-bottenfauna, groddjur, fisk och flora

Inventeringar i Albäcken med omgivning 2012/2013 -bottenfauna, groddjur, fisk och flora På uppdrag av Trelleborgs kommun

Titel: Beställare: Författare: Foto: Omslag: Inventeringar av Albäcken med omgivning 2012/2013 bottenfauna, groddjur, fisk och flora Trelleborgs kommun Kajsa Åbjörnsson, Marika Stenberg, Susanne Gustafsson, Pia Hertonsson och Per Nyström, Ekoll AB Alla foton är tagna av Ekoll AB, 2013, om inget annat anges Albäcken, väster om Västra Värlinge 2

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Kapitel 1. Bottenfauna... 7 Inledning... 7 Metod... 9 Resultat... 10 Lokalbeskrivningar... 11 Diskussion... 18 Referenser... 19 Kapitel 2. Groddjur... 21 Inledning... 21 Resultat... 22 Diskussion... 26 Referenser... 26 Kapitel 3. Fisk... 27 Inledning... 27 Metod... 29 Elfiske... 29 Nätprovfiske... 29 Resultat... 30 Lokalbeskrivningar... 31 Diskussion... 36 Referenser... 37 Kapitel 4. Flora... 38 Inledning... 38 Metod... 39 Resultat... 40 Diskussion... 43 Referenser... 44 3

Sammanfattning Under hösten 2012 inventerades bottenfauna och fisk på 2 respektive 3 lokaler i Albäcksån samt i 3 dammar i Albäcksåns omgivning. Under våren/sommaren 2013 inventerades groddjuren och floran. Samtliga inventeringar var en upprepning av inventeringar gjorda mellan 2002-2004. Syftet med inventeringarna var att bedöma hur flora och fauna förändrats sedan inventeringarna år 2002-2004. Bottenfaunaresultaten visar att Albäcken samt dammarna som ingick i undersökningen är samtliga mycket påverkade av föroreningar. Mångfalden är överlag låg med undantag av lokalen i vattendraget uppströms deponin (måttlig) samt västra dammen (hög). Oroande är att surhetsindex varierar från betydlig påverkan till mycket stark påverkan på de lokaler som ligger nedströms deponin (östra dammen, nya dammen och Albäcksån nedströms deponin) en försämring från år 2002 då samtliga lokaler var obetydlig påverkade. Trots att Albäcken och närliggande dammar är hårt belastade av föroreningar och näringsämnen har statusen ökat sedan 2002 och påverkan överlag minskat med undantag av surhetsindex. Sammantaget hittade vi fler arter av groddjur 2013 jämfört med 2002. De arter som tillkom 2013 var större vattensalamander och åkergroda. Vanligaste groddjuret i Albäcksområdet var vanlig padda. Samtliga dammar i Albäcksområdet håller fisk vilket paddan, i motsats till många andra arter, inte är känslig för. Resultatet var sålunda förväntat. Resultatet från 2012 års provfiske visar på en försämring i lokalerna i vattendraget. Såväl artantal, individantal som biomassa har försämrats avsevärt sedan 2002. Öring fångades inte på någon av lokalerna. Provfisket i dammarna visade dock på en föbättrad status, såväl artantal, individantal som biomassa var högre 2012 jämfört med 2002. Ingen förändring har skett i antal arter som hittades vid florainventeringen 2002 jämfört med 2013. Dock har växtsamhället förändrats, arter har tillkommit och andra arter har försvunnit. Några invasiva arter som inte fanns 2002 har etablerat sig nu, bl.a. jätteslide och blekbalsamin. Vid inventeringen 2013 förekom kardvädd och taggsallat, nytillkomna arter i större bestånd. En positiv förändring av växtsamhället har skett på rådmansängarna medan det i Albäcksskogen har skett en förändring till det sämre. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att minska belastningen av näring, bekämpningsmedel och föroreningar på vattenmiljöerna i Albäcken och dess tillrinningsområde. Våtmarksanläggningar, trädplantering längs vattendraget, återmeandringar, tvåtstegsbreddningar m.m. är samtliga åtgärder som minskar belastningen och förbättrar livsmiljön för flora och fauna. 4

Inledning Albäcken är en i stora delar kanaliserad och delvis kulverterad å som rinner genom Söderslätts jordbruksbygd, från Östra Grevie i norr till mynningen i havet i Trelleborg i söder. Vattendraget är ett typiskt påverkat vattendrag, ån är rätad och/eller rensad, slänterna är branta vilket medfört att erosionen är stor, kantzoner saknar träd och buskar och närings- och föroreningsbelastningen är hög från omgivande jordbruksmark, dagvatten, avlopp och reningsverk. Mellan 2001 och 2007 genomfördes en mängd åtgärder inom Albäcksområdet (Albäckens nedersta del) bl.a. i syfte att förbättra naturvärdena i och kring Albäcken. Skog planterades på ca 1 ha åkermark, betesmarken utökades, en våtmark restaurerades, en kilometer av åns sträckning genom Rådmansängarna meandrades och en våtmark anlades. Foto. Våtmark anlagd i meanderfåran vilken har sin sträckning genom Rådmansängarna. Ett av kriterierna för en framgångsrik restaurering är att både förstudier och uppföljningsstudier görs. Mellan år 2002 och 2004 inventerades Albäcken och/eller omgivningen vid Albäcken med avseende på fisk, bottenfauna, flora och groddjur. Samtidigt gjordes en biotopinventering av vattendraget. Resultatet från dessa inventeringar gav en bild av statusen i ån och dess omgivning vid tidpunkten för inventeringen och kan sålunda användas idag som en bakgrundsreferens för att kontrollera förändringar i status, t.ex. vid en uppföljning av ett restaureringsprojekt. Syftet med inventeringarna år 2012/2013 vilka redovisas i denna rapport var att bedöma hur flora och fauna förändrats sedan inventeringarna år 2002-2004. Under sommaren 2013 gjordes även en biotopkartering av Albäcken i syfte att kunna bedöma förändringar av vattenbiotopen sedan biotopinventeringen 2003. Statusen år 2013, förändringen av vattenbiotopen de senaste 10 åren samt åtgärdsförslag redovisas i rapporten Biotopkartering av Albäcken 2013 Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder (Ekoll 2013). Inventeringarna har i den mån det varit möjligt utförts på samma lokaler och med samma metodik som år 2002-2004. Några lokaler har tillkommit vid inventeringen år 2013 (se karta nedan). Resultatet från inventeringarna samt metodik och diskussion återfinns under respektive inventeringskapitel i denna rapport. 5

Figur. Karta över inventerade lokaler i Albäcken och dess närmiljö. Färgkodning efter vilken djurgrupp alternativt flora som inventerats. 6

