Befolkning 0 Familjer 0 Årsöversikt Oftast moderns i ombildade familjer Enligt familjestatistiken 0 hör omkring 0 000 minderåriga till ombildade familjer. Detta är tio procent av alla i familjer. Största delen, omkring 60 procent, av en i ombildade familjer är till modern i familjen. Något under en tredjedel är gemensamma och omkring tio procent faderns. I en ombildad familj finns det åtminstone ett minderårigt som är bara den ena makens. Andelen i ombildade familjer efter ålder 0. Omkring 6 000 under skolåldern växer upp i ombildade familjer. Av dem är 70 procent föräldrarnas gemensamma, 7 procent som modern har med sig i familjen och tre procent som fadern har med sig i familjen. Antalet ombildade familjer är totalt 000, dvs. nio procent av alla familjer. Av föräldrarna i ombildade familjer är omkring hälften gifta med varandra och hälften är sambor. Av de ombildade familjerna är 6 procent sådana som bara består av som modern har med sig i familjen. Den näst vanligaste typen av ombildade familjer är en familj som består av moderns och Helsingfors..0 Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa.
gemensamma till föräldrarna i den ombildade familjen, dvs. 8 procent. Sex procent av de ombildade familjerna består av som bara fadern har med sig i familjen. Av de ombildade familjerna är fyra procent sådana familjer som består av både moderns och faderns, men inga gemensamma. Det finns också fyra procent ombildade familjer som består av faderns och gemensamma. Ombildade familjer med moderns, faderns och gemensamma är däremot ganska ovanliga, bara omkring två procent av de ombildade familjerna är sådana. Även om det är vanligast att det stadigvarande bor till modern i de ombildade familjerna kan familjen också bestå av faderns som stadigvarande bor på annat håll.
Innehåll. Den vanligaste typen av familj är fortfarande löst gift par.. Familjetypen för unga kvinnor oftast sambor utan 6. Fortfarande få registrerade par 7. Hos fyra femtedelar av de gifta paren är äktenskapet det första8. Civilståndet avslöjar inte längre så mycket om personens familj8. Familjer som har främmande språk som modersmål är fortfarande sällsynta.0. De ryska familjerna vanligast av familjer med främmande språk som modersmål.0. Mer än hälften av familjerna med somaliska medborgare består av mor och.. Kvinnornas och männens utlandsfödda makar från olika länder.. Av alla familjer är 0 procent familjer.. En femtedel av familjerna är familjer med en förälder.. Hälften av föräldrarna i ombildade familjer är gifta. Barnfamiljerna har i genomsnitt,8. Typer av familjer varierar i olika områden 8. På Åland, i Kajanaland och Lappland relativt sett flest sambofamiljer.8. Regionala skillnader i hur allmänna enföräldersfamiljerna är.8. Fyra av fem bor i familjer med två föräldrar.0. En fjärdedel av en är familjens enda.. Barn i Österbotten har flest syskon. Av de ombildade familjerna har procent också gemensamma. Vart tjugonde har utländsk härkomst. 6. Något under en tredjedel av flickorna bor hemma som 0åringar, av pojkarna mer än hälften. 7. Ensamboendet bland män vanligt också i medelåldern 7 Tabeller Tabell. Familjebefolkning och familjens medelstorlek åren 90 0 Tabell. Familjer efter typ åren 90 0.6 Tabell. Mannens/hustruns/faderns/moderns civilstånd i samboförhållanden och familjer med en förälder år 0.9 Tabell. Familjer med finska, svenska eller något annat språk som modersmål åren 990 0.0 Tabell. Barnfamiljer efter familjetyp 90 0. Tabell 6. Ombildade familjer 990 0 Tabell 7. Antalet i familjer åren 90 0.6 Tabell 8. Barn under 8 år efter familjetyp åren 98 0.0 Tabell 9. Barn efter antalet minderåriga i familjen åren 98 0. Tabell 0. Ungdomar i åldern 0 år med familjeställningen åren 98 0 Tabellbilagor Tabellbilaga. Familjebefolkning och familjens medelstorlek åren 90 09 Tabellbilaga. Svenskspråkiga familjer efter typ och makarnas/föräldrarnas antal..0.9 Tabellbilaga. Äkta makar efter ordningsnummer för mannens och kvinnans äktenskap..00 Tabellbilaga. Familjer efter makarnas/föräldrarnas språk..0.0
Tabellbilaga. Barnfamiljer efter föräldrarnas språk..0. Tabellbilaga 6. Familjer efter makarnas/föräldrarnas medborgarskap..0. Tabellbilaga 7. Barnfamiljer efter föräldrarnas medborgarskap..0. Tabellbilaga 8. Familjer efter makarnas/föräldrarnas födelseland..0 Tabellbilaga 9. Barnfamiljer efter föräldrarnas födelseland..0. Tabellbilaga 0. Familjer efter familjetyp och antalet hemmaboende under 8 år..0 Tabellbilaga. Barnfamiljer efter antalet under 8 år och familjetyp..0 Tabellbilaga. Ombildade familjer efter familjens sammansättning och antalet..0 Tabellbilaga. Familjer efter ens åldersgrupp och familjetyp..0 Tabellbilaga. Familjernas i åldern 0 år efter familjetyp och adoptiv efter ålder..06 Tabellbilaga. Barnen efter ålder och antalet familjens minderåriga som bor hemma..0.7 Tabellbilaga 6. Män med familj efter ålder och familjetyp..08 Tabellbilaga 7. Kvinnor med familj efter ållder och familjetyp..0.9 Figurer Figur A. Familjer efter typ och hustruns/moderns ålder år 0 (familjer med far och efter faderns ålder).7 Figur B. Familjer efter typ och hustruns/moderns ålder år 0 (familjer med far och efter faderns ålder), relativ fördelning.7 Figur. Registrerade partnerskap efter den yngre partnerns ålder år 0.8 Figur. Utländska medborgares familjer åren 990, 00 och 0. Figur A. Utlandsfödda makar till Finlandsfödda män efter födelseland år 0 Figur B. Utlandsfödda makar till Finlandsfödda kvinnor efter födelseland år 0. Figur A. Barnfamiljer efter familjetyp och moderns/ensamförsörjarfaderns ålder år 0 Figur B. Barnfamiljer efter familjetyp och moderns/ensamförsörjarfaderns ålder år 0, relativ fördelning Figur 6. Antalet i medeltal i familjer efter moderns ålder åren 98, 99, 0 och 0.7 Figur 7. Andelen sambofamiljer av familjerna efter landskap år 08 Figur 8. Andelen enföräldersfamiljer av familjerna efter landskap 0.9 Figur 9. Barn efter familjetyp och ålder 0. Figur 0. Barn efter ålder och antalet under 8 år i familjer 0 Figur. Barn efter antalet syskon landskapsvis 0, %. Figur. Andelen med utländsk härkomst av alla samt andelen andra generationens med utländsk härkomst av alla med utländsk härkomst 99 0. Figur. Män i åldern 8 0 år efter familjeställning år 0.6 Figur. Kvinnor i åldern 8 0 år efter familjeställning år 0.6 Figur. Bostadshushållsbefolkning efter bostadshushållets storlek 990 07 Figur 6. Andelen ensamboende män och kvinnor i resp. åldersklass 990 och 0.8 Kvalitetsredovisning, familjer 00
