av dåtidens idealsamhällen som förebilder. Han anlitade landets främsta planerare, arkitekter och konstnärer. Målsättningen var att skapa ett för alla trivsamt och väl fungerande samhälle där god funktion, arkitektur och stadsrumslig gestaltning bidrog till den karaktärsfulla miljö som ännu idag kännetecknar Kiruna. Ett attraktivt samhälle var viktigt, inte minst för att locka arbetskraft och familjer till Kiruna som skulle välja att stanna. I det avseende har ingenting förändrats på drygt 100 år. Kulturer möts Kiruna har alltid varit ett mångkulturellt samhälle, inbjudande och öppet för olika kulturer och sätt att leva. Det är själva grunden för samhällets existens. Arbetskraften kom från alla håll, över nationsgränser, från landets södra delar och inte minst från Tornedalen. Den samiska kulturen, som fanns här långt innan gruvan och samhället Kiruna, är också en viktig del av Kirunas identitet och kulturarv. Under senare årtionden har Kiruna tagit emot många utifrån, människor på flykt eller som av andra orsaker, jobb, utbildning, naturmiljö, äventyr mm., har sökt sig till Kiruna. Alla bidrar på sitt vis till Kirunas kulturella mångfald. Alla är lika välkomna! 5

Kiruna C 2009, från sydväst, med LKAB:s anläggningar i förgrunden Kiruna idag Långa avstånd och ett kärvt klimat ställer särskilda krav. Idag ställs dessutom hårda krav på långsiktig hållbarhet ur ett miljöperspektiv. Utformning av framtida stadsmiljöer måste ske med ännu högre målsättningar nu än för hundra år sedan. Framtiden kommer att kräva mycket av både kommunen, medborgarna och olika aktörer i samhället. Ett grundvillkor för Kirunas överlevnad i ett längre perspektiv, är att skapa rätt förutsättningar för en god utveckling, ett rikt näringsliv - oberoende av gruvindustrin - och att människor ska vilja bosätta sig, trivas och stanna här i Kiruna. Därför planerar vi för Mönsterstaden 2.0. En komplex situation Stadsomvandlingen i Kiruna skapar många utmaningar. Det är viktigt att ha respekt för situationens komplexitet, med många aktörer, intressen och viljor involverade. Självklart uppstår både intressekonflikter och osäkra moment i en så genomgripande samhällsprocess, där stora ekonomiska intressen står på spel, men där det samtidigt är mycket viktigt att hantera de många små, vardagsnära och mjuka frågor som finns. Diskussioner kring lokaliseringsalternativ pågick i flera år innan nuvarande kommunledning tog beslut om att använda området i nordöst som en resurs vid etableringen av en ny stadskärna och ny bostadsbebyggelse mm. Det finns många goda skäl till valet av det nu aktuella området. Det finns fortfarande olösta frågor, men huvudinriktningen för det nya Kiruna är tydligt utstakad i nordöst. Stadsomvandlingen finansieras av LKAB, men det är Kiruna Kommun som styr och planerar. 6

Delar av nuvarande stadskärna med Stadshuset i fokus, från söder Allt hänger ihop Stadsomvandlingen kommer att påverka varje del av samhället, även delar som inte berörs av markdeformation. Utformning och etablering av en ny stadskärna kommer att påverka hela staden, även utanför det område som har pekats ut som resurs för etablering av en ny stadskärna. Allt hänger ihop, från deformation och avveckling till planering och etablering av nya stadsdelar. Tävlingen gäller i huvudsak ett geografiskt avgränsat område, men relationer till omgivningen och konsekvenser i samhället som helhet ska vägas in. Den största utmaningen är att beskriva processen och principen för stadsomvandlingen i tid och rum, med alla de sociala, praktiska och upplevelsemässiga aspekter som är betydelsefulla i att skapa trygghet, entusiasm och framtidstro hos Kirunas medborgare och delaktiga aktörer. Dialog och förankring Ett lyckat, väl förankrat resultat förutsätter en nära och bra dialog. Det ska finnas en öppenhet för idéer och synpunkter från framtida brukare, samhällsmedborgare och övriga intressenter. Ni som vill delta i tävlingen ska vara lyhörda och väl medvetna om att det finns förväntningar hos många om att de ska ges möjlighet att påverka slutresultatet av tävling och planläggning i ett senare skede. Det betyder att det vinnande tävlingsförslaget kommer att diskuteras och modifieras, beroende på vilka synpunkter som lämnas och beroende på flera praktiska och ekonomiska frågor som ännu inte är lösta, som kommunen arbetar med. 7