Kapitel 1. Bottenfauna Inledning Många faktorer påverkar den biologiska statusen och funktionen i ett vatten. Organiskt material (löv och annat) som trillar ner från träden utgör energikälla i vattendrag medan växtplankton/alger är den primära energikällan i dammar. Användningen av marken som omger ett vatten påverkar dessa energikällor. Belastning av vatten med mycket organiskt material eller olika föroreningar kan ha en markant effekt på bottenfaunan. Närvaro eller brist av särskilda grupper kan därför användas för att beskriva ett vattens biologiska status. Vid statusbedömningen enligt EU:s ramdirektiv för vatten används tre kvalitetsfaktorer; 1) biologiska parametrar, 2) fysikaliskkemiska parametrar och 3) hydromorfologiska parametrar. Bottenfauna ingår tillsammans med fisk och kiselalger i de biologiska parmetrar som används för att bedöma ekologisk status och är sålunda en bra indikator på vattnets status vad gäller biologin. Under hösten 2002 undersöktes bottenfauna (småkryp) i 2 dammar i Albäcksparken (västra och östra dammen) samt 2 lokaler i vattendraget (uppströms och nedströms deponin) (Ekologgruppen 2003). Under oktober 2012 upprepades inventeringen på samma lokaler som undersökningen år 2002 med ett tillägg, en damm i Albäcksparken (nya dammen) (Figur 1) (för koordinater se bilaga 1). Syftet med undersökningen var att bedöma en eventuell förändring i bottenfaunasamhället sedan inventeringen 2002. Foto 1. Proven stoppades i burkar och konserverades i fält. 7

Figur 1. Karta med de inventerade lokalerna. 8

Metod Under oktober 2012 inventerades 5 lokaler i Albäcken och dess omgivning (figur 1). Varje lokal fotograferades och en beskrivning av provtagningsområdet gjordes. Beskrivningen omfattade omlandets karaktär, uppskattning av krontäckning, bottensubstratets beskaffenhet samt förekomst av makrofyter (vattenväxter). På lokalerna i ån mättes även max- och medeldjup samt gjordes en uppskattning av flödet. Detta för att få en uppfattning om förekomsten av olika livsmiljöer. Vidare togs fältanalyser; temperatur, ph, grumlighet, konduktivitet, syrgashalt och syrgasmättnad på respektive lokal. Vid bottenfaunaprovtagningen i dammarna (västra dammen, östra dammen och nya dammen) användes metodik enligt Ekologgruppen (2003). Fyra prov togs i varje damm genom att sparka över en sträcka av 1 m under 20 sekunder. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov genom att under 10 minuter leta efter bottenfauna i de miljöer som fanns på lokalen men som inte blivit representerade i sparkproverna. Bottenfaunaprovtagningen i Albäcken (uppströms och nedströms deponin) utfördes med en äldre version av standardiserad metodik enligt Naturvårdsverkets "Handbok for miljöövervakning, Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier" (96-06-24) för att kunna jämföra med inventeringen 2002. Vid varje lokal togs 5 sparkprov under 60 sekunder. Sparkproven kompletterades med ett kvalitativt sökprov under 10 minuter. Proven konserverades i fält med 96 % etanol till en koncentration på ca 70 % (foto 1). I lab plockades proven på djur och artbestämdes under preparermikroskop (40 x förstoring). Artbestämningslitteraturen återfinns i referenslistan. Vidare gjordes indexberäkningar baserat på bottenfaunaresultaten för varje lokal. Ett index sammanväger information från flera indikatortaxa/arter och kan användas som t.ex. indikatorer för förändringar i vattenmiljön. För att kunna jämföra med resultatet år 2002 har vi i denna rapport använt klassindelningar enligt Ekologgruppen (2003). VI har dessutom kompletterat med eutrofieringsindex enligt de nya bedömningsgrunderna (Natruvårdsverket 2007). Enligt ramdirektivet för vatten ska en ekologisk kvalitetskvot beräknas för att kunna jämföra inventeringsresultat inom landet och mellan länder inom EU. Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) fås genom att dividera det uppmätta värdet med ett referensvärde för den region proven är tagna i. ASPT-index (Average Score Per Taxon) (Armitage m.fl. 1983) - är ett renvattenindex där olika familjer av bottenfaunaorganismer får poäng efter deras känslighet mot en miljöpåverkan och som integrerar påverkan från eutrofiering, förorening med syretärande ämnen och habitatförstörande påverkan som rätning/rensning (inklusive grumling). Danskt Faunaindex (Miljöstyrelsen 1998)- är ett index som bedömer faunans påverkan av eutrofiering och organisk förorening. DJ-index (Dahl & Johnson 2005) är ett multimetriskt index för bedömning av eutrofieringspåverkan baserad på bottenfauna. Beräknas endast för vattendrag. Indexet ingår i de nya bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 2007) och användes sålunda inte 2002. 9

Surhetsindex (Henricsson & Medin 1990) är ett index som visar bottenfaunas respons på surhet. Biodiversitetsindex (Shannon-Wiener) - återger hur det totala antalet organismer är fördelade på olika taxa (arter eller andra systematiska enheter). Låg diversitet förekommer i vatten där djuren utsätts för stress (t.ex. föroreningar) eller där den fysiska miljön är homogen. Shannons diversitetsindex (H ) har beräknats enligt följande formel: H = n i /N x log n i /N, där n i = antalet individer av arten S i och N = totala antalet individer av alla arter S1+S2+S3+S4. För bedömning av påverkan och status har klasser enligt Ekologgruppen (2003) använts. Naturvärdesindex vilket beräknades 2002 har inte kunnat beräknas på 2012 års bottenfaunaresultat då den databas som användes som underlag till beräkningen inte varit tillgänglig (intern databas). DJ-index vilket beräknats på 2012 års resultat användes inte år 2002. I rapporten från inventeringen år 2002 beräknades inte ekologisk kvot. Vi har, för att kunna jämföra med resultatet 2012, även beräknat den ekologiska kvoten baserat på ASPT-index år 2002. Resultat Totalt hittades 97 olika arter/taxa (inklusive de kvalitativa sökproven, exklusive nya dammen) att jämföra med 71 arter/taxa som hittades vid inventeringen 2002 (för artlistor se bilaga 1). Om den nya dammen inkluderas blir resultatet vid 2012 års inventering 100 olika arter/taxa. I östra och västra dammen fanns 66 olika arter/taxa, samma som år 2002, medan provtagningen i Albäcken resulterade i 49 arter/taxa (51 med det kvalitativa sökprovet), 19 taxa/arter fler än år 2002 (tabell 1). Artrikaste grupperna i dammarna (östra och västra) var nattsländor följt av snäckor och tvåvingar medan de artrikaste grupperna i Albäcken var tvåvingar följt av skalbaggar och nattsländor (tabell 1). År 2002 var skalbaggar den artrikaste gruppen i dammarna följt av snäckor medan tvåvingar, precis som år 2012, var den artrikaste gruppen i vattendraget (tabell 1). Sett till individantal var vattengråsugga (Asellus aquaticus) den i särklass vanligaste arten i dammarna medan märlkräftor (Gammarus pulex) och vattengråsuggor dominerade proven i vattendraget. 10