. Den vanligaste typen av familj är fortfarande löst gift par Familjerna indelas enligt om personerna är gifta, sambor eller lever i ett registrerat partnerskap och om de har. Utöver dessa finns det enföräldersfamiljer som bildar en egen klass. Här sätts ingen gräns för ets ålder. I kapitel behandlas familjer, dvs. familjer med minst ett hemmaboende som inte fyllt 8 år. När det gäller föräldrar i familjer används också termen vårdnadshavare. I följande genomgång avser begreppet enföräldersfamiljer inte bara ensamförsörjarfamiljer, eftersom en person som har familjeställningen och som bor med sin mor eller far kan vara i vilken ålder som helst. I slutet av år 0 fanns det 66 000 familjer i Finland. Antalet ökade med 00 familjer från året innan. Ökningen är 00 mindre än året innan. Av befolkningen hör 7 procent till familjer. Andelen har minskat med 0, procentenheter från året innan. Minskningen har varit i samma storleksklass sedan början av 990talet. Den andel av befolkningen som hör till familjer var som störst under 960 och 970talen, då 87 procent hörde till familjer. Familjebefolkningen ökade med 00 personer under år 0. Hela folkmängden ökade med 000 personer. I slutet av år 0 var den genomsnittliga storleken på en familj,78 personer. Tabell. Familjebefolkning och familjens medelstorlek åren 90 0 År Familjer totalt Familjebefolkning Befolkning Andel av familjebefolkningen, % Familjens medelstorlek 90 90 7 7 7 09 80 8,8,7 960 06 70 8 07 6 86,7,7 970 878 986 00 98 6 86,7, 980 78 0 0 09 787 778 8,0, 990 6 0 9 998 78 8,,0 000 0 96 0 80 8 78,,9 00 07 06 68 7 76 7,6,8 0 60 70 069 90 0 67 7,,8 0 6 7 07 09 6 67 7,,8 Den vanligaste typen av familj i Finland är fortfarande ett gift par utan. År 0 var andelen sådana familjer 6 procent av alla familjer. Så sent som 00 var den vanligaste familjetypen i Finland ett gift par med hemmaboende i någon ålder. År 0 utgjorde de gifta paren med 0 procent av alla familjer. Den här familjetypen har emellertid länge minskat i antal, medan antalet lösa gifta par varit stigande. Antalet gifta par som bor med sina minskade med 00 familjer från året innan, medan minskningen från år 00 till år 006 ännu var 6 700. Eftersom de årliga förändringarna är små, är det svårt att klart visa på orsakerna till en minskning eller ökning av olika familjetyper. Också antalet samboende par och deras andel av familjerna ökar. Samboende par utan utgör ändå bara procent av alla familjer. Samboende par med utgör nuförtiden 8 procent av alla familjer. Deras andel har långsamt ökat under de senaste åren. Antalet familjer med mor och har minskat under de senaste åren. Tio procent av alla familjer är familjer med mor och. Familjerna med far och är fortfarande ovanliga bara två familjer av hundra. Den relativa andelen har inte förändrats nämnvärt under de senaste åren.
Tabell. Familjer efter typ åren 90 0 År Äkta par utan Äkta par med Sambor med Sambor utan Mor och Far och Registrerade manliga par ) Registrerade kvinnliga par ) 90 90 7 76 60 9 76 7 80 6 960 06 70 07 897 678 8 9 706 9 8 970 ) 878 60 6 7 00 6 800 9 00 6 9 9 0 980 ) 78 0 0 88 7 6 6 00 6 900 0 7 990 6 6 60 06 6 896 7 7 97 6 000 00 00 00 00 00 006 007 008 009 00 0 0 % 90 960 970 ) 980 ) 990 000 00 00 00 00 00 006 007 008 009 00 0 0 0 96 07 79 97 0 0 78 6 00 76 7 709 86 0 88 07 60 70 6 7 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 6 09 6 0 977 6 6 7 96 8 09 88 880 96 8 0 78 09 96 889 8 0 9,0 0,,6,7 6,7,,7,,7,,7,,6,9,,,,7 868 0 98 9 8 0 7 70 68 66 6 69 6 80 8 897 6 7 9 9 6,8 6, 6,6,6 6,9 6,7,7,9,,,8,,7, 0,9 0,7 0, 0 8 0 99 07 09 67 9 87 67 860 966 6 797 7 8 0 8 6 60 66 60 70 68 7 77 09 80 90 8 7 88 7 9 77 9 89 9 967 00 7 0 ) Antalet familjer av typen Registrerat par och uppgick totalt 8. 0,6,8,8 7, 7, 7,6 7,8 7,8 7,9 8,0 8, 8,0 8, 8, 8, 8,,7, 9,0,,8, 9 8 0 7 6 8 0 7 0 9 6 9 8 9 6 9 96 9,8,,0,0 0,8,,, 8 9 8 9 9 09 9 9 9 9 8 9 0 9 88 9 60 9 76 0 78 0 0 7 ) Folkräkningens fördelning efter familjetyp har korrigerats på basis av intervjuundersökningar (Aromaa, Cantell & Jaakkola: Avoliitto (Samboende), Rättspolitiska forskningsinstitutet 9, Helsingfors 98). ) Folkräkningens fördelning efter familjetyp har korrigerats med registerbaserat familje och sambomaterial för år 98.,,,7,9,,,,,7,9,0 0,9 0,7 0,6 0, 0, 0, 0, 0, 0,,,9,6,7,8,,,,,,,0,0,0,,,, 07 7 98 7 79 6 706 77 89 0, 0, 9 7 7 0 9 6 66 77 89 0 6 0, 0, 0, 0,. Familjetypen för unga kvinnor oftast sambor utan Kvinnornas familjetyper varierar i olika åldersskeden. Bland unga kvinnor under 8 år med familj är den vanligaste familjetypen sambor utan. Redan då kvinnorna fyllt 8 år är den vanligaste familjetypen 6
gifta par med. Först när kvinnorna fyllt år är den vanligaste familjetypen gift par utan. Till de allra äldsta kvinnornas minst 90 år familjer hör oftare än make. Av kvinnorna i den här åldern hör bara tio procent till familjebefolkningen. Ålderdomen bland män ser annorlunda ut i ljuset av familjestatistiken. Till exempel bland 89åriga män hör nästan hälften, dvs. 7 procent, till familjer. Fyrtio procent av de män som fyllt 89 år hör till familjer. Familjen är då oftast gifta makar hos vilka det inte bor några. Figur A. Familjer efter typ och hustruns/moderns ålder år 0 (familjer med far och efter faderns ålder) Figur B. Familjer efter typ och hustruns/moderns ålder år 0 (familjer med far och efter faderns ålder), relativ fördelning. Fortfarande få registrerade par I slutet av år 0 levde 89 manspar och 6 kvinnopar i ett registrerat partnerskap, dvs. sammanlagt 8 fler par än år 0. De här familjerna anges i största delen av tabellerna i denna publikation bland gifta par. I vissa av tabellerna som gäller hela landet utgör de här familjerna en egen grupp. Denna uppgift kan av datasekretesskäl anges kommunvis bara om det finns minst fem par. I figur anges de registrerade mans och kvinnoparens åldersfördelning efter den yngre partnerns ålder. Mansparen är äldre än kvinnoparen. I övriga figurer anges de registrerade paren bland gifta par. De registrerade paren är fortfarande så få till antalet att de inte skulle kunna särskiljas som en egen grupp. 7
