Specialpedagogiska skolmyndigheten Regionchef kristiina.kulluvara@spsm.se för förskoleklass och specialskola efter prioriterad tillsyn i Hällsboskolan belägen i Umeå kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm Tel: 08-586 080 00 E-post: skolinspektionen@.skolinspektionen.se
1 (14) Tillsyn i Hällsboskolan Skolinspektionen har genomfört tillsyn av specialskolorna inom Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) under hösten 2015. Hällsboskolan i Umeå besöktes av Skolinspektionen den 15-16 september 2015. Måluppfyllelse och resultat Kunskapsresultat Det finns inte någon nationell statistik redovisad för Hällsboskolan i Umeå. Skolan redovisar, i samband med tillsynen, andel elever som har uppnått de nationella kunskapskraven i respektive ämne vid läsårets slut de två senaste läsåren (2013/2014 och 2014/2015). Nedan redovisas resultat från läsåret 2014/2015. Elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner ingår inte i nedanstående sammanställning. Eftersom det är få elever i varje årskurs kan enskilda elevers resultat ge stort utslag i sammanställningen. Åk 4 Andel elever som uppnått de nationella kunskapskraven i naturorienterande och samhällsorienterande ämnen är 100 procent. I matematik och svenska har ingen elev uppnått kunskapskraven. Åk 7 Här redovisas inte underlag då det gäller enstaka elev. Åk 10 Enligt skolans statistik uppnådde 40 procent av eleverna kunskapskraven i idrott och hälsa och 60 procent uppnådde kunskapskraven i matematik. I engelska, kemi och svenska uppnådde 80 procent av eleverna kunskapskraven. I övriga ämnen uppnådde 100 procent av eleverna kunskapskraven; således i bild, hem-och konsumentkunskap, musik, biologi, fysik, slöjd, geografi, historia, religion, samhällskunskap och teknik. Trygghet och studiero I skolans egen lägesenkät/trivselenkät finns resultat som pekar på att det är ett gott studieklimat, dock finns resultat som skolan behöver analysera för att säkerställa att skolan är en trygg miljö för alla elever.
2 (14) I intervjuer med lärare, elever, rektor och personal inom elevhälsan samt i dokumentation framkommer att skolan arbetar aktivt för att förebygga och förhindra kränkande behandling Översikt över konstaterade brister i verksamheten Skolinspektionens ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Undervisning och lärande Avstående från ingripande - 2. Extra anpassningar och särskilt stöd Ingen brist konstaterad - 3. Bedömning och betygssättning Ingen brist konstaterad - 4. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling 5. Förutsättningar för lärande och trygghet 6. Styrning och utveckling av verksamheten Ingen brist konstaterad - Ingen brist konstaterad - Föreläggande 1 mars 2016 Ytterligare brister Föreläggande 1 mars 2016 I kolumnen Typ av ingripande anges den allvarligaste formen av ingripande Skolinspektionen har meddelat inom det arbetsområde som granskats. Skolinspektionens bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att det finns brister i kvalitetsarbetet vid Hällsboskolan i Umeå. Det behöver förbättras så att det blir ett mer funktionellt verktyg i arbetet med att utveckla verksamheten. Kvalitetsarbetet behöver i högre grad ta sin utgångspunkt i analyser av skolövergripande kunskapsresultat och dess samband med kvaliteten i undervisningen, för att utifrån dessa utveckla undervisningen och höja skolans kunskapsresultat. Vidare bedömer Skolinspektionen att det finns brister i elevernas möjligheter till språkval.
3 (14) I Skolinspektionens utredning har det även framkommit att det finns lärare som har ansvar för undervisning vid Hällsboskolan i Umeå som inte är anställda av huvudmannen, Specialpedagogiska skolmyndigheten.