Tabell 1. Antal individer och arter/taxa i dammarna (nya dammen ej inkluderad) och Albäcken. 2012 respektive 2002. Dammarna Dammarna Bäcken 2012 Bäcken 2002 2012 2002 Antal ind. Antal arter Antal ind. Antal arter Antal ind. Antal arter Antal ind. Antal arter Kräftdjur Crustacea 499 1 123 1 370 4 1794 2 Trollsländor Anisoptera 0 0 1 1 0 0 0 0 Flick- jungfrusländor Zygoptera 30 4 100 4 1 1 0 0 Dagsländor Ephemeroptera 453 4 250 5 6 3 5 1 Nattsländor Trichoptera 432 17 14 4 53 7 55 4 Fjärilar Lepidoptera 0 0 1 1 0 0 0 0 Sävsländor Megaloptera 3 1 2 1 9 1 35 1 Skalbaggar Coleoptera 3 3 35 11 16 7 5 2 Skinnbaggar Heteroptera 19 5 59 6 0 0 0 0 Tvåvingar Diptera 181 9 120 3 89 8 618 5 Iglar Hirudinea 9 4 30 3 18 5 73 4 Glattmaskar Oligochaeta 14 3 34 1 135 3 158 1 Rundmaskar Nematoda 5 1 0 0 16 1 1 1 Slemmaskar Planaria 14 3 0 0 2 1 0 0 Virvelmaskar Turbellaria 0 0 0 0 3 1 2 2 Snäckor Gastropoda 93 11 125 7 5 2 67 4 Musslor Bivalvia 0 0 0 0 109 3 163 2 Kvalster Acari 0 0 9 1 2 2 4 1 Tot 1755 66 903 66 834 49 2980 30 Lokalbeskrivningar Västra dammen Den ca 0,35 ha cirkelformade dammen ligger i Albäcksparken, ett område som nyttjas flitigt för rekreation (foto 2). Dammen håller mycket fisk men har trots detta en art- och individrik bottenfaunapopulation. Dammen kantas av ett vassbälte (Phragmites australis) och enstaka buskar (Salix sp) växer vid kanten. Dammen omges av klippt gräsmatta vilken i sin tur är omgiven av parkliknandes skog. Dammen har förbindelse med Albäcksån via en kulvert. Västra dammen hyste flest såväl arter (52) som individer (917) av samtliga provtagna lokaler. Tre enligt artdatabanken (2010) hotade arter hittades i dammen, dvärgryggsimmare (Plea minutissima) samt de nära hotade snäckorna smal dammsnäcka (Omphiscola glabra) och glatt skivsnäcka (Gyraulus laevis). Diversitetsindex visar på en hög mångfald och den ekologiska kvalitetsstatusen är god. Trots detta indikerar föroreningsindexet (Danskt faunaindex) att dammen är betydligt föroreningspåverkad (tabell 7) vilket även analyserna av de vattenprover som togs visade. Vattnet var vid inventeringstillfället måttligt grumlat enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999) (tabell 2). Ledningsförmågan (konduktiviteten) var mycket hög (tabell 2) vilket tyder på utsläpp av föroreningar, näringsrikedom eller påverkan av salt. Troligtvis råder syrgasbrist i delar av dammen eftersom det vid inventeringstillfället på några platser luktade svavelväte vid omrörning av sedimentet. 11

Tabell 2. Resultat av fältanalyser tagna i Västra dammen vid inventeringstillfället. Analys Västra dammen Vattentemperatur ( C) 10,1 Syrgashalt (mg/l) 7,16 Syrgasmättnad (%) 77,5 ph 8,18 Konduktivitet (ms/m) 156 Grumlighet (FTU) 1,59 Foto 2. Västra dammen, belägen i Albäcksparken. Östra dammen Den östra dammen är även den belägen i Albäcksparken och har förbindelse med Albäcken via kulvert (foto 3). Dammen är ca 0,25 ha och bestånd av bl.a. vass och säv (Scirpus sp) växer längs strandkanten. Dammen kantas av stora träd vilka tillför en stor mängd organiskt material vid lövfällningen och bidrar till att substratet domineras av grov- och findetritus. Dammen hyser gott om fisk. Diversitetsindex visar på låg mångfald medan den ekologiska kvalitetsstatusen är god (tabell 7). Totalt 838 individer fördelat på 30 arter hittades, dock bestod över 600 individer av vattengråsuggor och dagsländan Cloeon dipterum, jämt fördelade, därav det låga mångfaldsindexet. Föroreningspåverkan baserad på Danskt faunaindex visar på att dammen är starkt påverkad (tab 7) vilket även styrks av den mycket höga konduktiviteten (tabell 3) Tabell 3. Resultat av fältanalyser tagna i Östra dammen vid inventeringstillfället. Analys Östra dammen Vattentemperatur ( C) 9,2 Syrgashalt (mg/l) 7,26 Syrgasmättnad (%) 68,1 ph 7,6 Konduktivitet (ms/m) 212 Grumlighet (FTU) 0,15 12

Foto 3. Östra dammen, belägen i Albäcksparken. Nya dammen Den nya dammen vilken är ca 0,6 ha stor ligger öster om Östra dammen och har förbindelse med Albäcken (foto 4). Dammen är avlång och breda vassbälten växer runt hela. På dammens nordsida finns 2 bryggor. Findetritus och slam dominerar bottensubstratet. Vattnet är enligt bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999) betydlig grumlat och måttligt syrerikt (tab 4). Dammen är individ och artfattig, endast 117 individer fördelat på 11 arter hittades. Diversitetsindex visar på låg mångfald dock är den ekologiska kvalitetsstatusen är god (tabell 7). Dammen är enligt föroreningsindex (Danskt faunaindex) starkt påverkad av föroreningar (tabell 7) vilket avspeglas i konduktiviteten som är mycket hög (tabell 4). Även surhetsindex visar på mycket stark påverkan (tabell 7). Tabell 4. Resultat av fältanalyser tagna i Nya dammen vid inventeringstillfället. Analys Nya dammen Vattentemperatur ( C) 9,0 Syrgashalt (mg/l) 6,16 Syrgasmättnad (%) 61,7 ph 7,61 Konduktivitet (ms/m) 186 Grumlighet (FTU) 3,53 13

Foto 4. Nya dammen, belägen i Albäcksparken. Albäcken nedströms deponin De naturliga förutsättningarna på lokalen var någorlunda bra. Botten bestod av sten och grus och vattnet var svagt strömmande. Dock var slänterna branta och åfåran obeskuggad (foto 5). Vass och stor igelknopp (Sparganium erectum) växte längs kanten. Konduktiviteten var mycket hög (tabell 5) vilket till viss del kan bero på närheten till havet och saltvattenuppträngning. Detta stöds av att två marina arter av kräftdjur, Idotea balthica och Jaera albifrons, påträffades i proven. Totalt hittades 167 individer fördelat på 24 arter. Två arter, vattengråsuggan Asellus aquaticus och märlkräftan Gammarus pulex, dominerade individantalet stort (bilaga 1). Diversitetsindex visar på låg mångfald och föroreningspåverkan är betydlig (tabell 7). Även DJ-index visar på låg status. Trots detta är den ekologiska kvalitetsstatusen god (tabell 7). Tabell 5. Resultat av fältanalyser tagna i Albäcken nedströms deponin vid inventeringstillfället. Analys Nedströms deponin Vattentemperatur ( C) 11,8 Syrgashalt (mg/l) 7 Syrgasmättnad (%) 75,6 ph 8,1 Konduktivitet (ms/m) 120 Grumlighet (FTU) 2,9 14

