RAPPORT OM SEKRETARIATETS OCH PRESIDIETS VERKSAMHET OCH RESOLUTIONERNAS FRAMSKRIDANDE 2010 2012 Utlandsfinländarparlamentets föregående session hölls på Helsingfors universitet den 24. 25.5.2010. Talman Ville Itälä överlämnade den sjätte ordinarie sessionens resolutioner till statsminister Mari Kiviniemi den 7.12.2010. Under 2010-2012 har presidiet och sekretariatet strävat till att främja alla resolutioner från 2012 och även resolutioner från föregående sessioner. Denna rapport behandlar den föregående sessionens resolutioner. Rapporten kan också läsas på UFP:s webbplats www.usp.fi Sessionen 2012 - Sekretariatets rapport 2012 eller www.usp.fi Verksamhet Resolutioner Resolutioner 2010. På samma sida finns också resolutionstexterna från 2010. 1. Priset på medborgarskapsanmälan och specialgruppers rättigheter att få tillbaka sitt finländska medborgarskap Ändringarna i medborgarskapslagen trädde i kraft den 1.9.2011. Efter detta datum kan en fd. finsk medborgare och dennas under 18-åriga barn ansöka om att få tillbaka medborgarskapet utan att vara bosatt i Finland. Denna möjlighet finns inte för en fd. finsk medborgares fullvuxna barn eller barnbarn. Avgiften är fortfarande den samma. 2. Utlandsfinländarna bör få en egen valkrets (förkastad) 3. Att tillåta brevröstning åt utlandsfinländare Justitieministeriet har bett om ett principuttalande av alla regeringspartier i maj 2012. Om regeringspartierna ställer sig positiva till projektet kan beredningen komma igång efter kommunalvalen i oktober 2012 och ett regeringsförslag i ärendet kunde inlämnas till riksdagen på våren 2013. 4. Giltighetstiden för de finländska biometriska passen bör förlängas För närvarande anses inte tekniken vara tillräckligt säker för att kunna bevilja pass för över 5 år. Polischef Mikko Paatero har uttalat sig i juni 2012 om att man bör återgå till tio års pass så fort som möjligt, kanske så snart som inom fem år. 5. Bärbar utrustning för utfärdande av pass underlättar ansökningsförfarandet för finländska pass År 2010 inleddes försök med bärbara passmaskiner i Kanada och Spanien. År 2011 skaffades en bärbar anläggning till USA. År 2012 skaffades en liknande enhet till Finlands ambassad i Australien. 1
6. De förfaranden som tillämpas av de finländska myndigheterna vid ansökningar om pass bör förenklas Pga. resursbrist har utrikesministeriet inga planer på att förlänga sina betjäningstider utomlands. Pga. säkerhetskrav och beviljningsprocesser kan ingen annan än finska myndigheter delta i beviljande av finska dokument. 7. Att ansöka om identitetsbevis utomlands Utlandsfinländarparlamentet beslöt att saken för närvarandet inte är aktuell. 8. Statsbidrag åt utlandsfinländska konstnärer Flera resolutioner från 2010 handlar om möjligheter för utlandsfinländare att ansöka om bidrag och anslag för olika aktiviteter (Res. 8,23,26,44 och 58). I regel stöder inte de finska myndigheterna finsk aktivitet i utlandet direkt utan strävar till att ge eventuellt finansiellt stöd genom aktörer som finns i hemlandet. Detta för att övervakningen och uppföljandet av allmänna skattemedel skall vara så effektivt som möjligt. Den främsta finansiären av utlandsfinländsk föreningsaktivitet är undervisnings- och kulturministeriet, vars understöd administreras av Finland-Samfundet. Finland-Samfundet beviljar understöd för Finlandskolornas verksamhet, utlandsfinländska föreningar, utlandsfinländska medier och utlandsfinländska ungdoms- och studentorganisationer. Läs mera: www.suomi-seura.fi Understöd Penningautomatföreningen (RAY) Penningautomatföreningen beviljar understöd i huvudsak för social- och