Figur. Registrerade partnerskap efter den yngre partnerns ålder år 0 Åldersskillnaden för registrerade par är större än för gifta par. Den genomsnittliga ålderskillnaden är,7 år, medan åldersskillnaden för gifta par är i genomsnitt, år. Ålderskillnaden mellan manspar är i genomsnitt 7, år, vilket är klart större än den genomsnittliga åldersskillnaden mellan kvinnopar som är,7 år. Däremot är andelen lika gamla par i registrerade partnerskap mindre (8, %) än bland gifta par (, %). Av de registrerade paren har, procent en åldersskillnad på minst 0 år, av de gifta paren har bara 0, procent en åldersskillnad på 0 år eller mer. Åldersskillnaden för manspar var klart oftare minst 0 år (7, %) än åldersskillnaden för kvinnopar (0,9 %).. Hos fyra femtedelar av de gifta paren är äktenskapet det första Samboendet är de unga lösa parens boendeform. Barnlösa kvinnor är ända upp till en ålder av 8 år oftare sambor än gifta. Bland mödrar finns det däremot fler samboende än gifta kvinnor bara i den lilla grupp mödrar som är under år. När det gäller mödrar som är äldre än detta och som bor med sin partner är flertalet gifta. Ju äldre kvinnan är desto mer sannolikt är det att hennes parförhållande är äktenskap. Andelen gifta par av alla familjer är 66 procent och av familjerna inom ett parförhållande 7 procent. Andelen samboende par av alla familjer är procent. Av familjerna inom ett parförhållande är en fjärdedel sambor. Bland äkta par är det i 8 procent av fallen vardera makens första äktenskap. Man kan alltså säga att den traditionella familjemodellen fortfarande dominerar i Finland. Av de samboende paren är 67 procent sådana par där ingendera parten tidigare varit gift. Det innebär att någondera parten bland de samboende paren i medeltal varit klart oftare tidigare gift än vad som är fallet bland de gifta paren. Bland 8 procent av de registrerade mansparen hade ingendera parten tidigare varit gift, bland kvinnoparen var andelen 7 procent.. Civilståndet avslöjar inte längre så mycket om personens familj Tidigare avslöjade en persons civilstånd en hel del om hans eller hennes familj. Nuförtiden kan man knappt alls dra några slutsatser utgående från civilståndet. I Norden har civilståndet förlorat sin betydelse som demografisk variabel. Av de kvinnor och män utan som lever i ett samboförhållande är 7 resp. 7 procent ogifta. Fler samboende kvinnor är däremot änkor än samboende män änklingar. Av de män som bor tillsammans med och sambo är något fler ogifta jämfört med kvinnorna. I andelen frånskilda finns det knappt någon skillnad längre mellan kvinnor och män. Tidigare var andelen frånskilda större bland kvinnor än bland män. Fler samboende mödrar är också änkor än samboende fäder änklingar. 8
Tabell. Mannens/hustruns/faderns/moderns civilstånd i samboförhållanden och familjer med en förälder år 0 Civilstånd Ogift Gift Frånskild Änka/änkling N Familjetyp Manlig sambo inga 7,0 0,8,,8 0 0 97 Kvinnlig sambo inga 7,9 0,6,, 0 0 8 Manlig sambo och 78,8 0, 0, 0,6 0 8 0 Kvinnlig sambo och 78, 0, 0,, 0 8 8 Far och 9,,9, 6, 0 0 70 Far och Mor och under 8 år 7,6,0,, 0 6 079, 0,,,9 0 9 000 Mor och under 8 år,0,7,,8 0 0 896 Fäder och mödrar i enföräldersfamiljer har olika civilstånd. Över hälften av fäderna är frånskilda, bland mödrarna är de frånskilda färre. Av mödrarna är procent ogifta, av fäderna bara 9 procent. Man bör dock beakta att det inte finns några begränsningar ifråga om ens ålder, dvs. här avses inte ensamförsörjare. Ett i enföräldersfamiljer kan vara i vilken ålder som helst, dvs. hit hör också familjer som till exempel består av gamla mödrar som är änkor och deras vuxna. Tabell har kompletterats med kolumner över enföräldersfamiljer, dvs. fäder och mödrar som har minderåriga. Deras civilstånd avviker till sin struktur klart från gruppen med alla enföräldersfamiljer. Det finns färre änkor/änklingar och fler av alla andra civilstånd. Märkas bör att det finns relativt sett fler änklingar bland ensamförsörjande fäder än änkor bland ensamförsörjande mödrar. Detta trots att färre fäder blir änklingar än mödrar blir änkor. Vid en skilsmässa stannar en i allmänhet hos modern, vid dödsfall finns det emellertid inget val. Hela procent av de ensamförsörjande mödrarna är ogifta, en del har redan säkert ursprungligen varit ensamförsörjare, men en stor del är det som en följd av ett upplöst samboförhållande. 9
. Familjer som har främmande språk som modersmål är fortfarande sällsynta I 87 procent av alla familjer är den ensamstående föräldern eller båda makarna finskspråkiga. Andelen helt svenskspråkiga familjer är fyra procent (,8). Familjer där den ena av makarna är svenskspråkig och den andra finskspråkig utgör tre procent av alla familjer. Kombinationer av finska och svenska med andra språk förekommer i tre procent av familjerna. Antalet familjer där båda makarna eller den ensamstående föräldern är icke finsk eller svenskspråkig uppgår till totalt 6 00, vilket är tre procent av alla familjer. Det är mycket vanligare att svenskspråkiga män är gifta med finskspråkiga kvinnor än att svenskspråkiga kvinnor är gifta med finskspråkiga män. Antalet helt svenskspråkiga par är bara 00 fler än de par där den ena är svenskspråkig och den andra finskspråkig. Av de män som talar finska eller svenska som sitt modersmål är 6 000 gifta eller sambor med en icke finsk eller svenskspråkig, av kvinnorna 0 900. Äktenskapen och samboförhållandena med icke finskeller svenskspråkiga har ökat med 00. Tabell. Familjer med finska, svenska eller något annat språk som modersmål åren 990 0 Mies/vaimo suomen tai muunkielinen År 990 99 000 00 00 0 0 Finskspråkig man och finskspråkig maka 088 7 08 7 089 0 6 88 78 97 Finskspråkig man och svenkspråkig maka 6 6 876 7 9 7 90 8 7 8 89 8 6 Finskspråkig maka och svenkspråkig man 7 8 8 68 696 Finskspråkig man och annat språkig maka 00 7 66 09 6 06 77 0 9 Finskspråkig maka och annat språkig man 9 8 679 0 6 8 7 8 0 9 Finskspråkig mor/far 6 09 7 7 86 66 7 6 0 60 79 9 7 Svenskspråkig man och svenskspråkig maka 8 0 8 9 98 8 90 7 88 7 78 7 6 Svenskspråkig man och annat språkig maka 00 8 6 98 6 Svenskspråkig maka och annat språkig man 0 97 678 9 6 9 96 Svenskspråkig mor/far 8 89 8 87 8 609 8 7 7 9 7 877 7 77 Annat språkig man och annat språkig maka 8 7 668 6 9 7 68 0 9 86 Annat språkig mor/far 76 709 89 7 7 0 67 67 709. De ryska familjerna vanligast av familjer med främmande språk som modersmål I Finland är den största gruppen med ett främmande språk som modersmål den ryskspråkiga. I slutet av år 0 fanns det i Finland totalt 800 sådana ryskspråkiga familjer där den ensamstående föräldern eller båda föräldrarna var ryskspråkiga. Något färre familjer ( 600) var familjer där någondera maken var ryskspråkig. Antalet ryskspråkiga familjer har ökat med omkring 00 jämfört med föregående år. Antalet familjer med en ryskspråkig ensamstående förälder är totalt 800, vilket är 6 procent av de ryskspråkiga familjerna. Från året innan har antalet ökat med mer än hundra. Familjer med en ryskspråkig ensamstående förälder är något vanligare än vad familjer med en ensamstående förälder är på hela landets nivå ( %). Av familjerna med en ryskspråkig ensamstående förälder är 96 procent familjer bestående av mor och, medan andelen familjer med mor och av alla enföräldersfamiljer är 8 procent. Den vanligaste språkkombinationen bland de ryskspråkiga familjerna är en ryskspråkig make och en ryskspråkig maka. Under år 0 har antalet dylika par stigit med omkring 700. År 990 fanns det bara 00 ryskspråkiga par, nu är antalet redan 9 000. Den näst vanliga språkkombinationen i ryskspråkiga familjer är finskspråkig make och ryskspråkig maka, 8 000. 0
Det är fortfarande rätt så ovanligt att en finskspråkig kvinna har en ryskspråkig make. Antalet, 00, har dock mer än fyrdubblats sedan år 990.. Mer än hälften av familjerna med somaliska medborgare består av mor och Bara fem procent av familjerna i Finland är sådana där åtminstone den ena maken eller den ensamstående föräldern i familjen är utländsk medborgare, 7 00 familjer. År 990 fanns det bara 00 sådana familjer i Finland, år 000 var antalet redan 6 000. Under det senaste året har antalet ökat med 00 familjer. Kvantitativt sett mest ökade antalet familjer där båda makarna är utländska medborgare. Den vanligaste kombinationen i utländska familjer var under början av 990talet familjer där makan var finsk medborgare och maken utländsk medborgare. I början av 000talet fanns det flest sådana utländska familjer där makan var utländsk medborgare och maken finsk medborgare. När det gäller utländska familjer är den vanligaste kombinationen fortfarande finländsk man och utländsk kvinna. Antalet familjer med två utländska makar, 00, gick år 0 förbi antalet familjer med utländsk make och finländsk maka, 00. (figur ) Här görs ingen skillnad mellan gifta och sambor. Av familjer där åtminstone den ena makan eller den ensamstående föräldern är utländsk medborgare är den största gruppen familjer med ryska medborgare, dvs. 800. Det finns nästan lika många familjer med estniska medborgare, dvs. 700. Antalet helt utländska familjer, dvs. familjer där den ensamstående föräldern eller båda makarna är utländska medborgare, uppgår till 9 700. Familjer där båda makarna eller den ensamstående föräldern är rysk medborgare uppgick till 600 i slutet av år 0. Antalet helt estländska familjer uppgick till 6 900, där en tredjedel är familjer som består av mor och. Antalet estländska familjer ökade med mer än 00 familjer från året innan. Antalet somaliska familjer med två somaliska medborgare eller en ensamstående förälder uppgick till omkring 000. Antalet dylika familjer har ökat med ungefär 0 från året innan. Av familjerna med somaliska medborgare är mer än hälften familjer bestående av mor och. Många av de familjer som i tiden flyttade från Somalia har redan varit i Finland så länge att de har fått finskt medborgarskap. Om man ser till personernas modersmål finns det 00 familjer med två makar eller en ensamstående förälder som ursprungligen varit somaliska. Figur. Utländska medborgares familjer åren 990, 00 och 0. Kvinnornas och männens utlandsfödda makar från olika länder Den bästa uppfattningen om finländares utländska makar får man genom att granska i vilka länder dessa är födda. Man bör emellertid hålla i minnet att det också finns en del utlandsfödda personer som
ursprungligen har finskt medborgarskap. Av de män som är födda i Finland har 600 utlandsfödda makor. Antalet har ökat med 00 personer från året innan. Av de kvinnor som är födda i Finland har 0 700 utlandsfödda makar. Antalet har ökat med 00 personer. I dag har männen oftare en maka med utländsk bakgrund än kvinnorna har en utländsk make. De utlandsfödda makarna till finländska män och kvinnor kommer från olika länder. Männens makor kommer främst från grannländerna, såväl från väst och öst som söder. De som är födda i det forna Sovjetunionen kan inte särskiljas i estländare eller ryssar (eller födda i andra forna Sovjetrepubliker), eftersom också estländarnas födelseland oftast är Sovjetunionen och en stor del av makarna från dessa områden flyttat till Finland redan före Sovjetunionens sönderfall. Finländska män har 00 makor som är födda i det forna Sovjetunionen, Ryssland eller Estland och 8 00 makor som är födda i Sverige. Antalet makor som är födda i Thailand är 900, vilket betyder en ökning på 00 från året innan. De näst vanligaste födelseländerna är Kina, Tyskland, Filippinerna, Förenta staterna, Polen och Storbritannien. Kvinnornas utlandsfödda makar är från fler olika länder än männens makor. Efter de svenskfödda makarna, som uppgår till 8 00, har också kvinnorna flest makar som är födda i det forna Sovjetunionen. Kvinnorna har ungefär 600 män som är födda i det forna Sovjetunionen, Ryssland och Estland, dvs. ungefär 0 fler än året förut. De näst största grupperna av makar till finländska kvinnor var födda i Storbritannien, Tyskland, Turkiet och Förenta staterna. Allt som allt uppgår antalet länder där makarna till minst hundra finländska kvinnor är födda till. För männen är motsvarande siffra 6. Figur A. Utlandsfödda makar till Finlandsfödda män efter födelseland år 0 Figur B. Utlandsfödda makar till Finlandsfödda kvinnor efter födelseland år 0