4 (14) Skolinspektionens beslut Förelägganden Skolinspektionen beslutar om förelägganden med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ska senast den 1 mars 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister i Hällsboskolan i Umeå. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för Skolinspektionen. Styrning och utveckling av verksamheten Föreläggande Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Specialpedagogiska skolmyndigheten inte uppfyller författningskraven avseende att: Rektorn följer upp skolenhetens resultat. Uppföljningen genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras. (1 kap. 4, 4 kap. 4 6 och 5 kap. 3 skollagen; Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar). Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 4 7 skollagen; Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar). Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 4 7 skollagen; Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar). Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen: - Rektorn måste följa upp skolenhetens resultat utifrån de nationella målen för att sedan analysera resultaten i syfte att identifiera, planera och
5 (14) genomföra utvecklingsåtgärder. Uppföljningen, analysen, planeringen och utvecklingsåtgärderna ska dokumenteras. Motivering till bedömning av brist Av skollagen framgår att det är rektorns ansvar att se till att det på skolenhetsnivå bedrivs ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen och att detta arbete dokumenteras. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) bör rektorn se till att dokumentationen av kvalitetsarbetet är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på enhetsnivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för enhetens kvalitetsarbete, samt sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom enheten. Av dokument framgår att Hällsboskolan i Umeå använder sig av ett system som är gemensamt för huvudmannen Specialpedagogiska skolmyndigheten när det gäller uppföljning och utveckling av verksamheten inom en rad områden. Detta dokumenteras i skolans verksamhetsplan som bygger på en gemensam mall för myndigheten. Skolan använder vidare en konsultfirma för extern kvalitetssäkring av flera aspekter av verksamheten som en central del av kvalitetsarbetet. Enligt rektorn är detta ryggraden i skolans kvalitetsarbete. Konsultfirmans modell bygger bland annat på en självvärdering inom ett antal så kallade kvalitetsområden där firmans enkäter till personal, elever och föräldrar utgör underlag. Exempel på kvalitetsområden är kunskaper och färdigheter, trygghet och trivsel, styrning och ledarskap samt image. Konsultfirman har även genomfört besök och intervjuer i verksamheten. Resultaten inom respektive kvalitetsområde är sammanfattat i konsultfirmans granskningsrapport för skolan. Skolan har gjort en så kallad nulägesanalys utifrån granskningsrapporten, med en handlingsplan för hur verksamheten ska arbeta för att nå högre resultat inom respektive kvalitetsområde. Utöver detta genomför Hällsboskolan i Umeå även egna lägesenkäter/trivselenkäter som främst gäller trivsel och trygghet. I ovan nämnda granskningsrapport finns resultat för läsåret 2013/2014 när det gäller nationella ämnesprov samt andel behöriga till minst ett nationellt gymnasieprogram. I dokumentationen finns som exempel inga sammanställningar
6 (14) över hur stor andel elever som har nått de nationella kunskapskraven i alla ämnen vid läsårets slut i årkurserna 4, 7 och 10 samma läsår eller andra skolövergripande kunskapsresultat. I dokumentationen saknas helt kunskapssammanställningar för läsåret 2014/2015. Skolan har dock på begäran från Skolinspektionen inkommit med sådana sammanställningar i samband med tillsynen. I dokumentationen saknas analyser av kunskapsresultaten. Av intervjuer med rektorn, lärare och representanter för elevhälsan framgår att kunskapsresultat på skolövergripande nivå följs upp till viss del på gemensamma möten, även om det inte finns dokumenterat. Rektor och lärare beskriver dock att kunskapsuppföljningar görs kontinuerligt på individnivå. I intervjuerna framhålls att det är framförallt resultaten i matematik som följts upp på skolövergripande nivå genom att man konstaterat att de är låga. Rektorn uppger att undervisningen i matematik behöver analyseras. Några närmare analyser kopplade till kvaliteten i undervisningen i matematik har dock inte gjorts. Vilka insatser som behöver prioriteras utifrån en analys är därmed inte heller klarlagda. I intervjuerna framkommer dock en tydlig gemensam inställning till att resultaten i matematik behöver höjas och att skolan därför behöver prioritera utvecklingsinsatser i undervisningen. Av intervjuer med lärare framgår vidare att skolövergripande resultat i andra ämnen inte har varit i fokus. Rektorn framhåller i intervju att ett förbättringsområde för skolan