hälsofrämjande projekt. RAY har inte förr stött verksamhet utomlands men i vissa fall har man gett understöd till en inhemsk aktör för verksamhet utomlands. Ett exempel på detta är Benelux-projektet, som administrerades genom Sjömanskyrkan. Ett annat exempel är LUETUS-programmet som riktar sig till synskadade och som också finns tillgängligt för finsktalande synskadade bosatta i Sverige. Även Finland-Samfundets seniorrådgivning stöds till en del av RAY. RAY har ändrat sina stödkriterier på våren 2012 och ett direkt understöd till utomlands fungerande aktörer är nu möjligt. Förutom de allmänna kriterierna för att få understöd har följande tilläggskriterier utarbetats för utländska ansökningar: - Ansökaren måste vara en allmännyttig förening eller stiftelse och registrerad i Finland och dess verksamhetsområde bör vara inom social- och hälsosektorn. - Lagen om Penningautomatföreningens understöd tillämpas också på sådana understöd som beviljas utanför Finland om inte det stiftats om annat. - Det understödda projektet är i enlighet med RAY:s strategier och principer. - Ansökaren bör vara väletablerad och driva sin verksamhet enligt god förvaltningsprincip och ekonomi. Ansökaren bör också ha en stark ställning inom sitt land samt relevanta samarbetspartners. Dessutom bör ansökaren samarbeta med motsvarande aktörer i Finland. - Föremålet för verksamheten bör vara ett behov som utretts noga tillsammans med ansökarens samarbetspartners. - Verksamheten riktar sig till utlandsfinländare. - Projektet/verksamheten är inte identiskt med någon annan lokal verksamhet utan den stöder eller kompletterar annan verksamhet. Verksamheten är inte del av den offentliga sektorns ansvar och den får 2
inte leda större konkurrens eller till snedvridning av marknaden. - Projektets resultat, modeller etc. bör i mån av möjlighet kunna överföras både till finländska och andra utomfinländska förhållanden. Veikkaus Veikkaus överför vinstmedel till undervisnings- och kulturministeriet, som delar ut medlen enligt fördelningslagen (23.11.2001/1054). Undervisnings- och kulturministeriet stöder projekt inom bl.a. utbildning, forskning, kultur, motion och ungdomsarbete. Ansökningsinstruktioner och blanketter samt information om beviljade understöd hittas på ministeriets webbplats www.minedu.fi Europeiska unionen Genom EU:s strukturfonder och olika EU-program går det att få understöd för EU-projekt. Läs mera på EU:s hemsida: europa.eu/policies-activities/funding-grants/index_sv.htm Beviljare av privata understöd och stipendier I Finland finns ett flertal privata fonder och organisationer, som beviljar finansiellt understöd till medborgarorganisationer eller enskilda individer speciellt inom kultur och forskning. När man ansöker om medel för utomfinländska projekt bör man alltid kontrollera med stiftelsen eller i ansökningsanvisningarna om medel beviljas utomlands och på vilka villkor. Vid behov kan Finland-Samfundet bidra med ett utlåtande eller rekommendation vid ansökning av projektmedel. På Stiftelsetjänstens webbplats finns länkar till organisationer som beviljar understöd: www.saatiopalvelu.fi/se 9. Stöd till historisk opera (Se resolution nr 8) 10. Finansiering på lika villkor av kulturell verksamhet i Finlandsföreningarna på Solkusten Diskussioner har förts både på Finland-Samfundets initiativ och inom Solkustens delegation (Aurinkorannikon neuvottelukunta). På Solkusten fungerar ett samarbetsorgan, SYKES ry, grundat av fyra lokala finländska föreningar, vars mål är att utveckla intressebevakningen och servicen för finländare i regionen. 11. Finska statens stöd till utlandsfinländska evenemang Finska staten beviljar fortfarande finansiellt stöd till Finland-Samfundet som är avsett att delas ut till olika utomfinländska evenemang. (Se resolution nr 8) 12. Priset Årets finländska konstnär bör delas ut i Sverige Ämnet ingår inte i utlandsfinländarparlamentets verksamhetsområde. 3