Vision för ny stadskärna Vem skapar de mest intressanta, innovativa och bästa förslagen för en ny stadskärna, med boende, handel, service, kultur och så mycket mer som ger bra förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle? Tävlingen har följande frågor som utgångspunkt: Multifunktionell stad med berikande möten mellan gammalt och nytt Hur kan den nya stadskärnan integreras med den befintliga staden? Hur ser de funktionella och rumsliga sambanden ut? Hur kan befintliga kulturhistoriska värden tas tillvara för att stärka platsens identitet? Planera och bygga för en hållbar utveckling Hur kan rätt förutsättningar skapas för ökat nyttjande av kollektivtrafik? Hur kan utformning av planstruktur och bebyggelse bidra till att stadsmiljön blir inbjudande för att cykla, promenera och vistas i? Hur kan stadsmiljön utformas så att den främjar sociala kontakter och integration? Hur skapas förutsättningar för klimatsmarta lösningar i bebyggelse och infrastruktur? Hur kan denna tävling bidra med modeller för ett långsiktigt hållbart utvecklingsarbete? 8

Klimatanpassad stad i arktiskt klimat Hur kan utformningen bidra till bra mikroklimat, med skydd mot kalla vindar, god solinstrålning och temperaturutjämning? Hur kan bebyggelsen anpassas till klimatet? Offentliga stadsrum med stark identitet Hur kan gaturum, torg, parker och grönytor utformas för att ge stadskärnan en egen karaktärsfull identitet? Det bör påpekas att dagens stadskärna inte är en bra förebild. Hur kan de resurser och möjligheter som finns i och runt omkring aktuellt område nyttjas för att skapa mervärden, både för kirunabor och tillfälliga besökare? Hur kan exempelvis vatten och biotopgestaltning bidra till områdets karaktär? Hur kan klimatet, med snö, is och mörker under en stor del av året, nyttjas för att skapa möjligheter och trivselvärden? Hur kan planstruktur och visuella rumssamband ge möjlighet till utblickar mot omgivande landskap och landmärken, dels för att stärka platsens identitet och samhörighet med befintliga stadsdelar och dels för att enklare kunna orientera sig inom staden. En stad i rörelse, attraktiv i alla skeden Hur omvandlas en stad där funktioner, verksamheter och byggnader försvinner och nya ska uppstå någon annanstans? Hur påverkas helheten? Hur ser de nya sambanden ut, inom befintlig stad och med nya stadsdelar? Hur kan hela staden fungera under tiden, under varje skede i tidsperspektivet 3-20 år? 9

Området idag Satellitbild över Kiruna centralort Storlek och läge Området för en ny stadskärna är beläget nordöst om tätbebyggelsen i Kiruna C, cirka 3 kilometer öster om den nuvarande stadskärnan och strax väster om berget och det lilla samhället Tuolluvaara. Området utgör en stor del ev den tidigare Tuolluvaaragruvans område (TGA, 1902-82). Området (tävlingsområdet) är cirka 40 ha (400 000 kvadratmeter) stort. Den nya stadskärnan kommer att integreras med befintliga bostads- och versamhetsområden samt planerade nya bostadsområden och ny infrastruktur. 10

Området sett från öster, med det ca 40 ha stora tävlingsområdet centralt i bilden Sammanhang Etablering av en ny stadskärna och annan bebyggelse i det nordöstra området innebär en naturlig förtätning av nuvarande stad. Befintliga bostads- och verksamhetsområden finns relativt nära i öster, söder och väster. Bostadsområdena består nästan enbart av småhusbyggelse, villor och kedjehus mm., med något enstaka mindre flerbostadshus. Tävlingsområdet har god kontakt med befintlig infrastruktur, elnät, vatten- och avloppsnät, vägar, trafikleder och E10. Cirka 2,5 kilometer i sydöstlig riktning finns Kirunas flygplats, en av 11 svenska flygplatser som ägs och drivs i statlig regi genom Swedavia. Området har också god kontakt med naturområden, särskilt i nordlig och östlig riktning. 11