. Av alla familjer är 0 procent familjer I slutet av år 0 fanns det totalt 78 000 familjer i Finland. I en familj bor minst ett under 8 år i föräldrahemmet. Av alla familjer är 0 procent familjer. Andelen familjer har minskat stadigt under de senaste åren. Sammanlagt 0 procent av befolkningen bor i familjer, äldre syskon medräknade. Antalet familjer har minskat med 00 från året innan. Detta är ungefär 00 fler än året innan. Antalet familjer med under 7 år ökade med omkring 800 familjer från året innan. Detta beror givetvis på att antalet födda har ökat under början av 000talet. Tabell. Barnfamiljer efter familjetyp 90 0 År 90 960 970 ) 99 9 678 06 677 0 Äkta par och 60 60 076 Sambor och 800 Mor och 7 9 67 8 6 7 Far och 9 89 9 7 986 Registrerat partnerskap och Personer i familjer Barn under 8år i familjer 0 6 6 089 Barnfamiljer av alla, % 6 6 9 Barnfamiljsbefolkning, % 980 ) 688 7 7 00 7 89 9 6 6 96 990 60 67 90 999 9 900 78 98 0 790 7 9 686 7 9 000 00 006 007 008 009 00 0 0 % 90 960 970 980 990 000 00 006 007 008 009 00 0 0 6 67 9 8 89 8 87 767 8 8 7 8 60 80 7 78 09 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 98 89 68 6 6 6 88 60 90 8 87 6 9 67 9 8,9 88,7 88,9 8, 76,6 6, 6, 6,0 6,7 6,7 6, 6, 6, 60,9 9 0 0 78 06 07 90 07 0 07 77 07 68 07 78 07 7 0,9,7 9,, 7,7 8, 8, 8, 8, 8, 8,6 8,6 0 98 0 0 0 69 0 6 0 77 0 6 0 96 0 96 0 0, 9,9 9,0 0,9, 7,0 7, 7, 7, 7, 7, 7, 7,6 7,6 6 06 9 8 9 86 90 6 08,7,,,,7,,,6,6,6,7,7,7,8 86 0 6 87 9 67 9 0 7 9 6 78 6 6 06 09 00 60 00 60 8 0 76 99 6 687 08 86 080 78 076 07 800 068 068 06 70 08 66 ) Folkräkningens fördelning efter familjetyp har korrigerats på basis av intervjuundersökningar (Aromaa, Cantell & Jaakkola: Avoliitto (Samboende), Rättspolitiska forskningsinstitutet 9, Helsingfors 98). ) Folkräkningens fördelning efter familjetyp har korrigerats med registerbaserat familje och sambomaterial för år 98. 0, 0, 0 0 0 0 0 0
. En femtedel av familjerna är familjer med en förälder Den vanligaste familjen är fortfarande en familj som består av ett gift par. I 6 procent av familjerna är vårdnadshavaren ett gift par. Den här typen av familjer har visserligen hela tiden minskat både till antalet och relativt sett. Trots detta är dess dominerande ställning inte hotad av de andra familjemodellerna ännu på många år. Alla övriga typer av familjer ökade i antal under året. I slutet av år 0 fanns det i Finland 07 800 familjer bestående av sambor, vilket är 9 procent av familjerna. Nuförtiden föds procent av alla förstfödda utanför äktenskapet. Andelen har ökat långsamt, med fem procentenheter sedan 997, då hälften av alla förstfödda föddes utanför äktenskapet. Av alla som föddes år 0 var procent födda utom äktenskapet. Antalet familjer med mor och, 0 000, har ökat något från året innan. Dessa familjers andel av familjerna har dock bibehållits på en oförändrad nivå. Enföräldersfamiljerna (mor och eller far och ) utgör fortfarande en femtedel av alla familjer. Det är fortfarande ganska sällsynt med familjer där far och bor stadigvarande tillsammans. Bara 6 00 är sådana familjer. Ännu mer sällsynta är familjer som består av registrerade par och under 8 år. Deras antal är 0. Figur A. Barnfamiljer efter familjetyp och moderns/ensamförsörjarfaderns ålder år 0 Figur B. Barnfamiljer efter familjetyp och moderns/ensamförsörjarfaderns ålder år 0, relativ fördelning
. Hälften av föräldrarna i ombildade familjer är gifta Med ombildad familj avses en familj där ett som är under 8 år bara är den ena makens, dvs. et har på sätt och vis fått en ny social förälder. I vardagsspråket används begreppet i en mer vidsträckt bemärkelse: ombildad familj kallas olika veckoslutsfamiljer som uppstår som en följd av separationer. Familjestatistiken görs dock upp efter ets stadigvarande bostadsort. Ett kan inte statistikföras så att det tillhör två familjer. Frånskilda fäder och mödrar som bara har en under veckoslut och semestern faller utanför familjestatistiken, om de inte bildat en ny familj. Antalet ombildade familjer är 000, dvs. nio procent av alla familjer. De ombildade familjerna har ökat långsamt sedan 990 då man började framställa statistik över dessa familjer, men år 0 minskade antalet med trehundra familjer. Av föräldrarna i ombildade familjer är procent gifta med varandra och 9 procent samboende. I allmänhet är et i en ombildad familj moderns som fått en ny social far. Om paret också fått ett gemensamt har föräldrarna i de flesta fall gift sig, men i annat fall är det nya paret oftast sambor. Familjer där det stadigvarande bor dina, mina och våra är fortfarande rätt så sällsynta. Det finns 8 familjer av det här slaget. Tabell 6. Ombildade familjer 990 0 År 990 99 000 00 00 00 00 00 006 007 008 009 00 0 0 6 60 7 88 8 9 9 9 9 9 0 867 0 90 8 67 8 6 6 08 Äkta par Sambor Andelen ombildade familjer av familjer,% 808 9 97 86 888 87 7 7 90 6 6 6 6 6 6 698 6 88 68 6 97 6 6 86 7 06 6 99 7 8 7 6 7 8 7 9 7 068 6 6 6 66 6 80 6,9 6,6 7,7 8,0 8, 8, 8,6 8,8 9,0 9, 9, 9, 9, 9, 9, Moderns Faderns Gemensamma 0 7 0 8 0 60 7 6 86 6 07 6 0 66 8 67 7 67 6 67 6 67 66 08 66 6 87 7 7 67 8 8 96 9 0 9 98 9 66 9 76 0 0 0 0 78 0 7 0 7 0 7 0 9 0 089 9 0 9 086 6 6 00 6 87 06 7 06 07 69 6 Barn under 8 i ombildad familj 88 87 0 98 0 00 7 0 6 0 8 0 909 08 9 0 07 0 970 068 0 687 09 98 0 06 09 6 Andelen ickegemensamma av alla, %,,0 6,0 6, 6, 6,6 6,8 7,0 7, 7, 7, 7, 7, 7, 7, Andelen under 8 i ombildade familjer av en i alla familjer, % 7,8 7,6 8,8 9, 9, 9, 9,7 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0,. Barnfamiljerna har i genomsnitt,8 Då man redogör för antalet ska man beakta familjens livsskede. I statistiken räknas exempelvis familjer som fått sitt första till ensfamiljer. På samma sätt hör familjer där bara familjens sista bor kvar hemma till ensfamiljer. Familjestatistiken ger ett tvärsnitt av situationen vid en viss tidpunkt, dvs. den visar hur stora familjerna i landet är vid en viss tidpunkt, men inte det slutliga antalet i familjen. Det är därför svårt att jämföra olika tidsperioder på grund av att befolkningens åldersstruktur är ojämn. Den tydligaste förändringen i familjestorleken under en längre period är att antalet och den relativa andelen familjer med minst fyra minskat sedan efterkrigsåren (tabell 7). Efter mitten av 980talet började dessa stora familjer öka i antal, men ökningen avtog vid ingången till 000talet. Under det senaste decenniet
har antalet varit ganska stabilt. Samtidigt som antalet en och tvåsfamiljer har minskat, har den relativa andelen familjer med minst fyra ökat till närmare fem procent. Antalet familjer med minst fyra har ökat med ungefär hundra från året innan. Antalet familjer med minst 0 minderåriga var 8 i slutet av år 0. Tabell 7. Antalet i familjer åren 90 0 År Familjer totalt Antalet i familjer Barn under 8 år i genomsnitt 90 99 9 68 7 09 9 00 96, 960 678 06 8 0 08 6 09 907,7 970 677 0 87 69 76 00 8 66 7,99 980 688 7 8 6 9 70 00 9 876,69 990 60 67 86 9 0 7 8 6 608,77 000 6 67 68 69 0 78 8 0 8 7,8 00 9 8 9 879 8 77 8,8 008 8 8 08 78 0 8,8 009 8 7 7 777 77 8 8 0,8 00 8 60 96 76 860 8,8 0 80 7 99 6 76 67 8,8 0 78 09 986 0 806 7 969 8 68,8 % 90 0 9, 8,9,9 6, 960 0 7, 9,9 6,6 6, 970 0,,8,8 9,9 980 0 8, 8, 0,,9 990 0,7 9,,7, 000 0,8 7,7,9,6 00 0, 8,,8,8 008 0, 8,,,8 009 0,6 8,,,9 00 0,7 8,,,9 0 0,8 8,,,9 0 0,7 8,,,0 Eftersom åldersklassernas storlek varierar beroende på familjens livsskede, går det inte att göra en direkt jämförelse av det genomsnittliga antalet i familjerna vid olika tidpunkter. Siffrorna borde åldersstandardiseras. Inte heller det ger helt entydig information, eftersom den afödande åldern har ökat kontinuerligt. Under 000talet har antalet i familjerna varit nästan oförändrat Utvecklingen under senare tid framgår av figur 6 med det genomsnittliga antalet hemmaboende minderåriga efter moderns åldersgrupp. Att föderskorna blivit äldre syns i att de mödrar som är över 0 år har nästan lika många i varje åldersgrupp som föregående år och klart fler än år 99. Mödrar som är under år har för sin del i genomsnitt nästan lika många som året innan. 6