13. Översättning till engelska av publikationer om den finländska emigrationens historia Enligt Migrationsinstitutet är det inte ändamålsenligt att översätta hela bokserien. Istället planerar Migrationsinstitutet att göra ett sammandrag av de sex böckerna som ingår i serien. Medel och författare söks för närvarande för projektet. Boken kommer att utkomma på finska och engelska. 14. Emigrantmuseet (Suomen Siirtolaisuusmuseo) i Peräseinäjoki Stödföreningen för emigrantmuseet (Suomen Siirtolaismuseon Tuki ry) förvaltar sedan 1.6.2012 över emigrantmuseet och Maailman Raitti projektet. Det att museet inte mera lyder under Migrationsinstitutet och Seinäjoki stad är också ett steg mot att få status som specialmuseum. Museet ansöker om understöd för att kunna anställa behörig museipersonal och för att utveckla sin verksamhet i enlighet med kraven på specialmuseer. 15. Tidigare finska medborgare och deras avkomlingar bör ha möjlighet att återfå sitt finska medborgarskap utan tidsbegränsning (Se resolution nr 1.) 16. Utlandsfinländska ungdomars möjligheter att få sommarjobb i Finland Finanskrisen och det internationella ekonomiska läget har även höjt ungdomsarbetslösheten i Finland. 17. Finländska praktikanter i utlandsfinländska organisationer På Finland-Samfundet ges råd om hur man bäst skall gå till väga för att få praktikanter utomlands. I Spanien finns exempel på hur finska praktikanter har anställts för arbete inom lokala föreningar. 18. Permissionsresor för beväringar bosatta utomlands Försvarsministeriet genomför stora besparingar så en ändring av systemet är inte att vänta. 19. Studiestöd för utlandsfinländare Utlandsfinländarparlamentet beslöt att inte ta ställning till motionen. 20. VR:s och Matkahuoltos studeranderabatt för de utlandsfinländare som inte beviljats studiestöd av FPA Statens järnvägar (VR) har i september 2011 förnyat sitt biljettsystem. Ju tidigare man köper sin biljett och ju mer utrymme det finns i tåget, desto billigare är biljetten. Det gamla studentbiljettsystemet kvarstår inom vissa biljettkategorier. De studerande som studerar utanför det finska studiestödssystemet är fortfarande inte berättigade till rabatt. 4
21. Program för unga i samband med utlandsfinländarparlamentet I resolutionen uppmanades utlandsfinländska föreningar till aktivitet för att ordna program för ungdomar i samband med sessionen. Inga förslag har kommit från utlandsfinländska föreningar om hurudant program man skulle kunna ordna vid detta års session, 22. Verksamheten i Finlandsskolorna för barn under tre år ska omfattas av statsstöd Under 3-åringar är fortfarande utanför statsstödet. 23. Stöd för elever över 18 år i Finlandsskolorna (Se resolution nr 8) 24. Omvärdering av de beräkningsgrunder som tillämpas för att definiera statsstödet utgående från gruppstorlekarna i Finlandsskolorna samt en avsevärd höjning av stödet Beräkningsgrunderna har inte omprövats. Genom riksdagens beslut tillfördes 200 000 till Finlandsskolorna i budgeten för 2011. Följande år hade förhöjningen tagits bort ur budgetförslaget men genom aktivt lobbyarbete lyckades ett tillägg om 150 000. Finlandsskolornas slutliga statsstöd för 2012 var 600 000. I budgetförslaget för 2013 har den tillförda 150 000 igen tagits bort. 25. Undersökning om betydelsen av undervisningen vid Finlandsskolorna 