Foto 5. Albäcken nedströms deponin. Albäcken uppströms deponin På lokalen var botten mjuk och vattnet lugnflytande. Ån som är rätad och hårt rensad sträcker genom utpräglat åkerlandskap. Åns slänter är branta och vattnet obeskuggat (foto 6). Trots att miljön är homogen i åfåran hittades här 663 individer fördelat på 32 arter. Märlkräftan Gammarus pulex dominerade på lokalen. Konuktiviteten är hög och vattnet betydligt grumligt (tabell 6). Diversitetsindex visar på måttlig mångfald och även föroreningspåverkan är måttlig. Statusen är otillfredsställande enligt DJ-index dock är den ekologiska kvalitetskvoten god (tabell 7). Tabell 6. Resultat av fältanalyser tagna i Albäcken uppströms deponin vid inventeringstillfället. Analys Uppströms deponin Vattentemperatur ( C) 12,3 Syrgashalt (mg/l) 8,7 Syrgasmättnad (%) 93,6 ph 8,28 Konduktivitet (ms/m) 101 Grumlighet (FTU) 6,23 15

Foto 6. Albäcken uppströms deponin. Indexberäkningar Samtliga dammar samt lokalerna i vattendraget hade en god ekologisk kvalitetsstatus (EK) år 2012 medan diversitetsindex varierade från låg till hög, föroreningsindex från måttlig till stark och surhetsindex från obetydlig till mycket stark (tabell 7). Den nya dammen har bortsett från den ekologiska kvalitetsstatusen överlag dåliga värden (tabell 7). Tabell 7. Antal individ och arter samt de olika indexen för dammarna samt lokalerna i Albäcken. Shannonindex ASPT Surhetsindex Föroreningsindex DJ-index Antal Antal H' Status ASPT EK Status Påverkan Påverkan EK Status arter ind. Västra dammen 52 917 2,56 Hög 5,11 0,87 God 6 Måttlig 4 Betydlig Östra dammen 30 838 1,60 Låg 4,39 0,75 God 3 Stark 3 Stark Albäcken 24 167 1,96 Låg 4,33 0,81 God 4 Betydlig 4 Betydlig 0,0 Dålig (nedströms) Albäcken (uppströms) 32 663 2,35 Måttlig 4,34 0,81 God 10 Obetydlig 5 Måttlig 0,2 Otillfredställande Nya dammen 11 117 1,51 Låg 4,64 0,79 God 0 Mycket stark 3 Stark Status och påverkansgrad baserad på samtliga indexberäkningar för västra dammen var densamma år 2012 som 2002 med undantag av surhetsindexet där påverkan ändrats från obetydlig 2002 till måttlig 2012 (tabell 8). Tabell 8. Jämförelse med tidigare resultat för Västra dammen Shannon- ASPT Surhetsindex Föroreningsindex index Datum Antal Antal H' Status Index EK Status Index Påverkan Index Påverkan arter ind. 2002-09-03 41 344 3,40 Hög 5,30 0,91 God 9 Obetydlig 4 Betydlig 2012-10-16 52 917 2,56 Hög 5,11 0,87 God 6 Måttlig 4 Betydlig 16

I Östra dammen visar diversitetsindexet på en försämring från hög mångfald år 2002 till låg mångfald 2012. Den ekologiska kvalitetsstatusen har dock höjts från måttlig till god. Föroreningsindex visar på stark påverkan både 2002 och 2012 medan surhetsindex har ändrats två klasser från obetydlig påverkan 2002 till stark påverkan 2012 (tabell 9). Tabell 9. Jämförelse med tidigare resultat för Östra dammen Shannon- ASPT Surhetsindex Föroreningsindex index Datum Antal Antal H' Status Index EK Status Index Påverkan Index Påverkan arter ind. 2002-09-03 32 844 3,90 Hög 4,00 0,68 Måttlig 8 Obetydlig 3 Stark 2012-10-16 30 838 1,60 Låg 4,39 0,75 God 3 Stark 3 Stark I Albäcksån nedströms deponin har den ekologiska kvalitetsstatusen höjts från måttlig år 2002 till god 2012. Diversitetsindex visar på oförändrat låg mångfald medan föroreningsindex visar att påverkansgraden förbättrats från stark påverkan 2002 till betydlig 2012 (tabell 10). Dock visar DJindex på en dålig status 2012 (tabell 7). Surhetsindex visar dock på en försämring från obetydlig påverkan år 2002 till betydlig påverkan 2012 (tabell 10). Tabell 10. Jämförelse med tidigare resultat för Albäcksån nedströms deponin. Shannon- ASPT Surhetsindex Föroreningsindex index Datum Antal Antal H' Status Index EK Status Index Påverkan Index Påverkan arter ind. 2002-09-03 20 1255 1,80 Låg 3,50 0,65 Måttlig 9 Obetydlig 3 Stark 2012-10-16 24 167 1,96 Låg 4,33 0,81 God 4 Betydlig 4 Betydlig I Albäcksån uppströms deponin är den ekologiska kvalitetsstatusen oförändrat god sedan 2002. Diversitetsindex visar på en måttlig mångfald 2012, en förbättring från 2002 då mångfalden var låg. Enligt surhetsindex var påverkan obetydlig 2002, ett tillstånd som håller i sig. Påverkan av föroreningar har minskat från betydlig år 2002 till måttlig år 2012 (tabell 11). Dock visar DJ-index på otillfredställande status 2012 (tabell 7). Tabell 11. Jämförelse med tidigare resultat för Albäcksån uppströms deponin. Shannon- ASPT Surhetsindex Föroreningsindex index Datum Antal Antal H' Status Index EK Status Index Påverkan Index Påverkan arter ind. 2002-09-03 22 1725 2,20 Låg 4,50 0,84 God 9 Obetydlig 4 Betydlig 2012-10-16 32 663 2,35 Måttlig 4,34 0,81 God 10 Obetydlig 5 Måttlig 17