är att arbeta mer systematiskt med uppföljning och utvärdering av verksamheten, något som enligt rektorn påbörjats innevarande läsår. Enligt rektorn är därför skolans verksamhetsplanering ett viktigt verktyg i arbetet. Där framgår bl.a. vilket innehåll som ska tas upp i olika forum, exempelvis betyg och bedömning för alla lärare. Även lärare uppger i intervju att det finns ett behov av att ha ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Skolinspektionen noterar i sammanhanget en avsaknad av dokumenterad uppföljning och utvärdering av hur väl skolan lyckas med utbildningen för elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner. Skolinspektionens bedömer att kvalitetsarbetet vid Hällsboskolan i Umeå inte är en process där uppföljning, analys av resultat, planering och genomförande av insatser alltid hänger samman på ett tydligt vis för att bidra till utveckling av verksamheten. Bristerna i skolans kvalitetsarbete består främst i att det saknas resultatsammanställningar på skolövergripande nivå, och att tillgängliga kunskapsresultat inte analyseras på skolövergripande nivå. Vidare saknas
7 (14) dokumentation av det samlade kvalitetsarbetet när det gäller analys av kunskapsresultat och därtill kopplade åtgärder. Utan att gemensamt analysera troliga orsaker till elevernas kunskapsresultat, för att synliggöra såväl framgångsfaktorer som områden i behov av utveckling, finns det en risk att de utvecklingsåtgärder som skolan vidtar inte kommer att få avsedd effekt. Detta för att ytterst bidra till att eleverna ges möjligheter att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Motivering till föreläggande som ingripande Enligt 26 kap. 10 skollagen får Skolinspektionen förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Eftersom verksamheten vid Hällsboskolan i Umeå inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten föreläggs Specialpedagogiska skolmyndigheten att vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Ytterligare brister Föreläggande Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Specialpedagogiska skolmyndigheten inte uppfyller författningskraven avseende att: De lärare som bedriver undervisning är anställda hos huvudmannen (2 kap. 4, 8 och 10 skollagen och 23 kap. 3 kap. 1, 3 och 8 skollagen). Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärd behöver vidtas för att avhjälpa bristen. - Lärare som undervisar på skolan ska ha sin anställning hos huvudmannen.
8 (14) Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen är staten huvudman för specialskolan samt för fritidshem vid en skolenhet med specialskola. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165, s. 642) anges att det ska finnas statliga myndigheter som fullgör statens uppgifter som huvudman. Vidare anges att när det gäller specialskolan har Specialpedagogiska skolmyndigheten denna uppgift. Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation. Huvudmannen ansvarar dock enligt skollagen för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna. Det innebär bland annat att huvudmannen för undervisningen ska använda behöriga lärare och att lärarna ska vara anställda av huvudmannen. Det krävs lagstöd för att till annan överlåta uppgifter som innefattar myndighetsutövning. Eftersom det till undervisningen är kopplat myndighetsutövning, exempelvis disciplinära åtgärder och betygsättning, krävs lagstöd för att Specialpedagogiska skolmyndigheten ska kunna överlåta undervisning till en annan huvudman. I 23 kap. skollagen finns lagstöd för vissa former av entreprenad och samverkan inom skolväsendet. Av 23 kap. 1 framgår dock att en kommun inte kan utföra uppgifter åt staten via entreprenadavtal. Inte heller kan någon samverkan ske mellan en statlig huvudman och en kommun. Rektorn beskriver i intervju att Hällsboskolan i Umeå samarbetar med den intilliggande kommunala grundskolan Västangårds skola. Samarbetet innebär bland annat att det finns lärare som är anställda vid Västangårds skola som har ansvar för undervisningen i idrott och hälsa samt i musik för elever vid Hällsboskolan i Umeå. Läraren i idrott och hälsa har ansvar för undervisningen i alla årskurser i Hällsboskolan och läraren i musik har ansvar för undervisningen i årskurserna 2-4. Läraren i idrott- och hälsa sätter betyg på samtliga elever vid Hällsboskolan som ska ha betyg i ämnet. Det innebär att det finns elever på Hällsboskolan i Umeå som undervisas av lärare som är anställda av en annan huvudman och vars betyg i idrott- och hälsa därmed sätts av en lärare som inte är anställd av Specialpedagogiska skolmyndigheten, vilket inte är förenligt med författningarnas krav. Skolinspektionen bedömer sammanfattningsvis att Specialpedagogiska skolmyndigheten inte följer skollagens bestämmelser om entreprenad och samverkan när myndigheten överlåtit genomförandet av undervisning till lärare anställd av en kommunal huvudman.