26. Den landsvisa utbildningen i Finlandsskolorna Eget budgetmedel för skolningsdagar finns inte utan skolningen finansieras med det allmänna statsstödet. När statsstödet höjs, ökar också medlen för vidareutbildning. Landsvisa bildningsdagar ordnas fortfarande regelbundet runt om i världen. (Se resolution nr 8) 27. Tryggande av special- och stödundervisning samt goda studieförhållanden i Europaskolorna Utlandsfinländarparlamentet har fäst uppmärksamhet vid problemet under flera tillfällen vid besök hos undervisningsministeriet och Utbildningsstyrelsen. 28. Undervisnings- och finansieringslagstiftningen gällande grundundervisningen för finländska skolbarn som är bosatta utomlands Utlandsfinländarparlamentet har påpekat problemet i sina diskussioner med undervisningsministeriet och i riksdagen. I november 2011 lämnade utlandsfinländarparlamentet in en klagan till riksdagens justitieombudsman. I sitt uttalande den 17.9.2012 konstateras det att undervisningsministeriet inte gjort sig skyldig till något lagstridigt förfarande eller försummelse. 5
29. Lektoratet för det finska språket ska bevaras vid Islands universitet Enligt utbildningsministeriet är kostnaderna för verksamheten för höga om inte Island deltar i utgifterna. Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete (CIMO) förhandlar för tillfället med Islands universitet om att anställa en lektor i finska språket på plats istället för från Finland. Detta skulle dra ner anställningskostnaderna. För tillfället väntar man på att Islands universitet skall reagera på förslaget så ingen undervisning i finska kommer att inledas denna termin. Förhoppningsvis inleds undervisningen i finska igen på hösten 2013. 30. Ingermanländarnas särställning bland utlandsfinländarna måste bevaras Utlänningslagens 48 ändrades i januari 2011 och ändringen trädde ikraft 1.7.2011. Sen dess har ingermanlänningarna tillhört det ordinarie invandringssystemet. De tvångsförflyttade och krigsveteranerna behåller rätten till permanent uppehållstillstånd så som tidigare. Denna rätt har inte utvidgats att gälle de politiskt förföljda. 31. Utlandsfinländarnas återflyttning ska utgöra en prioritering i Finlands invandringspolitik Inrikesministeriet förbereder ett nytt utlandsfinländskt program för regeringen. I programmet kommer utlandsfinländarnas speciella ställning fram. Programmet räknas blir färdigt på hösten 2012. Programmet baserar sig långt på det tidigare programmet men har uppdaterats. Det är redan nu lättare för fd. finska medborgare och sådana personer som har åtminstone en mor- eller farförälder som varit eller är finsk medborgare, att få uppehållstillstånd. 32. Den krigstida kvinnans minnesmärke Motionen ledde inte till några åtgärder. 33. Finskans ställning och situation i Sverige Från början av år 2012 tillhör 40 kommuner och 10 landsting till det finska förvaltningsområdet. Förvaltningsområdet täcker ungefär hälften av sverigefinländarna. Sex nya kommuner har sökt till förvaltningsområdet i april 2012. 34. Befolkningsregistrets uppgifter för utlandsfinländska organisationer Motionen ledde inte till några åtgärder. 35. Finländarna ska få uppehållstillstånd i Turkiet på lika villkor med övriga EU-medborgare Turkiet förnyade sitt uppehållstillståndsförfarande den 9.1.2012. I samband med detta sjönk uppehållstillståndsavgifterna för finländare väsentligt. På samma gång avskaffades även möjligheten att förnya den 90 dagar långa visumfriheten genom att temporärt lämna landet och sen resa in igen. 6