Diskussion Resultaten från 2012 års bottenfaunaprovtagning visar att Albäcken samt dammarna som ingick i undersökningen är samtliga mycket påverkade av föroreningar. Mångfalden är överlag låg med undantag av lokalen i vattendraget uppströms deponin (måttlig) samt västra dammen (hög). Oroande är att surhetsindex varierar från betydlig påverkan till mycket stark påverkan på de lokaler som ligger nedströms deponin (östra dammen, nya dammen och albäcksån nedströms deponin). Enligt Bergman (2009) förekommer troligtvis lakvattenspridning från deponin mot söder och väster. År 2002 var påverkan enligt surhetsindex obetydlig på samtliga lokaler. Det är möjligt att lakvattenspridningen underlättats då marken bearbetades vid de restaureringsprojekt som gjordes på och intill rådmansängarna under åren 2001-2007. Samtliga lokaler har hög konduktivitet vilket är ett tecken på att lokalerna är kraftigt belastade av föroreningar och/eller näringsämnen. Västra dammen är den damm som förändrats minst vad gäller bottenfaunapopulationen och de index som beräknats baserad på denna. Västra dammen var den artrikaste dammen med 52 arter/taxa vilket är högt. Tre enligt Artdatabanken rödlistade arter fanns i dammen, dvärgbuksimmare, smal dammsnäcka samt glatt skivsnäcka. Dammen hade en hög mångfald och den ekologiska statusen var god trots en betydlig föroreningspåverkan. I östra dammen har mångfalden försämrats sedan 2002. Dock har den ekologiska kvalitetsstatusen ökat från måttlig till god medan föroreningspåverkan är fortsatt stark. Dammen är omgiven av höga träd och täta buskage vilket har fått till följd att den får motta stora mängder organiskt material i form av löv och död ved vilka förbrukar syre vid nedbrytningen. En gallring på dammens nord, väst och östsida kan minska den stora ansamlingen av organiskt material i dammen. Den nya dammen vilken inte ingick i provtagningsprogrammet år 2002 hade överlag dåliga värden. Såväl artantal som individantal var lågt. Mångfalden låg och föroreningspåverkan stark. Surhetsindexet visar att denna lokal är mycket starkt påverkad vilket möjligtvis kan förklaras av närheten till den nedlagda deponin. I dammen breder vassbältena ut sig och vid besök i augusti hade vattenspegeln krympt ordentligt. I dammen dominerades individantalet stort av en art av buksimmare. Föroreningspåverkan enligt Danskt faunaindex på lokalen i Albäcken nedströms deponin har minskat sedan 2002. Dock visar DJ-index,som ger en mer korrekt bild av eutrofieringspåverkan, att statusen är dålig. DJ-index beräknades inte år 2002 och någon jämförelse kan sålunda inte göras. Den ekologiska kvalitetsstatusen har förbättrats sedan 2002 men mångfalden är fortsatt låg. Påverkan baserad på surhetsindex har däremot försämrats från att vara obetydlig 2002 till att vara betydlig 2012. Lokalen påverkas med största sannolikhet av att saltvatten tränger upp under torra sommarmånader vilket avspeglas på bottenfauna. Två marina arter fanns på lokalen. Även på lokalen i vattendraget uppströms deponin har värdena baserat på bottenfauna förbättrats sedan 2002. Fler arter påträffades och mångfalden har ökat från låg 2002 till måttlig 2012. Föroreningspåverkan har minskat från att vara betydlig 2002 till måttlig 2012 medan påverkan baserad på surhetsindex är fortsatt obetydlig och den ekologiska kvalitetsstatusen fortsatt god. DJindex visar dock att statusen på lokalen är otillfredsställande. Vattendraget är obeskuggat då de 18

almar som tidigare växte längs ån drabbats av almsjuka och avverkats. Återplantering av träd bör ske för att på så sätt förbättra lokalen inte bara för bottenfauna utan även t.ex. fisk. Trots att Albäcken och närliggande dammar är hårt belastade av föroreningar och näringsämnen har statusen ökat och påverkan överlag minskat med undantag av surhetsindex som är oroande. En utredning av orsaken till denna ökning bör göras för att förhindra en potentiell försämring av dessa lokaler. DJ-index för vattendraget visar på otillfredsställande eller dålig status, indexet vilket visar på eutrofieringspåverkan ger en bättre bild av föroreningspåverkan än Danskt faunaindex som användes enligt gamla bedömningsgrunder. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att minska belastningen av näring, bekämpningsmedel och föroreningar på vattenmiljöerna i Albäcken och dess tillrinningsområde. Våtmarksanläggningar, trädplantering längs vattendraget, återmeandringar, tvåtstegsbreddningar m.m. är samtliga åtgärder som minskar belastningen och förbättrar livsmiljön för flora och fauna. För mer specifika åtgärdsförslag se biotopkartering av Albäcken 2013 (Ekoll 2013). Referenser Armitage, P.D., Moss, D., Wright, J.F. & Furse, M.T. 1983. The performance of a new biological water quality score system based on macroinvertebrates over a wide range of unpolluted running-waters. Water Research 17:333-347. Artdatabanken 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. Bergman, B. 2009. Geofysiska analyser (stångslingram, CVES och IP) av lagerföljd och lakvattenrörelser vid Albäcksdeponin, Trelleborg. Examensarbete Geologiska institutionen, Lunds Universitet. Dahl, J. & Johnson, R.K. 2005. A multimetric macroinvertebrate index for detecting organic pollution of streams in southern Sweden. Archiv für Hydrobiologie 160: 487-513. Ekoll 2013. Biotopkartering av Albäcken 2013 Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder. På uppdrag av Trelleborgs kommun. Ekologgruppen 2003. Bottenfauna i Albäcksområdet 2002 undersökning av två dammar och två lokaler i rinnande vatten. På uppdrag av Trelleborgs kommun. Henricsson, L. & Medin, M. 1990. Bottenfaunan i 20 vattendrag i Jönköpings län en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1990:15. Miljöstyrelsen 1998. Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Vejledning nr 5. Naturvårdsverket 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Naturvårdsverket 2007. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bilaga A till Handbok 2007:4 Bestämningslitteratur Dall, P.C., Iversen, T.M., Kirkegaard, J., Lindegaard, C. & Thorup, J. 1988. En oversigt over danske ferskvandsinvertebrater til brug ved bedömmelse af forureningen i söer og vandlöb. Ferskvandsbiologisk Laboratorium, Köbenhavns Universitet og Miljökontoret 19

Edington, J.M. & Hildrew, A.G. 1995. A revised key to the caseless caddis larvae of the British Isles. Freshwater Biological Association (FBA), Scientific Publication nr 53. Elliot, J.M. 1977. A key to the British freshwater Megaloptera and Neuroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scientific Publication nr 35. Elliot, J.M., Humpesch, U.H. & Macan, T.T. 1988. Larvae of the British Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scientific Publication nr 49. Engblom, E., Lingdell, P-E & Nilsson, A. 1990. Sveriges bäckbaggar - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Entomologisk Tidskrift 111:105-121. Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1990. Kräftdjur som miljöövervakare. SNV Rapport 3811. Hansen, M. 1987. The Hydrophiloidea (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 18. Hansen, V. 1973. Danmarks Fauna. Biller, band 34, 36 och 44. Dansk Naturhistorisk Forening. Gads förlag, Köpenhamn. Holmen, M. 1987. The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. I. Gyrinidae, Haliplidae, Hygrobiidae and Noteridae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 20. Hynes, H.B.N. 1977. A key to the Adults and Nymphs of British Stoneflies. Freshwater Biological Association (FBA), Scientific Publication nr 17. Kaiser, E. W. 1977. Aeg og larver af Sialis-arter fra Skandinavien og Finland. Flora og fauna 83:65-79. Macan, T.T. 1970. A key to the nymphs of the British species of Ephemeroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scientific Publication nr 20. Macan, T.T. 1977. A key to the british fresh- and brackish-water Gastropods. Freshwater Biological Association (FBA), Scientific Publication nr 13. Merritt, R.W., Cummins, K.W. & Berg, M.B. 2008. An introduction to the aquatic insects of North America. Kendall/Hunt Publishing company, Iowa. Nilsson, A. & Cuppen, J.G.M. 1988. The larvae of North European Colymbetes. Entomologisk Tidskrift 109:87-96. Nilsson, A. (ed). 1996. Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 1. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. (ed). 1997. Aquatic insects of North Europe. A taxonomic Handbook. Volume 2. Apollo Books, Stenstrup. Nilsson, A. & Holmen, M. 1995. The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica. Volym 32. Sahlén, G. 1996. Sveriges trollsländor (Odonata). Fältbiologerna. Savage, A.A. 1989. Adults of the British aquatic Hemiptera Heteroptera. Freshwater Biological Association (FBA), Scientific Publication nr 50. Wallace, B., Wallace, I.D & Philipson, G.N. 1990. A key to the case-bearing caddis larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association (FBA), Scientific Publication nr 51. 20