Figur 6. Antalet i medeltal i familjer efter moderns ålder åren 98, 99, 0 och 0 7
. Typer av familjer varierar i olika områden. På Åland, i Kajanaland och Lappland relativt sett flest sambofamiljer Den vanligaste typen av familj i alla landskap är familjer som består av ett gift par, även om det också finns tydliga skillnader mellan landskapen. Skillnaderna beror på hur vanligt det är med familjer med sambor och enföräldersfamiljer i landskapet. Det finns relativt sett flest samboende par på Åland, i Kajanaland och i Lappland. På Åland är 0 procent av familjerna sambofamiljer, i Kajanaland och Lappland är andelen procent. Den lägsta andelen sambofamiljer i hela landet finns i Mellersta Österbotten, 6 procent. Figur 7. Andelen sambofamiljer av familjerna efter landskap år 0 Sett till kommunnivå är sambofamiljer vanligast i de åländska kommunerna. Av kommunerna i Fasta Finland har Savukoski flest sambofamiljer av familjer, dvs. 6 procent. I Närpes och Suomussalmi är de sammanboende parens andel av familjerna procent och i Luhango procent. I Fasta Finland finns den relativt sett lägsta andelen familjer med sambor i Larsmo, dvs. sex procent.. Regionala skillnader i hur allmänna enföräldersfamiljerna är Det finns också tydliga regionala variationer i hur vanligt det är med enföräldersfamiljer. I siffrorna över landskap avviker landskapen i Österbotten från de övriga landskapen, till förmån för den traditionella familjen (figur 8). Det finns minst enföräldersfamiljer där. Flest enföräldersfamiljer finns det i PäijänneTavastland (,8%) och i Nyland (,6%). I PäijänneTavastland är andelen hög på grund av Lahtis och i Nyland på grund av Helsingfors. 8
Figur 8. Andelen enföräldersfamiljer av familjerna efter landskap 0 Variationerna mellan landskapen i andelen enföräldersfamiljer beror på olika andelar familjer med mor och. Andelen familjer med far och av alla familjer är procent i nästan alla landskap. I Södra Karelen och i Kajanaland är andelen familjer med far och, procent och på Åland fyra procent. På kommunnivå finns det relativt sett flest enföräldersfamiljer av alla kommuner i Fasta Finland i Helsingfors och Hartola (8 %) samt i Kemi och Åbo (8 %). De högsta procentandelarna i hela Finland finns på Åland (Sottunga 0 %, Kökar % och Mariehamn 8 %), men när det gäller Sottunga och Kökar bör man beakta att redan en ändring av familjetyp bland några familjer i så små kommuner kan leda till stora förändringar av procentandelarna. Relativt sett minst enföräldersfamiljer i kommunerna i Fasta Finland finns det i Larsmo och Pedersöre (%). På Åland finns det minst enföräldersfamiljer på Vårdö (7 %). Larsmo kan anses vara den mest traditionella kommunen i Finland, om man ser till familjestrukturen, eftersom kommunen har den lägsta andelen enföräldersfamiljer och på motsvarande sätt den högsta andelen familjer med gifta par. Dessutom är det genomsnittliga antalet hemmaboende minderåriga i familjer sjunde högst i Larsmo, dvs.,68. Högst är antalet i Lumijoki (,90), Sievi (,8) och Perho (,8). Medeltalet för hela landet är,8. Det vanligaste civilståndet bland fäder och mödrar i enföräldersfamiljer är frånskild, av fäderna är procent och av mödrarna procent frånskilda. Bara fem procent av männen är änklingar och bara tre procent av kvinnorna änkor. Upplösta samboförhållanden har ökat antalet ogifta i enföräldersfamiljer. I familjerna med mor och är redan procent av mödrarna ogifta, av fäderna i familjerna med far och 8 procent (tabell, kapitel ). 9
. Fyra av fem bor i familjer med två föräldrar I stället för att ha familjen som enhet kan man granska familjer med et som enhet. De två synsätten ger lite olika resultat. Till exempel 6 procent av familjerna är familjer med gifta par, men 66 procent av en bor i familjer med gifta par. Orsaken är att gifta par i medeltal har fler än sambofamiljer och enföräldersfamiljer. Av de minderåriga en bor, liksom året innan, 8 procent i familjer med två föräldrar (dvs. då till sambor och registrerade par inkluderas). Tabell 8. Barn under 8 år efter familjetyp åren 98 0 År Äkta par Registrerat partnerskap Sambor Moder Fader 98 6 07 99 80 6 86 0 68 990 686 96 8 9 6 8 8 99 0 6 88 8 706 8 79 000 6 687 777 7 6 6 0 8 00 08 86 77 68 7 898 6 87 006 080 78 7 9 8 7 6 6 8 8 007 076 76 80 6 76 80 6 8 7 008 07 800 7 0 77 7 986 60 70 60 009 068 708 68 7 9 6 7 8 009 068 708 68 7 9 6 7 8 00 06 70 70 9 97 7 6 6 7 0 0 06 70 70 96 00 7 98 6 7 8 0 08 66 697 7 97 76 0 6 0 Procent 98 0 8,, 9,0, 990 0 80,7 7,9, 99 0 7,6 0,9,9,6 000 0 69,6,0,6,8 00 0 67,,9,0,0 006 0 66,8 6,,0,0 007 0 66,6 6,,0,0 008 0 66, 6,,0,0 009 0 66, 6,,,0 00 0 66, 6,,, 0 0 66, 6,6,, 0 0 6,9 6 6,6,, Av alla späd som inte fyllt ett år bor 9 procent med båda sina föräldrar och 8 procent bara med sin mor (figur 9). Båda procentandelarna är samma som ett decennium tidigare. Andelen som bor med sin mor eller far ökar med åldern. År 0 bodde en femtedel av 7åriga bara med sin mor, för ett decennium sedan var andelen 8 procent. På motsvarande sätt bodde fyra procent bara med sin far, vilket är samma procentandel som ett decennium tidigare. 0
Figur 9. Barn efter familjetyp och ålder 0. En fjärdedel av en är familjens enda Även om procent av familjerna i slutet av år 0 var ensfamiljer var bara procent av en samtidigt enda et i familjen. Av dessa är de flesta bara tillfälligt enda et, eftersom en del kommer att få syskon senare. En del har äldre syskon som redan fyllt 8 år eller flyttat hemifrån. I slutet av år 0 bodde procent av en med ett syskon och procent hade minst två hemmaboende syskon. År 98 hade bara 7 procent av en minst två hemmaboende syskon.