9 (14) Motivering till föreläggande som ingripande Enligt 26 kap. 10 skollagen får Skolinspektionen förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Eftersom verksamheten vid Hällsboskolan i Umeå inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten föreläggs Specialpedagogiska skolmyndigheten att vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Avstående från ingripande Skolinspektionen har funnit följande brist, men avstår med stöd av 26 kap. 12 skollagen (2010:800) från att ingripa. Undervisning och lärande Bedömning av brist Skolinspektionen konstaterar att Specialpedagogiska skolmyndigheten inte uppfyller författningskraven avseende att: Undervisningen utgår från och omfattar målen i läroplanen och respektive kursplan. (12 kap. 8 skollagen, Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 1. skolans värdegrund och uppdrag, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 3. Kursplaner). Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska specialskolan ge eleverna en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Undervisningen ska omfatta de ämnen som framgår av 12 kap. 4 skollagen och utöver dessa, ska det finnas språkval. Enligt skolförordningen 11 kap. 4-6 ska huvudmannen som språkval erbjuda minst två av språken franska, spanska och tyska. Huvudmannen för specialskolan är enligt skolförordningen inte skyldig att anordna undervisning i ett språk som erbjudits som språkval om färre än tre elever vid skolenheten väljer språket. Detta gäller dock inte om det språk som avses är ett nationellt minoritetsspråk.
10 (14) Rektorn uttrycker i intervju vid tillsynsbesöket att det inte finns några elever som läser moderna språk. I intervju med lärare framkommer att språkval i moderna språk inte erbjuds exempelvis genom en ansökan via blankett, dock förs en viss dialog med vårdnadshavarna om det. Lärare uttrycker vidare att moderna språk skulle kunna erbjudas och att det kan stärka elevernas språkutveckling generellt. I intervju med elever framkommer att flera elever skulle vilja läsa moderna språk, t.ex. spanska och tyska. De uttrycker dock att det får vi inte här, utan istället för språkval får de arbeta med engelska. Någon elev uppger att lärarna menar att det blir för mycket att lära sig ett annat språk också. Rektorn uppger i kompletteringar efter tillsynsbesöket att eleverna istället för moderna språk läser mer svenska/språkutveckling. Det är enligt rektorn en viktig prioritering med tanke på skolans målgrupp, barn och ungdomar med grav språkstörning. Vidare uppger rektorn, efter kontakt med tidigare rektor, att skolan i kontakt med föräldrar och elever under vårterminen 2015 har erbjudit språkval i samarbete med den intilliggande kommunala skolan. Enligt rektorn ska eleverna då ha tackat nej till erbjudandet. Det finns dock inte någon dokumentation där det vare sig framgår att elever erbjudits språkval eller att de tackat ja eller nej till erbjudandet. Skolinspektionen konstaterar att Hällsboskolan i Umeå saknar tydliga rutiner när det gäller att erbjuda språkval i minst två av språken franska, spanska och tyska. Vidare framgår att det inte finns några lärare anställda för sådan undervisning. Hällsboskolan förelades redan vid Skolinspektionens riktade tillsyn 2011 (se beslut från den 11 februari 2011,dnr 40 2010:406) att åtgärda bristen att eleverna inte erbjuds språkval i något av språken franska, tyska och spanska. Huvudmannen redovisade i sitt svar till Skolinspektionen (2011-05-25) att Hällsboskolan ska erbjuda språkval enligt författningarna