Kapitel 2. Groddjur Inledning Under våren 2002 inventerades groddjur i tre områden i Trelleborgs kommun (Ekologgruppen 2002). Ett av dessa (Albäck) ligger inom Albäckens avrinningsområde. Under våren/försommaren 2013 återinventerades samtliga vatten inom Albäck (figur 1), med undantag för kärret som var uttorkat under 2013 (troligen beroende på en omgrävning av åfåran som återmeandrats samt anläggning av en ny damm). Vi inventerade även två dammar som anlagts efter inventeringen 2002. Under sommaren 2013 gjordes en biotopkartering av Albäcken då vi även lyssnade efter ätlig groda. Vid karteringen hördes ätlig groda vid ytterligare två vatten längre norrrut i Albäckens avrinningsområde som inte varit inventerade förut (bilaga 2). Syftet med inventeringen var inte att göra en totalinventering utan enbart att konstatera förekomst av arter. Figur 1. Dammar i Albäcksområdet som inventerats med avseende på groddjur. 21

Metod Området besöktes tre gånger. Samtliga vatten besöktes dagtid den 23 april för att inventera brungrodor (åkergroda (Rana arvalis) och vanlig groda(rana temporaria)) och vanlig padda (Bufo bufo). Vi sökte dels efter vuxna individer under leken och dels efter eventuella romklumpar (en hona lägger en romklump/romsträng). Samtliga dammar besöktes även nattetid den 22 april då förekomst av större- och mindre vattensalamander (Triturus cristatus och Lissotriton vulgaris) och andra groddjur noterades. På kvällsbesöket lyssnade vi efter spelande hanar och lös med pannlampa för att söka efter lekande salamandrar. Ytterligare ett besök gjordes under dagtid den 11 juni i samband med biotopkartering för att lyssna efter ätlig groda (Pelophylax esculentus). Resultat Nedan följer en beskrivning av inventerade dammar samt observationer av groddjur i dem. I bilaga 2 finns en artlista med observationerna. Golfbanedammen Dammen ligger öppet på en golfbana (foto 1). Den kantas av övervattensvegetation och det fanns rikligt med undervattensvegetation. Vid kvällsbesöket den 23 april observerades amplexuspar av vanlig padda, åkergroda (foto 2) samt rom av åkergroda och vanlig groda. En iller alternativt mink sågs vid dammen. Vid besöket den 11 juni hördes ätlig groda. Foto 1. Golfbanedammen Foto 2. Åkergroda Nya dammen Dammen (foto 3) restaurerades och grävdes ur 2006 och har inte inventerats tidigare. Vid kvällsbesöket den 23 april observerades vanlig groda (foto 4). Vid besöket den 11 juni hördes ätlig groda. 22

Foto 3. Den nya dammen i Albäcksparken. Foto 4. Vanlig groda. Östra dammen Dammen ligger inne i Albäcksparken (foto 5). Den kantas av övervattensvegetation men undervattensvegetation saknas nästan helt. Runt dammen växer mycket stora träd och på botten ligger därför mycket organiskt material. Vid kvällsbesöket den 23 april observerades vanlig padda (även amplexuspar). Vid besöket den 11 juni hördes ätlig groda. Foto 5. Östra dammen i Albäcksparken Västra dammen Dammen ligger inne i Albäcksparken (foto 6). Dammen kantas av övervattensvegetation men undervattensvegetation saknas nästan helt. Runt dammen växer mycket stora träd och på botten ligger därför mycket organiskt material. Vid kvällsbesöket den 23 april observerades mängder av vanlig padda (även amplexuspar, foto 7) och vanlig groda. Vid besöket den 11 juni hördes ätlig groda. 23

Foto 6. Västra dammen i Albäcksparken Foto 7. Amplexuspar av vanlig padda. Foto: Gry Åbjörnsson Damm Rådmansängarna Dammen ligger i Albäcken och skapades i samband med meandring år 2006 (foto 8). Det fanns ingen övervattensvegetation, men en del undervattensvegetation. Vid kvällsbesöket den 23 april hördes eller sågs inga groddjur vid dammen, men vid besöket den 11 juni hördes en ätlig groda. Foto 8. Damm i Albäcken på Rådmansängarna. Norra dammen Dammen ligger i betesmark intill Albäcken (foto 9). Den kantas av övervattensvegetation och undervattensvegetationen är riklig. Vid kvällsbesöket den 23 april observerades vanlig padda, åkergroda (samt rom) och vanlig groda (samt rom). Vid besöket den 11 juni hördes ätlig groda (foto 10). 24

Foto 9. Norra dammen på Rådmansängarna Foto 10. Ätlig groda Söderlid Dammen ligger i en betesmark ca 1 km norr om Albäcksområdet (foto 11). Området mellan Söderlid och Albäcksområdet består av åkermark. Dammen kantas av övervattensvegetation men även undervattensvegetation fanns i mindre mängd. Vid kvällsbesöket den 23 april hördes spel av vanlig groda. På land intill dammen observerades större vattensalamander (foto 12), men även i ett mindre kärr intill damen. I dammen observerades även mindre vattensalamander. Vid besöket den 11 juni hördes ätlig groda. Foto 11. Damm vid Söderlid. På bilden till höger syns ett mindre kärr som ligger intill dammen. Foto 12. Större vattensalamander. 25

Diskussion Vanlig padda är det vanligaste groddjuret i Albäcksområdet, vilket inte är särskilt förvånande eftersom arten inte är känslig för fiskförekomst och samtliga dammar i Albäcksområdet håller fisk. Flest individer fanns i västra dammen. Vanlig groda fanns i mindre antal. Detta stämmer väl med inventeringen som gjordes 2002. Något som skiljer sig från förra inventeringen är att även rom av åkergroda observerades (i dammen på golfbanan samt i norra dammen) samt större och mindre vattensalamander i dammen vid Söderlid (ca 1 km norr om Albäcksområdet). Den större vattensalamandern har inte observerats på lokalen tidigare men finns enligt en inventering 2008 på en lokal ca 2 km norrut (Stenberg & Nyström 2008). Åkergrodan är inte heller observerad i området tidigare men är relativt vanligt förekommande så arten brukar inte rapporteras. Den ätliga grodan verkar också ha etablerat sig i området i större utsträckning. Vid inventeringen 2002 observerades enbart årsungar. Vid besöket den 11 juni hördes spelande individ av ätlig groda i samtliga dammar inom Albäcksområdet vilket tyder på att de förökar sig inom området. Rom och yngel av ätlig groda letades dock inte efter vid inventeringen. Sammantaget hittade vi fler arter av groddjur jämfört med inventeringen 2002. De flesta groddjur föredrar dock fiskfria vatten och för att gynna groddjuren ytterligare kan man skapa fler fiskfria vatten inom Albäcksområdet. Referenser Ekologgruppen. 2002. Grod- och kräldjur i Trelleborgs kommun. En inventering av tre områden 2002. På uppdrag av Trelleborgs kommun Stenberg, M. och Nyström, P. 2008. Större vattensalamander (Triturus cristatus) i Skåne 2008 Översiktsinventering och förekomst inom 17 Natura 2000 områden. Länsstyrelsen i Skåne 26