Tabell 9. Barn efter antalet minderåriga i familjen åren 98 0 År 98 6 07 990 7 99 0 6 000 6 687 00 08 86 006 080 78 007 076 008 07 800 009 068 00 06 70 0 06 70 0 08 66 Procent 98 0 990 0 99 0 000 0 00 0 006 0 007 0 008 0 009 0 00 0 0 0 0 0 Antalet minderåriga i familjen 06 78 8 06 86 9 00 680 0 8 9 8 09 7 8 68 69 6 6 07 9 78 70 8 8 8 0 088 8 78 8 9 06 60 7 7 8 9 0 80 99 86 9 0 986 6 7 907 7,0,6 9,,,,,8,,,0,,8,6,6,6,6,8,,7,8,,7,9,0,8,9,8,9,8,7,9,8,6,9,7, 89 86 0 08 7 77 80 9 99 7 8 6 9 7,9 9, 0,8,8,,,,,,6,7,9 Ett tvärsnitt av familjestatistiken finns illustrerat i figur 0. Där presenteras en i familjer efter ålder och antalet i familjen. I definitionen av som är enda et i familjen har alla hemmaboende under 8 år beaktats. Fyrtioen procent av alla under ett år är enda et, dvs. de är familjernas förstfödda. Den lägsta andelen av enda i familjen finns bland 7 8åringarna. Av dem är procent enda et. Familjens andra föds tydligen senast då det första et är omkring 7 år. Å andra sidan är det sällan som ett äldre syskon redan fyllt 8 år. Då man kan anta att en del av 7åringarna ännu kommer att få ett syskon och att en del har ett syskon som redan flyttat hemifrån, kan man sluta sig till att omkring 0 procent av en kommer att förbli enda et. Samma resultat får man genom att granska antalet för kvinnor i hela landet enligt antalet födda. Av figur 0 framgår att familjen är som störst bland 8 9åringarna. Av dem bor procent i familjer med minst tre minderåriga. Andelen är lika stor som året innan.
Figur 0. Barn efter ålder och antalet under 8 år i familjer 0. Barn i Österbotten har flest syskon Det finns också regionala skillnader i antalet syskon. I områden med större familjer, är andelen som bor med flera syskon givetvis större än i områden med små familjer. I Norra Österbotten och Mellersta Österbotten har över en femtedel av en tre eller fler hemmaboende syskon under 8 år. Däremot är andelen som bor med fler än tre syskon under 0 procent i Nyland, Södra Karelen, Egentliga Finland och på Åland. Norra och Mellersta Österbotten har å andra sidan också den lägsta andelen utan hemmaboende syskon under 0 procent i båda landskapen. I Egentliga Finland, Kymmenedalen, Nyland, Södra Karelen och på Åland har fler än vart fjärde inte hemmaboende syskon. Figur. Barn efter antalet syskon landskapsvis 0, % Av kommunerna i Finland är det relativa antalet som bor utan syskon lägst i YliIi (9 %), Larsmo och Sievi (0 %). Det relativa antalet som bor utan syskon är högst i Pelkosenniemi och Sund (%) samt i Helsingfors (%). Barn i storfamiljer, som bor med minst tre syskon, finns det relativt sett flest av i Merijärvi ( %), Sievi ( %) och Lumijoki ( %). Dessutom bor över hälften av en i Ranua och Perho i familjer med minst fyra. Relativt sett flest med minst tre hemmaboende syskon finns det givetvis i kommuner där familjernas storlek är störst (Kapitel.). Relativt sett minst med minst tre hemmaboende syskon finns det på Brändö och i Kumlinge och Sottunga på Åland, som helt saknar fyrasfamiljer. Som
följande kommer Hammarland, Mariehamn och Korsnäs (%). I Fasta Finland är andelen med minst tre hemmaboende syskon lägst i Nådendal, Närpes och Ristijärvi (6 %).. Av de ombildade familjerna har procent också gemensamma Liksom året innan växer totalt 0 000 som inte fyllt 8 år (tio procent av alla ) upp i ombildade familjer. Av dessa är 00 makarnas gemensamma, som alltså har fötts i familjer där det tidigare fanns som var enbart moderns och/eller enbart faderns. Av de ombildade familjerna är procent familjer där det också fötts gemensamma. Det finns 76 00 egentliga i ombildade familjer (sju procent av alla ), som har fått en ny social förälder. Av dessa är 6 900 som modern har med sig in i familjen och 0 00 som fadern har med sig.. Vart tjugonde har utländsk härkomst Statistikcentralen har under år 0 infört en ny klassificering efter härkomst. Personer som har minst en förälder som är född i Finland är av finländsk härkomst. Också de personer som har föräldrar om vilka det inte finns uppgifter, men som har finska, svenska eller samiska som modersmål är av finländsk härkomst. De personer vars enda kända förälder eller båda föräldrar är födda utomlands är av utländsk härkomst. Också de personer som är födda utomlands och om vars båda föräldrar det saknas uppgifter är av utländsk härkomst. Med hjälp av klassificeringen efter härkomst är det lätt att särskilja första generationens (utrikes födda) och andra generationens (inrikes födda) personer med utländsk härkomst. I följande avsnitt granskas alla som hör till Finlands befolkning. Enligt ovan nämnda grunder hade 9 000, dvs., procent, av alla minderåriga utländsk härkomst i slutet av år 0. Under två decennier har antalet med utländsk härkomst nästan sjudubblats. Fram till år 00 fanns det fler första generationens med utländsk härkomst än andra generationens, men följande år var antalet som hörde till andra generationen med utländsk härkomst något större, dvs. procent. I slutet av år 0 var andelen andra generationens med utländsk härkomst 60 procent av alla med utländsk härkomst. Figur. Andelen med utländsk härkomst av alla samt andelen andra generationens med utländsk härkomst av alla med utländsk härkomst 99 0 Av minderåriga med utländsk härkomst var procent under skolåldern. När det gäller andra generationens med utländsk härkomst var 7 procent under skolåldern.