från höstterminen 2011. Skolinspektionen bedömer att Hällsboskolan i Umeå, vid tillsynstillfället, inte erbjuder en undervisning som utgår från och omfattar målen i läroplanen och respektive kursplan. Motivering till avstående från ingripande Skolinspektionens utredning visar att det finns inget som tyder på att det i Hällsboskolan i Umeå finns en tydlig rutin när det gäller att erbjuda eleverna språkval. Det finns heller ingen dokumentation som visar att skolan har erbjudit språkval. Vidare framkommer i elevintervju att det finns elever som vill läsa
11 (14) ett modernt språk, men att skolan inte erbjuder detta. Det finns därmed, enligt Skolinspektionen, inget som tyder på att det finns ett reellt och kontinuerligt erbjudande att läsa moderna språk. Mot bakgrund av att skolan, enligt rektors uppgifter från tidigare rektor, har erbjudit språkval inför höstterminen 2015 bedömer Skolinspektionen dock att huvudmannen har vidtagit rättelse och avstår från ingripande. Skolinspektionen utgår dock ifrån att Specialpedagogiska skolmyndigheten i fortsättningen erbjuder elever språkval i moderna språk.. Övriga arbetsområden Extra anpassningar och särskilt stöd Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav inom detta arbetsområde. Bedömning och betygssättning Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav inom detta arbetsområde. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav inom detta arbetsområde.
12 (14) Förutsättningar för lärande och trygghet Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav inom detta arbetsområde. På Skolinspektionens vägnar Anna Rydin sfattare Åsa Rehnberg Föredragande/Undervisningsråd Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Hällsboskolan i Umeå
13 (14) Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. Skolinspektionen prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. Skolinspektionen bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När Skolinspektionen har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där Skolinspektionen fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. Skolinspektionen fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen. Se under fliken Inspektion.
14 (14) Bilaga 2: Fakta om Hällsboskolan I Umeå Hällsboskolan i Umeå är en specialskola för elever i årskurs 1-10 samt förskoleklass, som tar emot elever med grav språkstörning från hela landet. Flertalet elever kommer från närområdet. Skolan har vid tiden för tillsynen totalt 40 elever, varav en i förskoleklass och 39 i årskurs 1-10. Skolan är organiserad i sex klasser med 4-9 elever i respektive klass. Det är vanligen årskursblandade grupper. Några elever i skolan läser enligt grundsärskolans kursplaner. Hällsboskolan i Umeå leds av en rektor. I samordningsgruppen finns representanter för skola/fritids, för elevhälsan och för elevhemmet. Skolan har ett fritidshem med ca 15 elever inskrivna. Fritidshemmet ingår inte i denna tillsyn utan huvudmannens ansvarstagande för fritidshemmen redovisas i ett separat beslut. Till skolan hör också ett elevhem med två elever boende. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har ansvar för tillsynen av elevhemmet. Hällsboskolan i Umeå ligger i anslutning till den kommunala grundskolan Västangårds skola. Det förekommer ett visst samarbete mellan de båda skolorna, exempelvis när det gäller lokalutnyttjande för undervisning i praktiskt-estetiska ämnen. Ett par lärare från Västangårds skola har även ansvar för undervisning i Hällsboskolan. Det gäller ämnena idrott och hälsa samt musik.