Området sett från sydväst, med tävlingsområdet centralt i bilden Vegetation och djurliv I det nordöstra området som helhet finns en variation av skogsmark och öppna arealer. Tävlingsområdet består mestadels av gräsbevuxna ytor och låg buskvegetation. I områdets västra delar finns skogsmark med tall och gran, uppblandadat med björk och lövsly. Markvegetationen består där i huvudsak av blåbärsris, lingonris, mossa och lavar. I anslutning till området finns en 11-håls golfbana under utbyggnad, med sedvanliga gräsytor, småsjöar och skogspartier däremellan. Begravningsplatsen strax väster om tävlingsområdet är en uppskattad parkanläggning. Djurlivet begränsar sig till smågnagare, hare, räv, rådjur, älg och några lokala fågelarter. 12

Område sett från väster, med delar av tävlingsområdet i bild Geografi- och klimatvillkor Centralortens läge, cirka 140 kilometer norr om polcirkeln, innebär arktiskt klimat med tuffa vintrar, snö, is och kyla, under drygt halva året. Att klimatet ändå är förhållandevis gynnsamt beror på golfströmmens effekt, med milda luftströmmar från norska kusten. Det är viktigt att planstruktur och bebyggelse anpassas till nämda förhållanden. Området ligger inom vegetationszon 8. Det har gynnsammare förutsättningar än i högt belägna delar av Kiruna C och betydligt bättre förutsättningar än Luossavaaraområdet. Genomsnittlig altitud i området är 465 meter över havet. Solen är frånvarande från 15 december till 10 januari. Midnattsol råder 30 maj till 14 juli. 13

Vy från järnvägsbank in mot den nedlagda gruvan med sina två gruvtorn (Lavar) Ett område med spår av historien Området är starkt präglat av tidigare verksamhet, brytning av järnmalm i den numera nedlagda gruvan. Gruvdriften pågick under åren 1902-1982. Till en början skedde brytningen i dagbrott, senare under jord. De två tornen har använts för att frakta upp malm. Här finns också ett par äldre tegelbyggnader kvar från gruvepoken. Inom tävlingsområdet finns dels en så kallad slamdam, en konstgjord sjö dit vatten från gruvan pumpades för avrinning och sedimentering, dels en banvall för ett industrispår som användes för malmtransport. Innan fanns det en linbana i samma sträckning. Det finns också en del andra lämningar från tidigare gruvdrift, vägar, infrastruktur mm. 14

Vinterpanorama med de två gruvtornen längst till höger i bild. Foto: Tomas Utsi Några möjligheter Kiruna är en utpräglad vinterstad. De naturliga möjligheter som finns kan på olika sätt vidareutvecklas för rekreation och trivselvärden. Möjligheten att anlägga en kabinbana som förbindelselänk mellan flygplats/resecentra och ny stadskärna utreds. Inom tävlingsområdet finns en f.d. slamdam som ger möjlighet att skapa en konstgjord sjö i hjärtat av stadskärnan. Den skulle kunna erbjuda bad och fiske under sommaren, skridskoåkning och pimpelfiske under vintern. Sjön kan tillföra många goda värden och bli ett uppskattat inslag i stadsmiljön. Inom området finns en gammal banvall som kan omvandlas till ett grönstråk för bland annat gång och cykel och bli en central förbindelelänk till befintliga stadsdelar och inom ny stadskärna. Stråket kan vara en lämplig startpunkt för tidiga etableringar. Det finns ett antal större byggnader och samhällsfunktioner som kommer att ersättas i tidiga skeden av processen. Det är inte bestämt exakt när och i vilken ordning, med ett viktigt undantag, Kirunas Stadshus. Ett nytt stadshus ska finnas på plats i ny stadskärna i oktober 2016. I övrigt ska följande kommunala byggnader/funktioner infogas i ny stadskärna: Badhus, bibliotek, Folkets hus, en större gymnasie-skola, en grundskola samt sjukhus/vårdanläggning. Utöver dessa byggnader och funktioner finns det sedan länge önskemål om att skapa ett konstmuseum med konsthall och annat som kan knytas till den typen av verksamhet. Det kan också finnas möjlighet att samlokalisera konstmuseum och konsthall med bibliotek och Folkets hus. Kulturbyggnader som kan flyttas och placeras i ny stadskärna anges i slutligt program. 15