36. Hangös betydelse för emigration från Finland genom tiderna Hangö museum ordnar nästa år flera evenemang med hänvisning till stadens emigranthistoria. Utställningen Amerikkaan, Amerikkaan! öppnas den 2.5.2013 och den fortsätter ända till oktober. Vid sidan om utställningen ordnas det emigrantfester och andra program under sommaren 2013. Mer information får av Hangö museum: museo@hanko.fi. 37. Att skydda ordet sauna (bastu) Motionen ledde inte till några åtgärder. 38. Reducerade bastrygghetspensioner från Finland och Sverige Finansministeriet har konstaterat, att den nuvarande praxisen är i enlighet med EU:s socialskyddsförordning och det finns inget skäl att ändra förfarandet. 39. Beskattningen av utlandsfinländare 40. och 41. Hur arbetspension tjänas in Diskussioner har förts med Pensionsskyddsanstalten och Pensionsskyddsanstalten har deltagit i utlandsfinländska evenemang. 42. Åtgärder för att utveckla och bekosta arbetet med stödnätverk för äldre utlandsfinländare i Mellaneuropa Ett nätverk byggs upp inom den Mellaneuropeiska regionen. Finland-Samfundets samarbetspartner är t.ex. Sjömanskyrkan, Finska evangelisk-lutherska kyrkan och Migrationsinstitutet. 43. Vårdkedja för pensionärer Utlandsfinländarparlamentet tog inte ställning till själva motionen. 44. Stöd till senior- och vårdhem för finländare ute i världen Penningautomatföreningen (RAY) har på våren 2012 ändrat sina biståndskriterier så, att även utomfinländska organisationer kan ansöka om bidrag för sin verksamhet. (Se resolution nr 8) 45. FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I det nuvarande regeringsprogrammet konstateras det, att regeringen siktar på att ratificera konventionen under denna regeringsperiod. Den nationella ratificeringsprocessen är ännu inte slutförd. Ratificeringen förutsätter ändringar i lagstiftningen på flera håll. Utrikesministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som förbereder ratificeringen och dess mandatperiod tar slut i slutet på 2013 7
46. Arvsskatt Utlandsfinländarparlamentet tog inte ställning till motionen. 47. Konsulärt förfarande vid förlust av identitetshandlingar Enligt lagen om konsulära tjänster ingår det inte i utrikesministeriets verksamhet att ge finansiell hjälp åt finländare som är permanent bosatta utomlands. En finländare som befinner sig utomlands tillfälligt har rätt till finansiell hjälp i krissituationer. 48. Justering av förmånerna för krigsveteranerna Gravplatser administreras av kommunerna och de är ansvariga för på vilka grunder gravplatser beviljas. 49. Social- och hälsovårdstjänster FPA ordnar informationstillfällen både i Finland och tidvis även utomlands. Utlandsfinländarparlamentet har fört diskussioner med Pensionsskyddsanstalten och PSA har också deltagit i utomfinländska evenemang under år 2011. 50. Sjukvårdsavtalet mellan Finland och Kanada bör utvidgas till att omfatta andra provinser än Québec Förhandlingar har inte inletts. 51. Ändring av tidsfristen för faderskapslagarna i Finland Enligt regeringsprogrammet kommer faderskapslagen att ändras. Justitieministeriet har gjort en pro memoria i ämnet. På hösten 2011 ordnades en remissrunda om pro memorian. Utlandsfinländarparlamentet och Finland-Samfundet gav sitt utlåtande i frågan. En arbetsgrupp tillsattes för den fortsatta beredningen 25.4.2012. En uppföljningsgrupp tillsattes 23.5.2012. Arbetsgruppens och uppföljningsgruppens mandatperiod upphör 30.9.2013. I sitt domslut 2012:11 i januari 2012 ansåg Finlands Högsta Domstol i ett fall att begränsningarna för väckande av åtal för fastställande av faderskap stred mot grundlagens 10 och människorättskonventionernas 8 artikel om rätt till privatliv. I det aktuella fallet följdes inte tidsbegränsningen med stöd av grundlagens 106 och faderskapet godkändes ändå. 52. Justering av stadgarna för utlandsfinländarparlamentet De nya stadgarna är i kraft. 53. Fastställande av utskottet för politiska och officiella ärenden som ett permanent utskott Utskottet är permanent. 8