6. Något under en tredjedel av flickorna bor hemma som 0åringar, av pojkarna mer än hälften Det är svårt att få en exakt bild av när en flyttar hemifrån, eftersom studerande inte tidigare betraktades som stadigvarande bosatta på studieorten. De var officiellt mantalsskrivna hos sina föräldrar. I juni 99 trädde en ny lag i kraft enligt vilken alla har rätt att välja sin officiella bostadskommun. En del av de studerande använder sig av denna rätt. Utflyttningen från föräldrahemmet beskrivs nedan med antalet personer som har familjeställningen. Familjens kan visserligen bo kvar i föräldrahemmet och en make/maka kan flytta in eller födas. Då ingår emellertid inte den unga familjebildaren i statistiken som i sina föräldrars familj, utan som vuxen i sin egen familj. En dylik boendeform är dock ytterst sällsynt i Finland. Redan före den nya lagen om hemkommun, från 98 till 99, hade den procentuella andelen ungdomar med familjeställningen minskat kraftigt. Också efter att lagen trädde ikraft minskade andelen ytterligare med undantag av år 00, då nedgången avstannade. År 0 minskade den relativa andelen av unga med familjeställningen, även om antalet ökade med 0 från året innan. Tabell 0. Ungdomar i åldern 0 år med familjeställningen åren 98 0 År 0 åringar Bor hos föräldrarna Andelen som bor i föräldrahemmet av alla, % Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor 98 77 67 9 78 8 9 0 86 6 80 76 906,9 6,,7 990 608 7 09 68 69 6 7 0 97 6 78 8, 9, 6,7 99 0 0 6 008 9 0 6 8 79 6 6 806,,0, 000 7 0 67 08 60 6 09 0 70 89 8 6,,, 00 96 70 70 6 6 96 7 6 87 98 8,9 7, 006 00 69 860 6 9 7 6 060 0 66 7,6,9 8,9 007 7 66 67 9 9 88 09 8 0 9 89 6,9,0 8, 008 0 66 88 8 9 86 007 6 89 9 88 6,, 8, 009 7 6 988 8 8 8 080 87 9 09 6,,7 8, 00 7 780 67 87 9 96 8 967 6 8 9 78 6,, 8,6 0 88 70 6 6 6 8 7 80 9 9,8,8 8, 0 9 78 7 77 6 98 8 89 6 07 9 86,, 8,0 Flickorna flyttar hemifrån tidigare än pojkarna. Beväringstiden är delvis en orsak till att pojkarna bor hemma, men skillnaden är för stor för att detta skulle kunna vara den enda förklaringen. I dag har redan 68 procent av flickorna flyttat hemifrån som 0åringar, av pojkarna procent. Bland flickorna är den ovan angivna procentandelen oförändrad jämfört med året innan, bland pojkarna minskade den med en procentenhet.
Figur. Män i åldern 8 0 år efter familjeställning år 0 Figur. Kvinnor i åldern 8 0 år efter familjeställning år 0 I Finland finns det 6 000 personer som fyllt 0 år och som har familjeställningen. Av dem är 000 män, dvs. 77 procent. Antalet 0 år fyllda personer med familjeställningen har dock minskat med sjuhundra personer från året innan. 6
7. Ensamboendet bland män vanligt också i medelåldern Andelen personer som bor ensamma har ökat gradvis från att för tjugo år sedan ha varit procent av hela befolkningen till nuvarande en femtedel. Den största andelen av befolkningen, %, bor i bostadshushåll med två personer. Mer än hälften av 79åringarna bor i bostadshushåll med två personer. Figur. Bostadshushållsbefolkning efter bostadshushållets storlek 990 0 Överlag bor kvinnor oftare ensamma än män. Av de kvinnor som fyllt år bor en fjärdedel ensamma, av männen procent. Åldersmässigt fördelas ensamboendet litet olika. Förändringen är kraftigast i kvinnornas livscykel. När man är ung bor man ensam och det gör man mest sannolikt också när man är gammal. Mest sällan bor kvinnorna ensamma när de är 6 år, då procent av kvinnorna i åldersklassen bor ensamma.. I likhet med unga kvinnor bor också unga män ensamma. Bland män sjunker dock inte ensamboendet med åldern till lika låga siffror som för kvinnor, utan den procentuella andelen som bor ensamma är på en mycket oförändrad nivå från något över 0åringar till nästan 80åringar. Tjugfyra procent av åriga män bor ensamma och andelen är nästan oförändrad ända upp till 78 års ålder, då den börjar stiga. Männens ensamboende förklaras för sin del av skilsmässor och separationer. I en skilsmässa stannar en oftast hos modern och fadern bor därmed åtminstone temporärt ensam. Jämfört med situationen år 990 har ensamboendet bland kvinnor och män ökat kraftigt isynnerhet i de yngre åldersklasserna, men också i äldre åldersklasser. Å andra sidan har också ensamboendet bland medelålders män blivit vanligare. Kvantitativt sett är 6åriga kvinnor den största åldersklassen som bor ensamma. När det gäller män är kvantitativt sett 7åringarna den största åldersklassen som bor ensamma. 7
Figur 6. Andelen ensamboende män och kvinnor i resp. åldersklass 990 och 0 8
Tabellbilagor Tabellbilaga. Familjebefolkning och familjens medelstorlek åren 90 0 År Familje totalt Familjebefolkning Folkmängd Andel av familje befolkningen, % Familjens medelstorlek 90 90 7 7 7 09 80 8,8,7 960 06 70 8 07 6 86,7,7 970 878 986 00 98 6 86,7, 980 78 0 0 09 787 778 8,0, 990 6 0 9 998 78 8,,0 000 0 96 0 80 8 78,,9 00 6 00 07 7 80 76,8,8 006 76 09 9 76 9 76,6,8 007 7 709 0 6 00 8 76,,8 008 86 0 66 6 76,,8 009 0 88 09 7 7,9,8 00 07 06 68 7 76 7,6,8 0 60 70 069 90 0 67 7,,8 0 6 7 07 09 6 67 7,,8 Tabellbilaga. Svenskspråkiga familjer efter typ och makarnas/föräldrarnas antal..0 Familjetyp Familjer totalt Barnfamiljer Familjer, antal under 8 år i familjen Personer i familjer Ställning i familj: Under 8 år Familjer totalt 08 0 76 8 76 8 9 96 89 67 66 8 8 Äkta makar utan 8 76 Äkta makar med 6 7 89 90 7 70 6 6 7 9 Sambor med 0 Mor och 769 90 96 8 6 7 67 8 09 7 70 Far och 6 0 77 76 07 77 7 9 867 Sambor utan 6 808 7 8 7 6 890 9 9
Tabellbilaga. Äkta makar efter ordningsnummer för mannens och kvinnans äktenskap..0 Familjetyp och ordningsnummer för mannens äktenskap Alla äkta par Okänt Äkta par utan Okänt Äkta makar med Okänt 96 8 8 06 0 98 9 988 0 6 6 8 7 7 06 7 9 9 9 70 68 0 6 Ordningsnummer för kvinnans äktenskap Okänt 86 906 0 0 7 70 787 6 9 6 668 87 798 90 6 6 96 68 0 069 66 8 0 8 707 08 6 6 7 6 0 7 078 0 970 0 99 6 6 7 7 7 66 909 7 9 70 07 00 889 9 8 67 897 9 6 7 9 78 9 0 67 00 66 7 980 97 6 8 6 78 7 0 86 77 96 6 0 6 67 Tabellbilaga. Familjer efter makarnas/föräldrarnas språk..0 Hustruns/moderns språk Alla familjer Finska Svenska Ryska Estniska Thaispråk Kinesiska Engelska Somaliska Annat eller okänt Ingen mor i familjen 6 7 89 987 7 6 6 0 06 6 0 86 7 7 0 7 Mannens/faderns språk Finska 8 8 97 8 6 7 99 99 66 96 96 7 7 90 Svenska Ryska 7 607 696 7 6 8 8 8 689 6 00 87 9 0 8 9 8 7 69 Estniska Thaispråk Kinesiska Engelska Somaliska Annat eller okänt 6 07 080 8 0 8 7 6 6 9 66 77 7 67 0 68 7 8 8 8 7 68 7 69 0 6 7 0 90 8 Ingen far i familjen 8 0 99 9 9 67 7 96 77 9 89 0 9 707 6 67 6 0 69 8 0 9 8 997 96 0