Om tävlingen Arrangör Tävlingen arrangeras av Kiruna Kommun genom kommunkontoret och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Beslut Tävlingen arrangeras i enlighet med Kommunstyrelsen beslut 2011-09-19. Syfte med projekttävlingen Att få fram ett högkvalitativt förslag, som ska ligga till grund för det fortsatta planeringsoch utvecklingsarbetet för etablering av en ny stadskärna i Kiruna. Att upphandla arkitekttjänster för det fortsatta uppdraget. Tävlingsuppgift Tävlingsförslaget ska visa hur stadskärnan kan utformas och fungera. Relationen, med och påverkan av, Kiruna centralort som helhet ska redovisas. Antal tävlande 10 tävlande kommer att väljas ut att delta i tävlingen. Enbart dessa har rätt att inkomma med tävlingsförslag. Tävlingsarvode och tävlingspriser De deltagare som kvalificerar sig för fortsatt tävling ersätts med vardera 400 000 kronor efter korrekt inlämnat och av juryn godkänt förslag. Uppdrag efter tävlingen Under förutsättning att erforderliga beslut om ett genomförande fattas avser arrangören att, efter tävlingen och i enlighet med juryns utslag, förhandla utan föregående annonsering med den vinnande förslagsställaren om arkitektuppdraget. 16

Tävlingsprogram Tävlingsprogrammet är under framtagande och kommer att distribueras till de tävlande vid tävlingens start. Underlag de utvalda tävlande Förutom kartor, bilder och annat underlag som distribueras vid tävlingsstart, kommer det att finnas en aktuell 3D-modell över tävlingsområdet och befintliga angränsande stadsdelar. Tävlingsjury Juryn består av följande 7 personer, utsedda av kommunstyrelsen i Kiruna Kommun: Thomas Nylund, Stadsarkitekt, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Kiruna Kommun, ordförande i jurygruppen Björn Adolfson, Länsarkitekt, Länsstyrelsen i Norrbottens län Anja Taube, Förvaltningschef, Fritids- och kulturförvaltningen, Kiruna Kommun Marianne-Schröder-Maagaard, Kostchef, Barn- och utbildningsförvaltning, Kiruna Kommun Sandra Minde, Planarkitekt, Ramböll Knut-Eirik Dahl, Professor vid arkitekthögskolan i Oslo, utsedd av Sveriges Arkitekter Christer Larsson, Stadsbyggnadsdirektör i Malmö, utsedd av Sveriges Arkitekter Tävlingssekreterare är Katarina Nilsson, Sveriges Arkitekter Prekvalificering Intresseanmälan Intresseanmälan skall vara arrangören tillhanda senast 2012-05-21. Den ska lämnas in i ett slutet neutralt kuvert och märkas: Ny stadskärna i Kiruna projekttävling, prekvalificering Intresseanmälan skall sändas till: Kommunkontoret, Stadshuset, Kiruna Kommun, 981 85 Kiruna 17