54. Yttranderätt för observatörer under utskottsarbetet Utskottet kan om det så vill bevilja yttranderätt åt en observatör. 55. Delning av regionen för Medelhavsländerna, Mellanöstern och Afrika Resolutionen gav inte upphov till åtgärder. 56. Tyska som officiellt språk vid utlandsfinländarparlamentet Resolutionen gav inte upphov till åtgärder. 57. Anmälningsdatum för organisationer och inlämningsdatum för motioner Sista inlämningsdatumet för den inkommande sessionen var 26.7.2012. Eftersom datumet inföll mitt i sommaren postades inbjudningarna till sessionen redan i februari 2012 så att medlemsorganisationer skulle ha tillräckligt med tid att anmäla sig före sommaren. Trots denna förlängda anmälningstid var det flera föreningar som anmälde sig först i samband med att de lämnade in sina personliga deltagaranmälningar (sista dagen 14.9.2012). Det sista anmälningsdatumet för motioner (26.7.2012) följdes däremot bättre. 58. Utgifter för att närvara vid Utlandsfinländarparlamentets sessioner bör ersättas till mindre utlandsfinländarsamfund Resolutionen gav inte upphov till åtgärder. (Se resolution nr 8) 59. UFP:s konton och budget Finland-Samfundets statsstöd har inte ökat. 60-63. YLE:s programutbud för utlandsfinländare I början på detta år tog radiosatellitsändningarna slut utanför Europa. Orsaken därtill var att Rundradion vill flytta tyngdpunkten för radiosändningarna till Internet. Satillitradiokanalerna är alltså inte längre tillgängliga utanför Europa. Radiokanalerna YleSat 1 och YleSat 2 fortsätter i Europa på TV Finlands tittarområde genom Thor-satelliten. TV Finland förnyas inom kort så, att även program från YLE FST5 och Yle Teema bidrar med program. Dessutom har YLE öppnat en egen YouTube-kanal (www.youtube.com/yle). Materialet på YouTube-kanalen finns även på Arenan och YLE Svenska Arkivet. Tillsvidare består utbudet främst av underhållningsprogram men i framtiden kommer det antagligen också att finnas nyheter och andra program tillgängliga, såvida man kan nå en överenskommelse om upphovsrättsfrågor. Presidiet för en ständig dialog med YLE om utvecklingen av tjänster för utlandsfinländare. 9
64. Möjligheterna att titta på finländska tv-program i Alanya i Turkiet bör förbättras Enligt Yle beror problemen i distributionen på att sändningarna sköts av någon annan operatör än i resten av Europa. Problemet ligger alltså hos distributören och i kortsystemet. 65. På utlandsfinländarparlamentets webbplats bör det skapas regionala sidor så att utlandsfinländarsamfund kan informera om sin verksamhet Resolutionen gav inte upphov till några åtgärder. 66. De finländska krigsveteranernas och Lottornas historia i Kanada bör nedtecknas Preliminärt gjordes en överenskommelse med Migrationsinstitutet om att en förfrågan skulle göras om att projektet skulle kunna inledas i september 2010. Migrationsinstitutet har dock meddelat att de inte kommer att inleda ett dylikt projekt tills vidare pga. resursbrist. År 2011 utförde en arbetsgrupp intervjuer med krigsveteraner bosatta på området inom projektet "Rintamalta Länsirannikolle From the Front to the West Coast". Projektets slutprodukt kommer att bestå av en tvådelat tv-dokumentär och en bok. Mer information: http://vfc.vcn.bc.ca/from-the-front-to-the-west-coast/ 67. Ingermanländska historiska publikationer bör stödas (Se resolution nr 8) 10