Kapitel 3. Fisk Inledning Många faktorer påverkar den biologiska statusen och funktionen i ett vatten. Organiskt material (löv och annat) som trillar ner från träden utgör energikälla i vattendrag medan växtplankton/alger och vegetation producerad i vattensystemet är den primära energikällan i dammar. Användningen av marken som omger ett vatten påverkar dessa energikällor. Belastning av vatten med stora mängder organiskt material eller olika föroreningar kan ha en markant effekt på fisk. Närvaro eller avsaknad av känsliga respektive toleranta arter kan därför användas för att beskriva ett vattens biologiska status. Vid statusbedömningen enligt EU:s ramdirektiv för vatten används tre kvalitetsfaktorer; 1) biologiska parametrar, 2) fysikalisk-kemiska parametrar och 3) hydromorfologiska parametrar. Fisk ingår tillsammans med bottenfauna och kiselalger i de biologiska parmetrar som används för att bedöma ekologisk status. Statusbedömningen för fisk är riktat mot strömlevande fisk och är därför inte lämpligt att användas som den enda biologiska parametern för att bedöma den biologiska statusen för ett vattendrag. Under hösten 2002 inventerades fisk med översiktsnät i två dammar i Albäcksparken (Västra och Östra dammen) samt elfiskades tre lokaler i vattendraget (Trelleborgs v:a stad, Albäcksparken och Dalhem) (Eklöv 2003). Under oktober 2012 upprepades inventeringen på samma lokaler som undersökningen år 2002 med ett tillägg, en damm i Albäcksparken (Nya dammen) (Figur 1) (för koordinater se bilaga 3). Syftet med undersökningen var att bedöma en eventuell förändring i fisksamhället sedan inventeringen 2002. Foto 1. Skrubbskädda (Platichthys flesus) fångad i Albäcksparken. 27

Figur 1. Karta med de inventerade lokalerna. 28

Metod Under oktober 2012 provfiskades 5 lokaler i Albäcken och dess omgivning (figur 1). Varje lokal fotograferades och en beskrivning av provtagningslokalen gjordes. Beskrivningen omfattade omlandets karaktär, uppskattning av krontäckning, bottensubstratets beskaffenhet samt förekomst av makrofyter (vattenväxter). På lokalerna i ån mättes även max- och medeldjup och en uppskattning av flödet gjordes. Vidare togs fältanalyser; temperatur, ph, grumlighet, konduktivitet, syrgashalt och syrgasmättnad på respektive lokal. Statusbedömning för vattendrag gjordes enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999) för att kunna jämföra med undersökningen 2002. Ett lågt index (klass 1) tyder på många olika arter, mycket fisk och hög andel laxfisk som dessutom har hög reproduktion. Ett högt index (klass 5) tyder på få arter, få individer och låg andel laxfisk som också har dålig reproduktion. Även statusbedömningen för dammarna gjordes enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999). Ett lågt index (klass 1) tyder på många olika arter, mycket fisk och hög andel rovfisk. Ett högt index (klass 5) tyder på ett art- och individfattigt fisksamhälle. Statusbedömning för dammarna gjordes inte 2002. Elfiske Elfisket utfördes kvantitativt med tre utfiskningar (foto 2) och gjordes enligt standardiserad metod (Sers och Degerman 1999, Naturvårdsverket 2010). Ett bensindrivet aggregat av märket Lugab (200 volt) användes. Fisken som fångades artbestämdes, vägdes och mättes. Täthet för de olika arterna beräknades efter Bohlin (1989). Foto 2. Elfiske vid Trelleborgs v:a stad. Nätprovfiske Vid Nätprovfiket i dammarna (Västra dammen, Östra dammen och Nya dammen) användes översiktslänkar med olika maskstorlekar (modifierad standardmetodik för provfiske i sjöar) enligt samma metodik som användes vid inventeringen 2002 (Eklöv 2003). Näten låg i dammarna 2 timmar i gryningen. Fisken som fångades artbestämdes, vägdes och mättes. 29

Resultat I Albäcken hittades totalt fyra fiskarter (tabell 1 & 2). Vid inventeringen 2002 hittades sex arter, bland annat öring (Salmo trutta)(foto 3) på lokalen längst uppströms (Dalhem). Öring förekom inte på någon av de elfiskade lokalerna 2012. Ål (Anguilla anguilla) förekom på alla tre lokalerna 2002 men saknades 2012. Småspigg (Pungitius pungitius) var den art som var vanligast (sett i antal) 2012 (tabell 2). Såväl artantal som totalvikt var högre 2002 jämfört med 2012 (tabell 1) Tabell 1. Sammanställning över elfisken gjorda i Albäcken. Individtäthet och täthet av öring anges i antal/100m 2, biomassan i g/100m2 och Index är beräknat enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). Index är mellan 1 och 5, där 1 är mycket bra och 5 är mycket dåligt. Trelleborg v:a stad Albäcksskogen Dalhem 2012 2002 2012 2002 2012 2002 Antal arter 2 2 4 4 1 3 Individtäthet 11,1 1,4 10,8 38,4 4,1 125,9 Biomassa 23 253 34 496 1,9 940 Täthet, öring 0 0 0 0 0 116,5 Index, SNV 4,4 4,4 4,2 3,6 4,2 1,8 Tabell 2. Beräknad täthet (antal/100 m 2 )för påträffade arter av fisk i Albäcken 2012 och 2002 Trelleborg v:a stad Albäcksskogen Dalhem 2012 2002 2012 2002 2012 2002 Öring 116,5 Abborre 1,5 2,2 Mört 0,7 0,7 1,5 Storspigg 2,4 4,7 Småspigg 10,4 4,5 2,5 4,1 Skrubbskädda 3,3 Ål 0,7 31,3 4,7 I dammarna hittades totalt fem arter (tabell 3 & 4). Vid inventeringen 2002 hittades fyra arter. Arter som tillkommit var sutare (Tinca tinca) och groplöja (Leucaspius delineatus)i medan en art, ruda (Carassius carassius) försvunnit. Ytterligare en art tillkom när man inkluderar den nya dammen i Albäcksparken, storspigg (Gasterosteus aculeatus). Abborre (Perca fluviatilis) fanns endast i Västra dammen 2002 men har nu spridit sig även till östra dammen. Däremot har Sarv (Scardinius erythrophtalmus) försvunnit från Östra dammen. Mört (Rutilus rutilus) var den enda art som förekom i alla dammar såväl 2002 som 2012. förekom endast i den Nya dammen (tabell 4). Foto 3. Sutare fångade i den västra dammen. 30