Erforderliga handlingar i intresseanmälan Intresseanmälan skall lämnas på svenska, norska, danska eller engelska. Dokument i form av publikationer, tidningsartiklar, juryutslag och likvärdigt får vara på engelska. Intresseanmälan ska innehålla samtliga uppgifter enligt nedan: Förteckning över inlämnat material. Namn, organisationsnummer, adress, telefon, e-mail, webbadress. Om flera arkitektföretag samverkar ska var och en lämna dessa uppgifter. Intyg avseende registrering i aktiebolag, handelsbolag eller liknande. Om flera företag samverkar ska var och en lämna intyg. Programförklaring. En kort redogörelse omfattande max en A4-sida som beskriver hur anbudsgivaren avser att arbeta med tävlingsuppgiften och det efterföljande uppdraget. Max fem referensprojekt som förslagsställaren anser vara relevanta för tävlingsuppgiften där minst två av dessa ska vara genomförda. Varje referensprojekt ska presenteras på max en A3-sida. För varje referens ska anges: 1. Kort uppdragsbeskrivning (omfattning och huvudsaklig uppgift). 2. Vilken roll personer i projektteamet har haft i referensprojektet. 3. Beställare. Referenspersoner till vart och ett referensprojekt ska anges med namn, adress, telefon, e-mail. 4. Ej genomförda projekt (t.ex. idé och tävlingsförslag) ska kompletteras med samarbetsreferenser för genomförda projekt. Redovisning av projekteringsorganisation för eventuellt fortsatt uppdrag, inklusive CV för nyckelpersoner som kommer att engageras. Nyckelpersoners roll i åberopade referensprojekt ska anges. Projektorganisationen ska ha erfarenhet och kunskap för att genomföra projekt i enlighet med svenska normer och krav. Beskrivning av hur man avser att tillgodose krav på kapacitet och tillgänglighet i Kiruna. Redovisning av företagets kvalitets- och miljöledningssystem. Arrangören kommer att inhämta följande uppgifter om svenska företag: A. Intyg om att föreskrivna skatter och avgifter har betalats (SKV blankett 4820). Om flera företag samverkar inhämtas intyg från var och en. Utländska företag ombeds lämna in motsvarande intyg. B. Intyg från affärs- eller kreditupplysningsföretag innehållande uppgifter om ekonomiska nyckeltal för riskklassificering. Om flera företag samverka inhämtas intyg från var och ett. Utländska företag ombeds att lämna in motsvarande intyg. 18

Urvalskriterier för deltagare Urvalet kommer att göras i två steg. Steg 1 är skall-krav. Om något av kraven inte är godkänt går man inte vidare i utvärderingens steg 2. Steg 1 Intresseanmälan skall ha inkommit i tid och på svenska, norska, danska eller engelska. Samtliga erforderliga handlingar i intresseanmälan skall ha inkommit. Intyg avseende registrering i aktiebolag, handelsbolag eller liknande skall vara giltigt. Föreskrivna skatter och avgifter skall vara betalda och intygade. Ekonomisk och finansiell ställning enligt upplysningscentralen eller likvärdig skall vara minst riskklass 3 eller motsvarande. Kvalitets- och miljöledningssystem skall finnas och vara redovisade. Steg 2 Tävlingsuppgiften avser primärt stadsbyggnad- och landskapsplanering. Urvalet av tävlingsdeltagare bland inkomna intresseanmälningar kommer att bygga på en sammantagen bedömning utifrån lämnat material av: Innovativ förmåga utifrån redovisade referensobjekt och programförklaring. För uppgiften relevant kompetens, gäller i första hand ansvarig arkitekt, men även för teamet som helhet. Andra kompetenser som kan vara relevanta för uppdraget är miljö- och kulturhistorisk kompetens. Samarbetsförmåga utifrån redovisade samarbetsreferenser. Tävlingsdeltagare kommer att väljas så att arrangören har möjlighet att få en så bred och varierad belysning av tävlingsuppgiften som möjligt och med hänsyn till kompetens och förmåga att fullfölja projektet efter att tävligen är avgjord. Projektspråk Tävlingsspråk och projektspråk är svenska. Återsändning av inlämnat material Material som utgör intresseanmälan kommer inte att returneras. 19

Preliminära datum Annons 2012-04-12 Sista tidpunkten för inlämning av intresseanmälan 2012-05-21 Meddelande om resultatet av prekvalificeringen 2012-06-15 Utskick av tävlingsprogram augusti 2012 Startmöte augusti 2012 Inlämning av tävlingsförslag november 2012 Juryns beslut prisutdelning mars 2013 Frågor Eventuella frågor under prekvalificeringstiden kan ställas till Thomas Nylund, Stadsarkitekt Kiruna Kommun, e-post: thny@kommun.kiruna.se eller telefon: 0980-70128, 070-2231712. Mer information om Kiruna hittar Ni på kommunens hemsida: www.kiruna.se 20