Det fanns mer fisk 2012 jämfört med 2002 både i antal individ och totalvikt (tabell 3). Tabell 3. Sammanställning över nätprovfisken gjorda i dammarna i Albäcksparken. Individtäthet och täthet av öring anges i antal/100m2, biomassan i g/100m2 och Index är beräknat enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). Index är mellan 1 och 5, där 1 är mycket bra och 5 är mycket dåligt. Västra dammen Östra dammen Nya dammen 2012 2002 2012 2002 2012 Antal arter 4 3 4 3 3 Antal individ 32 15 88 34 67 Total biomassa 2215 253 2620 2058 294 Index, SNV 2,8 3,6 3,2 3,2 3,4 Tabell 4. Täthet och vikt (totalantal/vikt i gram) för påträffade arter av fisk i dammarna i Albäcksparken 2012 och 2002 Västra dammen Östra dammen Nya dammen 2012 2002 2012 2002 2012 antal vikt antal vikt antal vikt antal vikt antal vikt Sutare 2 760 2 2232 Abborre 13 489 2 19 2 31 Sarv 5 362 7 112 1 12 Mört 12 604 6 122 5 229 31 804 1 128 Storspigg 1 1 Groplöja 79 127 65 165 Ruda 2 1242 Lokalbeskrivningar Trelleborg v:a stad De naturliga förutsättningarna på lokalen var någorlunda bra. Botten bestod av sten och grus och vattnet var svagt strömmande. Dock var slänterna branta och åfåran obeskuggad (foto 4). Vass och stor igelknopp (Sparganium erectum) växte längs kanten. Konduktiviteten var mycket hög (tabell 5) vilket till viss del kan bero på närheten till havet och saltvattenuppträngning. Den enda fångsten på lokalen var mört och småspigg. Bedömning av status enligt Naturvårdsverket visar på mycket högt samlat index, vilket indikerar art- och individfattigt system med avsaknad av laxfisk (Naturvårdsverket 1999) (tabell 1). Ingen förändring i status har skett sedan 2002 (tabell 1). 31

Tabell 5. Resultat av fältanalyser tagna i Trelleborgs v:a stad vid inventeringstillfället. Analys Nedströms deponin Vattentemperatur ( C) 11,8 Syrgashalt (mg/l) 7 Syrgasmättnad (%) 75,6 ph 8,1 Konduktivitet (ms/m) 120 Grumlighet (FTU) 2,9 Foto 4. Albäcken nedströms deponin. Albäcksskogen Bottnen på lokalen hade mycket finsediment, men substratet var relativt blandat med sand, grus, sten och en del block. Vattnet var lugnflytande och det fanns en del flytbladsvegetation och övervattensvegetation. Ån är ganska dåligt beskuggad och rinner här genom parkmiljö (Albäcksparken, foto 5). Konduktiviteten var mycket hög (tabell 6) vilket till viss del kan bero på närheten till havet och saltvattenuppträngning, vilket även fångst av skrubbskädda tyder på. Småspigg, mört, abborre och skrubbskädda fångades på lokalen. Bedömning av status enligt Naturvårdsverket visar på mycket högt samlat index, vilket indikerar art- och individfattigt system med avsaknad av laxfisk (Naturvårdsverket 1999) (tabell 1). Statusen har försämrats sedan 2002 (tabell 1). Tabell 6. Resultat av fältanalyser tagna Albäcksskogen vid inventeringstillfället. Analys Albäcksskogen Vattentemperatur ( C) 10,6 Syrgashalt (mg/l) 6,77 Syrgasmättnad (%) 66 ph 8,0 Konduktivitet (ms/m) 107 Grumlighet (FTU) 2 32

Foto 5. Albäcksskogen. Dalhem På lokalen var botten mjuk och vattnet lugnflytande. Ån som är rätad och hårt rensad sträcker genom utpräglat åkerlandskap. Åns slänter är branta och vattnet obeskuggat (foto 6). Konduktiviteten är hög och vattnet betydligt grumligt (tabell 7). Endast 4 småspigg fångades. Bedömning av status enligt Naturvårdsverket visar på mycket högt samlat index, vilket indikerar art- och individfattigt system med avsaknad av laxfisk (Naturvårdsverket 1999) (tabell 1). Statusen är mycket sämre 2012 jämfört med 2002 (tabell 1). Tabell 7. Resultat av fältanalyser tagna i Albäcken uppströms deponin vid inventeringstillfället. Analys Uppströms deponin Vattentemperatur ( C) 12,3 Syrgashalt (mg/l) 8,7 Syrgasmättnad (%) 93,6 ph 8,28 Konduktivitet (ms/m) 101 Grumlighet (FTU) 6,23 Foto 6. Dalhem 33

Västra dammen Den ca 0,35 ha cirkelformade dammen ligger i Albäcksparken, ett område som nyttjas flitigt för rekreation (foto 7). Dammen kantas av ett vassbälte (Phragmites australis) och enstaka buskar (Salix sp) växer vid kanten. Dammen omges av klippt gräsmatta vilken i sin tur är omgiven av parkliknandes skog. Dammen har förbindelse med Albäcksån via en kulvert. Vattnet var vid inventeringstillfället måttligt grumlat enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999) (tabell 8). Ledningsförmågan (konduktiviteten) var mycket hög (tabell 6) vilket tyder på utsläpp av föroreningar, näringsrikedom eller påverkan av salt. Troligtvis råder syrgasbrist i delar av dammen eftersom det vid inventeringstillfället på några platser luktade svavelväte vid omrörning av sedimentet. Sutare, abborre, sarv och mört fångades i dammen. Bedömning av status enligt Naturvårdsverket visar på måttligt högt samlat index, vilket motsvarar genomsnittliga förhållanden för fisksamhällen i Sveriges sjöar (Naturvårdsverket 1999) (tabell 3). Tabell 8. Resultat av fältanalyser tagna i Västra dammen vid inventeringstillfället. Analys Västra dammen Vattentemperatur ( C) 10,1 Syrgashalt (mg/l) 7,16 Syrgasmättnad (%) 77,5 ph 8,18 Konduktivitet (ms/m) 156 Grumlighet (FTU) 1,59 Foto 7. Västra dammen, belägen i Albäcksparken. Östra dammen Den östra dammen är även den belägen i Albäcksparken och har förbindelse med Albäcken via kulvert (foto 8). Dammen är ca 0,25 ha och bestånd av bl.a. vass och säv (Scirpus sp) växer längs strandkanten. Dammen kantas av stora träd vilka tillför en stor mängd organiskt material vid lövfällningen och bidrar till att substratet domineras av grov- och findetritus. Konduktiviteten var mycket hög vilket är tecken på påverkan av näringsämnen och/eller föroreningar (tabell 9). Sutare, Abborre, Mört och Groplöja fångades i dammen. Bedömning av status enligt Naturvårds- 34